
Surtsey bildades under ett vulkanutbrott som rasade mellan 1963 och 1967. Utbrottet skedde på 130 meters djup. Aska och lava bildade en ö som vid utbrottets slut var 2,7 kvadratkilometer.
Sedan dess har Surtseys storlek halverats. Men ön kommer inte att helt slukas av Atlanten. Det säger Erlingur Ólafsson, en av de experter från Náttúrufræðistofnun Íslands som är med på den årliga vetenskapliga expeditionen till ön. Han säger till RÚV att Surtsey på sikt kommer att få samma karaktär som de övriga öarna i Västmannaöarna:
"Man får ofta frågan om den kommer att försvinna helt och hållet. Det finns ett enkelt svar på det: Se på de övriga öarna, Västmannaöarnas utöar. De var tidigare som Surtsey."
Under det vulkanutbrott som bildade Surtsey producerades stora mängder aska. Med åren har den hårdnat och blivit tuff. Tuffen är hårdare än lavan och har därför format ett skyddande hölje ovanpå lavan. Det har i sin tur gett lavan tid att hårdna till tuff.
Trots erosionen på grund av vindar och vågor är det just denna process som enligt Erlingur Ólafsson kommer att säkra Surtseys överlevnad. Han säger till RÚV att tuff är en garanti för att inte hela ön ska erodera och försvinna i havet:
Trots erosionen på grund av vindar och vågor är det just denna process som enligt Erlingur Ólafsson kommer att säkra Surtseys överlevnad. Han säger till RÚV att tuff är en garanti för att inte hela ön ska erodera och försvinna i havet:
"Lavan är på väg bort. Det försvinner mycket av den varje år. Så det som blir kvar så småningom blir bara något slags lavatäcke ovanpå denna formation av tuff."
Här kan du läsa mer om årets expedition till Surtsey.