Åskväder ger Island tredje väderrekordet på tre dagar

Visa det här inlägget på Instagram

An article with my photo and an interview with me on @mblfrettir ❤ you can read the article here: https://www.mbl.is/frettir/innlent/2019/07/30/rafmognud_mynd_af_eldingu_a_hofn/

Ett inlägg delat av Veronika Simon (@simon.veronika) 30 Jul 2019 kl. 11:11 PDT

Efter två dagar i följd med värmerekord sattes ett nytt rekord i går. Men då var det inte temperaturerna som var historiska. I stället drog det värsta åskvädret in över Island sedan Veðurstofa Íslands 1998 började föra statistik över åsknedslag. Inom loppet av ett dygn noterades 1 818 åsknedslag.

Juli ser på flera sätt ut att bli en rekordmånad när det gäller det isländska vädret. I Reykjavík blir juli troligen den varmaste julimånaden någonsin. Meteorologen Trausti Jónsson skriver i ett blogginlägg att medeltemperaturen i förrgår var 13,2 grader. Det rekord som kan utraderas i dag är från 2010 med ett snitt på 13,03 grader.

Tisdagen bjöd dock inte på några nya värmerekord. Årets hittills högsta temperatur uppmättes i Ásbyrgi i söndags. Då var det 25,9 grader. Det rekordet stod sig bara ett dygn. I måndags var det 26,9 grader i Hjarðarland.

I delar av landet var det mycket varmt även i går. Men den här gången var inte värmeböljan tillräcklig för några rekord. Varmast var det i Sauðárkrókur med 24,7 grader och i Blönduós med 24,5 grader.

Under gårdagen sattes i stället ett annat rekord. Mellan klockan 6.46 den 29 juli och 7.05 den 30 juli registrerade Veðurstofa Íslands 1 818 åsknedslag på Island. Inte någon gång sedan mätningarna började 1998 har så många åsknedslag inträffat inom loppet av ett dygn.

Värmen kommer att fortsätta i dag. Nya blixtnedslag kan också komma under dagen. Åskan kommer dock inte att bli lika omfattande som i går.

Här kan du läsa mer om de senaste dagarnas värmebölja på Island.

Kantlinjer ska stoppa turister från att stanna på fel ställen

Heldragna kantlinjer ska få turister att inte stanna i vägkanten för att ta bilder. Därför har nu Vegagerðin börjat måla kantlinjer längs ringvägen. Förhoppningen är att turister i stället ska stanna på parkeringsplatser för att fotografera. Då minskar också olycksrisken och slitaget på vägrenarna, rapporterar RÚV.

Utländska turister är kraftigt överrepresenterade i trafikolyckor på Island. En vanlig olycksorsak är bilister som stannar mitt på vägar eller vägkanten. Riskerna handlar om allt från plötsliga inbromsningar och oförsiktiga personer som står ute på vägbanan till olämpliga parkeringar på platser där det är dålig sikt eller inte går att mötas.

Olycksrisken är särskilt stor i mörker. Det är inte ovanligt att turister stannar i vägkanten och släcker all belysning för att titta på norrsken. Det har inträffat dödsolyckor när norrskensskådare inte sett sig för när de korsat en väg utan att se sig för.

För två år sedan presenterade Vegagerðin en rapport om just hur turister stannar på ringvägen. Myndigheten identifierade 102 platser och sträckor där bilister ofta stannade för att fotografera eller för att gå ur bilen och titta på naturen.

Gemensamt för dessa platser var att de bedömdes som olämpliga. Många av ställena fanns på södra Island - en av de mest trafikerade sträckorna i landet.

De senaste åren har en mängd nya rastplatser byggts. Utbyggnaden har dock inte gått i samma snabba takt som ökningen av turister. På alla platser där bilister ofta stannar till finns det heller inte utrymme för rastplatser.

I stället har Vegagerðin börjat måla heldragna kantlinjer längs ringvägen. Sóley Jónasdóttir, projektledare vid Vegagerðin, säger till RÚV att åtgärden inte bara ska minska riskerna för olyckor. Den är också ett sätt att förhindra att vägrenarna slits onormalt mycket - vilket i sin tur kan skapa risker när slitaget gör kanterna instabila:

"Vi reagerade på rekommendationen att helmåla kantlinjer eftersom de alltid var brutna. Och på många ställen utomlands betyder det att man inte får stanna."

Hittills verkar det som att de heldragna kantlinjerna avskräcker turister från att stanna.

Fler asylsökande till Island under 2019

369 personer sökte asyl på Island under första halvåret. Trenden med färre asylsökande ser därmed ut att brytas under 2019. Men den snabba ökningen under årets första månader höll inte i sig under våren och försommaren. Personer från Irak, Venezuela, Syrien och Palestina har störst chanser att få uppehållstillstånd. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

Årets första månader innebar ett trendbrott för antalet asylsökande till Island. Efter rekordåret 2016 - då totalt 1 133 personer sökte asyl - minskade ansökningarna både under 2017 och 2018. Men under början av 2019 ökade antalet på nytt. Uppgången kom dock av sig under våren och försommaren.

Första halvåret var det 369 personer som sökte asyl på Island. Under de sex första månaderna 2018 kom 322 asylsökande till Island.

De asylsökande kom från 58 olika länder. Flest - totalt 49 personer - kom från Irak. Därefter följde Venezuela med 31, Afghanistan med 30, Nigeria med 27, Albanien med 22, Georgien med 21, Somalia med 20, Moldavien med 18, Iran med 16 samt Ryssland och Syrien med vardera 10.

Även om det är fler som nu söker asyl så sjunker antalet ansökningar från medborgare i länder som Island klassar som säkra. Dit räknas bland annat Georgien, Albanien och Moldavien. Personer från dessa länder får sällan uppehållstillstånd och utvisas ofta omgående om det inte framgår att de har särskilda skäl som kan motivera asyl.

En majoritet av de asylsökande är vuxna män. Första halvåret svarade män för 198 ansökningar, kvinnor för 79, pojkar som inte fyllt 18 år för 43 och flickor som inte fyllt 18 år för 45.

Av de 500 ansökningar som behandlades under årets sex första månader var det 111 personer som fick stanna. Det var 26 irakier som fick uppehållstillstånd. Andra nationaliteter som ofta beviljades asyl var venezuelaner med 18, syrier med 15 och palestinier med 11.

Det var totalt 45 män som fick stanna, 28 kvinnor, 17 pojkar och 21 flickor.

Från de säkra länderna Albanien, Georgien, Makedonien och Moldavien avgjordes sammanlagt 62 fall. Bara en av dessa asylsökande - en albansk medborgare - fick uppehållstillstånd.

Det var 118 personer som fick avslag. Resterande 261 ansökningar avslutades genom utvisning med hänvisning till Dublinkonventionen, asylstatus i annat land, tillbakadragande av ansökning eller utresa på eget initiativ.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Dagens citat

"Sett till den enorma trafik som det är här - 20 000 till 30 000 bilar om dagen över den gamla bron - så är det faktiskt för sent."

Gísli Halldór Halldórsson, kommunchef i Árborg, säger i RÚV att bygget av en ny bro över Ölfusá i Selfoss behöver tidigareläggas av kapacitetsskäl och börja inom fyra i stället för sex år - läs mer här.

Nytt värmerekord på Island för andra dagen i rad

För andra dagen i följd sattes i går ett nytt värmerekord för året. I Hjarðarland på sydvästra Island uppmättes då 26,9 grader. Det var även mycket varmt vid två av landets främsta turistattraktioner. Vid Gullfoss var det 26,7 grader och vid Þingvellir 25,6 grader. Veðurstofa Íslands räknar med att värmeböljan fortsätter i åtminstone två dagar till.

I Ásbyrgi var det i söndags 25,9 grader. Det var den högsta temperatur som uppmätts på Island i år. Men rekordet varade bara i ett dygn. I går slogs det på två ställen.

Varmast var det i Hjarðarland med 26,9 grader. Vid Gullfoss - en plats som inte ligger långt bort - var det 26,7 grader. Den tredje högsta temperaturen var 25,6 grader på Þingvellir.

Även på flera platser på höglandet var det mycket varmt. I Þúfuver var det 24,8 grader och i både Hveravellir och Veiðivatnahraun noterades 24,7 grader.

I Reykjavík, Stykkishólmur och Bolungarvík var det i går som mest 19 grader och i Akureyri 21,3 grader.

Under söndagen var det varmast på norra och östra Island. Under gårdagen rörde sig värmeböljan åt sydväst samtidigt som det blev svalare i öster. I sydväst väntas den stanna i ytterligare två dagar. Även resten av veckan kommer att bli varm men temperaturerna kommer då inte att nå några rekordnivåer.

Värmerekordet från 1939 står sig dock. Den 22 juni var det 30,5 grader i Teigarhorn. I Kirkjubæjarklaustur uppmättes samma dag 30,2 grader. Vid ytterligare tre tillfällen i Islands historia har temperaturen nått precis 30 grader: 1946 i Hallormsstaður, 1991 i Jaðar och 1997 i Hvanneyri.

Här kan du läsa mer om sommarvädret på Island.

Centerpartiet tar väljare från Självständighetspartiet

Centerpartiet växer på Självständighetspartiets bekostnad. Samtidigt återtar Socialdemokraterna positionen som Islands näst största parti från Piratpartiet. Och Folkets parti får allt längre upp till alltingets femprocentsspärr. Det visar en opinionsmätning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

I den senaste väljarbarometern från MMR ökar Centerpartiet på Självständighetspartiets bekostnad. Väljarflykten från Självständighetspartiet har tolkats som ett tecken på ett utbrett missnöje med att ledningen - till skillnad från Centerpartiet - vill införa EU:s tredje energipolitiska paket.

Samma trend återfinns nu i den nya mätningen från Zenter. Av dem som röstade på Självständighetspartiet i alltingsvalet hösten 2017 är det 69,5 procent som hade gjort samma val i dag. Men hela 21,1 procent hade i stället röstat på Centerpartiet.

Självständighetspartiet är dock alltjämt Islands största parti. Väljarstödet sjunker dock med 2,1 procentenheter till 20,5 procent jämfört med den mätning som Zenter gjorde för en månad sedan.

Centerpartiet är mätningens stora vinnare och ökar med 3,6 procentenheter till 13,4 procent. Centerpartiet lockar alltjämt få unga väljare och har mer än dubbelt så många manliga som kvinnliga sympatisörer.

Socialdemokraterna återtar positionen som näst största parti efter Självständighetspartiet. Stödet växer med 0,3 procentenheter till 14,4 procent. Samtidigt backar Piratpartiet - som var näst störst i förra mätningen - med 2,9 procentenheter till 12,3 procent.

Bland de övriga tre partierna som klarar femprocentsspärren är förändringarna små. Gröna vänstern minskar med 0,2 procentenheter till 12,9 procent, Renässans ökar med 0,7 procentenheter till 10,6 procent och Framstegspartiet växer med 1,1 procent till 8,2 procent.

Avståndet för Folkets parti upp till spärren ökar. Nu får partiet 3,2 procent, en tillbakagång med 1,1 procentenheter.

Piratpartiet, Gröna vänstern och Renässans är starkast bland unga väljare. Självständighetspartiet har däremot svårt att locka väljare i åldern 18 till 24 år. Gröna vänstern har betydligt fler kvinnliga än manliga sympatisörer.

Centerpartiet svarar inte bara för den största uppgången i mätningen. Här finns också de sympatisörer som ger högst betyg till partiledaren. De egna väljarna ger i snitt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson 4,3 av 5 i betyg.

Men här är skillnaderna inte stora. Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir får båda 4,2 medan Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir får 4,1. Därefter följer Socialdemokraternas Logi Már Einarsson, Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson och Folkets partis Inga Sæland får alla 4.

Eftersom Piratpartiet inte har någon ledare fick sympatisörerna inte besvara frågan.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Ekonomisk tvist stängde utställning om Eyjafjallajökull

En tvist om intäkterna från en dokumentär om vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull fick bonden Ólafur Eggertsson att stänga utställningen. Regissören Sveinn M. Sveinsson kräver stora summor för den film som Ólafur Eggertsson har visat för en halv miljon besökare. Den ekonomiska konflikten har nu blivit en rättssak.

När Eyjafjallajökull erupterade 2010 hamnade Þorvaldseyri på den isländska sydkusten i världens centrum. Gården vid glaciärens fot blev något av en symbol för invånarnas kamp mot de stora mängder aska som utbrottet producerade. Här togs också några av de mest spektakulära bilderna på Eyjafjallajökull.

Året därpå öppnade Ólafur Eggertsson, bonde på Þorvaldseyri, utställningen Eyjafjallajökull Erupts om utbrottet. Där visades bland annat en tjugo minuter lång dokumentär om hur gården påverkades av vulkanutbrottet. När utställningen stängdes i december 2017 hade filmen setts av omkring en halv miljon besökare.

Utställningen var en stor framgång. Många turister stannade till vid Þorvaldseyri under resor längs sydkusten. Ett besök ingick också i många bussturer i regionen. Därför kom det som en överraskning när Ólafur Eggertsson meddelade att utställningen skulle stängas. Han hävdade då att det var för mycket jobb att hålla den öppen.

Nu uppger Fréttablaðið att det i själva verket var en ekonomisk tvist som var skälet till att utställningen lades ned. Ólafur Eggertsson hade en helt annan syn på hur intäkterna från filmen skulle fördelas än regissören Sveinn M. Sveinsson. När utställningen bommades igen hade Sveinn M. Sveinsson kontaktat en advokat och börjat ställa ekonomiska krav på Ólafur Eggertsson.

Ólafur Eggertsson tog själv en hel del bilder från gården medan utbrottet pågick. Han stötte samtidigt på filmaren Sveinn M. Sveinsson som arbetade med en egen dokumentär. De bestämde sig för att samarbeta. Sveinn M. Sveinsson filmade livet på Þorvaldseyri före och efter utbrottet och gjorde flera intervjuer.

Dokumentären fick namnet Eyjafjallajökull Erupts. Den blev huvudnumret i Ólafur Eggertssons utställning. Filmen såldes också på dvd i souvenirbutiken.

Därefter går berättelserna isär. Sveinn M. Sveinsson säger i Fréttablaðið att han vid flera tillfällen ska ha vänt sig till Ólafur Eggertsson för att få del av intäkterna från visningarna. Han ska inledningsvis ha fått en del av intäkterna från dvd-försäljningen. När han - efter att inte ha kommit överens om intäkterna från visningarna - föreslog att dvd-intäkterna enbart skulle gå till honom slutade Ólafur Eggertsson att sälja filmen.

Då vände sig Sveinn M. Sveinsson till en advokat. Och det var alltså strax därpå som beskedet kom att Ólafur Eggertsson bestämt sig för att stänga utställningen. Sveinn M. Sveinsson säger i Fréttablaðið att Ólafur Eggertsson under de knappa sju år som filmen visades hade intäkter på omkring 500 miljoner isländska kronor från utställningen:

"Han skyllde på att det hade varit så ansträngande för familjen att hålla det här öppet. Skulle det vara att dra in alla dessa miljoner varje år då eller vad?"

Ólafur Eggertsson vill inte kommentera tvisten. Även han har anlitat advokat. I en inlaga som Fréttablaðið tagit del av ges en helt annan bild av filmens tillkomst. Där sägs det att Ólafur Eggertsson i praktiken ska ha varit den som regisserade filmen. Sveinn M. Sveinssons bidrag beskrivs i det närmaste som obetydligt.

Vidare hävdar Ólafur Eggertsson att det i ett tidigt skede aldrig talades om någon dokumentär. I stället anlitade han Sveinn M. Sveinsson för att filma utvecklingen på gården. Det arbetet hade han fått betalt för. Ólafur Eggertsson hade alltid ansett sig ha rätten att disponera över filmmaterialet.

I inlagan förnekas dessutom att det skulle finnas någon koppling mellan Sveinn M. Sveinssons ekonomiska krav och beslutet att sluta sälja dvd:n i souvenirbutiken. Det ska enligt Ólafur Eggertsson ha varit en konsekvens av att filmen visats på så många hotell och i så många bussar att turisters intresse för att besöka utställningen och se filmen minskade.

Sveinn M. Sveinsson säger i Fréttablaðið att det finns en rad felaktigheter i Ólafur Eggertssons inlaga. Han tänker även koppla in filmproducenternas organisation Samband íslenskra kvikmyndaframleiðenda eftersom det rör sig om en upphovsrättsfråga. Ordföranden Kristinn Þórðarson säger i Fréttablaðið att organisationen står bakom Sveinn M. Sveinsson:

"Jag vet inte tillräckligt om fallet för att hävda något men det låter som om Sveinn har blivit lurad. Jag har inte sett avtalet mellan dem - om det finns några tillgängliga avtal - men vid första anblicken verkar det inte som att Ólafur har någon förståelse om vad upphovsrätt innebär eller att han över huvud taget vet vad filmproduktion är."

Här kan du läsa mer om nedläggningen av utställningen Eyjafjallajökull Erupts.

Dagens citat

"Armén som lämnade landet år 2006 håller på att återvända. Och om den återvänder - och jag upprepar om det blir av om ingen tar tag i detta - så blir det å Gröna vänsterns vägnar. Det är sorgligare och allvarligare än några ord kan beskriva. Allmän 'nationell säkerhetspolitik' räcker inte för att rättfärdiga omfattande militär upprustning i landet - tillåter inte att krigsbrottslingar får göra det bekvämt för sig i landet på nytt. Inte under några omständigheter!"

Ögmundur Jónasson, tidigare alltingsledamot för Gröna vänstern, i ett blogginlägg om USA:s investeringar i Natos anläggningar på den gamla basen i Keflavík - läs mer här.

Årets varmaste dag på Island med över 25 grader

Ett nytt värmerekord för året sattes på Island i går. I Ásbyrgi steg temperaturen till 25,9 grader. Varmast var det på östra och norra Island - och där var det på många håll långt över 20 grader. Lika hett var det inte på väster och söder. I Reykjavík uppmätte Veðurstofa Íslands som mest 15,9 grader i går.

Årets hittills varmaste dag inträffade den 12 juni då 25,3 grader uppmättes vid Skarðsfjöruviti. Det rekordet utraderades alltså i går. Då var det 25,9 grader i Ásbyrgi.

De högsta temperaturerna registrerades i går på norra och östra Island. I Végeirsstaðir i Fnjóskadalur var det 25,2 grader, i Mánarbakki 25 grader, i Torfur 24,8 grader, i Bakkagerði i Borgarfjörður eystri 24,7 grader och i Egilsstaðir 24,3 grader.

Även på hög höjd var det mycket varmt i nordost. Möðrudalur är på 469 meters höjd den högst belägna gården på Island. Platsen brukar vara något av ett köldhål. Men i går var det 21,2 grader. Varmast på hög höjd var det vid Krafla med 21,8 grader.

Också i Reykjavík var det ganska varmt - men långt ifrån några rekordnoteringar. Som mest uppmättes 15,9 grader i den isländska huvudstaden.

Gårdagens temperaturer är en del av den värmebölja som de senaste dagarna bland annat drabbat Sverige. Även i dag väntas temperaturer på över 20 grader i delar av landet. I sydväst kan det också bli åska.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Pirater sågar behandlingen av Birgitta Jónsdóttir

Birgitta Jónsdóttirs försök att åter bli aktiv inom Piratpartiet blev starten på ett ordkrig där flera tongivande alltingsledamöter riktade hård kritik mot henne. Hon röstades bort från en plats i partiets förtroenderåd efter att ha beskrivits som en opålitlig person som använde sig av hot. Men alla gillade inte hur hon behandlades. Flera tongivande pirater har nu skrivit på en namninsamling i protest

Efter att Birgitta Jónsdóttir lämnade alltinget hösten 2017 dröjde det inte länge innan hon riktade hård kritik mot Piratpartiet. Hon hävdade bland annat att det blivit alldeles för byråkratiskt. Inför kommunalvalet i Reykjavík 2018 meddelade hon att hon gått ur partiet och i stället tänkte rösta på Islands socialistparti.

Hennes tid i alltinget kantades av konflikter med andra pirater. Partiet såg sig till exempel tvunget att kalla in en arbetsplatspsykolog för att försöka få ett slut på personstriderna mellan Birgitta Jónsdóttir, Helgi Hrafn Gunnarsson och Ásta Guðrún Helgadóttir.

Åtminstone utåt blev det lugnare inom partiet. Men de interna konflikterna fortsatte. Birgitta Jónsdóttir drev politiskt allt längre till vänster och hamnade därmed allt längre från Piratpartiets ideologiska mittfåra.

Nyligen meddelade Birgitta Jónsdóttir att hon ville ta plats i förtroenderådet, det partiorgan som bland annat löser konflikter mellan medlemmar. Genom nomineringen ville hon på nytt engagera sig i partiet. Men omröstningen slutade med att hon ned med 55 röster mot 13.

Efter omröstningen läckte Helgi Hrafn Gunnarssons tal inför omröstningen till medierna. Där gick han till hårt angrepp mot Birgitta Jónsdóttir. Han beskrev henne som en person som inte gick att lita på och som använde sig av hot och härskartekniker för att driva igenom sin egen vilja.

Flera andra tongivande piratpartister som jobbat ihop med Birgitta Jónsdóttir i alltinget stämde in i kritiken. Själv sade hon att hon utsatts för ett karaktärsmord.

Helgi Hrafn Gunnarsson ångrade inte det han sagt och ansåg att det var nödvändigt att före omröstningen berätta om hur samarbetet med Birgitta Jónsdóttir hade fungerat. Men det fanns också pirater som tyckte att kritiken hade kunnat framföras på ett bättre sätt. En av dem var Þórólfur Júlían Dagsson, partiets toppkandidat i Reykjanesbær i senaste valet.

Þórólfur Júlían Dagsson är en av dem som har undertecknat ett upprop i protest mot behandlingen av Birgitta Jónsdóttir. Där finns också Guðrún Ágústa Þórdísardóttir och Álfheiður Eymarsdóttir - som båda har varit eller är ersättare i alltinget för Piratpartiet - samt Eva Ísfold Lind Þuríðardóttir som haft olika förtroendeuppdrag för partiet.

Uppropet är ingen stödförklaring till Birgitta Jónsdóttir. I stället är det just hur andra ledande partimedlemmar agerade i samband med omröstningen som de vänder sig mot. Det rörde sig inte om något möte som skulle fungera som ett forum för personliga uppgörelser mellan medlemmar:

"Piratpartiets alltingsledamöter och andra makthavare inom partiet som begärde ordet på mötet gick för långt mot en medlem. Det offentliga angreppet - oavsett vilken ställning den aktuella medlemmen tidigare hade och vad som tidigare kan ha inträffat mellan de berörda - är helt oacceptabelt. Alla ska visas hövlighet och respekt - i synnerhet när det talas om eller till en viss individ. Beteendet från dem som gick för långt vid det aktuella mötet är klandervärt, tjänar inget till för någon och måste fördömas. Man får heller inte bortse från de aktuellas ställning eftersom det förtroende som gräsrötterna har för alltinget inte är någon självklar sak och får naturligtvis en knäck - inom rörelsen såväl som utanför den - när någon beter sig på det här sättet."

Birgitta Jónsdóttir säger i Morgunblaðið att det är bra att medlemmar protesterar mot olämpliga beteenden. Hon säger vidare att hon inte försöker tänka engagera sig i Piratpartiet igen.

Här kan du läsa mer om turerna kring hur Birgitta Jónsdóttir röstades bort.

Två kämpar om att grunda efterföljare till Wow Air

Två grupper försöker nu bilda en efterföljare till Wow Air. Investerare under ledning av Michele Ballarin kom överens med konkursförvaltarna om att köpa loss bland annat varumärket Wow Air - men betalade inte i tid. Andra investerare vill kopiera det konkursade flygbolagets affärsmodell och starta Wab Air.

Det har gått fyra månader sedan Wow Air gick i konkurs. Då hade bolaget under en längre tid haft stora ekonomiska svårigheter och bland annat släpat efter med betalningen av flygplatsavgifter i Keflavík. Den sista tiden sålde ägaren och vd:n Skúli Mogensen allt från utsläppsrättigheter till landningstider.

Åtgärderna räckte inte till för att hålla Wow Air i luften. Skulderna var för stora och läget för kritiskt för att Icelandair skulle gå in som majoritetsägare. Uppgifter läckte strax efter konkursen ut om att Skúli Mogensen försökte återskapa bolaget. De planerna ser i dagsläget inte ut att bli verklighet.

Två grupper av investerare försöker nu bygga upp efterföljare till Wow Air. Bägge tror att det finns förutsättningar för ett isländskt lågprisflygbolag. Gemensamt är också att de tror på den affärsmodell Wow Air använde sig av innan bolaget expanderade genom att börja använda sig av jumbojettar.

Båda grupperna siktar på att använda sig av mindre flygplan som flyger mellan Europa och USA:s östkust med flygplatsen i Keflavík som nav. Att ha en flotta som enbart består av mindre flygplan gör att långväga destinationer - som Asien och USA:s västkust - inte kan bli aktuella. Det var just dessa ambitioner som Skúli Mogensen själv pekat ut som en anledning till Wow Airs fall.

Länge såg det ut som att Michele Ballarin och bolagen Oasis Aviation Group och US Aerospace Associates hade skaffat sig ett försprång. Hon hade enligt Fréttablaðið kommit överens med konkursförvaltarna om att köpa loss några av de mest eftertraktade tillgångarna ur konkursboet. Där märktes bland annat varumärket Wow Air, bokningssystemet och annan mjukvara, uniformer och varulager.

Men i lördags rapporterade Morgunblaðið att affären rivits upp. Michele Ballarin hade helt enkelt inte betalat i tid. Intresset finns dock kvar och förhoppningen är att köpet ska bli helt klart i veckan. Uppgifter gör gällande att Michele Ballarin ska ha ifrågasatt om vissa saker som skulle ha ingått i affären faktiskt kunde överlämnas till en ny ägare.

Michele Ballarin har i Morgunblaðið sagt sig vara beredd att gå in med upp till 13 miljarder isländska kronor i projektet. Tanken är att det nya Wow Air ska ha sin juridiska hemvist på Island - något som innebär att minst 51 procent av aktierna måste ha isländska ägare.

Planen är att nya Wow Air inom två år ska ha en flotta som består av tio till tolv flygplan. När Wow Air var som störst under 2018 var flottan dubbelt så stor.

Även Wab Air - en förkortning som står för We are back - tänker ha sin juridiska hemvist på Island. Initiativtagarna ska enligt RÚV ha säkrat en investering på omkring 5 miljarder isländska kronor.

Här kommer 75 procent av aktierna ägas av den irländska investeringsfonden Avianta Capital. Fonden ägs av Aislinn Whittley-Ryan som har starka kopplingar till lågprisbolaget Ryan Air. Resten av aktierna ägs av bolaget Neo som kontrolleras av Arnar Már Magnússon, Bogi Guðmundsson, Þóroddur Ari Þóroddsson och Sveinn Ingi Steinþórsson. De två senare hade nyckelpositioner i Wow Airs ledning.

Wab Air har redan vänt sig till Samgöngustofa med en ansökan om att få bedriva flygverksamhet. Flygtillståndet är nödvändigt för att kunna komma igång med trafiken.

Frågan är vilken av investerargrupperna som först hinner ge planerna luft under vingarna. Marknaden är knappast tillräcklig för två lågprisbolag och Icelandair. Och hittills ser det alltså ut som att Skúli Mogensen - trots hans vilja att själv återskapa Wow Air - inte ingår i planerna för något av de två bolagen.

Här kan du läsa mer om Wow Airs konkurs.

Dagens citat

"Jag säger inte att han nödvändigtvis är en dålig kandidat på något sätt men människor minns vad han sade inför kraschen och minns hans del. Människor tycker fortfarande att det är obehagligt. När vi talar om att det saknas trovärdighet inom politiken så är inte detta ett bra steg."

Smári McCarthy, alltingsledamot för Piratpartiet, i RÚV om valet av Kaupþings tidigare chefsekonom Ásgeir Jónsson som ny chef för centralbanken Seðlabanki Íslands - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Publiktillströmningen ökar ständigt. År 2012, första sommaren som jag hade fyren öppen, kom 3 200 människor och 4 000 människor året därpå. Men då hade bollen börjat rulla och förra året var besökarna omkring 10 000."

Hilmar Sigvaldason, som håller fyren i Akranes öppen för besökare, i Morgunblaðið om intresset för att se fyren från insidan.

Vill att Island ger asyl åt knarklangare från Filippinerna

Islands ifrågasättande av Filippinernas jakt på misstänkta narkotikabrottslingar har utvecklats till ett ordkrig mellan länderna. Island befarar att mänskliga rättigheter kränks i jakten på knarkhandlare. Men från Filippinerna har initiativet betraktats som inblandning i interna angelägenheter. Nu sprids en namninsamling där Island uppmanas att ge knarkhandlare asyl.

När Island i FN:s råd för mänskliga rättigheter fick majoritet för en resolution om läget i Filippinerna utbröt snart ett diplomatiskt gräl mellan länderna. Island uttryckte oro för att misstänkta droghandlare avrättades utan att ha ställts inför rätta. Filippinerna tillbakavisade kritiken och hävdade att Island försökte skydda narkotikabrottslingar.

Från Filippinerna har det från såväl presidenten Rodrigo Duterte som företrädare för regeringen talats om att eventuellt bryta de diplomatiska förbindelserna med Island. Trevare från utrikesdepartementet om ett samarbete i frågan har avvisats av Filippinerna. På Island har det egna agerandet kritiserats av Centerpartiet och på ledarplats i Morgunblaðið.

En namninsamling på nätet driver nu med Islands engagemang för mänskliga rättigheter i Filippinerna. Där konstateras att Island är glesbefolkat och därför har plats för fler invånare. Därför bör narkotikabrottslingarna få asyl på Island. Initiativtagarna vänder sig till alltinget för att ledamöterna ska ta beslut i frågan:

"To prevent more bloodshed in the Philippines (committed by crystal meth users, their pushers, and the police that apprehend them), may we urge you to walk the talk? Please kindly adopt our crystal meth users, pushers, and syndicates. Please give them political asylum in your country. We will be very happy to raise funds to pay for their travel to your country, where their human rights will be fully respected."

Här kan du läsa mer om krisen mellan Island och Filippinerna.

Isländska körsbär växer vid världens ände

Äpplen, päron, plommon och körsbär är bara något av allt som finns i växthusen på gården Svanshóll i Bjarnarfjörður. Odlaren Finnur Ólafsson behöver inte använda någon värme för att få frukt, bär, blommor och grönsaker att växa. Det räcker med plast som skyddar när vintervädret är som värst, rapporterar RÚV.

Svanshóll i Bjarnarfjörður är inte bara en av de nordligaste gårdarna på hela Island. Där handlar dessutom Finnur Ólafssons vardag om sådant som i regel förknippas med sydligare breddgrader - som grönsaker, frukt, bär och blommor.

Finnur Ólafsson säger till RÚV att odlingen är en hobby som växt i omfattning med åren. I växthusen finns bland annat äpplen, päron, olika typer av bär och sallad. För några år sedan började han med körsbär. Han har ett femtiotal körsbärsträd som tillsammans ger en skörd på flera hundra kilo bär:

"De äldsta träden ger mig upp till 30 men genomsnittet är kanske omkring 15 kilo per träd."

Han använder inga uppvärmda växthus. Finnur Ólafsson berättar i RÚV att det räcker med plastdukar för att skydda mot oväder och skapa goda förutsättningar för frukt, bär och annat. Han tar också hjälp av humlor för pollineringen.

En del av skörden äts på Svanshóll eller används till sylt. Men Finnur Ólafsson säljer också en del av skörden. Han säger till RÚV att förhoppningen är att försäljningen av bland annat körsbär ska växa:

"Drömmen är naturligtvis att sprida detta eftersom det här inte är samma produkt som vi köper genom import från varmare länder. Jag tycker att de här är smakrikare och färskare och man för inte glömma att det odlas vid världens ände på Strandir."

Här kan du läsa mer om Bjarnarfjörður.

Dagens citat

"Det är inte aktuellt att byta ordförande i Självständighetspartiet. ... Det här är bara någon sommarfestlek som jag inte ger något för. Vi har en stark ordförande som åtnjuter ett utbrett förtroende bland självständighetspartister och jag är en av dem."

Elliði Vignisson, kommunchef i Ölfus, säger i DV att han inte har några planer på att utmana Bjarni Benediktsson om ordförandeposten i Självständighetspartiet vid höstens landsmöte - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Isländsk turism är av naturliga skäl väldigt beroende av utbudet av flyg så om flygutbudet minskar så plötsligt som det har gjort nu tar det tid att bygga upp det och vi vet att en hållbar destination bygger upp det med tiden."

Jóhannes Þór Skúlason, vd för näringslivsorganisationen Samtök Atvinnulífsins, i Vísir om hur Wow Airs konkurs samt Deltas och Easy Jets beslut att minska flygtrafiken till Island påverkar turismen.

Fler jordskalv norr om Siglufjörður

Illustration: Veðurstofa Íslands

En jordskalvssvärm pågår just nu i havet tre mil norr om Siglufjörður. Två jordskalv som båda uppmättes till 3,2 inträffade tidigt i morse. De skedde dock för långt ute till havs för att de skulle kännas i Siglufjörður. De har följts av en rad efterskalv. Tidigare i veckan drabbades Siglufjörður av det största jordskalvet på sju år.

Klockan 00.55 i onsdags skakades Siglufjörður av det största jordskalvet på sju år. Skalvet hade sitt epicentrum i Atlanten knappt två mil norr om den nordisländska staden. Skalvet var tillräckligt kraftigt för att det skulle kännas i stora delar av norra Island.

Efter några mindre efterskalv avtog aktiviteten. Knappt ett dygn senare - just före midnatt den 24 juli - inträffade två jordskalv som uppmättes till 3,5 respektive 3,3 strax norr om Grímsey. De ingick i en mindre jordskalvssvärm.

Mellan de olika skalvseriernas epicentrum är avståndet bara fem mil. De tillhör dock inte samma förkastning och det finns därför ingen uppenbar koppling mellan dem. Men det kan inte uteslutas att den spänning som frigjordes i samband med skalvet nära Siglufjörður inverkade på de skalv som senare inträffade vid Grímsey.

Men vid Siglufjörður har det alltså varit lugnt de senaste dagarna. Under fredagen inträffade bara tre mindre skalv i området.

Under lördagsmorgonen började aktiviteten på nytt. Då inleddes en jordskalvssvärm tre mil norr om Siglufjörður. De två första skalven uppmättes till 3,2. Det första av dem ägde rum klockan 5.51. Det följdes av ett tiotal efterskalv.

Veðurstofa Íslands har inte fått några rapporter om att morgonens skalv ska ha känts i Siglufjörður. De är inte bara svagare än onsdagens skalv. De sker dessutom längre ut till havs.

Här kan du läsa mer om onsdagens jordskalv.

Darriga och matglada islandshästar hade ätit cannabis

Veterinärer befarade att några islandshästar på södra Island hade drabbats av en ny typ av neurologisk sjukdom. De darrade, skakade och rörde sig underligt men visade inte några andra tecken på att må dåligt. Så småningom visade det sig att hästarna på något sätt hade fått i sig cannabisplantor, berättar Fréttablaðið.

Det var för flera år sedan som veterinärer kallades till en gård på södra Island. Anledningen var att några av de islandshästar som fanns på gården skakade och darrade. Dessa skakningar och darrningar gjorde också att de rörde sig mycket underligt.

Men hästarna visade inga andra tecken på sjukdom. De hade god matlust och hade ingen feber. Djurskyddsmyndigheten Matvælastofnuns undersökningar gav ingen förklaring.

Av en slump kopplades veterinären Mia Hellsten in i fallet. Hon kontaktade amerikanska kollegor och på ett forum publicerade hon en film på hästarna tillsammans med en beskrivning av deras beteende. Vissa trodde att det kunde röra sig om en ny typ av neurologisk sjukdom.

Men en veterinär hade en annan teori. Mia Hellsten säger i Fréttablaðið att det var först då gåtan fick sin lösning:

"Till slut var det en som sade att detta liknande en hund som han hade fått in på sin mottagning och som hade fått i sig ägarens cannabiskakor. När det gjordes tester på hästarna var cannabisprovet positivt."

Hur hästarna fått i sig cannabis gick inte att klarlägga. Men troligt är att de ätit av dem i någon hage. De fick inga bestående skador, skriver Fréttablaðið.

Dagens citat

"Rarast tyckte jag att det var när sjömän skickade meddelanden till mig eftersom sjömän vet att kvinnan på land är stark. Kvinnan gör allt när de är borta. Sjömän och bönder stod hängivet på min sida under denna tid. Det slutade med att jag sade: 'Okej, jag gör det här.'"

Vigdís Finnbogadóttir i podden Þegar ég verð stór om hur det gick till när hon 1980 bestämde sig för att kandidera till Islands president.

Trafikljus i Reykjavík räknar ned väntetid för gående

Foto: Reykjavíkurborg

I centrala Reykjavík finns nu för första gången en trafiksignal som visar hur lång tid fotgängare har på sig i korsningen mellan Lækjargata och Bankastræti. Trafikljuset visar både väntetiden till grönt och antalet sekunder innan det slår om till rött. Syftet med de nya ljusen är att fler gående ska respektera dem. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Korsningen mellan Lækjargata och Bankastræti är sannolikt den mest trafikerade övergången i hela landet. Nu har kommunen ersatt de gamla trafiksignalerna för gående. Ljusen för fotgängare räknar nu ned antalet sekunder till grönt och antalet sekunder innan det slår om till rött.

Förhoppningen med de nya trafikljusen är att de ska öka säkerheten. Det är vanligt att gående skyndar över övergångsstället vid rött i stället för att vänta in grönt ljus.

Piratpartisten Sigurborg Ósk Haraldsdóttir, som är ordförande för planerings- och kommunikationsnämnden i Reykjavík, skriver på Twitter att "civilisationen slutligen kommit till landet". Trafiksignaler som räknar ned finns dock sedan tidigare vid övergångsstället vid Glerárgata vid Hof i Akureyri.

Kritik mot valet av Ásgeir Jónsson som centralbankschef

Utnämningen av Ásgeir Jónsson till ny chef för Seðlabanki Íslands får kritik. Det är hans förflutna som chefsekonom för Kaupþing under åren före finanskraschen som gör att statsminister Katrín Jakobsdóttirs val ifrågasätts. Flera kritiker anser att Ásgeir Jónsson inte gjort upp med sitt förflutna vid den kraschade banken.

Hösten 2008 var Kaupþing en av de isländska banker som gick omkull. Ur konkursboet skapades Arion banki - en bank som till stor del fortfarande ägs av den isländska staten. Ásgeir Jónsson utsågs 2004 till Kaupþings chefsekonom. Han följde med över till Arion banki och stannade kvar till 2011.

Kaupþing har efter kraschen kommit att förknippas med en rad oegentligheter. Systematiskt marknadsmissbruk ledde till att banken mot slutet i praktiken ägde sig själv - vilket inte bara vilseledde marknaderna och aktieägarna utan dessutom var olagligt.

Ásgeir Jónsson har aldrig varit misstänkt för någon brottslighet med kopplingar till Kaupþing. Men under månaderna före kraschen var han en av bankens främsta försvarare. Han beskrev en del av kritiken mot Kaupþing som hysterisk och hävdade att expansionen utomlands hade bidragit till ökad stabilitet.

Efter kraschen skrev han en bok om sina erfarenheter från Kaupþing. I Why Iceland? skildrar han vägen fram krisen. Han pekar på en rad misstag från bankens sida - men han säger också att agerandet från myndigheter och politiker bidrog till Kaupþings fall.

Redan under sin tid som chefsekonom undervisade Ásgeir Jónsson vid Háskóli Íslands. Tjänsten vid universitetet bekostades av Kaupþing. Sedan 2011 har han varit heltidsanställd på Háskóli Íslands. Han har dock utfört en rad andra uppdrag - bland annat som rådgivare åt finansbolagen Virðing och Gamma men också som författare av en rapport om Islands framtida penningpolitik, ett arbete som initierades av regeringen.

Valet av Ásgeir Jónsson får en hel del kritik. Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, skriver på Facebook att Ásgeir Jónsson inte gjort upp med sitt förflutna inom Kaupþing. Han anser att Ásgeir Jónsson förtjänar en andra chans men att utnämningen inte går hand i hand med regeringens mål om att öka förtroendet för alltinget:

"Om målet är att öka förtroendet för politiken så måste det vara en del av kompetenskraven. Jag är inte säker på att det har tagits hänsyn till det i det här fallet."

Gunnar Smári Egilsson, grundare av Islands socialistparti, skriver på Facebook att Ásgeir Jónsson är en representant för en nyliberal syn på ekonomi som bevisades vara felaktig genom finanskraschen. Han hoppas att något parti inför nästa alltingsval driver frågan om att ge Ásgeir Jónsson sparken för att driva ut nyliberalismen från Seðlabanki Íslands:

"Seðlabanki har som chef fått en ekonom som förlitar sig på teorier som har visat sig vara både felaktiga och oerhört farliga för samhället. Trots att dessa teorier har kollapsat ovanför hans huvud så räckte det inte för att väcka människan ur hypnosen. Vid kraschen blev allt som Ásgeir Jónsson står för föråldrat och det blev nödvändigt att förnya all kurslitteratur för ekonomistudenter och spola bort dessa teorier ur statsförvaltningen, politiken och den allmänna debatten."

Artisten Bubbi Morthens skriver på Facebook att valet inte inger förtroende. Pr-konsulten Andrés Jónsson kallar honom på Twitter för en "våt dröm" för marknadsliberaler. Sólveig Anna Jónsdóttir, ordförande för fackförbundet Efling, beskriver på Facebook Ásgeir Jónsson som en "dogmatisk och troende nyliberalismpräst" och hävdar att han står för en "sjukligt skadlig ideologi" som enbart tjänar de rikaste och mäktigaste i samhället.

Kritiken mot utnämningen kommer knappast som någon överraskning. Konráð S. Guðjónsson, ekonom vid handelskammaren Viðskiptaráð Íslands, skriver på Twitter att Ásgeir Jónsson är en person med rätt egenskaper för jobbet. Han förväntar sig också att valet av vissa kommer att ses som "en krigsförklaring".

Här kan du läsa mer om utnämningen av Ásgeir Jónsson.

Försäljning av Vigur i Ísafjarðardjúp kommer närmare

En försäljning av ön Vigur kommer allt närmare. Men kommunen Ísafjarðarbær hoppas fortfarande att regeringen ska gripa in och köpa Vigur för att inte riskera att ön får en utländsk ägare som stänger den för besökare. Prislappen är 320 miljoner isländska kronor. Flera utländska spekulanter tvekar på grund av restriktioner för helikopter och karantänsregler.

Vigur i Ísafjarðardjúp har varit till salu i drygt ett år. Än så länge har ön inte fått någon ny ägare. Men det finns intresse från både isländska och utländska spekulanter.

Varje år besöks Vigur av omkring 10 000 turister. Under somrarna ordnas dagliga båtturer från Ísafjörður. Under några timmar på ön kan besökarna beskåda sälarna som håller till på stränderna, fågellivet - bland annat finns omkring 30 000 lunnefågelpar som häckar på Vigur - och de historiska byggnaderna.

Kommunerna i regionen vill inte att ön ska köpas av en utländsk ägare som stänger den för allmänheten. Vigur tillhör Súðavíkurhreppur men den lilla kommunen har inte råd att köpa ön. Det har inte heller betydligt större Ísafjarðarbær. Tillsammans med grannkommunen Bolungarvík har de haft informella diskussioner om förutsättningarna för att köpa Vigur.

Tidigare i år vände sig kommunfullmäktige i Ísafjarðarbær till miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson med en uppmaning om att staten skulle köpa ön. Genom statligt ägande skulle turismen till Vigur kunna fortsätta och ön alltjämt hållas öppen för allmänheten.

Det brevet har ännu inte besvarats. Nyligen togs frågan upp i kommunfullmäktige igen. Politikerna i Ísafjarðarbær efterlyser ett ställningstagande från Guðmundur Ingi Guðbrandsson och vill fortfarande att regeringen ska agera.

Nyligen berättade RÚV att det kommit tre anbud på Vigur. Den lägsta prislappen som ägarna kan tänka sig är 320 miljoner isländska kronor. En rad anbud ska ha fått nej.

En av spekulanterna är en grekisk medborgare. Där ska en affär ha varit ganska nära innan spekulanten bestämde sig för att dra tillbaka sitt bud. Davíð Ólafsson, den mäklare som ansvarar för försäljningen, säger till Bæjarins Besta att det inte betyder att intresset för Vigur har försvunnit.

Skälet till att den grekiska spekulanten tvekar är enligt Davíð Ólafsson regler för karantän och helikoptertrafik i Ísafjarðardjúp. Spekulanten vill kunna ta med sina hundar till ön och kunna resa med helikopter till Vigur. I dagsläget är det omöjligt. Hundar måste sitta i karantän i fyra veckor och helikoptertrafiken är begränsad:

"I naturreservatet norr om Ísafjarðardjúp får en helikopter inte vidröra marken och Vigur är fridlyst under en viss tid på året. Dessa utländska intressenter vill kunna använda detta resesätt."

Bland spekulanterna finns enligt Davíð Ólafsson kanadensare och amerikaner. Även för dem är restriktionerna för helikoptertrafik ett bekymmer. Han säger till RÚV att de inte vill åka båt ut till Vigur under vintern.

Intresse finns alltså även från isländska spekulanter. En affär kan enligt Morgunblaðið bli klar inom kort.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Vigur.

Dagens citat

"När det följer att tävlingen går ut på att vara bättre än andra och att den bygger på politisk religion blir utvecklingen oundvikligen sådan att det uppstår konkurrens om att vara renlärigare i tron än andra. Därmed förvärras situationen ständigt."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, skriver i Morgunblaðið att han anser att debatten om det han kallar "resandefolk" - asylsökande och flyktingar - har spårat ur eftersom många ledande politiker ägnar sig åt skenhelighet i stället för att diskutera fakta och lösningar.

Ny färja till Västmannaöarna börjar segla i dag

Foto: Vegagerðin

Nästan ett år senare än planerat tas den nya färjan till Västmannaöarna i bruk i dag. Den första turen går från Hemön till Landeyjahöfn på fastlandet klockan 19.30. Den senaste månaden har bägge hamnarna anpassats till det nya fartyget. Det arbetet kommer enligt ett pressmeddelande från Vegagerðin att fortsätta under hösten.

När finanskraschen drabbade Island hösten 2008 blev det politiska svaret en rad nedskärningar och besparingar. Beställningen av en ny färja som skulle trafikera det isländska fastlandet och Hemön sköts upp. Invigningen av den nya färjehamnen Landeyjahöfn 2010 skedde utan att det fanns någon ny färja.

Sedan dess har kritiken mot färjan Herjólfur växt eftersom den inte var anpassad för att använda Landeyjahöfn. När beställningen av en ny färja gjordes fortsatte förseningarna. Vegagerðin ändrade specifikationerna - bland annat utrustades färjan med eldrift - och leveransen försenades efter en tvist om priset med det varv som byggt den.

För en dryg månad sedan anlände den nya Herjólfur - som är den fjärde färjan i ordningen som bär samma namn - till Island. Under tiden har besättningen prövat det nya fartyget samtidigt som bägge hamnarna har anpassats till det.

Premiärturen i reguljärtrafik blir klockan 19.30 lokal tid i kväll från Hemön till Landeyjahöfn. Anpassningen av hamnarna är inte helt färdig utan kommer att fortsätta under hösten.

Här kan du läsa mer om Herjólfur.

Ásgeir Jónsson blir Islands nya centralbankschef

Ásgeir Jónsson blir ny chef för Seðlabanki Íslands. Hans kunskaper om penningpolitik var bland de egenskaper som fällde avgörandet för statsminister Katrín Jakobsdóttir. Hans första stora uppgift blir att förena centralbanken med finansinspektionen Fjármálaeftirlitið. Ásgeir Jónsson blev känd för allmänheten under åren före kraschen som chefsekonom för Kaupþing.

Den 26 juni i år fattade avgående centralbankschefen Már Guðmundsson sitt sista beslut om styrräntan. Den sänktes då med 25 punkter till 3,75 procent. Det är första gången sedan hösten 2011 som räntenivån på Island är så låg.

Már Guðmundsson har varit chef för Seðlabanki Íslands i tio år. Nästa beslut om styrräntan kommer den 28 augusti. Då blir det alltså Ásgeir Jónsson som blir ansvarig bör beslutet. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Valet av Ásgeir Jónsson presenterades i går. Han tar över jobbet som centralbankschef den 20 augusti. Utnämningen är på fem år.

Det var totalt sexton personer som sökte jobbet. Tre av dessa - däribland Benedikt Jóhannesson som grundade Renässans - drog tillbaka sina ansökningar. Fyra kandidater ansågs vara de mest kompetenta: Ásgeir Jónsson, Arnór Sighvatsson som i dag arbetar vid Seðlabanki Íslands, Gylfi Magnússon som är docent i ekonomi vid Háskóli Íslands och Jón Daníelsson som är professor i ekonomi vid London School of Economics.

Det som avgjorde valet för statsminister Katrín Jakobsdóttir var Ásgeir Jónssons kunskaper om penningpolitik. Han beskrivs i en motivering som skarpsinnig, produktiv, tolerant och stilsäker. En annan avgörande faktor var också hans erfarenheter av ledarskap.

Ásgeir Jónsson disputerade 2001 vid Indiana University, USA, med en avhandling om finansiella rörelser i små ekonomier. Han började 2000 arbeta som ekonom vid Hagfræðistofnun och började samtidigt undervisa i ekonomi vid Háskóli Íslands.

Känd för allmänheten blev Ásgeir Jónsson 2004 när han blev chefsekonom för Kaupþing. Efter finanskraschen fortsatte han fram till 2011 som chefsekonom för Arion banki, den bank som skapades av Kaupþings konkursbo. Han har även arbetat för finansbolagen Virðing och Gamma.

Ásgeir Jónsson var inte okontroversiell. Under månaderna före finanskrisen hösten 2008 anklagade han medierna och marknaderna för att agera hysteriskt när det talades om att de isländska storbankerna behövde räddas. Han ansåg också att bankernas expansion i utlandet hade gjort dem mer stabila. Efter kraschen skrev han boken Why Iceland? där han gav sin syn på det som hänt.

I den parlamentariska kriskommissionens utredning av finanskraschen nämndes att Ásgeir Jónsson fortsatte undervisa vid Háskóli Íslands samtidigt som han arbetade för Kaupþing. Hans tjänst vid universitetet bekostades av banken.

Efter kraschen fortsatte Ásgeir Jónsson att kommentera den ekonomiska utvecklingen på Island. Han har profilerat sig som en marknadsliberal. När Island införde kapitalkontroller efter krisen beskrev han det som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Åtskilliga noterade att hans pappa Jón Bjarnason - som tillhörde Gröna vänsterns vänsterfalang - då satt i regeringen.

Sedan 2015 har Ásgeir Jónsson varit föreståndare för den ekonomiska institutionen vid Háskóli Íslands. På universitetet har han varit kollega med bland annat Gylfi Magnússon, en annan av de mest lämpade kandidaterna. Han skriver på Facebook att Ásgeir Jónsson är ett bra val och önskar honom lycka till på nya jobbet.

Hans första stora uppgift som centralbankschef blir att förena Seðlabanki Íslands och Fjármálaeftirlitið. Alltinget beslutade före sommaruppehållet att centralbanken och finansinspektionen ska slås ihop till en myndighet. Själva samgåendet sker formellt vid årsskiftet.

Samtidigt utökas antalet biträdande centralbankschefer från två till tre. Rannveig Sigurðardóttir - som i dag har samma jobb - fortsätter medan Unnur Gunnarsdóttir - som i dag är chef för Fjármálaeftirlitið - får en post som biträdande chef. Den tredje tjänsten som biträdande chef har ännu inte tillsatts.

Största jordskalvet på sju år skakar Siglufjörður

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett kraftigt jordskalv skakade Siglufjörður och stora delar av norra Island i går natt. Skalvet hade sitt epicentrum ute till havs två mil norr om Siglufjörður. Skalvet hade en magnitud på 4,3. Jordskalv i området är mycket vanliga eftersom det ligger i en sprickzon mellan kontinentalplattorna. Gårdagens skalv var det största på sju år.

Klockan var 00.55 i går när ett kraftigt jordskalv skakade stora delar av norra Island. Skalvet inträffade knappt två mil norr om Siglufjörður på ett djup av 7,8 kilometer. Skalvet uppmättes först till 4,6 men magnituden korrigerades senare till 4,3.

Det stora skalvet föregicks av ett mindre jordskalv och följdes av flera efterskalv. Det kraftigaste efterskalvet hade en magnitud på 2,6. Efter morgonen ebbade aktiviteten ut. Under onsdagen inträffade totalt fjorton jordskalv i området.

Veðurstofa Íslands fick rapporter om skalvet från en mängd platser på norra Island. Det kändes inte bara tydligt i Siglufjörður utan även från Hvammstangi i väster till Húsavík i öster. Rapporter kom även från bland annat Blönduós, Skagaströnd, Sauðárkrókur, Dalvík och Akureyri.

Jordskalv i området är vanliga. Det ingår i den så kallade Tjörnessprickzonen där kontinentalplattorna glider isär. Också gårdagens skalv berodde på kontinentalplattornas rörelser. Det hade inte något samband med vulkanisk aktivitet.

Skalvet i regionen var det största på sju år. Under 2012 skakades samma område av en omfattande jordskalvssvärm där de två kraftigaste skalven uppmättes till 5,6 respektive 5,4. Gårdagens skalv var alltså det största sedan dess.

Även förra året drabbades området av en större jordskalvssvärm. I den skalvserien var det tre skalv som hade magnituder på minst 3.

Det finns inga rapporter om skador på personer eller föremål. I samband med det stora skalvet ska dock en hel del stenar ha rasat från de fjäll som omger Siglufjörður.

Här kan du läsa mer om den jordskalvssvärm som skakade området förra sommaren.

Dagens citat

"Min åsikt är att det finns en spricka mellan alltingsgruppen och många andra självständighetspartister bland gräsrötterna. Uppgiften är nu att överbrygga denna spricka och detta är en uppgift som vi självständighetspartister regelbundet står inför. Jag tror och litar på att både ordföranden och utrikesministern sköter denna fråga väl och hittar vägen. De är lämpligast för detta. ... Det är otroligt viktigt att ledningen, alltingsgruppen och ministrarna reagerar när de inser att de inte har gruppen bakom sig."

Elliði Vignisson, kommunchef i Ölfus, i Morgunblaðið om motståndet inom Självständighetspartiet mot EU:s tredje energipolitiska program - läs mer här.

Första kvinnan som simmar mellan Hemön och fastlandet

Sigrún Þuríður Geirsdóttir blev i går den första kvinnan som simmade mellan Hemön och det isländska fastlandet. Hon avverkade de elva kilometerna mellan Eiði och Landeyjasandur på drygt fyra och en halv timme. Under simturen hade hon enligt ett pressmeddelande sällskap av bland annat delfiner och olika sjöfåglar.

För 60 år sedan blev Eyjólfur Jónsson den första som simmade från Hemön - den enda bebodda ön i ögruppen Västmannaöarna - till det isländska fastlandet. Sedan dess har ytterligare tre islänningar simmat samma sträcka. Sigrún Þuríður Geirsdóttir blev i går natt den femte islänningen som klarade av hela simturen.

Klockan var 1.10 när hon klev i vattnet vid Eiði hamnen på Hemön. Temperaturen i vattnet var då 11,6 grader. När hon efter dryga elva kilometer gick i land på Landeyjasandur på fastlandet var klockan 5.41. Där var vattnet 12,6 grader varmt.

Under simturen hade hon inte bara sällskap av bland annat maken som färdades i båt. Under de två första timmarna var det gott om delfiner som simmade i närheten av henne. Stormfåglar, måsar och lunnefåglar visade också intresse för henne ute på havet.

Sigrún Þuríður Geirsdóttir simmade inte bara för att hedrar Eyjólfur Jónsson, en släkting till henne. Hon vill också genom simturerna uppmärksamma föroreningarna av haven.

Även om det var första gången hon simmade mellan Hemön och fastlandet är Sigrún Þuríður Geirsdóttir långt ifrån någon nybörjare. Hon blev till exempel 2015 den första isländska kvinnan som simmade över Engelska kanalen. Det är en tur hon tänker göra om i höst.

Fler islänningar tillbringar semestern på Island

Nio av tio islänningar reser någonstans under sommaren. Men det är allt fler som bara färdas på Island under semestern och färre som reser till utlandet. Det är framför allt personer som bor på landsbygden som stannar hemma. Unga och pensionärer gör även de färre resor. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Sedan 2011 har MMR undersökt islänningarnas resvanor under sommaren. Den ekonomiska utvecklingen i landet efter finanskraschen gör tydliga avtryck i resandet. Förra året - när högkonjunkturen kulminerade - var det rekordmånga som gjorde minst en utlandsresa. Och det var bara en av elva som inte färdades alls under semestern.

I sommar har mönstret förändrats något. Det är fler som färdas i hemlandet i stället för att göra utlandsresor. Det skulle kunna vara en konsekvens av en mindre gynnsam konjunktur med högre arbetslöshet och svagare krona.

Även den gryende debatten om flygets klimatpåverkan skulle kunna spela in. Dessutom har Wow Airs konkurs minskat utbudet av flygstolar och fått biljettpriserna att stiga.

En annan faktor som kan inverka är den varma och torra försommaren. Den kan ha bidragit till att intresset för att boka resor till varmare länder sjunkit.

I år är det 10 procent som inte gör någon resa under sommaren. Det är en ökning med 1 procentenhet jämfört med förra året.

Samtidigt är det hela 38 procent som bara tänker resa på hemmaplan i år. Det är en uppgång med 4 procentenheter.

I sommar är det 12 procent som enbart reser utomlands, en minskning med 3 procentenheter. Och 40 procent reser både på Island och till utlandet, en nedgång med 2 procentenheter.

Kvinnor, islänningar i åldern 30 till 67 år och personer bosatta i huvudstadsregionen reser i större utsträckning än andra. Unga, pensionärer, män och boende på landsbygden stannar oftare hemma hela sommaren.

Storstadsbefolkningen åker oftare utomlands. Invånare i glesbygd färdas mer på hemmaplan.

Centerpartiets väljare tillhör dem som oftast inte gör några resor alls under semestern. Gröna vänsterns och Piratpartiets anhängare färdas i störst utsträckning både utomlands och i hemlandet. Sympatisörer till Renässans semestrar främst enbart på hemmaplan. Bara utlandsresor är vanligast i Framstegspartiets led.

Här kan du läsa mer om islänningarnas resvanor.

Förbereder för Nato-bostäder för tusen personer i Keflavík

På sikt ska tillfälliga bostäder till mer än tusen personer från Nato-styrkor byggas i Keflavík. I den första etappen handlar det om förberedelser för enklare bostäder. Investeringen är det första steget till att bygga upp en mobil militärbas på Island. Arbetet ska vara klart senast 2023. Isländska och amerikanska företag kan nu genom Ríkiskaup anmäla sitt intresse för att genomföra arbetet.

När Nato-basen i Keflavík lades ned hösten 2006 överlämnades en stor del av anläggningarna - som hangarer och bostäder - till den isländska staten. Sedan dess har säkerhetsläget förändrats. För första gången sedan avvecklingen lägger nu USA och Nato pengar i Keflavík.

De senaste åren har Nato genomfört allt fler patrulleringsuppdrag med Keflavík som bas. En sådan stationering inleds i morgon. Under den närmaste månaden kommer fem amerikanska F16-plan att vara stationerade i Keflavík för att övervaka det isländska luftrummet. Omkring 110 personer från det amerikanska flygvapnet deltar i operationen.

Fram till slutet av augusti kommer USA bland annat att öva vid flygplatserna i Akureyri och Egilsstaðir. Det uppger kustbevakningen i ett pressmeddelande.

Sedan tidigare har det varit känt att USA, Nato och Island tillsammans lägger omkring 14 miljarder isländska kronor på investeringar i Keflavík under de närmaste åren. Island svarar för 400 miljoner av den totala summan.

Företag som vill utföra arbetena kan nu anmäla sitt intresse till Ríkiskaup. I underlaget till den kommande anbudsprocessen finns nya detaljer om uppbyggnaden i Keflavík.

I budgeten för 2020 framgick att USA avsåg att skapa förutsättningar för en mobil bas i Keflavík. Det rörde sig alltså inte om någon permanent stationering på Island. Men det skulle skapas en infrastruktur för att kunna ta emot ett större antal trupper från Nato.

Nu står det klart att det ska skapas tillfälliga bostäder för över tusen Nato-anställda. Det kommer att röra sig om enklare och barackliknande bostäder. I den första etappen - innan själva bygget kommer igång - ska avloppssystem och elektricitet färdigställas.

Det finns också ny information om hangar 831 - som byggs om för att kunna användas åt P-8A Poseidon, ett flygplan som används för att övervaka ubåtar. Sedan tidigare är det känt att portarna behöver byggas om. Det läggs även pengar på ett nytt brandskyddssystem.

Framför hangaren ska en tvättstation installeras. Eftersom P-8A Poseidon ofta flyger på låg höjd över havet fastnar mycket salt på flygplanskropparna. I den nya stationen ska flygplanen kunna tvättas grundligt.

Även för de stridsflygplan som stationeras i Keflavík blir det förändringar. Det ska anläggas nya banor på flygplatsen samtidigt som de gamla tas bort. De hangarer som används till stridsflyg ska byggas om från amerikanskt till europeiskt elsystem.

På den västligaste delen av flygplatsen skapas en helt ny zon för hantering av farligt gods. Hit kommer alla plan som transporteras exempelvis bomber eller bränsle att dirigeras. Här ska de i praktiken kunna sättas i karantän. Vid denna zon byggs ett nytt avloppssystem anpassat för giftigt avfall.

Ett liknande område finns redan i dag men det har inget eget avloppssystem. Den här zonen kommer - när området för farligt gods är klart - att byggas om till uppställningsplatser för Nato-flyg som kommer till Keflavík. Denna zon kommer också att växa avsevärt.

Området för hantering av farligt gods är bara avsett för militärflyg. Vid behov ska det kunna användas även av civilflyg - till exempel om det på grund av sjukdomar ombord eller liknande finns anledning att isolera och sanera ett flygplan.

I planerna för de närmaste åren ingår även uppdatering av radarsystem och underhåll av vägar.

Det handlar alltså inte om någon permanent bas på Island utöver de Nato-anställda som arbetar i Keflavík. Men förberedelserna för bostäder och större uppställningsplatser signalerar att USA och Nato räknar med fortsatt ökad närvaro i Keflavík i framtiden.

Här kan du läsa mer om uppbyggnaden i Keflavík.

Dagens citat

"Och ja, jag tror att energipaketsfrågan har kastat skugga över annat av vårt goda arbete i regeringen de senaste åren. ... Vi ser det som vår främsta uppgift att förbättra livsvillkoren i landet och det har gått fantastiskt bra. Vi har arbetat med många långsiktiga frågor vilket också har gått mycket bra. Det finns få exempel i historien på lika stora livsvillkorsframsteg som nu."

Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, säger i Morgunblaðið att han tror att debatten om EU:s tredje energipolitiska paket är en del av förklaringen till partiets historiskt låga stöd hos MMR - läs mer här.

Island fortsätter att vara dyraste landet i Europa

Priserna på Island fortsätter att vara högst i hela Europa. Prisläget i landet ligger i snitt 56 procent över medelvärdet för de 28 EU-länderna. Och det är framför allt mat, tobak och alkohol som är dyrt på Island. Nöjen, restaurangbesök och kläder är också kostsamma. Det visar statistik från EU:s statistikorgan Eurostat.

Levnadsomkostnaderna på Island är alltjämt de högsta i Europa. Prisläget är alltså 56 procent över medelvärdet inom EU. Näst dyrast är Schweiz följt av Norge och Danmark.

Inget är egentligen billigt på Island. I samtliga undersökta kategorier tillhör priserna de högsta i hela Europa. Men när det gäller till exempel möbler, fjärrkommunikation och transporter ligger priserna bara omkring 20 procent över medelvärdet för EU.

Annat är det med alkohol. Där är priserna 112 procent över EU-snittet. Nästan lika dyrt är tobak.

Höga priser sett till snittet inom EU får islänningarna även betala för restaurangbesök, bostäder, nöjen och kläder. Även i dagligvaruhandeln är priserna höga. Kött är näst dyrast i hela Europa efter Schweiz. När det gäller mjölkprodukter och ägg samt spannmålsprodukter är det bara Norge som är något dyrare.

Bara 2 procent av islänningarna ratar sociala medier

Nästan hela Island finns på Facebook. Och det är bara 2 procent av islänningarna som inte använder några sociala medier alls. Ökar mest under det senaste året gör Instagram och Tinder. Däremot tappar Youtube, Twitter, Reddit och Pinterest mark bland användarna. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Facebook behåller ställningen som den sociala plattform där flest islänningar har ett konto. Nu finns 92 procent av invånarna på Facebook. Det innebär en ökning med 1 procentenhet jämfört med förra året. Det är bara bland pensionärer som det är något mindre vanligt att använda Facebook.

Snapchat är nu näst störst i landet bland sociala medier. Det är 64 procent som regelbundet använder Snapchat. Det är visserligen en tillbakagång med 2 procentenheter - men det räcker ändå för att gå om Youtube som backar med 4 procentenheter till 61 procent. Spotify används av 51 procent, en uppgång med 1 procentenhet.

Ökar mest i popularitet gör Instagram. Nu uppger 50 procent att de regelbundet använder Instagram, en ökning med 6 procentenheter.

Därefter är det ett stort steg ned till sexan på topplistan. Där återfinns Pinterest med 18 procent, en nedgång med 4 procentenheter. Därefter följer Twitter med 14 procent (-3), Tinder med 8 procent (+2), Linkedin med 7 procent (-1) och Reddit med 6 procent (-2).

Anmärkningsvärt är att det bara är 2 procent som svarar att de inte använder några sociala medier alls regelbundet.

Kvinnor använder oftare Facebook, Snapchat och Instagram. Män finns i större utsträckning på Youtube och Spotify.

Alla sociala medier utom Facebook har flest användare i åldersgruppen 18 till 29 år. Facebook är störst bland islänningar i åldern 30 till 49 år. Facebook är också ensamt om att även ha en stor andel användare som har fyllt 68 år. I synnerhet Spotify och Instagram har svårt att locka äldre användare.

Spotify och Instagram är klart starkare i huvudstadsregionen. Facebook, Snapchat och Youtube är däremot alla ungefär lika starka i storstäderna som på landsbygden.

Här kan du läsa mer om islänningarnas användning av sociala medier.

Island och Filippinerna i ordkrig om mänskliga rättigheter

Islands ifrågasättande av mänskliga rättigheter på Filippinerna har utvecklats till ett diplomatiskt krig. Kritiken gäller Filippinernas jakt på misstänkta narkotikabrottslingar som enligt utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson avrättas utan rättegång. Hans filippinske kollega Teddy Locsin skriver nu på Twitter att "Island kan dra åt helvete".

I juli förra året tog Island för första gången plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Nyligen gav en majoritet av rådets medlemmar sitt stöd till en resolution gällande läget för mänskliga rättigheter i Filippinerna. Det var 18 länder som röstade för det isländska initiativet, 14 som röstade nej och 15 som avstod från att rösta.

I resolutionen uttrycker Island oro för hur regeringen på Filippinerna hanterar jakten på misstänkta narkotikabrottslingar. Det talas om en situation där misstänkta avrättas utan rättegång. De senaste åren ska minst 6 600 personer ha dödats i regeringens krig mot narkotikahandeln. Island har tidigare i FN vid flera tillfällen riktat kritik mot Filippinerna för bristande mänskliga rättigheter.

Efter att resolutionen fått majoritet sade utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i ett uttalande att situationen i Filippinerna blivit allt sämre. För Island var det viktigt att markera mot ett land där grundläggande rättigheter inte respekteras:

"Jag är nöjd med utgången i dag och jag anser att med godkännandet av denna resolution lever rådet för mänskliga rättigheter upp till sitt namn som den främsta arenan för debatt om frågor rörande mänskliga rättigheter i världen."

På hemmaplan fick initiativet kritik i Morgunblaðið. I en ledare hävdade chefredaktören Davíð Oddsson att regeringen genom sitt agerande skyddade narkotikabrottslingar. Birg­ir Þór­ar­ins­son, alltingsledamot för Centerpartiet, är även han kritisk mot initiativet. Han skriver i Morgunblaðið att det vore en stor förlust för Island om det enda kristna landet i Asien skulle bryta med Island:

"I alltinget kritiserade jag utrikesministerns agerande i Filippinernas sak när ministerns rapport diskuterades. Jag manade till att Island skulle gå försiktigt fram i alla deklarationer och resolutioner i frågan - mycket var oklart, information missvisande och i vissa tillfällen falsk. Utrikesministern borde sätta sig in i frågan på egen hand och protestera mot avrättningar utan dom och lag i samtal med makthavare i Filippinerna. Utöver det nämnde jag att Filippinernas president var mycket populär i hemlandet och 80 procent av invånarna stödjer honom i kampen mot de kriminella gäng som håller på med narkotika i landet."

I Filippinerna har reaktionerna på resolutionen utvecklats till en diplomatisk kris mellan länderna. Rodrigo Duterte, Filippinernas president, sade sig först beredd att bryta de diplomatiska förbindelserna med Island. Han hävdade enligt Reuters att resolutionen var ett resultat av missförstånd och falska nyheter:

"What is the problem of Iceland? Ice only. That is your problem. You have too much ice and there is no clear day and night there. ... So you can understand why there is no crime, no policeman either, and they just go about eating ice. They don’t understand the social, economic, political problems of the Philippines."

Utrikesdepartementet svarade enligt CNN genom att säga sig vilja samarbeta med Filippinerna om en utredning av situationen. Men det var ingen reaktion som uppskattades av utrikesminister Teddy Locsin. Han skrev på Twitter att det bästa sättet att hantera resolutionen var att ignorera Island:

"Iceland can go to hell with its resolution condemning the Philippines with the odd admission it has yet to get the facts straight about the rights situation here. At this point, let's drop any mention of Iceland; we are giving it an importance its dimensions do not warrant."

Island har en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter fram till årsskiftet.