Den som filibustrar står i talarstolen för att förhindra en omröstning i en fråga som den motsätter sig. Metoden förknippas i dag kanske mest med USA:s senat - men den används också ganska ofta i alltinget.
I den andra debattrundan i alltinget finns det inga begränsningar för hur många eller långa anföranden en ledamot får hålla. Det utnyttjade Centerpartiet under våren. Taktiken var ett sätt att stoppa en omröstning om EU:s tredje energipolitiska paket.
I ett par veckors tid närmast ockuperade de nio centerpartisterna i alltinget talarstolen. De höll ständigt nya anföranden och begärde ständigt nya repliker på varandra. Efter en tid tröttnade övriga ledamöter. Men centerpartisterna tröttnade inte. Trots att sessionerna pågick genom hela nätterna fortsatt de att begära ordet.
Till sist kom regeringen och Centerpartiet överens om villkoren för sommaruppehåll. Förslaget ska debatteras 28 och 29 augusti och omröstningen ska ske 2 september. Inför denna debattomgång har partierna möjlighet att samla in nya expertutlåtanden om det energipolitiska programmet.
När sessionen avbröts i torsdags hade den pågått i 865 timmar och 31 minuter. Den i särklass längsta debatten var just den om energipolitiken som varade i 138 timmar. Det var också EU:s tredje energipolitiska paket som var föremålet för debatten under den längsta enskilda dagen i alltinget - som varade i 24 timmar och 16 minuter.
Att centerpartisterna stod i talarstolen både dag som natt märks också i statistiken över talartid. De fem ledamöter som talade mest i alltinget under sessionen var samtliga centerpartister.
Birgir Þórarinsson talade allra mest. Han gick upp i talarstolen 849 gånger och pratade i 40 timmar, 11 minuter och 2 sekunder.
Tvåa var partikamraten Þorsteinn Sæmundsson med 36 timmar, 46 minuter och 41 sekunder, trea Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med 25 timmar, 46 minuter och 41 sekunder, fyra Ólafur Ísleifsson - som under sessionen även representerade Folkets parti och var politisk vilde - med 23 timmar, 53 minuter och 57 sekunder och femma Bergþór Ólason med 21 timmar, 52 minuter och 5 sekunder.
Den första icke-centerpartisten är Renässans Þorsteinn Víglundsson. Han var den sjätte flitigaste talaren med 20 timmar, 42 minuter och 22 sekunder. Sjua var Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson - som var den som pratade mest under förra sessionen - med 19 timmar, 32 minuter och 56 sekunder.
Åtta var centerpartisten Karl Gauti Hjaltason - som även han hann med att representera Folkets parti och vara politisk vilde - med 19 timmar, 13 minuter och 29 sekunder. Nia var Gunnar Bragi Sveinsson - även han centerpartist - med 19 timmar, 9 minuter och 4 sekunder.
Första politikern från ett regeringsparti återfinns på tionde plats. Det är framstegspartisten Willum Þór Þórsson som talade i 16 timmar, 22 minuter och 48 sekunder.
Den ordinarie ledamot som talade minst var Självständighetspartiets Páll Magnússon som var uppe i talarstolen i 3 timmar, 30 minuter och 34 sekunder.
Allra minst talade dock Karen Elísabet Halldórsdóttir - ersättare för Självständighetspartiet - som stod i talarstolen vid ett enda tillfälle. Då pratade hon i 1 minut och 32 sekunder.
Den mest pratglada ersättaren var partikamraten Teitur Björn Einarsson som talade i 1 timme, 43 minuter och 53 sekunder.
Flest lagförslag kom från Piratpartiet. Under sessionen lade partiets ledamöter fram 32 lagförslag. Flest förslag till uttalanden kom från Socialdemokraterna. Ledamöterna förde fram 20 sådana förslag.
Flest lagförslag kom från Piratpartiet. Under sessionen lade partiets ledamöter fram 32 lagförslag. Flest förslag till uttalanden kom från Socialdemokraterna. Ledamöterna förde fram 20 sådana förslag.
