måndag 2 september 2019

I dag röstar alltinget om tredje steget i EU:s energipolitik



Efter två dagars debatt röstar alltinget i dag om införandet av det tredje steget i EU:s energipolitiska program. Under debatten siktade många in sig på Centerpartiets argument mot införandet och dömde ut dem som osakliga. Ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdade att regeringspolitiker var fixerade vid honom - något som fick utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson att skratta.

Centerpartiets förhalningstaktik ledde i juni fram till en överenskommelse om att skjuta på voteringen om den tredje fasen i EU:s energipolitik. Förslaget debatterades i alltinget i onsdags och torsdags. Själva voteringen sker i dag. Än så länge har Centerpartiet hållit sig till överenskommelsen. Inför debatten var det flera som spekulerade i om partiet på nytt skulle försöka förhala avgörandet.

Centerpartiet och Folkets parti kommer att rösta nej i dag. Ytterligare ett par ledamöter - Självständighetspartiets Ásmundur Friðriksson och Piratpartiets Jón Þór Ólafsson - väntas säga nej eller lägga ned sina röster. Ytterligare en piratpartist - Björn Leví Gunnarsson - är ett frågetecken inför omröstningen.

Allt pekar dock på att förslaget kommer att röstas igenom med bred majoritet. Island blir i så fall den sista EES-staten som godkänner det nya steget.

Slutdebatten i alltinget präglades av en ny ton från flera politiker på ja-sidan. Flera gånger skrattade de åt centerpartisterna och sade sig ha svårt att ta deras kovändningar i frågan på allvar.

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson talade om hur Sigmundur Davíð Gunnlaugsson under sin tid som statsminister tillsatt en utredning för att undersöka förutsättningarna för att lägga en undervattenskabel mellan Island och Storbritannien. Centerpartiet hävdar nu att en sådan kabel kan tvingas fram genom ett ja i omröstningen. Det är en ståndpunkt som ingen expert på området skriver under på.

Enligt Centerpartiet skulle undervattenskabeln i sin tur resultera i att Island blir en del av den gemensamma energimarknaden inom EES och EU. Och det skulle medföra tvång på energiexport och högre priser för isländska konsumenter. Även det är en tolkning som dömts ut av expertkåren.

Guðlaugur Þór Þórðarson påpekade att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i rollen som statsminister tog flera steg mot att en undervattenskabel skulle kunna bli verklighet - inte minst genom ett möte med sin brittiske kollega David Cameron 2015. Han uttryckte inte på något sätt att han skulle motsätta sig förslaget:
"Vi ska ha det i åtanke att när David Cameron kom till landet för ett möte med den isländska statsministern hade Storbritanniens statsminister inte kommit till Island sedan Winston Churchill besökte den brittiska ockupationsstyrkan här år 1941 och då bland annat besökte detta hus [alltinget]. Det enda anmärkningsvärda som den dåvarande statsministern, Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, bestämde med sin brittiske kollega i detta ack så historiska besök var just att undersöka möjligheten för att lägga en undervattenskabel för elektricitet mellan de två länderna."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson svarade att syftet med mötet och utredningen var något helt annat:
"Så det här exempellösa anförandet om mötet med David Cameron och att det där skulle ha kommits överens om att lägga en undervattenskabel. Det var faktiskt tvärtom och koms överens om att undersöka en dragning för att visa att det inte var lämpligt."
Åtskilliga från ja-sidan skrattade högt åt Sigmundur Davíð Gunnlaugssons förklaring. Han fortsatte med att anklaga Guðlaugur Þór Þórðarson för att vara fixerad vid honom. Även det fick utrikesministern att skratta:
"Där kom det. Jag ingår i den majoritet av befolkningen som enligt hans bedömning är fixerade vid Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Vi kan inte tänka på något annat än dig."
Guðlaugur Þór Þórðarson vände sig också till en annan centerpartist, Gunnar Bragi Sveinsson. Han var utrikesminister när konsekvenserna av nästa steg i EU:s energipolitik utvärderades vid utrikesdepartementet. Han konstaterade att Gunnar Bragi Sveinsson då i en promemoria till alltinget uppgav att införandet inte påverkade Island så länge det inte fanns någon undervattenskabel - vilket är den totala motsatsen av vad han nu säger:
"Därför är Centerpartiets högt ärade alltingsledamöters vändning i frågan oförklarad och jag tror inte att statsvetenskapen räcker till för att förklara den. Vändningen är faktiskt av det slaget att det behövs söka sig till kemins principer för att där hitta något slags förklaringar."
Tonen mellan centerpartisterna och regeringspolitiker var bitvis hätsk. Ólafur Ísleifsson hävdade att regeringen genom införandet offrade Islands suveränitet i energifrågor. Han sade också att förslaget eventuellt stred mot grundlagen. Självständighetspartiets Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir svarade genom att anklaga honom för förvrängningar som trotsade alla experters syn på konsekvenserna.

Rósa Björk Brynjólfsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, anklagade även hon Centerpartiet för osaklighet och skrämselpropaganda. Hon sade att syftet med Centerpartiets motstånd i de sista anförandena tycktes vara att isolera Island och minska det internationella samarbetet:
"Och tyvärr hölls de med det enkla politiska syftet att undergräva förtroendet för internationellt samarbete, internationella avtal och inte minst för vår suveränitet som en stat som fattar sina egna beslut. Allt med syftet att tjäna politiska krafter och åsikter som livnär sig på människors rädsla och förebådar isolationism."
Hanna Katrín Friðriksson, alltingsledamot för Renässans, kritiserade regeringen för att inte ha drivit igenom frågan redan före sommaruppehållet. I stället hade regeringen gett Centerpartiet makten att sätta den politiska dagordningen i flera månaders tid.

Motståndare mot införandet har utlyst en demonstration på Austurvöllur i Reykjavík i dag.

Här kan du läsa mer om energipolitiken.