Något riktigt stort jordskalv har inte inträffat på norra Island på över 40 år. Och skälet kan vara de jordskalvssvärmar som skakat regionen de senaste åren. De kan ha bidragit till att minska de spänningar som uppstår på grund av kontinentalplattornas rörelser. Det säger geofysikern Sigurjón Jónsson till RÚV.Över 3 000 skalv registrerades när en jordskalvssvärm drabbade Öxarfjörður på nordöstra Island tidigare i år. Det största skalvet inträffade den 27 mars och hade en magnitud på 4,2. Det skalvet kändes i bland annat Kópasker och Kelduhverfi. Myndigheterna utlyste förhöjd beredskap av rädsla för ännu kraftigare skalv.
Men något sådant skalv kom inte. I stället ebbade jordskalvssvärmen ut. Samma mönster har det varit de senaste åren när liknande serier av jordskalv har inträffat i Öxarfjörður och vid Grímsey.
Skalven inträffar i den så kallade Tjörnessprickzonen där kontinentalplattorna glider isär. Här har inget jätteskalv inträffat sedan 1976. Då skakades just Kópasker av ett skalv som uppmättes till 6,2.
Sigurjón Jónsson, forskare i geofysik, tror att jordskalvssvärmarna kan vara förklaringen till att de riktigt stora skalven uteblivit. Han säger till RÚV att jordskalvssvärmarna kan bidra till att lösa upp spänningar som uppstår när kontinentalplattorna rör sig:
"Det är mycket i dessa svärmar som pekar på det. Även om skalven är små så är det förmodligen en långsam rörelse som samtidigt tar ut riktigt mycket spänning. ... Det vore mycket goda nyheter eftersom det då skulle betyda att vi behövde färre stora skalv för att lösa upp denna spänning som dessa plattrörelser sakta men säkert samlar ihop."
Här kan du läsa mer om den senaste jordskalvssvärmen i Öxarfjörður.
