Island inför det tredje steget i EU:s gemensamma energipolitik. Det står klart sedan president Guðni Th. Jóhannesson skrivit under de två beslut i alltinget som banar vägen för införandet. Av motståndare hade han uppmanats att inte godkänna besluten. Guðni Th. Jóhannesson skriver i ett pressmeddelande att det här inte är beslut som han som president har möjlighet att stoppa.Efter närmare 150 timmars debatt röstade alltinget i måndags för att Island ska ingå i den tredje fasen av EU:s gemensamma energipolitik. Motståndare har - mot en så gott som enig expertis - hävdat att detta steg inkräktar på Islands suveränitet. Bland annat hävdade de att EU skulle kunna tvinga Island att lägga en undervattenskabel för export av el till Storbritannien.
Att införandet skulle röstas igenom av en bred majoritet i alltinget har varit klart länge. Vissa motståndare har därför satt sitt hopp till presidenten Guðni Th. Jóhannesson.
För att en lag ska träda i kraft krävs presidentens godkännande. Om presidenten vägrar att skriva under går frågan till en folkomröstning - om inte regeringen väljer att dra tillbaka förslaget.
Ólafur Ísleifsson, alltingsledamot för Centerpartiet, hävdade att samma sak skulle gälla besluten om energipolitiken. Men den forskare som han hänvisade till dömde ut hans tolkningar som felaktiga. Det hindrade dock inte motståndarna i nätverket Orkan okkar och företrädare för en namninsamling att vända sig till Guðni Th. Jóhannesson.
Presidenten skriver i pressmeddelandet att han i veckan tog emot 7 463 underskrifter där han uppmanades att inte skriva under lagen och därmed föra frågan vidare till en folkomröstning.
Guðni Th. Jóhannesson skriver att grundlagen inte fungerar på det sättet. Besluten om energipolitiken är till sin form inte lagar utan uttalanden. I de här fallen har alltinget gett regeringen mandat att bekräfta beslut från EES-nämnden. Eftersom de rör avtal med andra länder ska besluten undertecknas av presidenten då grundlagen kräver att det är presidenten som gör sådana avtal.
Men det finns enligt grundlagen ingen möjlighet för presidenten att säga nej. Guðni Th. Jóhannesson skriver vidare att frågan - även om han hade vägrat - inte hade gått till en folkomröstning. Så sker bara när det rör sig om lagar och inte om uttalanden från alltinget.
Här kan du läsa mer om införandet av nästa fas i den gemensamma energipolitiken.
