När glaciären Vatnajökull smälter höjer sig landet i snabb takt. Klimatförändringarna utgör ett direkt hot mot Höfn. Fortsatt landhöjning kan göra det omöjligt att segla in i Hornafjörður. Utan hamnen försvinner hela fiskeindustrin från orten. Redan i dag måste hamninloppet ständigt dikas ut för att det inte ska bli för grunt.Höfn i Hornafjörður är det enda större samhället på en sträcka på 30 mil på den isländska sydkusten. Höfn började utvecklas till en stad under 1930-talet. Då hade landet sänkt sig tillräckligt mycket för att det skulle vara möjligt att segla in i Hornafjörður.
Hamnen var navet i det unga samhället. Fiskeindustrin är i dag - tillsammans med den snabbt växande turismen - den viktigaste näringsgrenen i Höfn. Innan Höfn utvecklades till en tätort skedde handeln i regionen i stället vid Papós i Lón.
Men hamnen i Höfn är hotad. Det innebär i förlängningen ett hot mot hela samhället. Det säger Páll Einarsson, professor emeritus i geofysik vid Háskóli Íslands, i Fréttablaðið. Skälet är den kraftiga landhöjningen.
Avsmältningen från Vatnajökull gör att det enorma istäckets tyngd minskar. Det gör i sin tur att landhöjningen är mycket kraftig i regionen. Höfn stiger omkring en centimeter om året. Landhöjningen har de senaste årtiondena redan ställt till problem vid hamninloppet. Det måste dikas ut regelbundet för att båtar ska kunna gå in till Höfn:
"Det här är mycket påtagliga förändringar - i synnerhet vid Vatnajökull. ... Det här har haft avsevärd inverkan på Höfn i Hornafjörður. ... Hornafjörður är ett lysande exempel på klimatförändringarnas effekt. I Höfn är detta en fråga om samhällets liv eller död. Om landet höjer sig mycket blir det omöjligt att segla in i fjorden."
För omkring 5 000 år sedan var Island sannolikt helt isfritt. I takt med att klimatet blev kallare bildades glaciärer som växte sig större och större. Därefter har de varierat i storlek. När Island befolkades i slutet av 800-talet var glaciärerna mindre än i dag. De började växa på nytt under en mindre istid under 1200-talet.
Tómas Jóhannesson, glaciolog vid Veðurstofa Íslands, säger i Morgunblaðið att Vatnajökull på grund av de höga topparna är den glaciär som har bäst förutsättningar att överleva längst. Under 1 400 meters höjd är det vanligt att all snö smälter under sommaren. Det gäller exempelvis Ok som vid en ceremoni nyligen beskrevs som den första glaciären som försvunnit på grund av klimatförändringarna.
De sista glaciärerna kan vara borta inom 200 år. Redan i dag är landhöjningen vid Sprengisandur norr om Vatnajökull på det isländska höglandet tre centimeter om året. På sydvästra Island sjunker däremot marken. Páll Einarsson säger i Fréttablaðið att förklaringen är att där varken finns några glaciärer eller någon vulkanisk aktivitet:
De sista glaciärerna kan vara borta inom 200 år. Redan i dag är landhöjningen vid Sprengisandur norr om Vatnajökull på det isländska höglandet tre centimeter om året. På sydvästra Island sjunker däremot marken. Páll Einarsson säger i Fréttablaðið att förklaringen är att där varken finns några glaciärer eller någon vulkanisk aktivitet:
"Reykjanes ligger på kontinentalplattornas gräns där landet dras isär. Det har inte varit någon vulkanisk aktivitet på omkring 800 år vilket betyder att kontinentalplattornas gränser sjunker. Det saknas materia."
På Seltjarnarnes och Álftanes i Reykjavíkområdet har skydd byggts för att förhindra att havet når in över bebyggelsen.
Här kan du läsa mer om landhöjningen i Höfn.
