torsdag 8 augusti 2019

Fyra av fem vill begränsa utlänningars markköp på Island

En klar majoritet vill begränsa utlänningars möjligheter att köpa fastigheter på Island. Det är också en hållning som regeringen ställer sig bakom. Debatten har blossat upp på nytt sedan britten Jim Ratcliffe fortsatt att köpa upp mark på norra och östra Island och därmed skaffat sig kontroll över flera av landets mest attraktiva älvar för laxfiske.

Jim Ratcliffe är Storbritanniens rikaste person. Förutom stora intressen i företag bland annat inom energiindustrin äger han fotbollslaget FC Lausanne i Schweiz. Nyligen visade han intresse för att köpa de engelska fotbollsklubbarna Manchester United och Chelsea. Han har också lagt ett bud på 89 miljoner pund på den franska klubben Nice.

Med undantag för den isländska staten är han också med all sannolikhet den person som äger mest mark på Island. Jim Ratcliffe kontrollerar genom olika bolag - flera med juridisk hemvist i Luxemburg - minst 1 procent av Islands yta.

Nyligen köpte Jim Ratcliffe fastigheten Brúarland 2 i Þistilfjörður på nordöstra Island. Affären genomfördes genom det isländska bolaget Sólarsalir. De senaste åren har han köpt en lång rad fastigheter i regionen. Det har gett Jim Ratcliffe kontroll över laxfisket i flera av landets mest attraktiva älvar.

Jim Ratcliffe har enligt Stundin köpt fastigheter för minst 2,2 miljarder isländska kronor. Den verkliga summan är dock sannolikt betydligt högre.

Den senaste affären gav nytt bränsle till debatten om utlänningars markköp i landet. Jim Ratcliffe har genom fastighetsaffärerna skaffat sig majoritet i många av de föreningar som bestämmer över laxfisket i älvar i Þistilfjörður och Vopnafjörður.

För många bönder som bor i regionen har det inneburit att de mist rätten att fiska. Därmed har de också blivit av med intäkter från fisket som de fått genom att antingen fiska själva eller genom att hyra ut rättigheterna till sportfiskare.

Men debatten handlar inte bara om laxfisket. Jim Ratcliffe har hittills inte drivit bort personer som arrenderar mark på fastigheter som han köpt. Däremot finns det farhågor om att utländska miljonärers intresse för att äga mark på Island driver upp priserna som gör att unga bönder inte har möjlighet att skaffa sig egen mark.

Köpet av Brúarland 2 gav Jim Ratcliffe majoritet i den förening som basar över laxfisket i Hafralónsá. Efter att affären blivit känd satte någon upp en skylt vid den attraktiva älven som en kommentar till ägarbytet och hans bolag i Luxemburg.

Jim Ratcliffe säger i ett uttalande att hans enda syfte med fastighetsköpen är att skydda den vilda isländska laxen. I flera älvar tänker han lägga pengar på nya laxtrappor och utplantering av laxyngel. Han vill förvandla nordöstra Island till ett skyddsområde för laxen. Jim Ratcliffe talar också om vikten av naturvård.

Guðni Guðbergsson, avdelningschef vid Hafrannsóknastofnun, säger i Fréttablaðið att myndigheten för diskussioner med Jim Ratcliffe om finansiering av forskningsprojekt. Han ska enligt RÚV bland annat ha sagt sig vara redo att bekosta två doktorandtjänster för studier av just den isländska laxen.

Motiven till fastighetsaffärerna har dock ifrågasatts vid åtskilliga tillfällen. Förra året gav till exempel Jim Ratcliffe klartecken till bygget av ett vattenkraftverk i Þverá. I kommunfullmäktige i Vopnafjarðarhreppur ställde sig en majoritet bakom planerna. En som motsatte sig kraftverksbygget var socialdemokraten Bjartur Aðalbjörnsson. Han undrade i RÚV hur en påstådd miljövän kunde sälja rättigheterna när ett bygge kommer att ha varaktig och negativ inverkan på naturen i området.

Från politiskt håll har det många gånger talats om behovet av att begränsa utlänningars rätt att köpa fastigheter på Island. Inget parti i alltinget förespråkar något totalstopp. Ingen vill heller förbjuda köp med enstaka fastigheter. Däremot är det nu åtskilliga som vill förhindra att utländska ägare på samma sätt som Jim Ratcliffe kan skaffa sig kontroll över hela regioner.

De tre ledarna för regeringspartierna - statsminister Katrín Jakobsdóttir från Gröna vänstern, finansminister Bjarni Benediktsson från Självständighetspartiet och kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson från Framstegspartiet - har alla de senaste veckorna tagit ställning för någon typ av begränsning.

Möjligheter som har diskuterats är bland annat något slags användnings- eller bosättningskrav.

Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att det utländska intresset för fastigheter på Island skulle kunna bero på rättigheter till vatten. I takt med att klimatförändringarna blir allt mer kännbara kan det göra vatten till en mer värdefull tillgång.

Samtliga 22 alltingsledamöter som besvarat en enkät från Stundin vill skärpa regelverket. Det är dessutom 19 ledamöter som vill införa begränsningar för fastighetsköp när det rör sig om personer som inte bor i landet. Fyra av dem som besvarat enkäten avstår från att ta ställning i den här frågan.

Det finns också ett starkt stöd för ett nytt regelverk. Hela 83,6 procent säger ja till att begränsa utlänningars fastighetsköp. Det visar en opinionsmätning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið. Bara 5,1 procent säger nej till stramare regler medan 11,3 procent varken är positiva eller negativa till restriktioner.

Det är framför allt islänningar som själva bor på landsbygden samt äldre personer som förespråkar begränsningar.

Här kan du läsa mer om Jim Ratcliffes fastighetsaffärer på Island.