
Island har i dag 72 kommuner - vilket är det lägsta antalet någonsin. En hel del pekar på att antalet kommer att minska fram till kommunalvalen 2022.
På östra Island finns långt gångna planer på en sammanslagning av Borgarfjarðarhreppur, Fljótsdalshérað, Djúpavogshreppur och Seyðisfjarðarkaupstaður. I Skagafjörður i nordväst pågår liknande diskussioner. Liknande samtal förs även på Snæfellsnes. Och i Västfjordarna har Árneshreppur färre än 50 invånare - och därför kan ett samgående med en grannkommun bli aktuellt.
Än så länge hotar inte regeringen med några tvångssamgåenden. Men ett mål för regeringen är att inga kommuner ska ha färre än 1 000 invånare. Vid årsskiftet var det 40 av 72 kommuner som inte nådde upp till den nivån.
Nu sällar sig ytterligare två kommuner till listan över aktuella samgåenden. Det är Skútustaðahreppur och Þingeyjarsveit på norra Island som överväger att gå ihop.
Den enda tätorten i Skútustaðahreppur är Reykjahlíð vid Mývatn. Vid årsskiftet hade kommunen 502 invånare. Þingeyjarsveits enda tätort är Laugar. Befolkningen uppgick vid årsskiftet till 894 personer.
Den enda tätorten i Skútustaðahreppur är Reykjahlíð vid Mývatn. Vid årsskiftet hade kommunen 502 invånare. Þingeyjarsveits enda tätort är Laugar. Befolkningen uppgick vid årsskiftet till 894 personer.
Tillsammans hade kommunerna alltså 1 496 invånare vid nyår. Men skulle de gå ihop skulle de bli Islands till ytan största kommun som sträcker sig från kusten mot Atlanten i norr till Vatnajökull i söder.
Den gemensamma arealen är 12 024 kvadratkilometer. Som jämförelse är Fljótsdalshérað - som i dag är Islands till ytan största kommun - 8 884 kvadratkilometer. Skútustaðahreppur är just nu den fjärde största kommunen i landet medan Þingeyjarsveit är femte störst.
Besluten om att undersöka förutsättningarna för en union klubbades i går av eniga kommunfullmäktigen i Skútustaðahreppur och Þingeyjarsveit. Samtidigt utsågs ledamöter till en nämnd som ska behandla planerna.
Målet med ett samgående är enligt ett pressmeddelande att förbättra servicen till invånarna. En större kommun ska också ge ökad stabilitet och fler möjligheter att utveckla bland annat näringslivet.
Utredningen ska vara klar till 2020. Därefter hålls en folkomröstning i bägge kommunerna där invånarna får säga ja eller nej till ett samgående. Redan i nästa vecka hålls informationsmöten i bägge kommunerna där boende informeras om planerna.