Ólafur Ragnar Grímsson stärker banden till Ísafjörður

When I entered the old family house in #Isafjordur earlier today as the new owner a wealth of memories from my youth filled my mind. The people of the town have for nearly a century called the house #GrimsHouse - Grimshus; after my father. pic.twitter.com/In3riwghKn

— Ólafur Ragnar Grímsson (@ORGrimsson) 23 augusti 2019

Det har gått 66 år sedan Ólafur Ragnar Grímsson flyttade från Ísafjörður. Under denna tid har han bland annat blivit doktor i statsvetenskap, varit alltingsledamot i tio år, finansminister i tre år och president i tjugo år. Nu stärker han banden till hemstaden. Han har köpt barndomshemmet i Ísafjörður och har valts in i styrelsen för Kerecis.

För tre år sedan lämnade Ólafur Ragnar Grímsson uppdraget som Islands president. Han hade då haft ämbetet i tjugo år - vilket var nytt rekord. Efter att han och hustrun Dorrit Moussaieff lämnat residenset på Bessastaðir flyttade de till ett hus i Mosfellsbær.

Men han kommer också att tillbringa en hel del tid i Ísafjörður. Nyligen köpte han barndomshemmet, en fastighet på Túngata. Prislappen var enligt DV 27,9 miljoner isländska kronor.

Han har enligt ett pressmeddelande dessutom tagit plats i styrelsen för Kerecis, ett bolag med hemvist i Ísafjörður som behandlar torskskinn på ett sätt som gör att de kan användas inom vården för svårläkta sår.

Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímssons band till hemstaden.

Kommun tar miljonlån för att ersätta missad pension

I tolv år betalade Vopnafjarðarhreppur in för lite till de kommunanställdas pensionsfond. När misstaget upptäcktes beslutade majoriteten i fullmäktige att inte stå för hela kostnaden. I stället fick tidigare anställda acceptera lägre premiepension. Nu tar kommunen ett lån på 28 miljoner isländska kronor - men dispyten med pensionsfonden Stapi är inte över.

I januari 2005 skulle Vopnafjarðarhreppur ha höjt pensionspremien för de kommunanställda. Höjningen var nödvändig för att de skulle få ut den utlovade premiepensionen. Men kommunen missade ändringen - och det gjorde även pensionsfonden Stapi.

När misstaget upptäcktes hade Vopnafjarðarhreppur i tolv års tid betalat in en för låg premie. För att få ut det fulla beloppet krävde Stapi att kommunen betalade in hela summan plus förräntning. Annars skulle de tidigare anställda få ut i snitt 2 300 isländska kronor mindre i månaden.

Stapi ansåg att kommunen skulle betala 72 miljoner isländska kronor. Majoriteten i Vopnafjarðarhreppur höll inte med. Framstegspartiet och Bättre Sigtún beslutade om att betala 44,2 miljoner. I det beloppet ingick själva pensionspremien och förräntning på 3,5 procent för åren 2013 till 2016. Förräntningen för de tidigare åren var enligt majoriteten preskriberad.

Socialdemokraterna - som utgör oppositionen i Vopnafjarðarhreppur - höll inte med. Partiets ledamöter i fullmäktige ansåg att kommunen skulle betala hela beloppet. De hävdade att det var orättvist att pensionärer skulle tvingas leva på mindre pension på grund av ett misstag från kommunens sida som inte upptäcktes av Stapi.

Majoriteten i fullmäktige tyckte inte att konsekvenserna för pensionärerna skulle bli så stora. Efter att kommunen betalat de 44 miljonerna skulle nedskärningen av premiepensionen minska med två tredjedelar. Resten skulle täckas av socialförsäkringssystemet.

Misstaget upptäcktes mot slutet av 2016. Inledningsvis talade kommunpolitikerna om att stå för hela beloppet. Efter valet 2018 tog Socialdemokraterna plats i majoriteten i fullmäktige. Därefter förändrades inställningen.

Med hänvisning till ett katastrofalt år för fisket av lodda - som har stor betydelse i Vopnafjörður - och avskrivningar på ett äldreboende ansåg de att kommunen inte längre hade råd att betala hela summan. Överskottet blev 2018 mycket mindre än beräknat.

Nu har Framstegspartiet och Bättre Sigtún beslutat om att ta ett lån på 28,2 miljoner av Stapi. Utöver 16 miljoner som tas från Vopnafjarðarhreppurs kassa innebär det att kommunen har betalat den andel av beloppet som majoriteten beslutat. Lånet är räntefritt men inflationsindexerat. Det ska återbetalas med tre amorteringar 2020, 2021 och 2022.

Socialdemokraterna reserverade sig ännu en gång mot beslutet. Partiet krävde på nytt att kommunen skulle täcka hela kostnaden och inte bara en del av den. Socialdemokraterna efterlyste dessutom ett möte med de berörda kommunanställda.

Flera av de drabbade pensionärerna var på plats vid mötet i kommunfullmäktige. Där uppmanade de majoriteten att betala hela kostnaden. Men de fick alltså inte Framstegspartiet och Bättre Sigtún att ändra åsikt i frågan. Majoriteten ansåg sig ha gjort betydligt mer än vad de varit juridiskt skyldiga till för att försöka lösa problemet.

Ett skäl till att många kommuninvånare är upprörda är att det framför allt är låginkomsttagare som drabbas. Konsekvenserna av majoritetens beslut blir störst för personer som har jobb där det inte ställs några krav på yrkesutbildning.

Stapi påpekade också inför beslutet att kommunen trots låneavtalet inte till fullo har stått för sin del vad gäller de uteblivna premierna.

I dag hålls ett möte i Vopnafjörður om konsekvenserna av beslutet. I inbjudan framgår att kommunchefen, politiker i kommunfullmäktige och kommunjuristen kommer att vara på plats för att informera och att svara på frågor.

Kräver skilsmässa mellan kyrkan och isländska staten

Senast 2034 ska skilsmässan mellan kyrkan och staten genomföras. Ett viktigt skäl är att en statskyrka som åtnjuter särskild status inte är svår att förena med religionsfriheten. Dessutom har statskyrkan inte längre samma enande funktion i det isländska samhället. Det skriver alltingsledamöter från fyra partier i en motion.

Så sent som 1998 var nio av tio islänningar registrerade som medlemmar av den evangelisk-lutherska statskyrkan. Då hade den 244 893 medlemmar. Vid årsskiftet hade antalet - trots en avsevärd befolkningsökning - minskat till 232 591 medlemmar. Samtidigt stod 124 400 personer utanför statskyrkan.

I dag är det knappt två tredjedelar av islänningarna som är med i statskyrkan. Det finns flera förklaringar till medlemsflykten. En rad skandaler där kyrkan tystat ned prästers sexuella övergrepp har orsakat vågor av utträden. Den snabbt växande invandringen sker från länder där den evangelisk-lutherska kyrkan har en svagare ställning. Och allt fler söker sig till andra trossamfund.

I takt med att statskyrkan tappat mark har också allt fler tagit ställning för en skilsmässa. I de opinionsmätningar som gjorts de senaste åren har en majoritet av islänningarna varit för att staten och kyrkan ska gå skilda vägar.

Kyrkan finansieras till största delen av skattebetalarna. Nyligen undertecknade regeringen ett avtal med kyrkan om ett årligt anslag på 3,45 miljarder isländska kronor. Det innebär enligt ett pressmeddelande ökat ekonomiskt självbestämmande för kyrkan.

Utöver det årliga bidraget får dessutom statskyrkan drygt 2,5 miljarder genom kyrkoskatten. Den dras automatiskt genom medlemmarnas skattsedlar.

Nu vill alltså alltingspolitiker från Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet och Renässans att staten och kyrkan ska gå skilda vägar. Enligt ett förslag ska skilsmässan genomföras senast 2034. Om förslaget får majoritet ska de ministrar som berörs av förändringarna senast våren 2021 presentera de åtgärder som är nödvändiga för skilsmässan.

I förslaget skriver de att statskyrkan inte längre har den enande funktion som den hade tidigare då nästan samtliga islänningar var medlemmar. Allt fler tillhör andra trossamfund eller väljer att inte registrera något medlemskap i någon församling. Därför anser de att statskyrkan i sig är något av en motsägelse.

Statskyrkan står enligt de tio undertecknarna i strid med religionsfriheten. De hävdar att det är orimligt att en kyrka ska ha särskilda förmåner samtidigt som trossamfund ska behandlas lika.

Dessutom skriver de att statskyrkan bör kunna hantera en skilsmässa. Eftersom det rör sig om det i särklass största trossamfundet i landet bör statskyrkan ha goda förutsättningar att kunna stå på egna ben.

För att skilsmässan ska kunna genomföras krävs bland annat förändringar i grundlagen. Det är ett av skälen till att den föreslagna skilsmässan kan ligga så långt fram i tiden som 2034. En annan anledning är att statskyrkan enligt undertecknarna ska få god tid på sig att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Här kan du läsa mer om opinionen om statskyrkan.

Dagens citat

"Ökningen har varit störst inom turismen och byggindustrin. De har varit nästan helt och hållet bemannade av utlänningar och då är det kanske inte onormalt att de som kommer in sist försvinner ut först."

Hannes G. Sigurðsson, vice vd för näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins, i RÚV om hur det stigande antalet arbetslösa slår hårdare mot utländska medborgare än mot islänningar.

Dagens bonuscitat

"Alltinget är den arbetsplats där jag har stannat längst. När det utlystes val hösten 2017 tyckte jag att det var rätt att stiga åt sidan. Jag visste att det fanns en bra människa i valkretsen som kunde ta över. Min övertygelse om att alltingsledamöter inte ska sitta längre än åtta år har inte förändrats. Det är inte hälsosamt att stanna för länge i alltinget. Det är viktigt att ha en viss kunskap och erfarenhet där men samtidigt är förnyelse nödvändig."

Eygló Harðardóttir, tidigare statsråd och alltingsledamot för Framstegspartiet, i Fréttablaðið om beslutet att lämna politiken - läs mer här.

Brynjar Níelsson pratar bara fotboll med en bänkgranne

Med Willum Þór Þórsson tänker han prata om fotboll. Men med Rósa Björk Brynjólfsdóttir har han inget gemensamt - så de enda samtalen kommer troligen att handla om politiska frågor där de är oense. Så ser Självständighetspartiets Brynjar Níelsson på platsfördelningen i alltinget. Men hon påpekar att hon faktiskt länge själv spelade fotboll.

I samband med en ny session i alltinget lottas platserna ut bland ledamöterna. Samtliga ministrar har egna platser vända mot övriga ledamöter och läktarna. De olika gruppledarna sitter bland övriga ledamöter - men deras platser lottas ut i en särskild runda där det bara finns bänkar med god tillgänglighet.

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, lottades nu bredvid Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir och Framstegspartiets Willum Þór Þórsson. Han kommenterade resultatet av lottningen i Fréttablaðið:

"Jag och Willum Þór kan prata fotboll eftersom vi enligt egen mening tillhör de mest begåvade människorna i landet när det gäller fotboll. ... Jag är inte säker på att mina samtal med Rósa blir på samma sätt. ... Jag tror inte att det är så sannolikt att vi kommer att ha samtal om annat än politik och då för att tvista."

Willum Þór Þórsson har tränat en rad klubbar i den isländska högstadivisionen i fotboll. Han har själv spelat i samma serie och har dessutom gjort flera ungdomslandskamper. Och den bakgrunden skulle alltså enligt Brynjar Níelsson borga för intressanta samtal mellan de två.

Vad Brynjar Níelsson inte tycktes känna till var att även Rósa Björk Brynjólfsdóttir spelat fotboll på hög nivå. Hon skrev på Twitter att hans uttalanden var exempel på stereotyper om män och kvinnor:

"Brynjar Níelsson tänker bara prata om fotboll med Willum Þór. Vet uppenbarligen inte att jag i många år tränade fotboll med Breiðablik - flerfaldig isländska mästare - och var med i U17-landslaget. Men naturligtvis är det inte möjligt att tala om fotboll med käringar."

Än så länge har inte Brynjar Níelsson reagerat på de nya uppgifterna från Rósa Björk Brynjólfsdóttir.

Sju av tio islänningar oroade för ungas bruk av narkotika

Sju av tio islänningar är oroliga för att unga använder narkotika. Och lika många tror att bruket har ökat de senaste tio åren. En klar majoritet anser dessutom att det är lätt för isländska ungdomar att få tag på narkotika och receptbelagda läkemedel. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.

Bruket av narkotika bland isländska ungdomar är något som oroar en stor del av befolkningen. Hela 69,7 procent uppger att missbruket är något som bekymrar dem. Samtidigt är det 71,8 procent som tror att användningen av narkotika har ökat under de tio senaste åren. Bara 7,5 procent upplever att bruket har minskat.

Det är också många som känner personer som har fastnat i ett missbruk. Det är 51,2 procent som svarar att de känner åtminstone en islänning under 18 år som är beroende av narkotika eller receptbelagda läkemedel.

I synnerhet är det enligt Maskína unga islänningar som säger att de känner andra som är fast i missbruk. Dessutom är det betydligt vanligare bland personer som själva har använt narkotika att de har bekanta som missbrukar.

Många tror också att det är enkelt att komma över narkotika eller receptbelagda läkemedel. Hela 94,1 procent svarar att det är mycket eller ganska lätt att få tag på narkotika - och ingen uppger att det är mycket svårt. Något färre - 79,5 procent - anser att det är mycket eller ganska enkelt att hitta receptbelagda läkemedel med syftet att bli hög.

Trots de utbredda farhågorna om missbruket av narkotika och läkemedel är det få som tror att det isländska samhället står redo att ta hand om unga som blir beroende. Bara 10 procent hävdar att beredskapen är god - medan 55,3 procent säger att Island brister i den här typen av insatser.

Här kan du läsa mer om narkotika på Island.

Dagens citat

"Det är möjligt att få all information om föräldralösa barn i rapporter men det är känslan i boken som vi som samhälle behöver."

Författaren Einar Már Guðmundsson i RÚV om Halldór Laxness roman Heimsljós, Världens ljus och litteraturens betydelse.

Dagens bonuscitat

"Det har varit en otrolig befolkningsökning hos oss och utöver det som kan betraktas som brukligt och normalt, om man får säga så. Vi upplever att ökningen i år har mattats av något vilket är mycket bra. Vi är överlyckliga över det och behöver faktiskt andrum för att få grepp om situationen - vi har den senaste tiden jagat vår egen svans när det gäller detta."

Kjartan Már Kjartansson, kommunchef i Reykjanesbær, i Morgunblaðið om den snabba befolkningstillväxten i kommunen där antalet utländska medborgare gått från 9 procent till 26 procent inom loppet av åtta år.

Thorbjørn Egner på väg att få gata i Reykjavík

Thorbjørn Egner kan få en egen gata i centrala Reykjavík. Det är en gata vid Þjóðleikhúsið som ska uppkallas efter den norske författaren - och det är på just denna teater som hans verk spelats inför storpublik. Thorbjørn Egner själv var så förtjust i uppsättningarna att han gav teatern rättigheterna till verken i hundra år.

Året var 1959 när ett verk av Thorbjørn Egner för första gången sattes upp på Island. Då var det Folk och rövare i Kamomilla stad som visades. Två år senare hade Þjóðleikhúsið i Reykjavík världspremiär på Klas Klättermus.

Thorbjørn Egner var så förtjust i teaterns uppsättningar att han gav dem spelrättigheterna till hans verk i hundra år. Villkoret var att den ersättning som skulle ha gått till honom som upphovsperson i stället skulle gå till en fond som skulle stödja scenkonst.

Nästa år fyller Þjóðleikhúsið 70 år. Teaterchefen Ari Matthíasson har vänt sig till kommunen för att få uppkalla en gata efter Thorbjørn Egner. Det rör sig om den lilla gata som ligger mellan Þjóðleikhúsið och Þjóðmenningarhúsið vid Hverfisgata.

Redan för fyra år sedan skickade Ari Matthíasson in ett liknande förslag. Då ville kommunens ortnamnsnämnd att gatan skulle få efterleden -sund. Sund används i Reykjavík just om många mindre gator som förbinder större gator.

I det nya förslaget är det Egnerssund som är Ari Matthíassons förslag. Han skriver att ingen annan dramatiker har varit lika generös mot teatern och ingen har heller lockat så många barn till Þjóðleikhúsið. Teatern kommer under jubileumsåret också att på nytt sätta upp Folk och rövare i Kamomilla stad.

Ortnamnsnämnden har inga invändningar mot Egnerssund. Förslaget har också fått klartecken i stadsplanerings- och kommunikationsnämnden. Nästa instans blir kommunstyrelsen.

USA övar med mobil kommandocentral på Island

Den amerikanska marinen övar just nu med en tillfällig kommandocentral i Keflavík. Ett trettiotal marinsoldater deltar i övningen. Målet är att bättre kunna leda stridskrafter till sjöss. I ett pressmeddelande beskrivs Island som en nyckelallierad för USA. Samtidigt är italienskt stridsflyg stationerat i Keflavík.

De senaste veckorna har ett trettiotal amerikanska marinsoldater varit stationerade på Natos område i Keflavík. Där har de byggt upp en tillfällig och mobil kommandocentral. Just nu övar de på att leda flottan i Nordatlanten från Island.

Övningen pågår i en månad och bekostas helt av USA. Nato investerar allt mer i mobila kommandocentraler och förläggningar. Inom kort påbörjas arbetet med att bygga upp infrastruktur för tillfälliga bostäder för tusen Nato-anställda i Keflavík. Nu prövas alltså en annan tillfällig lösning på Island.

Kommendörkapten Andrew Lewis säger i ett pressmeddelande att Island är en nyckelallierad för USA. Övningen syftar också till att stärka den befintliga relationen mellan länderna.

Den amerikanska marinens närvaro sammanfaller med en tillfällig stationering av italienskt stridsflyg i Keflavík. Det är sex flygplan av typen F-35 som de närmaste veckorna övervakar det isländska luftrummet. Flygplanen anlände i torsdags. Enligt ett pressmeddelande kommer de att öva även i Akureyri och Egilsstaðir.

Ett av de italienska stridsflygen tvingades i går nödlanda i Akureyri i samband med en övning. Efter att planet landat utan problem avblåstes beredskapen. Det uppger kustbevakningen i ett pressmeddelande.

Totalt är det 140 personer från det italienska flygvapnet som just nu befinner sig på Island. Det är femte gången som just stridsflyg från Italien får en tillfällig bas på Island. Dessutom deltar personal från Natos kommandocentral i tyska Uedem.

Marinens övning avslutas i början av oktober. Det italienska flygvapnet lämnar Island i slutet av oktober.

Här kan du läsa mer om USA:s och Natos ökade aktivitet i Keflavík.

Dagens citat

"Debatten om försvarsfrågor har de senaste åren först och främst handlat om saker som hänt, det vill säga uppbyggnadsplaner har inte debatterats förrän efter att de har godkänts. Så är det årligen att när senaten i USA godkänner en budget så verkar många på Island först då inse att det har avtalats om arbeten och uppbyggnad på försvarsområdet."

Kolbeinn Óttarsson Proppé, alltingsledamot för Gröna vänstern, skriver i Fréttablaðið om varför han har föreslagit att alla beslut om upprustning på Natos område i Keflavík måste godkännas i alltinget - läs mer här.

Islänning hoppar (nästan) in i bagageutrymmet

If I try to act like an action hero... from r/Whatcouldgowrong

Att hoppa in i bagaget och samtidigt stänga luckan är förstås en bedrift. För den som inte lyckas - vilket gäller den här islänningen - slutar det i stället med att huvudet kommer i kläm.

Största varseldagen för isländska banker efter kraschen

Över 130 personer miste sina jobb inom den isländska finanssektorn i går. Så många anställda har inte varslats på en enda dag sedan finanskraschen drabbade Island hösten 2008. Arion banki säger upp 100 personer för att förbättra lönsamheten medan Íslandsbanki gör sig av med 20 anställda. Dessutom varslar kortföretaget Valitor tolv personer.

Wow Airs konkurs för ett halvår sedan var den hittills enskilt största smällen för isländska arbetstagare sedan finanskraschen hösten 2008. Effekterna av flygbolagets konkurs fortsätter att sprida sig. Direkt drabbade de i synnerhet byggbranschen och den övriga turistnäringen. Men de har också påverkat finanssektorn.

Drygt 130 personer varslades alltså i går om uppsägning. Det största varslet kom från Arion banki som säger upp 100 anställda. Íslandsbanki - som tidigare i september gjorde sig av med sex anställda - sade upp ytterligare tjugo personer. Dessutom meddelade kortföretaget Valitor att tolv miste sina jobb.

Så många har inte varslats på en enda dag sedan kraschen. Även onsdagen var en svart dag på arbetsmarknaden. Då varslade Icelandair 73 piloter. Flygbolaget hoppas dock kunna återanställa dem till våren då trafikvolymerna ökar och flygplansmodellerna Boeing Max 8 och 9 väntas vara åter i trafik.

Att Arion banki skulle minska personalstyrkan var inte oväntat. Banken gjorde förra året en vinst på 7,8 miljarder isländska kronor - vilket var en avsevärd minskning jämfört med 14,4 miljarder under 2017. I år har vinstmarginalen krympt ytterligare.

Arion banki har nyligen också förlorat stora summor efter att ha lånat till bland annat Wow Air och United Silicon som senare gick i konkurs.

I juni fick vd:n Höskuldur H. Ólafsson gå med ett avgångsvederlag på 150 miljoner isländska kronor. Han efterträddes av Benedikt Gíslason.

Samtidigt som banken i går varslade 100 anställda klubbades också en ny organisation. Två avdelningar försvinner. Målet är att det ska effektivisera arbetet. Omkring 80 personer försvinner från huvudkontoret i Reykjavík. Ett tjugotal anställda varslas från Arion bankis kontor i landet.

Nya ekonomiska mål för Arion banki presenterades också. Kostnaderna ska uppgå till högst hälften av intäkterna. Avkastningen på det egna kapitalet ska vara minst 10 procent - en nivå som inte har nåtts den senaste tiden.

Varslet - som motsvarar 12 procent av personalen - är dessutom det största i Arion bankis historia sedan banken grundades från delar av Kaupþings konkursbo. Under 2011 genomfördes en massuppsägning då 57 personer fick gå. Under 2016 varslades vid ett tillfälle 46 personer.

De anställda som miste sina jobb i går tvingades lämna lokalerna direkt efter ett möte med personalavdelningen. Uppsägningstiden räknas från den 1 oktober.

Marknaden reagerade positivt på uppsägningarna. Värdet på Arion bankis aktie steg i går med 2,26 procent på börsen i Reykjavík. Ingen annan aktie ökade lika mycket i värde under gårdagen.

Dessutom meddelade Valitor i går att tolv personer sagts upp. Kortföretaget ägs av Arion banki och har omkring 200 anställda. Valitor gjorde en förlust på 2,8 miljarder isländska kronor första halvåret 2019.

Även Íslandsbanki varslade alltså personal i går. Den här gången var det tjugo personer som fick beskedet att de skulle mista sina jobb. Uppsägningarna beskrevs som ett led i rationaliseringar för att öka lönsamheten.

Sex av tio vill begränsa presidentens tid vid makten

Sex av tio islänningar vill sätta ett tak på hur länge en president får inneha sitt ämbete. Bara var fjärde tycker att en president ska kunna sitta i mer än tre mandatperioder. Det finns också ett utbrett missnöje med dagens valsystem. En klar majoritet vill att alla röster i landet ska väga lika vid alltingsval. Det visar en undersökning utförd av Félagsvísindastofnun.

Den rådgivande folkomröstning som genomfördes hösten 2012 om en ny grundlag blir allt mer avlägsen. Trots att samtliga förslag - som utgick från grundlagsrådets arbete - fick stöd av en klar majoritet fanns inte tillräckligt politiskt stöd i alltinget.

I dag är det bara Piratpartiet som fortfarande pratar om folkomröstningen som utgångspunkt för en ny grundlag. Regeringen talar i stället om en mer begränsad översyn på längre tid.

Att det inte blev något av grundlagsrådets förslag var inte helt överraskande. I paketet ingick bland annat att alla röster i landet skulle väga lika. Det skulle ske genom att hela landet skulle vara en enda valkrets i alltingsval. I dag är rösterna på landsbygden nästan dubbelt så mycket värda som rösterna i huvudstadsregionen eftersom landsbygdsvalkretsarna har oproportionerligt många mandat. Den idén var inte populär bland de partier som har sina starkaste fästen utanför Reykjavíkområdet.

I förslaget ingick bland annat skilsmässa mellan kyrka och stat samt ett uttalande om att gemensamma naturtillgångar är statliga och inte privata. Det senare var ett ställningstagande som inte uppskattades av fiskeindustrin.

Félagsvísindastofnun vid Háskóli Íslands har nu undersökt islänningarnas attityder till förändringar av grundlagen. Mätningen visar att det fortfarande finns ett starkt stöd för många av de förslag som togs fram av grundlagsrådet.

Hela 62 procent vill begränsa en presidents tid vid makten. Det är 40 procent som vill sätta taket på tre mandatperioder, 32 procent på två mandatperioder, 14 procent på fyra mandatperioder, 9 procent på fem mandatperioder och 5 procent på en mandatperiod. Det skulle alltså i praktiken betyda att en majoritet skulle anse att de två senaste presidenterna Ólafur Ragnar Grímsson och Vigdís Finnbogadóttir båda satt för länge.

Men vad gäller själva ämbetet är förändringsviljan begränsad. Hela 70 procent anser att presidenten ska ha ungefär samma roll och befogenheter som i dag medan 23 procent vill öka presidentens inflytande. Övriga 7 procent tycker att presidentens makt bör begränsas.

Fler folkomröstningar är något som 65 procent står bakom. Bara 13 procent vill ha färre folkomröstningar. Det är viktigast att presidenten kan utlysa folkomröstningar. Därefter kommer allmänheten och politiker i alltinget. Nya internationella avtal är den fråga som flest vill ska prövas i folkomröstningar.

Det är också 84 procent som är positiva till internationella samarbeten. Men det är också 65 procent som uppger att det behövs tydligare ramar för internationella avtal som reglerar förhållandet till grundlagen.

En klar majoritet - 74 procent - anser också att vill att medborgare ska kunna ta initiativ till förslag som sedan behandlas i alltinget. Fyra av fem svarar att det räcker med underskrifter av 15 procent eller mindre av det totala antalet röstberättigade för att medborgarförslag ska tas upp i alltinget.

Valsystemet är något av en vattendelare. Här är det 41 procent som är missnöjda, 30 procent som är varken positiva eller negativa och 29 procent som är nöjda. Men det är hela 74 procent som anser att alla röster i landet ska väga jämnt och 73 procent som förespråkar utökat personval.

En annan vattendelare är dagens grundlag. Det är 37 procent som är nöjda, 36 procent varken nöjda eller missnöjda och 27 procent missnöjda. Domstolar, mänskliga rättigheter och valsystemet är de områden där flest vill se förändringar. Presidentens roll är den som flest vill behålla som den är.

Av områden som inte täcks av dagens grundlag är naturresurser det viktigaste. Det följs av miljöfrågor, allmänhetens möjligheter till politiska förslag och isländska språkets ställning.

Hela 73 procent tycker att förändringar i grundlagen ska beslutas genom folkomröstning. Men bara 29 procent säger sig vara beredda att delta i diskussionsmöten om en ny grundlag.

Dagens citat

"Kommunfullmäktigeledamoten kallar det arrogans när någon säger att invånarna i Árneshreppur är så få att de knappt har förmåga att ta välgrundade beslut om stora arbeten. Det rätta är att Árneshreppurs kommunfullmäktige inte har brytt sig om miljökonsekvensbedömningens slutsats, bland annat om att den positiva effekten för bebyggelsen är liten eller ingen och att skadorna på grund av arbetena förstör natur och vildmark. Kommunfullmäktige har dessutom nekat till att delta i att utvärdera annan och miljövänlig markanvändning."

Tryggvi Felixson, ordförande för miljöorganisationen Landvernd, skriver i Fréttablaðið om kritiken mot att motståndare till det planerade vattenkraftverket vid Hvalá anser att ledamöterna i kommunfullmäktige i Árneshreppur är för få för att kunna ta beslut i frågan - läs mer här.

Leiknir tar steget upp - till kommentatorns stora jubel

Leikmennirnir stóðu sig eins og hetjur en það gerði Axel Valsson líka sem lýsti leiknum! SJÓN ER SÖGU RÍKARI❤️🔴 #inkasso2020 pic.twitter.com/ZYmKKz8xAN

— Leiknir F. (@Leiknirfask) 23 september 2019

Fyra raka vinster i serieavslutningen säkrade uppflyttningen till Inkasso-deild karla, den isländska andradivisionen, för Leiknir från Fáskrúðsfjörður. I sista omgången vann Leiknir på bortaplan i Eskifjörður i kommunderbyt mot Fjarðabyggð. När domaren blåste av matchen stod det 1-3 på resultattavlan.

Segern innebar att Leiknir säkrade både avancemanget och seriesegern. En hel del fans hade rest till Eskifjörður för att följa matchen på plats. Många var stolta - inte minst eftersom det är sällsynt att så små orter som Fáskrúðsfjörður, som har 702 invånare, har fotbollslag så högt upp i seriesystemet.

En som var extra stolt var 12-årige Axel Valsson. Han refererade matchen i direktsändning. Efter slutsignalen brast han ut i sällan skådat jubel. Klippet fick stor spridning på Twitter - och en som applåderade Axel Valsson var Guðmundur "Gummi Ben" Benediktsson som själv blev känd utanför hemlandet när han kommenterade Islands seger mot England i fotbolls-EM 2016.

Ny minister vill tillåta gårdsförsäljning av alkohol

Både genom nätbutiker och gårdsförsäljning ska det i framtiden bli tillåtet att köpa alkohol. I praktiken innebär det att det isländska alkoholmonopolet avskaffas. Det är huvuddragen i ett förslag som den nya justitieministern Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir räknar med att presentera i mars nästa år.

I alltinget har det nästan blivit tradition att några politiker från olika partier går ihop om förslag att tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i dagligvaruhandeln. Trots att närmast identiska motioner dyker upp från år till år har de aldrig fått majoritet.

En av de politiker som vill avveckla det isländska alkoholmonopolet är självständighetspartisten Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Hon har vid flera tillfällen ifrågasatt varför inte dagligvaruhandeln har rätt att sälja annat än folköl.

Nu har hon tillträtt som justitieminister. Och det står också klart att hon kommer att fortsätta driva frågan. I mars nästa år räknar hon enligt regeringens dagordning med att lägga fram ett förslag som innebär stora förändringar av alkohollagen.

Liberaliseringen går inte så långt som att tillåta försäljning i dagligvaruhandeln. Så stora förändringar hade också mött starkt motstånd inom Gröna vänstern och Framstegspartiet, de två övriga regeringspartierna.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir vill göra det möjligt för islänningar att köpa alkohol från nätbutiker som inte kontrolleras av det statliga monopolet ÁTVR. Redan i dag är det visserligen möjligt att handla från nätbutiker i utlandet - men då måste köparen betala både tull och alkoholskatt.

Den andra stora nyheten är gårdsförsäljning. Lagändringen ska göra det möjligt för bryggerier att sälja alkohol på samma plats som den produceras. Den ska också kunna drickas på platsen.

Det ändrade regelverket kommer samtidigt som regeringen planerar att ta upp ett direktiv som förbjuder diskriminering efter bostadsort när det gäller försäljning av varor och tjänster. Direktivet betyder i praktiken att nätbutiker måste tillämpa samma villkor för alla som bor inom EES-området. Därmed blir det inte längre lagligt att exempelvis ha olika regler för islänningar och andra.

Förslaget får ett varierat mottagande bland regeringspolitikerna. Självständighetspartisten Vilhjálmur Árnason har även han drivit frågan om att avskaffa alkoholmonopolet. Han säger till RÚV att förslaget sätter stopp för diskriminering - men han anser också att det hjälper inhemska producenter:

"Det här hjälper små bryggerier runt hela landet att marknadsföra och sälja sina varor från sin egen plats."

Framstegspartisten Líneik Anna Sævarsdóttir säger till RÚV att förslaget inte får medföra en försämring av folkhälsan. Därför är det nödvändigt att vidta förebyggande åtgärder:

"Länge och väl var handeln med alkohol först och främst en posthandel eftersom de flesta hämtade varorna på postkontor och det fanns stränga krav som efterföljdes. Det måste vara möjligt att göra det även fortsättningsvis."

För Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir kom förslaget som en överraskning. Hon säger till RÚV att hon inte är positiv till att öppna för mer försäljning på nätet. Hon räknar med omfattande debatt i samband med att förslaget presenteras i alltinget:

"Gröna vänstern har haft tvivel om utvidgningar när det gäller alkohol och försäljning av det vilket är känt och ofta har framkommit i alltinget."

Här kan du läsa mer om attityderna till dagens alkoholmonopol.

Växande motstånd mot isländskt EU-medlemskap

Motståndet mot ett isländskt EU-inträde ökar kraftigt. Gapet mellan nej- och ja-sidan är nu enligt MMR det största på två år. Och det är dubbelt så många islänningar som vill stanna utanför unionen. Samtidigt är frågan om medlemskap långt från den politiska dagordningen. Inget tyder på att den kommer att ta större plats under det kommande året.

I regeringens budgetproposition för 2020 finns inga finansiella signaler om någon förändrad attityd till EU. Koalitionen består av tre partier - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - som alla anser att Island ska fortsätta delta i EES-samarbetet. Men alla tre tycker också att Island inte ska gå med i EU.

Någon politisk kursändring är inte heller att vänta i den utrikespolitiska deklarationen. I takt med att Centerpartiet har börjat ifrågasätta EES-avtalet har regeringen backat upp samarbetet. Det tydligaste exemplet är införandet av det tredje steget i EU:s gemensamma energipolitik. Entusiasmen för den nya fasen var måttlig - men många försvarade EES-avtalet med kraft.

I debatten beskrevs EES-samarbetet som en grundförutsättning för den isländska ekonomin. Ett nej till energipolitiken skulle enligt regeringen äventyra avtalet. Det skulle i sin tur skapa en situation som skulle kunna äventyra Islands framtid.

I alltinget är det alltjämt två partier - Socialdemokraterna och Renässans - som vill att Island ska gå med i EU. De har dock inte lyckats få upp frågan på den politiska dagordningen. Motståndet är för kompakt och engagemanget för ljummet för att inträdet ska kunna bli en stridsfråga.

Varken Centerpartiet eller Folkets parti - som också har en skeptisk hållning gentemot EES-avtalet - har på allvar lyckats odla ett brett ifrågasättande av samarbetet. Än så länge är ett utträde ur EES ungefär lika osannolikt som ett inträde i EU.

Sedan Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009 har nej-sidan varit i majoritet i varje opinionsmätning. I den senaste undersökningen från MMR växer gapet mellan motståndare och anhängare avsevärt.

Det är nu 51,2 procent som är emot EU-medlemskap. Inom loppet av en månad har nej-sidan stärkts med 2,2 procentenheter. Under samma period har ja-sidan minskat med 4,8 procentenheter till 26,2 procent.

Avståndet mellan ja- och nej-sidan har alltså växt med 7 procentenheter på bara en månad. Gapet mellan lägren är nu det största på två år. Dessutom är siffran för ja-sidan den svagaste på nästan lika länge.

Andelen osäkra är 22,6 procent - en ökning med 2,7 procentenheter.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Vi försökte nå en överenskommelse om något slags utformning av certifieringen men Whole Foods svar var nej och de tänkte sluta sälja isländskt lammkött om inte certifieringen godkändes till fullo. Enligt vår bedömning var kostnaden för certifieringen alldeles för hög för att det skulle vara möjligt att genomgå den."

Hafliði Halldórsson i Bændablaðið om att Whole Foods i USA slutar sälja isländskt lammkött eftersom det anses för dyrt att genomgå certifiering för märkningen Global Animal Partnership.

Tappade mobiltelefon ur flygplan - hittad hel ett år senare

När Haukur Snorrason i augusti förra året flög över översvämningarna i Skaftá tappade han plötsligt mobiltelefonen genom den öppna rutan när han filmade. Ett drygt år senare hittades telefonen - och på den fanns bland annat filmen som visar ögonblicket när han tappar greppet om den. När filmen slutar har telefonen landat på marken.

Fotografen Haukur Snorrason gjorde den 4 augusti förra året en flygtur över översvämningarna i Skaftá på södra Island. Samtidigt som han gjorde en sväng filmade han vattenmassorna. Efter en plötslig vindpust gled telefonen ur hans hand.

När Haukur Snorrason landat hörde han av sig till en bonde i Skaftárdalur. Han hoppades att telefonen hade landat mjukt i mossan och att den skulle ha överlevt fallet. Bonden letade i området men hittade aldrig någon telefon. Haukur Snorrason köpte en ny telefon och skänkte inte den gamla många tankar.

I dagarna fick Haukur Snorrason ett samtal från en person som vandrat i markerna under arbetet med att samla in får. De hade funnit en telefon och laddat den. När de startade den fick de veta att den tillhörde en man som hette Haukur. De insåg genast att det sannolikt var den telefon som Haukur Snorrason förlorat för ett drygt år sidan.

Haukur Snorrason åkte från Reykjavík till Kópavogur för att hämta telefonen. Den var hans. Och den var i förvånansvärt gott skick.

Han skriver på Facebook att han kan surfa och messa. Däremot hörs inte hans röst när han ringer upp någon. Att telefonen landade just i mjuk mossa hjälpte säkerligen till. Han hade dessutom ett plastskydd på ovansidan - och det har troligen förhindrat de värsta skadorna under vinterns myckna regnande och snöande.

Dessutom kan han skicka bilder och filmer. Och på minneskortet fanns just det klipp som han filmade när han tappade telefonen från flygplanet. Den visar hur telefonen faller mot marken och landar med kameran riktad upp mot himlen samtidigt som ljudet från flygplanet blir allt mer avlägset.

Du ser filmen ovan.

Importerad läsk från Sverige blir miljöbov på Island

Den isländska importen av svensk läsk har ökat dramatiskt de två senaste åren. Förklaringen är den växande försäljningen av energidrycker och Costcos etablering på Island. Importen är också en klimatbov. Den orsakar enligt RÚV betydligt större utsläpp än när tomma flaskor och burkar importeras för att användas i inhemsk produktion.

När Costco öppnade på Island våren 2017 förändrades plötsligt kundernas köpbeteende. För att pressa priserna säljer Costco i stora förpackningar. För läsk betyder det att de ofta säljs i sexpack eller ännu större förpackningar.

För att Coca Cola European Partners á Íslandi skulle kunna leverera till Costco krävdes nya maskiner. Bolaget tog i stället beslutet att börja importera läsk i burkar och flaskor från Sverige. Dryckerna tillverkas enligt samma recept men på svenskt vatten. De innehåller dessutom mer kolsyra eftersom islänningarna är vana vid det.

Produktionen av läsk i plastflaskor påverkades inte. Den fortsatte i Coca Cola European Partners á Íslandis regi på Island.

Förändringen fick en hel del uppmärksamhet. Inte minst började huvudkonkurrenten Pepsi - som tillverkas av Ölgerðin - i sin marknadsföring påpeka att drycken inte var importerad utan producerades på Island.

I januari 2017 importerades enligt Hagstofa Íslands 552 ton läsk i aluminiumburkar till Island. I juli i år hade mängden stigit till 2 270 ton. För två och ett halvt år sedan svarade Sverige för en tjugondel av exporten. I somras stod Sverige för en tredjedel. Exporten från Sverige av läsk i glasflaskor har också ökat - men inte alls i samma omfattning.

Det är inte bara importen av Coca Cola som är förklaringen. Från Sverige kommer också mängder av energidrycker - i synnerhet av märket Nocco. 

Alexandra Kjeld, miljöingenjör vid Efla, har undersökt läskimportens klimatpåverkan. Hon säger till RÚV att den inhemska exporten alltid är ett bättre miljöval. Att transportera något som till stor del består av vatten gynnar inte klimatet.

Efla gjorde på uppdrag av Ölgerðin en jämförelse som enbart tog hänsyn till utsläppen av koldioxid. Hon konstaterar enligt RÚV att plast och aluminium är bättre än glas eftersom de materialen väger mindre. Dessutom återvinns inte glasflaskor på något särskilt effektivt sätt på Island. I regel blir de till fyllnadsmaterial som används vid exempelvis vägbyggen.

En halvlitersburk som importeras full via hamnen i Helsingborg till hamnen i Reykjavík svarar för utsläpp på 78 gram koldioxid. Utsläppen för en tom burk är 71 gram. Även om skillnaden mellan en enda burk inte är stor så växer den snabbt när varje islänning i snitt dricker 6,3 liter importerad läsk i månaden.

Skillnaden för halvlitersflaskor i plast är betydligt större. De som används av isländska bryggerier fraktas med båt från Gdansk. Tomma är utsläppen 77 gram per flaska. När det rör sig om fulla flaskor som importeras är utsläppen 140 gram. Här är det både vikten och storleken som spelar in. Tomma flaskor blåses upp först när de når Island och tar därför mycket mindre plats.

Alexandra Kjeld säger till RÚV att hennes beräkningar enbart tar hänsyn till själva transporten till sjöss till Island. I själva verket är klimatavtrycket för läsk betydligt större. Läsk har i regel fraktats långa vägar på lastbil innan den hamnar på fraktfartyg. En annan faktor som spelar in är att den el som används på Island troligen är grönare än den el som använts i ursprungslandet.

Här kan du läsa mer om importen av läsk från Sverige.

Uppgifter: USA vill ha frihandelsavtal med Island

USA överväger just nu möjligheterna för ett frihandelsavtal med Island. Vicepresident Mike Pence - som nyligen besökte Island - är enligt Axios positiv till idén. Och den har egentligen inget med handel att göra. I stället skulle ett avtal stärka USA:s ställning i regionen och fungera som en markering mot Kina och Ryssland.

När Islands frihandelsavtal med Kina trädde i kraft under 2014 var det på många sätt en historisk händelse. Det var första gången som ett västeuropeiskt land undertecknade ett liknande avtal med Kina. Och det hade varit i det närmaste otänkbart före finanskraschen.

I samband med den ekonomiska krisen hösten 2008 stod Island isolerat. EU vägrade ekonomiskt stöd och blockerade all hjälp genom Internationella valutafonden som ett påtryckningsmedel för att få isländska staten att ta ansvar för den privata banken Landsbanki. USA valde att inte undsätta centralbanken Seðlabanki Íslands när vädjan om hjälp kom.

President Ólafur Ragnar Grímsson var drivande i en politisk kursändring. Han ansåg att Island borde fokusera på att utveckla banden till länder som Kina, Indien och Ryssland. Hans bedömning var att där fanns en större potential för isländska exportnäringar.

Några av de projekt som påbörjades under den här tiden är fortfarande aktuella - som ett centrum för norrskensforskning utanför Laugar och en djuphamn i Finnafjörður. Bägge har koppling till kinesiska intressen. Däremot blev det aldrig något av investeraren Huang Nubos planer på fastighetsköp och turistanläggningar på Grímsstaðir á Fjöllum.

I måndags skickades den första lasten med isländsk lax till Kina med flyg från Keflavík till Shanghai. Den härstammade från Arctic Fishs ordling i Dýrafjörður. Vd:n Sigurður Pétursson säger i Morgunblaðið att frihandelsavtalet gör exporten till Kina särskilt intressant:

"Som läget är nu är betalar Asienmarknaden ett av de högsta priserna för kvalitetsprodukter fast det går att få lite högre priser på Europamarknaden. Så ger oss frihandelsavtalet möjligheten att sälja till en tullfri marknad vilket borde ge oss ett 10 till 12 procent högre leveranspris."

När USA:s vicepresident Mike Pence nyligen besökte Island varnade han för Kinas försök att skaffa sig politiskt inflytande i regionen. Han avrådde också från samarbeten med teknikföretaget Huawei som han beskrev som en potentiell spion åt den kinesiska staten.

Dessutom välkomnade Mike Pence regeringens beslut att inte delta i det kinesiska projektet Ett bälte, en väg. Men något sådant formellt beslut har ännu inte fattats av den isländska regeringen.

Den senaste tiden har USA:s intresse för Island blivit allt starkare. Nato-basen i Keflavík lades ned 2006. Finanskraschen två år senare gjorde att de politiska banden till USA och Europa försvagades ytterligare. Sedan dess har både Rysslands och Kinas närvaro i Arktis ökat.

Nu upprustar Nato och USA i Keflavík för första gången sedan basen försvann. Nästa steg kan enligt Axios bli ett frihandelsavtal. Frågan uppges nu diskuteras i USA:s regering. Mike Pence sägs vara positiv till idén. Flera senatorer ska också ha tagit ställning för förslaget. Andra blev överraskade när de tillfrågades om förslaget.

Motiven är inte ekonomiska. För USA är det inte handeln med Island som är mest intressant. I stället är det örikets strategiska läge i Nordatlanten som har betydelse. Ett frihandelsavtal fungerar som en markering gentemot Ryssland och Kina. Det stärker också alliansen mellan USA och Island.

Tidigare har Islands regering diskuterat förutsättningarna för ett frihandelsavtal med USA. Det kan alltså vara så att intresset är ömsesidigt.

Här kan du läsa mer om USA:s intresse för Island.

Dagens citat

"Jag är inte förtjust i den här omvälvningen och jag står bakom mina människor. Jag tycker inte heller att behovet av ett kraftverk är så angeläget att det ska behöva tas sådana beslut. Det står så mycket på spel."

Hulda Jónsdóttir, som är 98 år och växte upp på gården Seljanes i Árneshreppur i Västfjordarna, i Fréttablaðið om planerna på ett vattenkraftverk vid Hvalá och andra släktingars motstånd mot idén - läs mer här.

Polis hittade död cykelturist på Sprengisandur

En tjeckisk turist hittades i fredags död nära Wattsfell på det isländska höglandet. Upptäckten gjordes av en polis som inte var i tjänst. Mannen hade under en längre tid varit på cykelsemester på Island och var nu på väg från Askja till Landmannalaugar längs Sprengisandur. Kroppen obduceras i dag men polisen har enligt ett pressmeddelande inga misstankar om brott.

Det var vid 11.30 i fredags som en polis stannade till norr om Wattsfell på det isländska höglandet. Polisen var inte i tjänst och ägnade ledigheten åt att köra höglandsvägen Sprengisandur. Vid sidan av vägen upptäckte polisen en avliden man.

Mannen låg bredvid sin cykel. Det visade sig vara en tjeckisk turist född 1975. De senaste veckorna hade mannen cyklat på såväl västra och norra Island som på höglandet.

Tidigare hade mannen gett sig av från Askja söderut mot Landmannalaugar. Det var alltså där som han hittades död. Det finns inga misstankar om att något brott skulle ligga bakom dödsfallet. Kroppen kommer ändå att obduceras i dag som en rutinåtgärd.

Eftersom mannen hade identitetshandlingar på sig kunde han snabbt identifieras. Hans anhöriga i hemlandet fick besked om dödsfallet i fredags genom det tjeckiska konsulatet.

Nytt bottenrekord i opinionen för Självständighetspartiet

Bara 18,3 procent av islänningarna hade lagt sin röst på Självständighetspartiet om det hade varit val i dag. Det gör visserligen partiet till Islands största - men stödet är nu det sämsta någonsin hos MMR. Avståndet till tvåan Socialdemokraterna är inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

De senaste månaderna har varit bekymmersamma för Självständighetspartiet. Splittringen efter debatten om införandet av det tredje steget i EU:s energipolitik följdes av partiledaren Bjarni Benediktssons val av Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir till ny justitieminister. Det valet uppskattades inte bland grupper av främst äldre medlemmar.

Tidigare i år satte Självständighetspartiet ett nytt bottenrekord i Gallups mätningar med 21,6 procent. Hos MMR har stödet vid några tillfällen varit lägre än så. Men i den senaste undersökningen sjunker det alltså till den sämsta siffran någonsin. Så här lågt har stödet inte varit sedan MMR:s mätningar började för elva år sedan.

Det är nu bara 18,3 procent som sympatiserar med Självständighetspartiet. Stödet har sjunkit med 0,8 procentenheter sedan förra mätningen. Då som nu är avståndet ned till tvåan Socialdemokraterna inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

Socialdemokraterna är också en av mätningens förlorare. Stödet krymper till 14,8 procent - en nedgång med 2 procentenheter.

Ytterligare fem partier klarar alltingets femprocentsspärr. Och gapet mellan samtliga fem ryms även det inom den statistiska felmarginalen.

Gröna vänstern får 12,8 procent och ökar med 1,3 procentenheter. Även Piratpartiet går framåt och växer med 1,1 procentenheter till 12,4 procent. Centerpartiet fortsätter att backa och har nu 12 procent - en tillbakagång med 1 procentenhet. Framstegspartiet ökar med 1,4 procent till 11,8 procent medan Renässans växer med 0,9 procentenheter till 10,2 procent.

Folkets parti hamnar alltjämt under femprocentsspärren. Nu är stödet 4 procent, en nedgång med 0,1 procentenheter.

Näst störst under spärren är Islands socialistparti med 2 procent, en minskning med 0,9 procentenheter. Ljus framtid får 0,3 procent - en tillbakagång med 0,2 procentenheter. Lika stort är stödet för Folkfronten som ökar med 0,2 procentenheter. Gryning förlorar 0,3 procentenheter till 0,1 procent.

Regeringens popularitet växer däremot. Det är nu 43,7 procent som säger att de stödjer trepartikoalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Sedan förra mätningen har stödet vuxit med 4,9 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Första bosättarna kan ha utrotat unik isländsk valross

Ett unikt valrossbestånd fanns runt den isländska kusten när de första nordborna anlände till ön. Men den intensiva jakten på valrossen gjorde att den utrotades på kort tid. Det kan ha rört sig om ett av de första tillfällena i världen där havslevande djur jagades så hårt att arten försvann. Det visar en studie publicerad i Molecular Biology and Evolution.

Från Reykjanes i sydväst till Húnaflói i nordväst har det gjorts mängder av fynd av lämningar efter valross. Här finns också en mängd ortnamn där rostungur ('valross') ingår. Dessutom finns en mängd berättelser om hur de första bosättarna eftertraktade valross eftersom arten var mycket värdefull.

En rad av dessa lämningar - tänder, ben och skallar från 34 djur - har nu undersökts genetiskt och daterats av en tvärvetenskaplig grupp av forskare från Island, Danmark och Nederländerna. Slutsatsen är att beståndet av valross längs den isländska kusten var unikt. Och sannolikheten är stor att det var nordborna som utrotade arten.

Valross var under vikingatiden en eftersökt handelsvara. Köttet kunde ätas, hudarna kunde användas som klädesplagg eller rep och leveroljan brukades för att göra skepp vattentäta samt för att skydda dem mot skaldjur som borrade sig in i trät.

Mest eftertraktade var tänderna. De kallades nordhavets elfenben och användes för konstnärliga utsirningar. Den som kunde bära smycken av valrosständer var en rik person. Men det var inte bara tänderna som vikingar kunde skänka som gåvor eller sälja dyrt. Även huvudena var eftersökta.

Eftersom tänderna fungerade som en handelsvara tros de ha sålts till stora delar av Europa. En teori som ännu inte har prövats vetenskapligt är till exempel att de 79 schackpjäser av valrosständer som 1831 hittades på Isle of Lewis i Yttre Hebriderna skulle kunna ha isländskt ursprung. En ny pjäs som såldes i somras betingade 10 miljoner kronor på en auktion.

Exakt hur länge det unika beståndet funnits är osäkert. De tidigaste lämningarna som nu daterats är från år 700 före Kristus.

Valrossen började försvinna från Island för omkring 1 100 år sedan - alltså strax efter att de första nordborna slog sig ned på ön för gott. Då blev den allt mer sällsynt. De sista fynden från denna art - som alltså skiljer sig genetiskt från andra bestånd i regionen - är från tidigt 1200-tal.

Den isländska valrossen utrotades alltså sannolikt för omkring 900 år sedan. Det kan enligt forskarna ha varit ett av de första tillfällena i världshistorien där havslevande djur jagades så hårt att arten dog ut.

Senare har ett unikt bestånd av gråval och garfågel utrotats på Island. Gemensamt för både valrossen och garfågeln var att de rörde sig långsamt på land. Det gjorde dem till enkla byten för människan.

Det finns enligt forskarna andra faktorer som kan ha spelat in. Vulkanutbrott med nedfall av aska och ett varmt klimat skulle ha kunnat bidra till att valrossen dog ut.

I dag är valrossen en mycket sällsynt gäst längs den isländska kusten. Varje år observeras några få djur på land. Då rör det sig dock om djur från andra bestånd som av något skäl hamnat på Island.

Här kan du läsa mer om den isländska valrossen.

Dagens citat

"Budskapet från de försvinnande glaciärerna är en allvarlig varning. Men det får inte väcka förtvivlan. Vi vet att människor kan åka till månen om de vill. Om vi vill rädda jorden kan vi det. Men till det behöver vi hopp, samarbete, grön teknik och en fast vilja att lämna förorenande vanor och ta upp nya traditioner."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i sitt tal i går under FN:s klimatkonferens.

Öppnar hemlig glaciärbar uppe på Langjökull

Foto: Reyka Vodka

Reyka Vodka öppnar en helt ny typ av isbar. Uppe på Langjökull skapas under fem dagar en tillfällig bar där cocktailar med just vodka står på drinklistan. Reyka Vodka - som ägs av William Grant & Sons - tillverkas i Borgarnes. I ett pressmeddelande framhåller företaget att vatten från Langjökull är en av ingredienserna i vodkan.

När Reyka Vodka lanserades 2005 var det isländska ursprunget framträdande i marknadsföringen. Att den tillverkades av vatten som kom från glaciärer var något som ofta lyftes fram. Ursprunget har inte tonats ned trots att Reyka Vodka i dag ägs av jätten William Grant & Sons. Tillverkningen sker alltjämt i Borgarnes med vatten som härstammar från Langjökull.

I en ny pr-kampanj öppnar Reyka Vodka en bar uppe på Langjökull. Mellan 16 och 20 oktober serveras gäster en särskild drinkmeny. I den ingår bland annat Puffin Collins - en cocktail som skapats just för Reyka Vodka.

Den som vill besöka glaciärbaren kan ansöka genom Reyka Vodkas hemsida. Då ingår också transport upp på Langjökull. Den som inte väljs ut av kampanjmakarna kan besöka baren på egen hand. Men då är den enda hjälpen gps-koordinaterna till denna nya typ av isbar.

Här kan du läsa mer om Reyka Vodkas marknadsföring.

Vulkanbonde vill stoppa film om utbrottet i Eyjafjallajökull

Tvisten om dokumentären om vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull trappas upp. Nu vill Ólafur Eggertsson, bonde på Þorvaldseyri, att den restaurang i Hvolsvöllur som visar filmen slutar både med det och med att sälja dvd:er. Men restaurangen tänker fortsätta. Och får stöd av regissören Sveinn M. Sveinsson, rapporterar Fréttablaðið.

Ett år efter vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull öppnade Ólafur Eggertsson en utställning om dess konsekvenser för Þorvaldseyri, den gård vid glaciärens fot som hamnade i massmediernas fokus i rapporteringen. Navet i utställningen var Eyjafjallajökull Erupts, en dokumentärfilm om utbrottet som också blev namnet på utställningen.

I december 2017 stängdes utställningen. Då hade den besökts av omkring en halv miljon gäster. Den hade också gett Ólafur Eggertsson stora intäkter. Därför var beslutet oväntat.

Nyligen visade det sig att en tvist om rättigheterna till filmen var en av förklaringarna till nedläggningen. Regissören Sveinn M. Sveinsson hade nämligen bara fått en liten del av intäkterna från filmen. Inledningsvis fick han en viss procent av försäljningen av dvd:er. Från visningarna i det lilla museet fick han inget alls.

Nu tvistar Ólafur Eggertsson och Sveinn M. Sveinsson om rättigheterna till filmen. Ólafur Eggertsson hävdar att Sveinn M. Sveinssons insats ska ha varit minimal. Sveinn M. Sveinsson hävdar att Ólafur Eggertsson saknar såväl kunskaper om hur filmarbete som upphovsrätt fungerar.

När filmen inte längre visades på Þorvaldseyri började Valhalla, en restaurang och utställning i Hvolsvöllur om islänningasagornas tid, visa dokumentären och sälja dvd:n. Ólafur Eggertsson har nu vänt sig till en advokat för att stoppa både visningarna och försäljningen.

I brevet till Gistiheimili Íslands, det bolag som driver Valhalla, uppmanas Valhalla att omedelbart sluta visa filmen och sälja dvd:n. Dessutom betraktar Ólafur Eggertsson Eyjafjallajökull Erupts som ett varumärke - och det har han inte gett Valhalla tillåtelse att använda.

Vidare står det i brevet, som Fréttablaðið har tagit del av, att det är en regel att begära tillstånd från samtliga upphovspersoner när de är fler än en. Så har inte skett i det här fallet.

Valhalla har däremot fått klartecken från Sveinn M. Sveinsson. Han får också intäkter från visningarna och dvd-försäljningen.

Sveinn M. Sveinsson anser att han äger upphovsrätten till filmen. Därför behövs inte Ólafur Eggertssons tillstånd. Han uppger att han själv är den som regisserat, skrivit manus, filmat och klippt dokumentären. Ólafur Eggertsson är enligt Sveinn M. Sveinsson bara medproducent till Eyjafjallajökull Erupts.

Rollen som medproducent ska enligt Sveinn M. Sveinsson ge Ólafur Eggertsson en del av intäkterna. Han säger i Fréttablaðið att han får sin andel när redovisningen från försäljningen och visningarna är klar:

"Det är faktiskt sorgligt att man ska sjunka så lågt för att vanära och förminska detta mycket lyckade arbete som resebyråer och hundratusentals gäster valde att tittade på och som skapade hundratals miljoner i intäkter."

Úlfar Þór Gunnarsson driver Valhalla. Intresset för filmen från besökare och turistnäringen har varit stort. Han säger i Fréttablaðið att han ännu inte har fått något föreläggande om att sluta visa och sälja Eyjafjallajökull Erupts. I samråd med Sveinn M. Sveinsson har han bestämt sig för att fortsätta:

"Sveinn är inte rädd för att ta den striden."

Här kan du läsa mer om kampen om rättigheterna till Eyjafjallajökull Erupts.

Vill övervaka dömda pedofiler efter avtjänat straff

Dömda pedofiler ska kunna övervakas av myndigheterna efter att de har avtjänat sina straff. Om det finns en risk för att de begår nya övergrepp ska det kunna ställas krav på att de inte dricker alkohol och att de inte bor i närheten av barn. Även deras beteende på nätet ska kunna övervakas. Det föreslår tre alltingsledamöter i en motion.

Två gånger tidigare har Framstegspartiets Silja Dögg Gunnarsdóttir lagt fram förslag om att tillåta övervakning av personer som har dömts för sexuella övergrepp mot barn. Syftet är att minska risken för att de på nytt förgriper sig på barn. När förslaget nu läggs fram på nytt har det även undertecknats av partikamraten Halla Signý Kristjánsdóttir och socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir.

Att förslaget skulle få majoritet i alltinget är inte sannolikt. Ändå har det redan väckt debatt. Som en direkt följd av förslaget valde DV att publicera en kartläggning över dömda pedofilers bostadsorter.

Granskningen visade att 32,5 procent av de islänningar som hade fällts för sexualbrott mot barn bodde i Reykjavíkområdet, 15 procent i Norðurland, 5 procent i Austurland, Suðurnes respektive Suðurland, 2,5 procent i Västfjordarna respektive Vesturland och 32,5 procent i utlandet.

Att en av tre dömda pedofiler bodde utomlands var enligt DV det mest anmärkningsvärda som framkom i kartläggningen. Förklaringen skulle kunna vara att personer som har förgripit sig på barn väljer att flytta från Island till platser där ingen känner till deras förflutna.

DV publicerade inga namn eller bilder på förövarna. I stället valde tidningen i fredags att rapportera i vilka bostadsområden eller samhällen de bor. Chefredaktören Lilja Katrín Gunnarsdóttir sade i Morgunblaðið att syftet var att väcka debatt. Ett skäl till att DV inte gick ut med namn eller bilder var att en sådan publicering skulle kunna kränka rätten till privatlivets helgd.

DV har utlovat fler artiklar om dömda pedofiler i fredagstidningen. Då tänker DV bland annat publicera fler kartor över var förövarna bor i dag.

Om förslaget skulle bli verklighet skulle myndigheterna få långtgående möjligheter till övervakning av dömda pedofiler. I samband med frigivning skulle alla personer som dömts för sexualbrott mot personer som inte fyllt 18 år genomgå en prövning. Den skulle visa om det fanns en återfallsrisk.

En domare ska kunna besluta om övervakning. Den får pågå i högst åtta år efter avtjänat straff.

Dömda ska vid behov bli skyldiga att medverka i samtal och andra behandlingar. De ska kunna åläggas att avhålla sig från alkohol och andra berusningsmedel. Myndigheterna ska få rätt att övervaka deras beteende på nätet, i sociala medier och genom olika meddelandetjänster.

I åtgärderna ingår dessutom övervakning av hemmet. Dömda pedofiler ska även kunna förbjudas att bosätta sig i bostäder där det finns barn.

Den som inte följer restriktionerna ska enligt förslaget kunna dömas till fängelse i upp till två år.

Här kan du läsa mer om Silja Dögg Gunnarsdóttirs tidigare förslag om övervakning av pedofiler.

Dagens citat

"Sigmundur Davíðs argumentation handlar inte om vetenskap eller fakta utan om vad hans väljare vill höra. De vill höra att det inte finns något behov för att minska något slags industri eller för att införa något slags gröna skatter. Och då säger Sigmundur Davíð det. Mer komplicerat är det inte. Så väljer han alltid den bekväma, enkla och oansvariga vägen för att göra sig populär och låter andra kämpa för saker som ofrånkomligen är smärtsamma, som åtgärder mot klimatförändringar."

Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, skriver på Facebook om Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugssons agerande i klimatdebatten - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Formellt och främst på grund av det historiska ursprunget anser människor i allmänhet att Gröna vänstern finns längst ut på vänsterkanten. I praktiken är dock Gröna vänstern först och främst ett konservativt miljövårdsparti. Socialistisk ideologi och radikalism har gett vika. Denna nya situation har åter öppnat möjligheter som partiets ledare har utnyttjat ganska bra. Det har varit förhållandevis enkelt för dem att få Gröna vänstern till den plats som Framstegspartiet hade tidigare. Principer är inget problem vid regeringsbildning efter att alla partier har blivit miljöpartiet."

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet, skriver i Hringbraut att Gröna vänstern har övertagit Framstegspartiets tidigare roll som ett parti som kan regera både till vänster och till höger.

Reykjavík inför parkeringsavgift på kvällar och söndagar

Att parkera i centrala Reykjavík blir dyrare och områdena med de högsta avgifterna blir flera. Dessutom införs parkeringsavgifter även under kvällar och söndagar. Förslaget röstades igenom av Socialdemokraterna, Renässans, Piratpartiet och Gröna vänstern i kommunens stadsplanerings- och kommunikationsnämnd.

Parkeringsavgifterna i Reykjavík kommer att höjas på nytt. Det beslutade majoriteten i kommunens stadsplanerings- och kommunikationsnämnd. Förändringarna innebär högre avgifter i alla zoner, större områden som ingår i den dyraste zonen och avgifter under kvällar och söndagar.

I den innersta och dyraste zonen är parkering i dag avgiftsbelagd mellan 9 och 18 på vardagar samt mellan 10 och 16 på lördagar. Nu förlängs den avgiftsbelagda tiden till 20 på vardagar. Dessutom införs parkeringsavgifter mellan 10 och 16 även på söndagar.

I dag kostar det 340 isländska kronor att ställa bilen i den mest centrala parkeringszonen. Nu höjs avgiften till 400 kronor. Dessutom ska stora delar av Borgartún - som tidigare tillhörde den näst dyraste zonen - nu ingå i den dyraste zonen. På Borgartún kostar det dock även i fortsättningen bara att parkera på vardagar mellan 9 och 18 samt på lördagar mellan 10 och 16.

I de två övriga zonerna är det endast priserna som höjs. I den andra zonen höjs avgiften från 190 till 200 kronor per timme. I den tredje zonen blir avgiften nu 100 kronor per timme. Tidigare kostade det i den yttersta zonen 190 kronor de två första timmarna och därefter 55 kronor i timmen.

Förslaget röstades igenom av Socialdemokraterna, Renässans, Piratpartiet och Gröna vänstern. Självständighetspartiets ledamöter avstod från att rösta. Folkets partis adjungerade ledamot vände sig mot beslutet med motiveringen att höjda avgifter kommer att göra att färre boende i ytterområden kommer att ta sig in till centrum.

Siktade på Michelinstjärna - i konkurs med miljonskuld

Nostra i Reykjavík hade siktet inställt på en Michelinstjärna. För att nå dit låg fokus på isländska råvaror och minskat matsvinn. Men efter knappt två år tvingades restaurangen stänga eftersom den inte gick runt. Nu står det klart att bolaget som drev Nostra efterlämnar 106 miljoner isländska kronor i skulder.

Sensommaren 2017 öppnade Nostra i Kjörgarður längs Laugavegur i Reykjavík. Då hade köpcentrumet under en längre tid genomgått en renovering. Nostra tog över lokalerna efter en thairestaurang som inte hade råd att förnya kontraktet sedan ägarna höjt hyran efter renoveringen.

Nostra ställde in siktet på en Michelinstjärna. Köksmästarna Einar Björn Guðnýjarson och Carl Kristian Fredriksen hade erfarenhet från en rad hyllade restauranger. Einar Björn Guðnýjarson hade bland annat varit biträdande köksmästare på Dill, den enda isländska restaurangen som någonsin har haft en stjärna i Guide Michelin.

På menyn fanns isländska råvaror som makrill, lax och alger. Nostra profilerade sig som en restaurang som använde råvaror från närområdet och som strävade efter att minska matsvinnet. Även cocktailbaren Artson - som tillhörde restaurangen - följde samma filosofi.

Någon stjärna i Guide Michelin blev det aldrig. Men guiden uppmärksammade ändå den isländska nykomlingen. I rekommendationen betonades att gästerna inte skulle låta sig luras av fasaden. I lokalerna i Kjörgarður fanns en restaurang som höll hög kvalitet.

Nostra fick dock aldrig verksamheten att gå runt. Restaurangen stängde för gott i maj i år. Nu är konkursen slutförd. Bolaget som drev Nostra hade skulder på 106 miljoner isländska kronor. I konkursboet fanns inga tillgångar. Fordringsägarna får alltså ta hela förlusten från Nostras konkurs.

Här kan du läsa mer om Dills konkurs.

Dagens citat

"Jag kunde inte se mig bli pensionär och sitta hemma och sticka eftersom jag är alldeles för energisk för att ha det så och så hade jag ett intresse för antropologi."

Björk Guðjónsdóttir, som vid 78 års ålder nyligen försvarade sin doktorsavhandling vid Háskóli Íslands, i Vísir om hur det gick till när hon började studera efter att ha arbetat som sjuksköterska ett helt yrkesliv.

Dagens bonuscitat

"De hade någon låt där det fanns en liten del isländska och jag hjälpte dem bara med rätt uttal. ... R:n visade sig vara svåra för dem och även þ-ljudet i isländskan."

Skådespelaren Ari Freyr Ísfeld Óskarsson i Vísir om när han hjälpte Will Ferrell och Rachel McAdams med isländskt uttal inför en film som produceras för Netflix och som handlar om Eurovision Song Contest.

Dubbelt så hög arbetslöshet bland utlänningar på Island

Arbetslösheten på Island ökade i augusti till 3,5 procent. Men bland utländska medborgare var den mer än dubbelt så hög. Suðurnes fortsatte att vara den region som skilde sig från övriga landet genom en betydligt högre arbetslöshet. Och inga stora förändringar väntas under september. Det uppger Vinnumálastofnun i en prognos.

Att högkonjunkturen har kulminerat och att turismen till Island har avstannat fortsätter att lämna tydliga spår i arbetslöshetsstatistiken. I augusti var det 3,5 procent som inte hade något jobb - en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med juli.

Under 2019 har arbetslösheten i regel varit en dryg procentenhet högre än förra året. I augusti 2018 var arbetslösheten 2,3 procent.

Utländska medborgare är alltjämt arbetslösa i betydligt större utsträckning än isländska medborgare. Bland utlänningarna var det i augusti 7,4 procent som stod utanför arbetsmarknaden.

Det senaste årets stigande arbetslöshet har drabbat kvinnor i något större utsträckning än män. Bland män var det i augusti 3,3 procent som inte hade något jobb medan motsvarande siffra bland kvinnor var 3,7 procent.

Suðurnes är den region som har påverkats mest av turismens tillbakagång. Här var arbetslösheten i augusti 6 procent - en tillbakagång med 0,1 procentenhet. I Reykjavíkområdet låg den still på 3,8 procent. Arbetslösheten i Norðurland eystra var 2,7 procent (+0,1), i Suðurland 2 procent (oförändrat), i Västfjordarna 1,9 procent (oförändrat), i Vesturland 1,8 procent (oförändrat), i Austurland 1,4 procent (-0,2) och i Norðurland vestra 1 procent (oförändrat).

Vinnumálastofnun räknar inte med några stora förändringar under september. Det brukar inte heller vara några större skillnader mellan arbetslösheten i augusti och september. Längre fram på hösten brukar den däremot öka i takt med att säsongsjobb inom turistnäringen, fiskeindustrin och lantbruket försvinner.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Staten får vattenfallet Dynjandi som gåva

Vattenfallet Dynjandi ägs numera av isländska staten. Energibolaget Rarik gav nyligen bort marken vid forsen. Det uppger Umhverfisstofnun i ett pressmeddelande. Dynjandi är fridlyst sedan tidigare - men gåvan kan underlätta fredandet av ett större område kring vattenfallet. Gåvan togs emot av miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson.

Dynjandi i Västfjordarna är ett av Islands populäraste vattenfall. Med en fallhöjd på 99 meter fördelad på sju olika forsar brukar Dynjandi också räknas som ett av de vackraste vattenfallen. Det har varit fridlyst sedan 1981.

Trots fridlysningen har vattenfallet varit hotat. Länge ville energibolaget Orkubú Vestfjarða utnyttja sjön Stóra-Eyjavatn uppe på Dynjandisheiði till vattenkraft. Tanken var att den skulle möjliggöra en utbyggnad av vattenkraftverket vid Mjólká.

De planerna mötte motstånd från en rad olika håll. Om Stóra-Eyjavatn skulle användas för vattenkraft skulle nämligen flödet till Dynjandi minska avsevärt.

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson vill gärna fridlysa ett större område kring Dynjandi - och där ingår sjöarna uppe på Dynjandisheiði. Den förhoppningen blev nyligen mer sannolik i samband med att Rarik skänkte marken vid Dynjandi till isländska staten.

Syftet med gåvan är enligt Rarik att trygga Dynjandi för kommande generationer och säkra att inga naturvärden vid vattenfallet offras.

Här kan du läsa mer om Dynjandi.

Dagens citat

"It would be — I don’t want to say miraculous — it will be hard. ... Could it happen? Technically yes. Do I expect it to? Not especially."

Seth Miller, flygbranschanalytiker, i Washington Post om sannolikheten för att ett nytt flygbolag grundat på det konkursade Wow Air ska bli verklighet - läs mer här.

Miljöhjälten vill bli Islands egna superhjälte

Islänningarna är sämst på att källsortera och återvinna i hela Norden. Dessutom har nu mängden hushållssopor passerat 650 kilo per person - vilket innebär att 2017 slog det förra rekordet från 2008. Det framgår i en rapport från regeringskansliet. För att minska matsvinnet har miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson enligt ett pressmeddelande lanserat en kampanj som ska minska mängden livsmedel som hamnar i soporna.

Kanske är det några av skälen till att miljöhjälten Umhverfishetjan nu vill bli en isländsk superhjälte. Det rör sig enligt Fréttablaðið om en person som inte vill röja sin identitet men som ägnar sin tid åt att plocka upp skräp och att på andra sätt förbättra närmiljön i Reykjavík med omnejd. Förhoppningen är att fler ska ta efter och bli sina egna miljöhjältar.

Framstegspartiet vill begränsa utlänningars markköp

Utlänningars möjligheter att köpa fastigheter på Island ska begränsas. För att få köpa mark ska det i framtiden vara nödvändigt att ha något slags koppling till fastigheten - som att vara bosatt där hela året. Det är några av punkterna i ett förslag från fem framstegspartister där regeringen uppmanas att ta fram en åtgärdsplan.

De senaste åren har utlänningars köp av stora fastigheter varit ett återkommande debattämne. Det finns åtskilliga exempel på utländska miljonärer som köpt mark och hävdat att det skulle vara tillåtet att röra sig och fiska där på samma sätt som tidigare. Därefter har många ändå valt att försöka hålla alla besökare borta.

Mest omdiskuterad är den brittiske miljardären Jim Ratcliffes många fastighetsaffärer. Han äger nu minst 1 procent av Islands yta. Han har också skaffat sig kontroll över flera av Islands populäraste älvar för laxfiske.

En rad ministrar har sagt att det bör införas restriktioner för utlänningars möjligheter att köpa fastigheter på Island. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson har sagt att han hoppas att ett färdigt förslag ska komma redan under hösten.

Nu vill fem av hans partikamrater från Framstegspartiet att regeringen agerar i frågan. De skriver i ett förslag att regeringen ska få i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan som skärper regelverket.

I riktlinjerna föreslår de omfattande inskränkningar i utlänningars rättigheter. De uppger att det i dag är omkring en halv miljard människor som genom EES-avtalet har möjlighet att köpa fastigheter på samma villkor som islänningar.

Det här vill framstegspartisterna ändra på. De anser att det i framtiden måste ställas krav på fastighetsägare. Det kan till exempel röra sig om att den som köper mark också måste bosätta sig där eller att det finns andra kopplingar - som att ha bott i landet i fem år eller att ha något slags verksamhet på Island. Ett fastighetsköp ska bara kunna ske om det finns tillstånd.

Det ska heller inte vara tillåtet att köpa upp hur mycket mark som helst. I stället är det viktigt att det finns möjligheter för islänningar att bosätta sig på landsbygden. Det ska främjas genom till exempel ett nytt system för fastighetslån. Men av samma skäl är det viktigt att begränsa ägandet eftersom det annars finns en risk att några få köper upp många fastigheter och därmed gör så att de inte kan användas av personer som vill bosätta sig där året runt.

Förslaget har undertecknats av Líneik Anna Sævarsdóttir, Halla Signý Kristjánsdóttir, Silja Dögg Gunnarsdóttir, Willum Þór Þórsson och Þórarinn Ingi Pétursson. Ingen av Framstegspartiets ministrar har ställt sig bakom förslaget.

Här kan du läsa mer om debatten om utlänningars fastighetsköp.