Island röstar emot ett fiskestopp för sjutton utrotningshotade hajarter. Därmed ställer sig Island bakom länder som Kina, Japan, Malaysia och Nya Zeeland som vill fortsätta tillåta fisket. Trots motståndet var det en majoritet vid Cites årliga möte som ställde sig bakom det nya skyddet. På Island kan dock hajfisket fortsätta som planerat.Hajfisket på Island är sedan länge mycket begränsat. Det finns några mindre företag som framför allt ägnar sig åt att producera fermenterad håkäring. De flesta hajarna är bifångst. Utöver håkäring fiskas i liten omfattning även grönlandshaj, bailonahaj, pigghaj, svart pigghaj och sillhaj.
Eftersom hajar är giftiga är den tidskrävande fermenteringsprocessen nödvändig för att de ska kunna ätas. Håkäring finns ofta på bordet i samband med midvinterfesten þorrablót. Den speciella och fräna smaken har den också gjort populär bland turister - som vill smaka den åtminstone en gång. Intresset är inte tillräckligt stort för att bära upp annat än småskalig tillverkning.
Inga fiskekvoter utfärdas för håkäring eller andra hajarter i isländska vatten. Intresset för att fiska dem är helt enkelt så litet att det inte anses vara nödvändigt att styra fisket.
I andra delar av världen är det annorlunda. Inte minst i Asien betraktas hajfenssoppa som en delikatess. Det har lett till ett ständigt överfiske av en lång rad arter. Eftersom fisket i många länder sker okontrollerat finns det ingen tillförlitlig statistik över fångsterna. En uppskattning gör gällande att mellan 63 miljoner och 273 miljoner hajar fiskas varje år.
Inför Cites årliga möte - där handeln med utrotningshotade arter regleras - presenterade Mexiko ett förslag som gick ut på att skydda arton akut hotade hajarter som bland annat makrillhaj. Det var 102 länder som röstade ja och 40 som röstade nej.
Island tillhörde de länder som sade nej till skyddsåtgärderna mot sjutton av dessa arter. Andra som röstade nej var Kina, Japan, Malaysia och Nya Zeeland.
Trots att en majoritet gav sitt stöd till förslaget räcker det inte för att driva igenom en förändring. Cites reglerar internationell handel med hotade arter. För den som fiskar haj kan det alltså bli svårt att göra affärer med länder som följer Cites linje. Men i länder som inte står bakom förbudet finns det inga hinder för att fortsätta så länge inte handeln går utanför de egna gränserna.
För att handel med hotade arter ska kunna tillåtas av Cites krävs att säljaren kan visa att jakten inte äventyrar fortlevnaden.
Ingen av de arton arterna finns i isländska vatten. Beslutet har alltså ingen direkt inverkan på Island. Trots att isländska fiskare inte fångar någon av dessa arter ställer sig regeringen inte bakom förbudet. Så brukar Island i regel agera i den här typen av frågor. Argumentet brukar vara att lämpligheten att fiska bör avgöras i det aktuella landet och inte av överstatliga organisationer.
I det här fallet hävdade Island dessutom att problemet med överfiske i en del av världen inte kunde lösas genom ett fiskeförbud i en annan del av världen.
Islands röst vid Cites möte kan också ha varit taktisk. Kanske kan Island i gengäld få motsvarande stöd från något av de nu berörda länderna vid en omröstning om arter som finns i de egna fiskevattnen. Internationellt har det till exempel argumenterats för avsevärda minskningar av torskfisket i Nordatlanten - något som Island motsätter sig.
Här kan du läsa mer om tillverkningen av fermenterad håkäring.
