Utlänningars möjligheter att köpa fastigheter på Island ska begränsas. För att få köpa mark ska det i framtiden vara nödvändigt att ha något slags koppling till fastigheten - som att vara bosatt där hela året. Det är några av punkterna i ett förslag från fem framstegspartister där regeringen uppmanas att ta fram en åtgärdsplan.De senaste åren har utlänningars köp av stora fastigheter varit ett återkommande debattämne. Det finns åtskilliga exempel på utländska miljonärer som köpt mark och hävdat att det skulle vara tillåtet att röra sig och fiska där på samma sätt som tidigare. Därefter har många ändå valt att försöka hålla alla besökare borta.
Mest omdiskuterad är den brittiske miljardären Jim Ratcliffes många fastighetsaffärer. Han äger nu minst 1 procent av Islands yta. Han har också skaffat sig kontroll över flera av Islands populäraste älvar för laxfiske.
En rad ministrar har sagt att det bör införas restriktioner för utlänningars möjligheter att köpa fastigheter på Island. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson har sagt att han hoppas att ett färdigt förslag ska komma redan under hösten.
Nu vill fem av hans partikamrater från Framstegspartiet att regeringen agerar i frågan. De skriver i ett förslag att regeringen ska få i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan som skärper regelverket.
I riktlinjerna föreslår de omfattande inskränkningar i utlänningars rättigheter. De uppger att det i dag är omkring en halv miljard människor som genom EES-avtalet har möjlighet att köpa fastigheter på samma villkor som islänningar.
Det här vill framstegspartisterna ändra på. De anser att det i framtiden måste ställas krav på fastighetsägare. Det kan till exempel röra sig om att den som köper mark också måste bosätta sig där eller att det finns andra kopplingar - som att ha bott i landet i fem år eller att ha något slags verksamhet på Island. Ett fastighetsköp ska bara kunna ske om det finns tillstånd.
Det ska heller inte vara tillåtet att köpa upp hur mycket mark som helst. I stället är det viktigt att det finns möjligheter för islänningar att bosätta sig på landsbygden. Det ska främjas genom till exempel ett nytt system för fastighetslån. Men av samma skäl är det viktigt att begränsa ägandet eftersom det annars finns en risk att några få köper upp många fastigheter och därmed gör så att de inte kan användas av personer som vill bosätta sig där året runt.
Förslaget har undertecknats av Líneik Anna Sævarsdóttir, Halla Signý Kristjánsdóttir, Silja Dögg Gunnarsdóttir, Willum Þór Þórsson och Þórarinn Ingi Pétursson. Ingen av Framstegspartiets ministrar har ställt sig bakom förslaget.
Här kan du läsa mer om debatten om utlänningars fastighetsköp.
