
När regeringen till sist kom överens med Centerpartiet om villkoren för alltingets sommaruppehåll tvingades koalitionen backa på några avgörande punkter. Slopandet förbudet mot import av färskt kött sköts upp. Och alltinget röstar om EU:s tredje energipolitiska paket först i början på september.
Att köttimport blir tillåtet först vid årsskiftet i stället för i november är en konsekvens av Centerpartiets motstånd. Regeringen har dock betraktat det som oundvikligt att häva förbudet. Island har enligt EES-avtalet helt enkelt inte rätt att stoppa färskt kött från utlandet.
Importförbudet har av bönder och andra motståndare beskrivits som nödvändigt för livsmedelssäkerheten. Ett vanligt argument är att det skulle finnas en risk för bakterier som är resistenta mot antibiotika. Det är en hållning som ja-sidan ofta dömer ut som inkonsekvent.
Av de importkvoter som finns för kött står nämligen inhemska bönder och slakterier för en klar majoritet. De säljer alltså själva kött till isländska konsumenter från länder som de anser har bristande livsmedelssäkerhet.
En undersökning beställd av Heimssýn, en organisation som motsätter sig isländskt EU-medlemskap, visar att det finns ett ganska starkt stöd för att behålla importförbudet. Det är 34,1 procent som vill tillåta import - men 49,1 procent som inte vill häva stoppet. Resterande 16,8 procent är varken positiva eller negativa.
Och det är just frågan om resistenta bakterier som är viktiga för många. Hela 65,3 procent anser att den bör spela stor roll i beslutet om framtida köttimport. Bara 13,7 procent svarar att den är mindre viktig.
Det finns också ett utbrett motstånd mot EU:s tredje energipolitiska program. Här är det 37,6 procent som uppger att Island bör undantas från regelverket medan 26,2 procent ställer sig bakom införandet.
Och det är ungefär lika många - 38,5 procent - som anser att frågan bör avgöras i en folkomröstning. Men nästan lika många - 35,9 procent - tycker att alltinget kan besluta i frågan.
Just Centerpartiets väljare utmärker sig genom att i större utsträckning än andra motsätta sig såväl det energipolitiska programmet som köttimporten. Även bland sympatisörer till Folkets parti - som också säger nej till EU:s energipolitik - är motståndet utbrett. Motståndet är också starkare på landsbygden.
Höginkomsttagare, islänningar med högskoleutbildning och personer bosatta i huvudstadsregionen är mer positiva än andra till både det energipolitiska programmet och slopandet av förbudet mot import av färskt kött. Här är det Renässans väljare som sticker ut genom sitt stöd till bägge förslagen. Stödet är dessutom starkare än bland anhängare till regeringspartierna - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - som driver frågorna.
Här kan du läsa mer om överenskommelsen om att skjuta bägge frågorna på framtiden.