fredag 6 september 2019

Nordiska motståndsrörelsen i aktion i Reykjavík

Nordiska motståndsrörelsen delade i går ut flygblad i centrala Reykjavík. Ett tiotal aktivister fanns på plats vid Lækjartorg. Även organisationens ledare Simon Lindberg deltog i aktionen. Polis kallades till platsen och grep en aktivist som inte ville uppge sitt namn. Dagen innan delade de ut flygblad i Kópavogur. Den senaste tiden har Nordiska motståndsrörelsen blivit mer aktiv på Island.

I Sverige finns genom personer och ideologi kopplingar mellan dagens nationalsocialistiska organisationer och de partier som bilades under åren före andra världskriget. Samma tradition finns inte på Island. Nationalsocialistiska organisationer har aldrig haft annat än marginella politiska framgångar. Inte heller har ideologin på samma sätt som i Sverige gått i arv mellan generationer av aktivister.

Under krigsåren ställde nationalsocialistiska partier upp i val utan att vara i närheten av att vinna några mandat. Enda undantaget var den plats som juriststudenten Guttormur Erlendsson vann i Háskóli Íslands studentråd 1934. Platsen lyckades Sigurjón Sigurðsson med knapp marginal försvara två år senare.

I mitten på 1930-talet var nationalsocialistiska demonstrationståg och aktiviteter ingen helt ovanlig syn i Reykjavík. Att ingen organisation lyckades ta sig in i någon folkvald församling hade sannolikt två huvudförklaringar. Dels var anhängarna i många fall så unga att de inte hade rösträtt, dels var rörelsen splittrad med ständiga utbrytningar och ledarstrider.

Dessutom fångade Självständighetspartiet upp många personer som sympatiserade med nationalsocialismen och Adolf Hitlers Tyskland. Som argument för att locka över nationalsocialister pekade de ut kommunismen som den gemensamma huvudfienden och isländsk självständighet från Danmark som det viktigaste kampmålet.

När nationalsocialismen uppmärksammas nästa gång är det tidigt 1960-tal. Under ledning av bankkassören Bernhard Haarde etableras en isländsk gren av Nordiska rikspartiet. I medierna utlovar han gång på gång demonstrationer där han ska samla 300 gråskjortor. Så många medlemmar dyker dock aldrig upp i partiuniformen. Som mest samlar han ett trettiotal anhängare i offentliga aktioner.

I mars 1962 avlider Bernhard Haarde vid 32 års ålder. En ny ledare tar över, men aktivismen upphör snart.

Åsikterna tycks dock gå i arv. 1968 skriver en då 16-årig Geir H. Haarde - som 2005 blir ledare för Självständighetspartiet och året därpå Islands statsminister - att han är emot att "negrer beviljas isländskt medborgarskap" och att "ökad rasblandning mellan mörkhyade människor och islänningar" bör förhindras. När uttalandena får ny spridning 2014 tar Geir H. Haarde avstånd från dem.

Under åren före finanskraschen syns slagordet Ísland fyrir Íslendinga (Island åt islänningar) sprejat på allt fler husväggar i synnerhet i Keflavík. Inte sällan riktas udden mot polacker, den största invandrargruppen i landet.

Mellan 2007 och 2011 bildas en rad rasideologiska organisationer som försvinner nästan lika snabbt. Det handlar om isländska grenar av Blood and Honour, Combat 18 och Kreativistens kyrka. Under samma period sker också enstaka flygbladsutdelningar i Reykjavík.

Sedan dess har det varit ganska tyst från vit makt-rörelsen. Flera veteraner från vit makt-rörelsen engagerade sig inför alltingsvalet 2013 i Optimistpartiet, ett försök att bilda ett parti med Dansk folkeparti och Sverigedemokraterna som förebild. Försöket stupade på att ingen ville leda partiet i valrörelsen.

På Island finns små avdelningar av Pegida och Icelandic Defence League. Det är dock grupperingar som uteslutande är aktiva på nätet.

Under 2015 bildades två nya grupperingar: Isländska folkfronten och en isländsk gren av Soldiers of Odin. Den senare har skaffat sig jackor med organisationens symbol men har inte genomfört några patrulleringar. Isländska folkfronten har ställt upp i flera val - men samtliga valrörelser har kantats av interna konflikter och usla resultat.

Både Isländska folkfronten och Soldiers of Odin riktar i första hand propagandan mot muslimer. Islam pekas ut som en religion som utgör ett direkt hot mot västerländska värderingar. Därför bör Island enligt Isländska folkfronten inte ta emot några muslimska invandrare eller flyktingar. Samtidigt ska Island lämna EES-området och Schengensamarbetet.

Här går den tydliga skiljelinjen mellan de flygblad som de senaste åren har delats ut av Norræna mótstöðuhreyfingin, den isländska grenen av Nordiska motståndsrörelsen. Där skriver organisationen att den bakomliggande orsaken till dagens samhällsproblem är sionismen. Därför pekas kamp mot sionismen ut som en av tre ideologiska grundpelare tillsammans med upprättandet av ett gemensamt nordiskt rike och stopp för invandring.

I det första flygbladet - som spreds 2016 - efterlyser organisationen "frihetshjältar". Samtidigt används Sverige som ett avskräckande exempel. Antalet våldtäkter har i Sverige enligt flygbladet ökat i takt med invandringen. Det sägs att i en rad områden där invandrare är i majoritet möts utryckningsfordon med stenkastning.
"Vill du att Island blir som Sverige är i dag? Om inte är tiden till handling nu!"
På hemsidan skriver Norræna mótstöðuhreyfingin att sionismen i dag utövar ett stort inflytande över Island som måste brytas. Sionismen är enligt organisationen den ideologi som står bakom flyktingströmmarna till Europa. Både EU och FN pekas ut som sionismens redskap. Läget är enligt organisationen så allvarligt att Island bör offra den självständighet som uppnåddes 1944:
"Vi inser att Island har kämpat hårt för landets frihet och självständighet, men med den oro som härjar hela världen i dag - som sannolikt kommer att förvärras i framtiden - kommer det visa sig bli svårt att behålla friheten och självständigheten i nuvarande form. Att stå själv som ett litet rike i dessa tider och behålla verklig frihet och självständighet är närmast omöjligt. Det är som tidigare ett verkligt val mellan EU, sionismen och en ständig flyktinginvasion. För Island hade det varit bättre att gå med i och bli en del av ett stolt, starkt, fritt och enat nordiskt rike. Island och folket i landet har starka band till de övriga nordiska länderna precis som de nordiska länderna har starka band till Island och islänningarna. Vårt historiska, kulturella och framför allt vårt nordiska blod gör oss mycket mer lika än olika varandra. I det förenade nordiska nationalsocialistiska riket kan Island stå fritt och starkt även i den värsta stormen!"
Här går en annan avgörande skiljelinje mellan Nordiska motståndsrörelsen och exempelvis Isländska folkfronten. Där den ena organisationen talar om ras talar den andra om kultur. Frågan om ras återkommer också i rörelsens punktprogram. Utöver att stoppa invandringen vill Nordiska motståndsrörelsen dessutom skicka tillbaka invandrare som inte är av nordeuropeisk härkomst.

Vidare talas det i punktprogrammet om att skapa ett självförsörjande nordiskt samhälle med ett gemensamt försvar inklusive allmän värnplikt, en gemensam valuta och gemensam lagstiftning.

Sionismen utövar enligt organisationen sitt inflytande främst genom banker och medier. Därför ska framtida banker centralstyras, ägarkoncentration inom medierna stoppas och medier som motarbetar det nordiska folket förbjudas. Samtidigt hävdar organisationen att total yttrandefrihet ska råda.

I dagsläget har den isländska grenen ingen ambition att arbeta parlamentariskt. En anonym företrädare skrev i augusti 2016 till Fréttablaðið att det inte kan uteslutas att avdelningen på Island längre fram väljer att ställa upp i allmänna val:
"Detta är på lång sikt den enda vägen för att vårt folk ska leva. ... Vi är en växande organisation och vi kommer att växa ännu mer under tiden som politiker gör det svårare för vårt folk. ... Vi är en bred organisation som huvudsakligen arbetar utomparlamentariskt. Bara framtiden kan svara på om eller när vi driver en valkampanj på Island."
När Fréttablaðið senare ställde ytterligare frågor till organisationen löd svaret att den i första hand letade efter gatuaktivister och inte efter personer som kunde tänka sig att rösta på den i allmänna val.

Frågan är vilka möjligheter Nordiska motståndsrörelsen har att samla några betydande anhängarskaror på Island. Hur många som är aktiva inom organisationen i dag är inte känt, men den svenska grenen publicerar då och då artiklar från Island på den egna nyhetssajten Nordfront. Isländska medlemmar har också deltagit i aktiviteter med medlemmar från andra nordiska länder.

Den isländska webbplatsen Norðurvígi har i dagsläget ingen nyhetsrapportering. Den företrädare som besvarat Fréttablaðiðs frågor vill inte nämna något medlemsantal.

Det politiska landskapet skiljer sig avsevärt mellan Sverige och Island. Och det kan också vara en förklaring till att nationalsocialistiska rörelser av tradition haft svårt att få fäste på Island. Många partier i alltinget har en nationalistisk dimension som nästan är helt frånvarande inom svensk politik.

Visserligen är det bara Nordiska motståndsrörelsen som pekar ut sionismen som en huvudfiende. I den politiska debatten har det hittills fungerat betydligt bättre att rikta udden mot islam. Det tog Liberalerna in i alltinget 2007 och det förde Framstegspartiet in i kommunfullmäktige i Reykjavík 2014.

Sannolikt kommer den isländska grenen av Nordiska motståndsrörelsen att främst konkurrera med Isländska folkfronten om sympatisörer. Under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledarskap utvecklades Framstegspartiet i en högerpopulistisk och nationalistisk riktning. De strömningarna försvann efter hans avgång och han tog dem med sig till utbrytningen Centerpartiet.

Innan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson avgick avslutade han ett brev till partimedlemmarna med hälsningen Íslandi allt! Somliga lär känna igen den från 1930-talets nationalsocialistiska tidningar.

En flygbladsutdelning i västra Reykjavík sommaren 2016 uppmärksammades av RÚV. Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, sade då att han inte trodde att den nationalsocialistiska organisationen kommer att nå några större framgångar på Island. Däremot tror han att den kan påverka debatten genom att bidra till att normalisera kulturbunden rasism:
"Dessa [nationalsocialistiska] organisationer är dock totalt annorlunda allt som vi har sett etablera sig i isländsk politik eftersom de bokstavligen har det som mål att avskaffa det isländska riket. Och att Island slussas in i en nordisk överstat. ... Och därmed blir arvet från Jón Sigurðsson och Fjölnirmännen avskaffat, avslutat och tillbakavridet och Island på nytt sålt till myndigheter i Köpenhamn och Stockholm. Och det är ingen politik som har fått stor spridning på senare tid."
Eyrún Eyþórsdóttir, som ledde polisens nyinrättade sektion mot hatbrott, sade tidigare till RÚV att polisen kommer att följa den isländska grenen av Nordiska motståndsrörelsen. I dagsläget kan den inte kopplas till några brott:
"Det råder föreningsfrihet på Island och det är tillåtet att grunda organisationer. Även sådana organisationer får grundas. Så det går inte att direkt säga om där finns något olagligt. Som det ser ut nu tror jag inte att så är fallet. Men det beror lite på organisationens framställning - om den framställningen bryter mot strafflagen eller inte. Det kommer sannolikt att visa sig."
I takt med att Nordiska motståndsrörelsen har blivit mer aktiv har också polisens intresse ökat. I en rapport från 2017 diskuterade polisen organisationen i samband med ett eventuellt terrorhot mot Island.

Flygblad och annan propaganda har delats ut i bland annat Reykjavík, Mosfellsbær, Kópavogur, Hveragerði och Selfoss. Några mindre offentliga aktioner har genomförts med banderoller på vägbroar och vid finska ambassaden i samband med att den finska grenen av Nordiska motståndsrörelsen förbjöds. Avdelningen på Island har dessutom översatt Vår väg, rörelsens politiska program, till isländska.

Propagandan har vid flera tillfällen uppmärksammats i isländska medier. Budskapen har bland annat riktats mot asylsökande och muslimer. Nyligen spreds propaganda genom Facebook. I annonserna användes bland annat bilder på Adolf Hitler och författaren Gunnar Gunnarsson. Organisationen hävdade att det var en sympatisör som bekostat kampanjen.

När kampanjen stoppades av Facebook hade tiotusentals nåtts av de olika annonserna. Där beskrevs mångkultur som döden och nationalsocialism som motgiftet. Det talades också om den vita mannens stolthet samt om ett val mellan mångkultur och en nordisk stat.

Nordiska motståndsrörelsens hittills första större aktion på Island genomfördes alltså vid lunchtid i går på Lækjartorg i Reykjavík. Ett tiotal aktivister hade med sig flaggor och delade ut flygblad till förbipasserande. I texten uppmanades islänningarna att vakna. Den stora massan beskrevs som förslavad av en internationell elit.

En av dem som delade ut flygblad var Simon Lindberg, Nordiska motståndsrörelsens ledare. Flera andra aktivister från Sverige var på plats. En förbipasserande rev sönder flygbladet. Det ledde enligt Stundin till att han kallades "rasförrädare" och "kommunist" av Simon Lindberg. Aktionen skedde med hjälp av inresta aktivister från Sverige, Norge och Danmark, skriver Stundin.

Simon Lindberg uppgav i Fréttablaðið att syftet med flygbladsutdelningen var att hitta nya medlemmar och att sprida information. En av organisationens isländska medlemmar sade till Stundin att han tvivlade på Förintelsen och att han uppskattade den nationalsocialistiska regim som styrde Tyskland mellan 1933 och 1945. Han talade om att han ville föra samhället i en riktning där människan levde mer i samklang med naturen och naturlagarna.

Polis kallades till platsen. Enligt Morgunblaðið antecknade polisen namnen på samtliga deltagare. Fréttablaðið rapporterar att en person som vägrade att säga sitt namn greps av polis. Han släpptes efter att han uppgett sitt namn.

I onsdags kväll delades samma flygblad ut i Kársnes i Kópavogur. Det var enligt Morgunblaðið fyra personer som bland annat spred dem i brevlådor.

Flygbladsutdelningen på Lækjartorg i går är den största aktionen som Nordiska motståndsrörelsen genomfört på Island. Det är också uppenbart att den isländska grenen inte gjort flera tongivande medlemmar sällskap till Nordisk styrka, en organisation som bildats av tidigare medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen i Sverige och Norge.

Här kan du läsa mer om nationalsocialismen på Island, här mer om Isländska folkfronten och här mer om Geir H. Haarde.