fredag 18 oktober 2019

Herjólfur seglar från Hemön till Þorlákshöfn i storm



När den nya färjan Herjólfur som trafikerar fastlandet och Hemön togs i bruk seglade den bara till Landeyjahöfn. När vädret gjorde det omöjligt att gå in i Landeyjahöfn användes först den äldre Herjólfur för att segla den betydligt längre vägen till Þorlákshöfn. Den överfarten tar närmare tre timmar jämfört med en halvtimme till Landeyjahöfn.

Seglingen mellan Hemön och Þorlákshöfn är något av en ökänd sjösjukesträcka. Överfarten går på öppet hav och det är inte sällan som vindarna är hårda. Samtidigt är det många resenärer som har klagat på att den nya Herjólfur inte har singelhytter. Många sjösjuka försöker nämligen sova bort resan när det blåser storm.

Nu har alltså nya Herjólfur börjat segla även till Þorlákshöfn. Det är som sagt inte alltid som resan är särskilt angenäm. Ovan kan du se film från en tur de senaste dagarna där vindarna nådde upp till 30 meter i sekunden. Du kan bland annat se färjan segla ut ur hamnen på Hemön förbi Bjarnarey och Elliðaey - två öar som även de ingår i ögruppen Västmannaöarna.

Här kan du läsa mer om Herjólfur.

Socialdemokraterna nästan ikapp Självständighetspartiet

Självständighetspartiet backar samtidigt som Socialdemokraterna ökar kraftigt. I den senaste opinionsmätningen utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið är avståndet mellan de två partierna nu bara 1,1 procentenheter. Socialdemokraterna är den stora vinnaren i den här väljarbarometern. I övrigt är förändringarna marginella.

De senaste månaderna har Självständighetspartiet rasat ytterligare i opinionen. Innan finanskraschen hösten 2008 kunde partiet i regel räkna med att ha minst 30 procent av islänningarna bakom sig - en siffra som då var historiskt låg. Det senaste årtiondet har stödet dalat ytterligare. Nu kämpar Självständighetspartiet för att ha 20 procents stöd.

I Zenters senaste mätning sjunker stödet till rekordlåga 19,6 procent, en nedgång med 1,9 procentenheter jämfört med den undersökning som gjordes för fem veckor sedan. Det är Självständighetspartiets lägsta siffra hos Zenter någonsin.

Socialdemokraterna är mätningens stora vinnare. Stödet växer till 18,5 procent, en uppgång med 4,6 procentenheter.

I övrigt är förändringarna små. Gröna vänstern är tredje största parti med 12,7 procent, en minskning med 0,2 procentenheter. Centerpartiet får 11,6 procent, en tillbakagång med 0,9 procentenheter. Renässans tappar 1 procentenhet till 11,3 procent. Och Piratpartiet backar med 0,5 procentenheter till 10,9 procent.

Utöver Socialdemokraterna är det bara Framstegspartiet som växer. Stödet ökar med 1,1 procentenheter till 7,3 procent.

Folkets parti ligger still på 4,0 procent och klarar alltså inte alltingets femprocentsspärr den här månaden heller. Islands socialistparti får 2,9 procent.

Två partier sticker ut i mätningen. Gröna vänstern har stöd av 20,9 procent av kvinnorna men bara 6,1 procent av männen. Bland Centerpartiets sympatisörer är i stället männen i klar majoritet. Om det hade varit val i dag hade partiet fått 15,6 procent av rösterna från männen - men bara 6,7 procent av kvinnornas röster.

Stödet för de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - är nu totalt 39,6 procent. I valet för två år sedan fick de tre partierna tillsammans 52,9 procent av rösterna.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Nya tunnlar på Island ska finansieras med vägavgifter

Bygget av en tunnel mellan Seyðisfjörður och Egilsstaðir ska påbörjas redan 2022. Och den ska följas av tunnlar som skapar en ringväg mellan fjordarna på östra Island. Bygget av nya tunnlar ska finansieras med hjälp av vägavgifter. Det förslaget presenterades i går av kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson - men han hade inte förankrat det bland övriga regeringspartier.

Vägnätet på Island är i stora delar av landet mycket eftersatt. Anslagen till underhåll och investeringar bantades avsevärt i finanskrisens kölvatten. Samtidigt har den kraftigt ökade turismen skapat en helt annan belastning på vägarna.

Investeringar ses som absolut nödvändiga av företagare och politiker i samtliga regioner. För varje satsning som klubbats har det funnits ännu fler missnöjda som fått se sina egna önskemål skjutas på framtiden. Det stora behovet har gjort att partier som tidigare inte ville se finansiering genom vägavgifter nu har ändrat åsikt i frågan.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson presenterade i går ett nytt förslag till infrastrukturprogram för perioden 2020 till 2034. Investeringarna är på totalt 633 miljarder isländska kronor. Hela 560 miljarder går till vägnätet, 37 miljarder till flygplatser, 19 miljarder till administration och 14 miljarder till hamnar.

Förslaget innebär att en rad efterfrågade satsningar tidigareläggs. Men Sigurður Ingi Jóhannsson hade inte förankrat planerna bland övriga ministrar eller regeringspartier. De fick läsa om förslaget i medierna.

Enligt Fréttablaðið ska Sigurður Ingi Jóhannssons agerande ha skapat en hel del irritation. Varken Självständighetspartiet eller Gröna vänstern - de två partier som Framstegspartiet regerar ihop med - hade förvarnats.

Förslaget ska nu behandlas både i regeringen och i alltinget. Det finns alltså inga garantier för att det som presenterades i går faktiskt ska bli verklighet. Det går att spekulera i om Sigurður Ingi Jóhannssons agerande har något med Framstegspartiets svaga opinionssiffror att göra. Han har nu lagt fram en rad efterfrågade förslag - och det skulle kunna tolkas som att det är andra som stoppar dem om inte allt genomförs som planerat.

Ett nytt mål är att det alltid ska pågå ett tunnelbygge på Island. Bygget av en tunnel under Fjarðarheiði mellan Seyðisfjörður och Egilsstaðir tidigareläggs och ska komma igång redan 2022. Den ska följas av en tunnel mellan Seyðisfjörður och Mjóifjörður med förlängning till Norðfjörður.

De nya tunnlarna på östra Island skapar en ringväg mellan fjordarna. De kortar restiderna och ska innebära slutpunkten för problemen under vintertid där trafiken går över hedar på hög höjd som ofta snöar igen.

För Mjóifjörður väntar de största förändringarna. I dag är invånarna avskurna från övriga Island under vinterhalvåret eftersom vägen är oframkomlig. Den tunnel som ska stå klar senast 2034 ska alltså bryta den isoleringen.

På östra Island är en annan stor investering en året runt-väg över Öxi. Den befintliga vägen är enbart framkomlig under sommarhalvåret. Den sträckningen medför en avsevärd genväg. I öster ska också flera väderutsatta passager och enfiliga broar byggas bort.

Vägen runt Vatnsnes på norra Island är en annan nyhet. Dagens grusväg är i mycket dåligt skick. Samtidigt är sträckan mycket populär bland turister eftersom det på Vatnsnes finns bland annat sälkolonier och en rad naturfenomen som lockar besökare. Sigurður Ingi Jóhannsson vill nu öronmärka 3 miljarder till förbättringar.

En rad investeringar gäller ringvägen. Det handlar om åtgärder för att öka trafiksäkerheten både norr och söder om Reykjavík, en ny tunnel under Hvalfjörður, en tunnel under Reynisfjall och en ny bro över Ölfusá. Dessutom ska trafiksäkerheten mellan Reykjavík och Keflavík förbättras.

I Västfjordarna vill Sigurður Ingi Jóhannsson prioritera såväl en ny väg över Dynjandisheiði som en ny väg från Bíldudalur till Dynjandisheiði. De investeringarna formar en ringväg i regionen som även ska vara framkomlig under vintertid. Däremot får Árneshreppur fortsätta vänta på att få isoleringen under vintern bruten.

I förslaget ingår även en rad satsningar i Reykjavíkområdet. Däremot ska investeringarna inte - vilket tidigare var en idé som hade ett ganska brett stöd i regeringen - finansieras genom vägavgifter på de stora lederna från och till Reykjavík.

Men det blir vägavgifter. Tanken är att samma system ska användas som för tunneln under Hvalfjörður. Flera av dessa projekt ska byggas av privata företag med visst statligt stöd. Nya tunnlar ska till exempel finansieras delvis genom passageavgifter. När entreprenören fått igen sin investering med ränta ska byggena överlämnas till staten.

Dagens citat

"Jag är inte på väg bort. Jag vet att har suttit rätt länge i alltinget och ännu längre i partiets styrelse. Så länge som man brinner för det här så fortsätter man. ... Jag tycker att det är en mycket spännande uppgift att vara statsminister och att medla frågor mellan olika partier. Det är visserligen krävande men en spännande och rolig uppgift."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och partiledare för Gröna vänstern, säger i Fréttablaðið inför helgens landsmöte att hon inte har några planer på att lämna politiken.

torsdag 17 oktober 2019

Fraktfartyg seglar in i hamnen i Þorlákshöfn i storm


När fraktfartyget Mykines seglade in i hamnen i Þorlákshöfn i fredags var vinden hård och vågorna höga. Vädret var till exempel så besvärligt att färjan mellan Hemön och fastlandet tvingades att segla till Þorlákshöfn i stället för till Landeyjahöfn. Färjan gick in i hamnen just före Mykines.

Mykines ägs av det färöiska rederiet Smyril Line Cargo. Bolagets vd Linda Björk Gunnlaugsdóttir säger i Fréttablaðið att vädret visserligen var dåligt men att det aldrig var någon fara varken för godset eller besättningen ombord. Ovan kan du se hur det gick till under inseglingen i Þorlákshöfn.

Forskare: Katla förbereder sig för nytt vulkanutbrott

Mýrdalsjökull fortsätter att expandera. Det gör också de ständiga jordskalven med tillförsel av magma. Ändå sker bara små rörelser i jordskorpan. Det kan betyda att vulkanen Katla har nått den nivå som är nödvändig för ett utbrott. Det säger Halldór Geirsson, docent i geofysik vid Háskóli Íslands, till Vísir.

Katla har inte haft något stort utbrott sedan 1918. Små utbrott som aldrig tog sig igenom Mýrdalsjökulls istäcke inträffade sannolikt 1955, 1999 och 2011. Efter den vulkaniska aktiviteten för åtta år sedan - som resulterade i en översvämning som spolade bort en bro över ringvägen - har jordskalven fortsatt.

Jordskalven i Mýrdalsjökull tolkas i regel som en signal på att ny magma strömmar in i Katlas magmakammare. Länge har forskare gjort bedömningen att Katla passerat den nivå som är nödvändig för ett utbrott. Halldór Geirsson säger till Vísir att det bara är en tidsfråga när nästa vulkanutbrott i Katla kommer:
"Ja, jag skulle tro att Katla håller på att förbereda sig för ett utbrott. Vi ser att det är lite expansion i vulkanen och väldigt mycket jordskalvsaktivitet om vi ser till längre tid. Även om den är olika från år till år så är det stadigt ganska mycket jordskalvsaktivitet och det pekar på att vulkanen förbereder sig i lugn och ro. Men om det är ett år eller tio år eller femtio år till nästa utbrott är det otroligt svårt att säga något om."
Ett av Halldór Geirssons uppdrag är att övervaka utvecklingen vid Katla. För det används bland annat jordskalvsmätare och gps-utrustning. De visar bland annat rörelser i jordskorpan och ytans expansion.

Halldór Geirsson säger till Vísir att Mýrdalsjökull expanderar i långsam takt. Den sker sannolikt på grunda djup - vilket i sin tur förmodligen betyder att magma har nått långt upp i berget.
"Det är mycket intressant hur mycket jordskalvsaktivitet det är i Katla sett till hur lite jordskorperörelser det är. Ett sätt att tolka det är att vulkanen faktiskt har kommit nära bristningsgränsen. Så när det bara kommer in en liten mängd magma så sker mycket jordskalv."
Magmakammaren kan vara grund. Då kan förloppet - från de jordskalv som följs av snabba magmarörelser uppåt i berget till utbrottets början - gå mycket snabbt. Men ett utbrott måste inte nödvändigtvis betyda att det sker under Mýrdalsjökull. Halldór Geirsson säger till Vísir att historien visar att Katlas vulkaniska system är svårt att förutsäga:
"Det kan vara alla möjliga vulkanutbrott som kan komma från Katla. Det är en så varierad utbrottshistoria, som Eldgjá. Eldgjáutbrottet är naturligtvis enormt. Det kommer från Katla."
Här kan du läsa mer om Katla.

Gångbro ersätter vadställe till naturbad i Laugavalladalur

Allt fler turister upptäcker Laugavalladalur där varmt vatten strömmar genom en å och bildar ett badvänligt vattenfall. Men bilister som är ovana vid vadställen har skadat sina fordon på vägen till naturbadet. Nu får i stället alla parkera vid stranden några hundra meter från badet. En gångbro ska nu avstyra skador både på hyrbilar och naturen.

Året var 1900 när Stefán Andrésson och Guðrún Hálfdánardóttir flyttade in i ett enkelt hus vid Laugavellir. De hade nära till glaciärälven Jökulsá á Dal men långt till närmaste granne på gården Brú. Det var första gången som någon slog sig ned vid Laugavellir.

Stefán Andrésson kämpade mot depression. Den 28 april 1906 piskades bostaden av ett kraftigt snöoväder. När stormen rasat färdigt konstaterade han att de mist nästan samtliga får. Stefán Andrésson kunde inte hantera förlusten och tog sitt liv. I kyrkoböckerna stod det dock bara att han dött en plötslig död.

Kvar på Laugavellir var hustrun och barnen, hennes mor och en brorson. De gav snart upp det hårda livet på det isländska höglandet och flyttade till mindre ogästvänliga trakter. Sedan dess har Laugavellir varit obebott.

De senaste åren har allt fler turister hittat till denna dal. Skälet är det varmvatten som också var en bidragande orsak till att Stefán Andrésson och Guðrún Hálfdánardóttir slog sig ned på platsen.

Länge var Laugavalladalur något av en hemlighet för lokalbefolkningen. De utnyttjade en primitiv övernattningsstuga som omklädningsrum. Därefter gick de den korta promenaden till Islands kanske mest unika naturbad.

Vid Laugavellir finns geotermisk energi som värmer vattnet i en liten å. Den bildar inte långt från stugan ett litet vattenfall - och just där går det att ställa sig mitt i forsen och ta ett dopp. Dessutom finns två naturliga bassänger för den som inte vill stå i själva vattenfallet.

Badet ligger någon mil från dammen Kárahnjúkar uppe på höglandet. Där den asfalterade vägen tar slut väntar en tålamodskrävande sträcka på stenig grusväg som bara är framkomlig för fyrhjulsdrivna fordon med hög markfrigång. Besvärligast är avsnittet från heden ned till dalen.

Men det är inte bara den här sträckan som ställer till det för ovana bilister. Strax innan Laugavalladalur finns ett vadställe över en liten älv. Här har enligt RÚV många turister skadat sina fordon när de kört för fort genom älven. De har då slagit i stenar på vägen upp ur älven och skadat underredet. Inga försäkringar täcker skador på underredet som uppstår i samband med körning i vattendrag.

I sommar har vägen fram till vadstället förbättrats. Den är nu framkomlig även för mindre jeepar. Och fler förändringar är på gång. Þorvaldur P. Hjarðar, en av markägarna, säger till RÚV att vadstället kommer att ersättas av en gångbro:
"Det är helt okej att gå några hundra meter till naturpärlor. Jag tror inte att det är på många platser som varmt vatten rinner i en å och så kan människor ställa sig upp i vattenfallet och tvätta sig bakom det. Detta är mycket speciellt."
Þorvaldur P. Hjarðar säger till RÚV att åtgärderna också är nödvändiga för att skydda naturen i området. Utan tydlig styrning av besökarna riskerar den att skadas - och därför försöker nu markägarna ihop med kommunen Fljótsdalshérað förebygga växande turistströmmar:
"Det här tål inte mycket och det som det slutar med om människor inte sköter sig och kör och åker utanför uppmärkta leder är gränser och begränsningar in till området."
Eftersom vägen till Laugavalladalur går över höglandet är den i regel bara framkomlig under några få månader under sommaren.

Dagens citat

"För mig är det i dag så sorgligt att åka upp till Landmannalaugar. I detta vackra landskap är det rent ut sagt smärtsamt att se hur allt detta har blivit. Och när man kommer in på Skeiðarársandur så körs det överallt. Jag kan inte minnas att det skulle ha varit så illa som nu längs med vägen."

Páll Jónsson, reseledare och polis, i RÚV om turisters olagliga offroad-körning på Island.

onsdag 16 oktober 2019

Havsbad allt vanligare på Island



Varma källor har använts för bad på Island ända sedan ön befolkades i slutet av 800-talet. I dag har den typen av bad till viss del flyttat till badhus. Isländska badhus innehåller i regel bassänger med flera olika temperaturer. Ofta finns det två riktigt varma mindre bassänger som snarare är avsedda för att sitta och prata än för att simma. Den ena brukar ha en temperatur på runt 39 grader och den andra på omkring 42.

Men havsbad har också blivit allt vanligare. Och inte minst i Reykjavík. I Nauthólsvík pumpas spillvatten ut och förvandlar Atlantens vatten till något ganska badvänligt med en temperatur på närmare 20 grader.

De mer hårdföra havsbadarna tar ett dopp i Atlanten utan bistånd från uppvärmt vatten. Under vintrarna innebär det bad i några få plusgrader. Under somrarna kan temperaturen passera över tvåsiffrigt.

En plats som blivit allt populärare för havsbad är Garðskagi vid fyrarna i Garður på sydvästra Island. Här är det sandstranden som gör det lätt att komma i vattnet. Havsbadare från hela regionen kommer till Garðskagi. I inslaget ovan kan du se några av de närboende som regelbundet simmar i havet just här.

Ytterkantspartier störst i polska valet på Island

Vänstern blev största parti i det polska valet bland polacker bosatta på Island. Näst störst är högerextrema Konfederation frihet och självständighet. Valsegraren Lag och rättvisa blev bara fjärde största parti. Intresset för valet var dock ganska svalt. Bara 2 656 polska medborgare bosatta på Island gick och röstade.

Polacker är den i särklass största invandrargruppen på Island. Vid årsskiftet bodde 17 010 personer födda i Polen på Island. Vid samma tidpunkt bodde 16 987 polska medborgare i landet.

Men intresset för att rösta i valet var ganska lågt. Totalt fick ambassaden i Reykjavík in 2 656 röster. En förklaring till det låga valdeltagandet kan vara att många polacker är bosatta utanför huvudstadsregionen och därför hade långt till den enda plats i landet som fungerade som vallokal.

Polackerna på Island föredrog i stor utsträckning helt andra partier. Vänstern blev störst med 27,45 procent av rösterna - men i valet som helhet fick Vänstern nöja sig med 12,56 procent.

Nästan lika stor blev Konfederation frihet och självständighet. Den högerextrema listan fick hela 25,68 procent på Island. Siffran när samtliga röster räknats stannade på 6,81 procent.

Medborgarkoalitionen fick 25,15 procent av rösterna på Island. Det var något lägre än i valet som helhet där 27,4 procent röstade på Medborgarkoalitionen.

Lag och rättvisa säkrade egen majoritet i sejmen med 235 av 460 mandat. Partiet fick 43,59 procent - men endast 17,17 procent på Island.

Femte störst på såväl Island som i hela valet blev Polska koalitionen. Partiet fick 8,55 procent - mot 4,56 procent på Island.

Morgunblaðiðs ägare stärker greppet om Eyjafréttir

Fiskejättarna på Västmannaöarna ökar sitt ägande i lokaltidningen Eyjafréttir. Ny chefredaktör blir självständighetspartisten Sindri Ólafsson. Och ny styrelseordförande är en annan självständighetspartist. Samtidigt ska tidningen komma ut betydligt oftare. Förändringarna kommer ett drygt år efter att Självständighetspartiet förlorade makten på Västmannaöarna.

I kommunalvalet våren 2018 förlorade Självständighetspartiet den egna majoriteten på Västmannaöarna. Utbrytarlistan För Hemön fick lika många mandat och bildade majoritet med Ölistan. Sedan dess har tonen i kommunfullmäktige ofta varit hätsk.

Efter maktskiftet har Självständighetspartiet anklagat den styrande koalitionen för en rad oegentligheter. Det uppskruvade tonläget har dock inte rubbat majoriteten. I stället har den interna sprickan inom Självständighetspartiet blivit allt djupare.

Nästa upptrappning i det politiska skyttegravskriget kan bli förändringarna på Eyjafréttir. Det är den enda tryckta lokaltidningen på Västmannaöarna och den är dessutom en av två lokala nyhetssajter. I dag utkommer tidningen en gång i månaden. De senaste åren har utgivningen varit en förlustaffär på omkring 5 miljoner isländska kronor om året.

Nu ska utgivningstakten utökas till varannan vecka. Det är resultatet av att två fiskejättar går in med nytt kapital i Eyjasýn, det bolag som ger ut Eyjafréttir. Ísfélagið går från 15 till 24 procent och Vinnslustöðin från 13,5 till 21,6 procent.

Ny chefredaktör blir Sindri Ólafsson. Han sitter i styrelsen för Självständighetspartiets kommunförening på Västmannaöarna och har tidigare varit ordförande för partiets ungdomsförbund i kommunen. Han är gift med Hildur Sólveig Sigurðardóttir, som är partiets oppositionsråd i fullmäktige. Han utses av Margrét Rós Ingólfsdóttir som är ny styrelseordförande och ersättare i kommunfullmäktige.

De övriga två i den nya styrelsen - Hjalti Enok Pálsson och Atli Rúnar Halldórsson - har kopplingar till Självständighetspartiet och Vinnslustöðin. Om Sindri Ólafsson tänker sitta kvar i styrelsen för Självständighetspartiet är inte klart.

Det är inte första gången som Ísfélagið och Vinnslustöðin går in i krisande mediebolag och stärker banden till Självständighetspartiet. Bägge är till exempel storägare i Morgunblaðið där Davíð Oddsson - som tidigare varit ledare för Självständighetspartiet - är chefredaktör.

I ett pressmeddelande skriver ägarna att objektiviteten i rapporteringen kan ifrågasättas när chefredaktören har starka kopplingar till Självständighetspartiet. De skriver att kopplingarna är öppna och att de har förtroende för Sindri Ólafsson:
"Sindri anser sig klara av att ta sig an sakerna professionellt och vi litar fullständigt på honom. Han har den kunskap och det intresse som vi sökte efter och ska inte belöna släktförhållandena."
Vidare uppger ägarna att de räknar med att Eyjafréttir kommer att få presstöd när det nya system som nu utarbetas väl har införts.

Som ägare i Morgunblaðið har Ísfélagið och Vinnslustöðin försäkrat sig om att tidningen på ledarplats backar upp fiskeindustrins intressen. Även på nyhetsplats går rapporteringen i regel hand i hand med ägarnas intressen.

Frågan är om storägarna nu tänker hantera Eyjafréttir på samma sätt - och göra tidningen till ett vapen i kampen för att återta den politiska makten på Västmannaöarna.

Här kan du läsa mer om politiken på Västmannaöarna.

Dagens citat

"Det var helt känt vad som skulle hända. Trump lämnar Syrien med armén och turkarna går in. Lyssnade han inte? Fick han inte promemorian? Men grejen med Trump är att jag tror att mannen är en total idiot, ursäkta ordvalet. Och jag tror om mäktiga män som är idioter att det är lätt att styra dem genom andra krafter. Putin är ingen idiot. Han är ganska smart. Erdogan är inte heller någon dumskalle. De vet absolut hur de ska bete sig med idioten Trump för att få honom att göra det som de vill att han ska göra."

Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, i Hringbraut i samband med USA:s presidents Donald Trumps hantering av konflikten i Syrien.

tisdag 15 oktober 2019

Italienskt stridsflyg på uppdrag över Island

Italienskt stridsflyg övervakar just nu det isländska luftrummet. Det är sex stridsflygplan av modellen F-35 och omkring 140 personer från det italienska flygvapnet som i ungefär en månad har en tillfällig bas i Keflavík. Uppdraget går alltså ut på att patrullera isländskt luftrum och vid behov identifiera och jaga bort främmande stridsflyg - något som i praktiken brukar innebära ryska flygplan.

De italienska styrkorna anlände till Island i slutet på september. De har bland annat övat i Akureyri och i Egilsstaðir. Ovan kan du se hur det ser ut under ett uppdrag.

Här kan du läsa mer om Natos övervakning av det isländska luftrummet.

Flyget släpper ut mest koldioxid på Island

Flyget fortsätter att vara den näringsgren som orsakar i särklass störst koldioxidutsläpp på Island. Tvåa är framställningen av malmer. Inga andra branscher är i närheten av liknande klimatavtryck. Men sett till utsläppen per anställd är malmproduktionen en större källa till växthusgaser. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

2016 var året då flyget tog över positionen som den största källan till utsläppen av växthusgaser på Island. Då hade framställningen av malmer varit i topp ända sedan 2006. Det var invigningen av aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður och kraftverket vid Kárahnjúkar som då resulterade i en dramatisk ökning av utsläppen.

De senaste årens turistboom har alltså gett ett liknande avtryck i utsläppsstatistiken. Och det är inte bara resandet till Island som ökat. År 2016 växte både Icelandair och Wow Air - och den expansionen pågick även under 2017.

Preliminära siffror från Hagstofa Íslands visar att flygtransporter under 2018 svarade för utsläpp av 2 781 000 ton koldioxid. Ökningen från 2017 var förhållandevis blygsamma 5 procent. Under flera år i rad hade utsläppen ökat i ännu snabbare takt. Mellan 2016 och 2017 växte de med hela 27 procent.

Framställningen av malmer - vilket i praktiken främst innebär aluminium - svarade för utsläpp av 1 819 000 ton koldioxid under 2018. Det var en liten minskning jämfört med föregående år.

Transporter till havs är den tredje största utsläppskällan. Utsläppen stannade under 2018 preliminärt på 672 000 ton. Därefter följde jordbruk och livsmedelsproduktion med 650 000 ton.

Först på femte plats kommer de isländska hushållen med koldioxidutsläpp på 630 000 ton. Fiske och fiskodling svarade för utsläpp på 425 000 ton.

Men sett till klimatavtrycket per anställd inom de olika näringarna är det framställningen av malmer som har störst miljöpåverkan. På varje heltidsjobb går det 961 ton koldioxid. För flyget är motsvarande siffra 696 ton, för havstransporter 412 ton, för odling och boskap 177 ton samt för fiske och fiskodling 112 ton.

En prognos för utsläppen under 2019 kommer först efter årsskiftet. Sannolikt är att flygets klimatavtryck då sjunker avsevärt på grund av Wow Airs och Primera Airs konkurser, nedskärningar inom inrikesflyget, flygförbudet för Boeing 737 Max 8 och 9 samt minskad turism till Island.

Vill att tyskar eller britter betalar för vrak i Seyðisfjörður

För 75 år sedan sänktes El Grillo i Seyðisfjörður av tyska bombplan under andra världskriget. Men det brittiska fartyget läcker fortfarande olja. Varje år dör ett stort antal ejderungar av oljan. Hlynur Vestmar Oddsson vill nu att vraket på fjordens botten saneras - och att Tyskland ska stå för notan. Rúnar Gunnarsson vill i stället fråga Storbritannien om att stå för saneringen.

Det var den 10 februari 1944 som tyska bombplan genomförde en räd mot Seyðisfjörður. Island hade då varit ockuperat av först brittiska och därefter amerikanska trupper i närmare fyra år. Motivet bakom ockupationen var rädsla för att Tyskland skulle hinna före och skaffa sig kontroll över norra Atlanten.

Under andra världskriget genomförde tyskt flyg flera räder mot Island. Den här gången var det tre Focke-Wulf FW 200 som lyfte från norska Narvik mot den isländska östkusten. I Seyðisfjörður träffade de det brittiska oljefartyget El Grillo med flera bomber.

Ingen av de 48 besättningsmännen omkom i bombattacken. Fartyget ådrog sig så allvarliga skador i angreppet att kaptenen tog beslut om att sänka det.

I dag ligger El Grillo på 22 till 45 meters djup i fjorden. Genom åren har ett stort antal spränggranater bärgats ur vraket. I flera omgångar har det också sanerats. Den senaste stora insatsen gjordes 2001. Ändå fortsätter vraket att läcka olja. Omkring 14 ton olja tros finnas kvar i vraket.

En av de dykare som arbetade med saneringen var Arnoddur Erlendsson. Då borrades hål i oljetankarna och oljan pumpades upp.

Men under däck fanns olja i en mängd olika utrymmen. Här borrades inga hål för att få upp oljan. Skälet var att det fanns farhågor om att en sådan insats skulle få de halvtomma tankarna att kollapsa och få El Grillo att sjunka ännu djupare. Samtidigt skulle den kvarvarande oljan som finns i olika utrymmen i fartyget spridas över däck och skapa ännu större problem med föroreningar.

Arnoddur Erlendsson säger i Morgunblaðið att det är fullt möjligt att sanera fartyget. Men det arbetet kommer att ta tid och kosta stora pengar:
"Det här är marin gasolja och den tjocknar i kyla och läcker långsamt ut ur små hål. Om det blir varmare läcker den mer."
Hlynur Vestmar Oddsson, som är kajakguide i Seyðisfjörður, har flera gånger lagt märke till hur ejderungar får olja på sig. Vissa dör direkt efter att de simmat igenom oljefläckar. För andra hämmar oljefläckarna utvecklingen och gör dem till ett lätt byte för bland annat gråtrutar.

Han säger i Morgunblaðið att det är sorgligt att ge sig ut på fjorden med turister som blir vittne till hur El Grillo fortfarande präglar tillvaron:
"Det enda som jag kan säga till dem är: Ser ni hur Hitler fortfarande dödar vårt djur- och växtliv fast han varit död i 70 år?"
Problemen är enligt Hlynur Vestmar Oddsson som störst på sommaren när temperaturen i vattnet stiger. Tidvattnet gör att den olja som når ytan når ända in till fjordens botten. Det är också då som naturen är som mest känslig. Han säger till RÚV att han nu hoppas på en ordentlig sanering på Tysklands bekostnad:
"Fartyget behöver tas upp ur fjorden. Det är inte kul att bo i Islands mest förorenade fjord."
Rúnar Gunnarsson är kommunstyrelsens ordförande i Seyðisfjörður. Han säger till RÚV att problemen varit ovanligt stora i år. Det är i synnerhet unga ejdrar som dör på grund av föroreningarna. Vuxna fåglar klarar sig bättre. Han håller med Hlynur Vestmar Oddsson om att vraket behöver saneras på nytt - men han vill att Storbritannien ska bekosta arbetet:
"Vi tänker ta kontakt med brittiska ambassaden och undersöka om britterna på något sätt vill delta i den här saneringen. När allt kommer omkring så är detta deras fartyg. De ägde fartyget och oljan som sjönk."
Storbritanniens ambassad på Island har nu fått en förfrågan från kommunen om att delta i saneringen, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om El Grillo.

Dagens citat

"Jag är gammal indrivningsman för statskassan och jag tycker att delningsekonomin i huvudsak är ett fint namn för skattefusk."

Þorsteinn Sæmundsson, alltingsledamot för Centerpartiet, i RÚV om varför han inte vill tillåta taxitjänster som Uber på Island.

måndag 14 oktober 2019

Översvämningar efter hällregn i Siglufjörður



83 millimeter regn på ett dygn blev för mycket i Siglufjörður i torsdags. Redan innan flod var mängden nederbörd på gränsen för vad avloppen kan klara av. När ebben är över är det inte mycket vatten som kan rinna ut. I stället översvämmades flera gator i staden.

Siglufjörður på norra Island drabbades i torsdags av ett rejält regnoväder. Det var också mycket lokalt. I Siglufjörður föll alltså 83 millimeter nederbörd - men i Ólafsfjörður bara en och en halv mil bort var mängden 28 millimeter.

Det var tredje gången på sex veckor som gator i Siglufjörður översvämmades. Räddningstjänsten ryckte ut för att med hjälp av pumpar få bort vattnet. Flera källare på lågt liggande gator fylldes av vatten.

Polis: Få butiker klagar på rumänska tiggare på Island

Utanför olika butiker i Reykjavík finns ett mindre antal tiggare. Enligt polisen är det sällan som affärsinnehavarna klagar. En av de personer som tigger är Georg Vasilica. Han säger till Vísir att han lockades till Island med löften om jobb. När de inte infriades hamnade han på gatan som hemlös. Nu försöker han skramla pengar till en flygbiljett hem till Rumänien.

Tiggare har de senaste åren blivit en vanlig syn utanför butiker och affärscentrum i städer i stora delar av Europa. Ofta rör det sig om personer från Rumänien och Bulgarien som samlar in pengar. På vissa platser har myndigheterna reagerat genom att införa olika typer av restriktioner eller förbud mot tiggeri.

Jóhann Karl Þórisson vid polisen i Reykjavík säger till Vísir att det i staden finns tio till tjugo personer som regelbundet tigger pengar. Flera av dem kommer från Rumänien. Det är sällan som polisen ser någon anledning att ingripa eftersom klagomålen från butiksinnehavare är få:
"Det är ytterst sällan som butikerna klagar och då kommer vi till platsen och kollar vem det är, varifrån den kommer och om den får vara här i landet. ... Om människor upplever att de utsätts för obehag så är detta förbjudet. Vi ingriper inte innan någon klagar."
Tiggarna i Reykjavík är förhållandevis få jämfört med många andra europeiska städer. Jóhann Karl Þórisson säger till Vísir att han tror att ett skäl är att få islänningar över huvud taget använder kontanter:
"Har någon som har pengar med sig sedlar eller mynt längre? Har inte alla islänningar kort? Det kanske inte finns mycket att vara på jakt efter här och att tigga när ingen kan ge dig något."
En av de personer som tigger är 65-åringen Georg Vasilica. Han kom till Island för fem månader sedan eftersom han hade fått löften om jobb. När de inte infriades hade han ingenstans att vända sig. Sedan dess tigger han för sitt uppehälle och sover på gatan. Han säger till Vísir att han skramlar pengar till en flygbiljett hem till Rumänien:
"På grund av kylan behöver jag kunna köpa en flygbiljett hem till Rumänien så snart som möjligt."
Georg Vasilica säger till Vísir att han har två barn och en hustru i hemlandet. De är fattiga och lever på bidrag. Själv får han inga bidrag på Island eftersom han inte får något personnummer. Han berättar att de flesta islänningarna som han möter är vänliga. Men det händer också att personer ropar åt honom att försvinna:
"Jag får ibland tvåtusen till tretusen [isländska kronor] om dagen när jag sitter här. Jag behöver köpa mat och vatten och nu försöker jag samla till en flygbiljett hem."
Georg Vasilica brukar sitta utanför butiker i centrala och västra Reykjavík. Det är också där de flesta personerna som tigger brukar sitta.

Icelandair flyttar plan med flygförbud till Spanien



Efter att ha stått på marken i sju månader flögs två av Icelandairs Boeing 737 Max 8 till Spanien i fredags. Ytterligare fyra plan som är belagda med flygförbud ska flyttas till Spanien inom de närmaste dagarna. Icelandair vill inte att flygplanen blir stående i Keflavík under vintern eftersom vädret utgör en påfrestning.

Sedan den 12 mars har Icelandairs samtliga flygplan av modellerna Boeing 737 Max 8 och 9 stått på marken. Modellerna fick flygförbud efter två olyckor där orsaken misstänks ha varit fatala brister i programmeringen. Det är fortfarande oklart när flygplanen får tas i bruk igen. Det blir dock inte före årsskiftet.

Det isländska vintervädret utgör en påfrestning för flygplanen. Därför beslutade Icelandair att flyga fem Boeing 737 Max 8 och en Boeing 737 Max 9 till sydligare breddgrader. Där ska flygplanen stå under vintern.

Redan den 1 oktober skulle de första planen ha flugits till franska Toulouse. Den resan fick dock ställas in eftersom Icelandair inte fick de nödvändiga tillstånden. I stället föll valet på spanska Lleida norr om Barcelona.

Det första planet - som heter Mývatn - lyfte strax efter klockan 9 i fredags morse. Det skulle följas av Búlandstindur en kvart senare. Starten försenades dock nästan tre timmar på grund av tekniska problem. Eftersom planet inte flugits sedan i mars var det enligt Icelandair inte oväntat att det skulle kunna uppstå mindre bekymmer.

De kunde inte flyga närmaste vägen. Franska myndigheter tillät inte planen att använda franskt luftrum. Icelandair undvek dessutom att flyga genom brittiskt luftrum.

Bägge planen mellanlandade i irländska Shannon för att fylla på bränsle. I normala fall kan Boeing 737 Max 8 flyga direkt från Keflavík till Lleida utan mellanlandning för att tanka.

Eftersom modellerna har flygförbud är all användning omgärdad av mängder av restriktioner. Planen får inte flygas högre än 20 000 fot eller snabbare än 450 kilometer i timmen. Det gör att bränsleåtgången ökar markant. Därför var mellanlandningarna nödvändiga. Flygtiden ökade dessutom med två timmar.

Syftet med att hålla nere både fart och höjd var att inte systemet MCAS skulle kunna aktiveras. Det är just detta program som ska ha orsakat olyckorna. I vanliga fall flygs planen på en höjd av 35 000 fot och i dubbla hastigheten.

Ombord bägge planen fanns bara de två piloterna. Flygförbudet gjorde dessutom att det ställdes särskilda krav på deras erfarenhet. Ingen annan personal fanns på planet. Båda planen kunde som planerat landa i Lleida utan några incidenter på vägen.

Inom de närmaste dagarna ska de övriga fyra flygplanen flyttas till Lleida. Där kommer de att stå uppställda åtminstone fram till våren - om inte flygförbudet för modellerna hävs innan dess. Varken Mývatn eller Búlandstindur har flugits med passagerare. Icelandair fick planen från Boeing i samband med att flygförbudet infördes.

Þórarinn Hjálmarsson var en av piloterna på Mývatn. Han sade till Vísir inför resan att han inte var orolig för att flyga den olycksdrabbade modellen. Restriktionerna för flyget gjorde att han bedömde att det skulle vara omöjligt att planet skulle överstegra:
"Det finns inget att vara rädd för. ... Jag skulle ta med mig hela familjen på en sådant flyg."
Ovan kan du se Mývatn lyfta från Keflavík och här kan du läsa mer om flygförbudets konsekvenser för Icelandair.

Dagens citat

"Naturligtvis, precis som vi sågs så tydligt under USA:s vicepresidents besök hit för en kort tid sedan där han hade ett betydande samtal med kineserna genom oss."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i Morgunblaðið på frågan om USA:s ökade intresse för Island har något samband med Kinas ökade aktivitet i regionen.

söndag 13 oktober 2019

Dagens bonuscitat

"Icelandic fishing vessels periodically catch blue whiting from common stocks near Rockall. ... However, no Icelandic vessels are in the area at this time of year."

En talesperson för Islands utrikesdepartement säger till BBC att Island liksom Danmark, Storbritannien och Irland alltjämt gör anspråk på Hatton Rockall - läs mer här.

Miljöminister vill införa lag om isländsk källsortering

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson vill tvinga isländska kommuner att införa källsortering. Han vill dessutom se ett enhetligt system där samma avfall sorteras på samma sätt i hela landet. I dag är det inte alla kommuner som erbjuder invånarna att källsortera. Förslaget väntas läggas fram under våren, skriver Morgunblaðið.

Under 2017 producerade varje islänning 656 kilo avfall. Det är en av de högsta mängderna i Europa. Samtidigt var det bara 33 procent av avfallet som kunde återvinnas. Det är en av de lägsta siffrorna i Europa.

Morgunblaðið har frågat samtliga 72 isländska kommuner om sop- och källsortering. Av de 60 kommuner som svarat är det 59 som erbjuder någon form av sortering. Undantaget är glesbygdskommunen Akrahreppur.

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson säger i Morgunblaðið att han vill införa en lag som tvingar kommunerna att införa källsortering. Han efterlyser dessutom ett regelverk som innebär att samma avfall sorteras på samma sätt i hela landet. Så är det inte i dag. Ett sådant steg skulle enligt Guðmundur Ingi Guðbrandsson underlätta sorteringen:
"Enligt min mening är det viktigt att vi gör det här till en skyldighet. Det har verkligen blivit dags för det."
I planerna ingår att göra hushåll skyldiga att källsortera. Samma bestämmelser ska även gälla företag. Guðmundur Ingi Guðbrandsson vill införa det nya regelverket i samråd med kommunerna, rapporterar Morgunblaðið.

Lägsta stödet för Guðni Th. Jóhannesson på tre år

President Guðni Th. Jóhannessons popularitet sjunker till den lägsta siffran på tre år. Trots att det är färre som tycker att han gör ett bra jobb är det mycket få som är missnöjda. Och stödet för Guðni Th. Jóhannesson är alltjämt betydligt starkare än vad det var för företrädaren Ólafur Ragnar Grímsson under hans sista mandatperiod. Det visar en mätning från MMR.

Guðni Th. Jóhannesson tillträdde som Islands president för drygt tre år sedan. Han efterträdde Ólafur Ragnar Grímsson som då hade suttit på posten i rekordlånga tjugo år.

Till skillnad från företrädaren är Guðni Th. Jóhannesson ingen vattendelare. Det är alltjämt ytterst få som anser att han inte sköter sitt jobb. Ólafur Ragnar Grímsson tog ställning i en rad politiska frågor - och det gav honom både vänner och fiender.

I den senaste opinionsmätningen från MMR sjunker stödet för Guðni Th. Jóhannesson till den lägsta siffran på nästan tre år. Det är nu 76,3 procent som tycker att han gör ett bra jobb - en minskning med 2,6 procentenheter jämfört med föregående mätning. Senaste tillfället som stödet var lägre var i december 2016.

Men det är inte missnöjet med Guðni Th. Jóhannesson som ökar. Bara 7 procent svarar att han gör ett dåligt jobb - vilket är en nedgång med 2,8 procentenheter.

I stället är det andelen islänningar som varken är nöjda eller missnöjda som ökar kraftigt. Nu uppger 16,7 procent att de varken ser positivt eller negativt på hur Guðni Th. Jóhannesson sköter sitt uppdrag. Inom loppet av en månad har andelen neutralt inställda ökat med 5,4 procentenheter.

En tänkbar förklaring till den sjunkande populariteten är Guðni Th. Jóhannessons beslut att skriva under införandet av den tredje fasen i EU:s energipolitik. Somliga centerpartister hävdade att presidenten hade möjlighet att blockera införandet och ta frågan till en folkomröstning - en tolkning av grundlagen som inga experter höll med om.

Här kan du läsa mer om Guðni Th. Jóhannesson.

Dagens citat

"Vore det inte underbart om Reykjavík hade lov att sänka fastighetsskatten för företag som hade litet eller inget klimatavtryck? Då skulle till exempel fastighetsskatten på veganstället vara lägre än på stekhuset. Jag tänker åtminstone undersöka denna fråga på allvar."

Líf Magneudóttir, kommunpolitiker för Gröna vänstern i Reykjavík, skriver på Twitter att hon vill sänka avgifter och skatter för företag vars verksamhet har liten eller ingen klimatpåverkan.

lördag 12 oktober 2019

Dagens bonuscitat

"Jag tycker att det är absurt. Denna summa innebär att varje tvåbarnsfamilj på Island betalar - vare sig den vill det eller inte - drygt 50 000 isländska kronor om året till lammköttsproduktion. Dessutom skyddas lammköttsproduktionen med tullmurar. Och dessutom behöver människor köpa köttet i butik - betala mer - om de vill ha det."

Guðmundur Steingrímsson, tidigare alltingsledamot för Ljus framtid, skriver i Fréttablaðið om det årliga statliga stödet till fårbönder på 5 miljarder isländska kronor.

Invånare röstar fram gatunamnet Vitavegur i Drangsnes

Vitavegur blir namnet på den nya gatan i Drangsnes. I folkomröstningen bland invånarna i Kaldrananeshreppur fick Vitavegur 42 procent av rösterna. Men det var jämnt. Tvåan Húsahjalli fick 36 procent medan Vitahjalli fick 12 procent. Kommunfullmäktige har nu tagit beslut om att ge gatan namnet Vitavegur.

Det lilla fiskeläget Drangsnes i Kaldrananeshreppur hade vid årsskiftet 72 invånare. I samhället finns fem gator. Men kommunen planerar nu för en sjätte gata. Inför bygget lät politikerna i fullmäktige invånarna ta ställning i frågan i en folkomröstning.

Kommuninvånarna fick välja mellan tre alternativ. Vinnare blev Vitavegur ('Fyrvägen') med 42 procent av rösterna. Det namnet har tagit fasta på utsikten över fyren i Drangsnes. Tvåa blev Húsahjalli med 36 procent och trea Vitahjalli fick 12 procent. Dessutom var det 10 procent som röstade på egna förslag.

Kommunfullmäktige har nu klubbat namnet Vitavegur.

Här kan du läsa mer om folkomröstningen om gatunamnet i Drangsnes.

Finansminister: Öl är dyrt - men inte bara för isländsk skatt

Alkoholskatten på Island är hög. Det medger finansminister Bjarni Benediktsson. Men Europas högsta alkoholskatt kan enligt honom inte vara den enda förklaringen till att öl är så dyrt på uteställen. Själv noterade han nyligen att han i en hotellbar köpte öl som var 370 procent dyrare än i butik.

I dag är alkoholpriserna på Island 168 procent högre än snittet i EU. Och de ser ut att bli ännu högre. I regeringens budgetproposition för 2020 föreslås en höjning av alkoholskatten på 2,5 procent. Jämfört med exempelvis Sverige - som tillsammans med Finland har EU:s högsta alkoholskatt - är skatten på Island mer än dubbelt så hög för starksprit, vin och öl.

Ansvarig för skatterna är finansminister Bjarni Benediktsson. Han skriver på Facebook att alkoholskatten på Island är hög. Men han anser inte att den är det enda skälet till de höga priserna för alkohol på restauranger, barer och andra uteställen.

Bjarni Benediktsson berättar att han nyligen i samband med Självständighetspartiets partistyrelsemöte på Hótel Nordica i Reykjavík köpte en Tuborg i hotellbaren. Priset var 1 400 isländska kronor. I Vínbúðin - det isländska systembolaget - kostar samma öl 379 kronor. Påslaget var alltså omkring 370 procent.
"Kvinnan som betjänade mig höll med om att det var ett högt pris, men trodde dock inte att det var det högsta i staden. Det finns skäl till att noga följa med prisutvecklingen i landet - bland annat på grund av dess betydelse för turistnäringen att kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser."
Alkoholfria drycker är på Island 34 procent dyrare än genomsnittet i EU.

Dagens citat

"Det är alltid fullt på parkeringsplatserna och det parkeras på båda sidor av vägen och då skapas ofta trängsel och kaos när bilarna blir för många. Parkeringsplatserna räcker inte för antalet. ... Det är otroligt mycket människor där alla dagar och det är ofta svårt att köra förbi och man behöver köra mycket försiktigt."

Jónas Ottósson, polis i Vesturland, i Fréttablaðið om hur bristen på parkeringsplatser vid Kirkjufell utanför Grundarfjörður blivit en trafikfara.

fredag 11 oktober 2019

Andri Snær Magnason på toppen av forna glaciären Ok



Författaren Andri Snær Magnason skrev texten till monumentet över den forna glaciären Okjökull. Nyligen besteg han Ok - som fjället nu kallas - ihop med en reporter från BBC. I inslaget ovan berättar han om klimatförändringarnas inverkan på Island.

Här kan du läsa mer om den försvunna glaciären Okjökull.

Thomas Møller Olsen får avtjäna morddom i Danmark

Thomas Møller Olsen sitter inte längre i fängelse på Island. Han fördes i förra veckan till en anstalt i Köpenhamn. Där ska han avtjäna det nittonåriga fängelsestraffet för mordet på Birna Brjánsdóttir och grov narkotikasmuggling. Thomas Møller Olsen bad själv om att få bli flyttad till Danmark. Han ville inte föras till hemlandet Grönland.

I februari i år stod det klart att Hæstiréttur Íslands inte beviljade prövningstillstånd till Thomas Møller Olsen. Därmed stod det också klart att domen på nitton års fängelse för mord och grovt narkotikabrott stod fast.

Då hade Thomas Møller Olsen redan suttit i isländska fängelser i två år. I januari 2017 greps han ute till havs av den isländska insatsstyrkan ombord trålaren Polar Nanoq. Ombord hittades 23,4 kilo cannabis - och polisen fann också en rad föremål som knöt honom till mordet på 20-åriga Birna Brjánsdóttir.

Birna Brjánsdóttir försvann efter en utekväll i centrala Reykjavík. Tidigt på morgonen klev hon in i den bil som Thomas Møller Olsen körde. Åtta dagar senare hittas hon död på stranden vid Selvogur. Dödsorsaken är drunkning. Innan hon kastats i vattnet har hon misshandlats så svårt att hon tappat medvetandet.

I hyrbilen finns ytterligare spår som pekar mot Thomas Møller Olsen. När rättegången börjar i Héraðsdómur Reykjaness ändrar han ännu en gång sin berättelse om natten då Birna Brjánsdóttir försvann. Han försöker nu lägga skulden på en kollega.

Thomas Møller Olsens olika förklaringar döms ut som osannolika. Birna Brjánsdóttirs blod och spår efter grov misshandel i hyrbilen, föremål som tillhört henne med Thomas Møller Olsens fingeravtryck och en mängd stödbevisning gör att han döms till nitton års fängelse - det strängaste straffet som utdömts på Island på mycket länge.

På Island har han till stor del hållits isolerad från andra fångar eftersom det finns en hotbild mot Thomas Møller Olsen. I torsdags i förra veckan flyttades han till ett fängelse i Köpenhamn. Enligt RÚV hade han själv bett om att få avtjäna straffet i Danmark. Hans ansökan godkändes av danska myndigheter den 1 oktober.

Thomas Møller Olsen flögs till Danmark ett reguljärflyg från Keflavík till Köpenhamn. Han fick gå in först och fick lämna planet sist. Han satt också längst bak i planet med både hand- och fotbojor, rapporterar RÚV.

Däremot ville Thomas Møller Olsen enligt Fréttablaðið inte avtjäna straffet i hemlandet Grönland. Han har aldrig erkänt mordet på Birna Brjánsdóttir.

Här kan du läsa mer om domen mot Thomas Møller Olsen.

Släktingar till partielit vill ha tunga roller i Gröna vänstern

Katrín Jakobsdóttir kan räkna med att sitta säkert som ordförande. Och Guðmundur Ingi Guðbrandsson har ännu ingen utmanare om posten som vice ordförande. Men om uppdragen som partisekreterare och kassör i Gröna vänstern blir det kamp mellan olika kandidater under helgens landsmöte. Flera av kandidaterna har släktband till partitoppen.

I dag inleds Gröna vänsterns landsmöte i Reykjavík. I morgon röstar delegaterna fram en ny partiledning. Trots svaga opinionssiffror och allt mer högljudd intern kritik om regeringssamarbetet med Framstegspartiet och Självständighetspartiet sitter ordföranden Katrín Jakobsdóttir säkert.

Ingen har utmanat Katrín Jakobsdóttir sedan hon tillträdde som ordförande 2013. Även om det finns ett missnöje med en hel del beslut är hon partiets oomstridda ledare. Om en motkandidat skulle anmäla sig är det ändå osannolikt att den skulle kunna samla tillräckligt stöd för att ens vara i närheten av att hota henne.

Guðmundur Ingi Guðbrandsson ser också ut att kunna väljas utan motkandidat. Han tog steget in i politiken för knappt två år sedan efter att ha varit ordförande för miljöorganisationen Landvernd. Han bestämde sig för att kandidera till vice ordförande efter att Edward H. Huijbens meddelat att han inte ställde upp för omval.

Det som skulle kunna tala emot Guðmundur Ingi Guðbrandsson är att han inte riktigt har etablerat någon politisk profil utöver miljöfrågorna. Ett traditionellt knep för splittrade partier är också att välja in personer från olika falanger i partiledningen för att balansera fraktionsstriderna. En kandidat med stark vänsterförankring skulle kunna utmana honom.

Under landsmötet väljs även ny partisekreterare och kassör. Och där finns det i dagsläget två kandidater till bägge posterna.

Una Hildardóttir har varit just kassör i fyra år. Nu kandiderar hon till partisekreterare. I valet utmanas hon av Ingibjörg Þórðardóttir. Hon har varit ersättare i alltinget sedan 2013 och har suttit i partistyrelsen sedan 2015.

Ingibjörg Þórðardóttir skriver i ett pressmeddelande att hon står bakom regeringssamarbetet och Gröna vänsterns ministrar. Jämställdhet och kvinnors rättigheter var de frågor som gjorde att hon valde att ge sig in i politiken.

Una Hildardóttir är svärdotter till Steingrímur J. Sigfússon, en av Gröna vänsterns grundare och partiets första ordförande som i dag alltjämt sitter i alltinget och dessutom har uppdraget som talman. Hon är inte ensam bland kandidaterna om att ha släktband till andra tongivande partikamrater.

Ragnar Auðun Árnason valdes nyligen till ordförande för partiets kommunförening i Reykjavík. Nu vill han även bli Gröna vänsterns kassör. Även han skriver i ett pressmeddelande att han står bakom partiets ansträngningar för att sitta i regeringen.

Än så länge är Ragnar Auðun Árnasons pappa Árni Þór Sigurðsson mer känd. Han representerade länge Gröna vänstern i alltinget. I dag är han ambassadör.

Motkandidaten är Rúnar Gíslason från Sauðárkrókur. Han uppger i ett pressmeddelande att han vill fortsätta göra nytta för partiet. Han har tidigare bland annat varit ordförande för kommunföreningen. Han är son till Gísli Einarsson, programledare i RÚV.

Här kan du läsa mer om Gröna vänsterns landsmöte.

Dagens citat

"Eyjafjallajökull koldioxidkompenserade sig genom att stoppa flygtrafiken medan utbrottet pågick. Så i praktiken ökade inte världens utsläpp på grund av utbrottet utan minskade. Vi tror alltid att vi är så små jämfört med dessa geologiska storheter. ... Men Eyjafjallajökull var 150 000 ton om dagen av koldioxid vilket inte är så lite på en isländsk skala, men världsutsläppen är 100 miljoner ton. Som är som om vi skulle ha öppnat 650 Eyjafjallajökull. Och inte bara i två veckor utan hela dygnet, hela året, alltid, och som har ökat från år till år de senaste årtiondena. Så om någon tror att 600 pågående vulkanutbrott inte har inverkan på atmosfären eller grundläggande livssystem så minns jag inte när i den gemensamma geologiska historien som 650 vulkanutbrott pågått oavbrutet hela dygnet i 40 år. Naturligtvis har detta inverkan."

Författaren Andri Snær Magnason i RÚV om vulkanutbrottet i Eyjafjallajökulls inverkan på klimatet jämfört med andra utsläpp.

torsdag 10 oktober 2019

Insamling till visselblåsare fulltecknad efter ett dygn

Genom sina inspelningar från en kväll på baren Klaustur i Reykjavík kunde Bára Halldórsdóttir dokumentera hur fyra centerpartister hånade kvinnor och minoritetsgrupper. Inspelningarna dömdes ut som olagliga av Persónuvernd. Insamlingen till hennes advokatkostnader fulltecknades inom loppet av ett dygn.

I november förra året satte sig Bára Halldórsdóttir på Klaustur i Reykjavík för att ta en kopp kaffe i väntan på en repetition. Där blev hon snart vittne till hur fyra alltingsledamöter från Centerpartiet och två ledamöter från Folkets parti samlats för att dricka alkohol och prata. Under kvällen hånade de kvinnor och minoritetsgrupper.

Bára Halldórsdóttir spelade in delar av samtalen och läckte dem till medier. De två alltingsledamöterna från Folkets parti uteslöts medan två från Centerpartiet tog en paus från politiken.

Centerpartisterna valde senare att inleda en juridisk strid mot Bára Halldórsdóttir. Slutpunkten blev - åtminstone hittills - Persónuvernds beslut om att inspelningarna var olagliga.

Bára Halldórsdóttir fick juridisk hjälp av advokater som bara tog betalt för en liten del av kostnaden. Slutnotan för hennes räkning landade på 300 000 isländska kronor. Takk Bára - ett nätverk som bildades för att visa sitt stöd för hennes agerande - tog initiativ till en insamling så att hon själv inte skulle behöva stå för kostnaderna.

Med gräsrotsfinansiering genom en kampanj på Karolina Fund var målet att samla in hela beloppet på 30 dagar. Det behövdes dock inte mer än ett dygn för att få in pengarna. Flera konstnärer deltog med olika verk som användes som belöningar till de personer som skänkte pengar.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Centerpartiet är näst störst på Island

Centerpartiet är nu Islands näst största parti. Stödet växer i den senaste mätningen från MMR till 14,8 procent. Siffran är också den högsta i Centerpartiets historia. Självständighetspartiet behåller positionen som störst i landet. För första gången sedan i somras klättrar Folkets parti över alltingets femprocentsspärr.

Nyligen fyllde Centerpartiet två år. Sedan väljarstödet för första gången särredovisades av MMR har det nu mer än fördubblats. Centerpartiet får 14,8 procent i MMR:s senaste väljarbarometer - en ökning med 2,8 procentenheter jämfört med föregående mätning.

Siffran är Centerpartiets högsta någonsin hos MMR. Centerpartiet tar också steget förbi Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet och är nu Islands näst största parti. Det är också första gången som Centerpartiet är tvåa i landet.

Självständighetspartiet noterades i förra mätningen för rekordlåga 18,3 procent. Det var partiets lägsta notering någonsin hos MMR. Nu växer stödet med 1,5 procentenheter till 19,8 procent.

Socialdemokraterna har varit tvåa efter Självständighetspartiet sedan i somras. Nu tappar partiet alltså den positionen till Centerpartiet. Socialdemokraterna får 14,1 procent, en tillbakagång med 0,7 procentenheter.

Renässans ökar med 0,8 procentenheter till 11 procent medan Framstegspartiet backar med 1,7 procentenheter till 10,1 procent.

Gröna vänstern och Piratpartiet är mätningens två stora förlorare. Gröna vänstern minskar med 2,5 procentenheter och får 10,3 procent. Piratpartiet tappar hela 3,6 procentenheter till 8,8 procent. Siffran är Piratpartiets lägsta hos MMR på drygt fem år.

För första gången sedan i somras klättrar Folkets parti över femprocentsspärren till alltinget. Stödet är nu 5,6 procent, en uppgång med 1,6 procentenheter.

Islands socialistparti närmar sig spärren. Partiet har nu 3,1 procent, en ökning med 1,1 procentenheter.

Inga andra partier är i närheten av femprocentsspärren. Ljus framtid får 0,7 procent, en uppgång med 0,4 procentenheter. Gryning får 0,4 procentenheter, en ökning med 0,3 procentenheter. Och Folkfronten minskar med 0,2 procentenheter till 0,1 procent.

Stödet för regeringen - som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - är 42 procent. Jämfört med förra mätningen av MMR har det sjunkit med 1,7 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Forskare om myten om bärsärkar och flugsvamp

De är starka som björnar, fruktar varken eld eller järn, går över glödande kol, använder inte rustning och är tappra kämpar. Så beskrivs bärsärkarna i Egill Skallagrímssons saga. Åtminstone sedan 1700-talet har teorin om att de skulle ha ätit flugsvamp före strid cirkulerat. Nu går en slovensk forskare till botten med myten i en artikel i Journal of Ethnopharmacology.

Myten om vikingatidens bärsärkar och flugsvamp har cirkulerat åtminstone sedan 1700-talet. Den går ut på att de ska ha ätit flugsvamp inför strid. Giftet ska ha försatt dem i ett tillstånd av raseri som gjorde det möjligt att uthärda stora smärtor samtidigt som de blev oerhört modiga.

Livskraft har myten bland annat fått på grund av att flugsvamp på isländska heter just berserkjasveppur, vilket ordagrant betyder bärsärkssvamp. Myten har dock sågats nästan lika länge som den existerat. I dag finns det inga forskare som tror att vikingatida kämpar faktiskt ska ha ätit flugsvamp för att kunna gå bärsärk.

En forskare i farmakologi vid universitetet i Ljubljana går nu till botten med myten i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ethnopharmacology. Där avfärdas ännu en gång föreställningen om att flugsvamp skulle kunna framkalla bärsärkarnas raseri.

I Egill Skallagrímssons saga skildras hur bärsärkar varken fruktar eld eller järn, har styrka som björnar eller tjurar, blir vansinniga som vargar och låter som hundar. De går barfota över eld, strider utan rustning och är lika skoningslösa som tappra.

Det sägs i sagan inget om orsaken till bärsärkagången. Där nämns alltså ingen koppling till flugsvamp. Den teorin dyker upp som senast under 1700-talet. Den får också snabbt mothugg.

En som ger teorin stor spridning under 1800-talet är den norske botanikern F.C. Schübeler. Han hävdade att Oden skulle ha haft kännedom om hur flugsvamp kunde användas i strid. Den kunskapen ska han ha fått med sig från Asien.

En del av mytbildningen är att flugsvamp länge ska ha funnits på Island. Namnet berserkjasveppur har också använts som ett slags bevis för att myten faktiskt skulle vara sann. Just den benämningen dyker först upp i en handbok i botanik från 1913. Där beskrivs arten som utländsk.

Flugsvamp innehåller tre olika gifter. Att något av dem skulle kunna ge de effekter som nämns i myten är enligt den nya forskarstudien osannolikt. Om det över huvud taget ligger något i berättelserna om bärsärkarna är det betydligt troligare att de satt i sig bolmört. Den har en bedövande effekt som möjligen skulle kunna förklara motståndskraften mot fysisk smärta.

Andra faktorer som talar för bolmört är att växten ska ha haft stor utbredning i Norden under vikingatiden. Fynd vid arkeologiska utgrävningar visar också att den nyttjades av människan vid denna tid.

Dagens citat

"Jag anser att det har betydelse att det inom politiken finns människor som har miljö- och naturskydd som ledstjärna. Och jag vill allmänt se fler sådana människor inom politiken och även i partiernas ledning. Jag anser att det har väldigt stor betydelse. Det här politikområdet får allt mer och mer utrymme och inte bara i debatten."

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson i RÚV om varför han kandiderar till posten som vice ordförande för Gröna vänstern - läs mer här.

onsdag 9 oktober 2019

Una Hildardóttir vill bli Gröna vänsterns partisekreterare

Una Hildardóttir vill bli Gröna vänsterns nya partisekreterare. Hon har de fyra senaste åren varit partiets kassör. Hon har dessutom varit aktiv i partiets ungdomsförbund och haft uppdrag på kommunnivå i Mosfellsbær. Nuvarande partisekreteraren Elín Oddný Sigurðardóttir ställer inte upp för omval.

Gröna vänstern kommer under helgens landsmöte i Reykjavík att få en till stor del ny partiledning. Ordföranden Katrín Jakobsdóttir kommer med all sannolikhet att väljas om utan att någon motkandidat anmäler sig. Men på posterna som vice ordförande och partisekreterare kommer det att ske förändringar.

Edward H. Huijbens aviserade redan i början på året att han på grund av en utlandsflytt inte ställer upp till omval för posten som vice ordförande. Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson meddelade i måndags att han kandiderar. Än så länge är han den enda som offentligt har visat sitt intresse för jobbet.

Elín Oddný Sigurðardóttir har även hon meddelat att hon inte tänker fortsätta som partisekreterare. Hon har haft posten i fyra år. Hon har också kommunpolitiska uppdrag för Gröna vänstern i Reykjavík.

Nu meddelar Una Hildardóttir att hon vill ta över som partisekreterare. Hon har varit aktiv inom Gröna vänstern sedan 2011. Hon har bland annat varit sekreterare i ungdomsförbundet och ersättare i alltinget för den sydvästra valkretsen. Dessutom har hon förtroendeuppdrag på kommunnivå i Mosfellsbær.

Una Hildardóttir skriver i ett pressmeddelande att hon nu vill pröva något nytt inom partiet. De fyra senaste åren har hon även varit kassör:
"Jag känner väl till partiets interna arbete efter att ha varit delaktig i det sedan år 2011 och vill vara med om att utveckla det de kommande åren."
Här kan du läsa mer om Guðmundur Ingi Guðbrandssons kandidatur.

Feminin ändelse inget hinder för isländskt pojknamn

Bentley underkändes först som pojknamn eftersom ändelsen -ey nästan uteslutande används för flicknamn. Men införandet av självvalt juridiskt kön gjorde också att uppdelningen i pojk- och flicknamn slopades. Därför godkänner nu Mannanafnanefnd förnamnet Bentley sedan pojkens föräldrar begärt en omprövning av beslutet.

Mannanafnaskrá är en förteckning över alla tillåtna förnamn. Den som vill ta ett namn som inte finns med på listan behöver godkännande från Mannanafnanefnd, den nämnd som beslutar i namnfrågor. Mannanafnaskrá är uppdelad i pojk- och flicknamn. Men i och med sommarens lagändring är den uppdelningen föråldrad.

I somras införde Island självbestämmande över juridiskt kön. Utöver att införa ett tredje kön innebar det också att den tidigare uppdelningen i pojk- och flicknamn skrotades. Den bestämmelsen blev inaktuell på grund av möjligheten att byta juridiskt kön.

I maj vände sig ett föräldrapar till Mannanafnanefnd med en begäran om att få ge sonen förnamnet Bentley. Nämnden sade nej. Den feminina ändelsen -ey används - med undantag för de inlånade namnen Huxley och Stanley - för flicknamn. Det fanns heller ingen hävd för namnet Bentley på Island.

Efter lagändringen vände sig föräldrarna till nämnden och krävde en omprövning av beslutet. Och den här gången fick föräldrarna rätt.

Mannanefnd skriver i beslutet att Bentley får genitivformen Bentleyjar och därför är anpassat till isländskans böjningsmönster. Namnet är förenligt med isländska stavningsnormer, strider inte mot språksystemet och anses inte kunna leda till obehag för bäraren. Eftersom uppdelningen i pojk- och flicknamn är historia finns det inte längre några skäl till att inte godkänna Bentley.

Här kan du läsa mer om beslutet om att införa självbestämmanderätt över juridiskt kön.

Åtta jordskalv vid Hekla på bara ett dygn

Illustration: Veðurstofa Íslands
Åtta jordskalv inträffade vid Hekla under gårdagen. Det är ovanligt att så många skalv sker på så kort tid i området. Det största skalvet var dock inte större än en magnitud på 1,5. Inget av skalven kunde kännas i bebyggelse. Jordskalven följdes inte heller av någon aktivitet som pekade på att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående.

Hekla är en av de isländska vulkaner som anses stå på tur för ett utbrott. Länge hade Hekla ett utbrott ungefär vart tionde år. Nu har det gått nitton år sedan förra gången. Det utbrottet pågick i elva dagar. Hekla har sedan en längre tid tillbaka passerat de spänningsnivåer som hade uppnåtts inför det förra utbrottet.

Det var vid 17-tiden den 26 februari 2000 som de första jordskalven vid Hekla registrerades. Den seismiska aktiviteten eskalerade och en halvtimme senare observerades de första skalven med tydliga epicentrum. Klockan 18.19 steg en pelare av aska upp ur vulkanen.

Utbrottet pågick till och med den 8 mars. Då hade lava från Hekla spridit sig över ett 18 kvadratkilometer stort område.

Sedan dess har mindre jordskalvsserier fått myndigheterna att befara att ett nytt utbrott skulle kunna vara på väg. Jordskalv kan vara tydliga signaler på att ett utbrott kommer. Sådana skalv brukar observeras mellan 20 och 80 minuter före utbrottets början.

Det snabba händelseförloppet har fått vissa forskare att uttrycka oro för all flygtrafik som går rakt ovanför vulkanen. Flygmyndigheten Isavia har dock inte hittills sett några skäl för att flytta trafiken längre bort från Hekla.

Under gårdagen inträffade åtta jordskalv vid Hekla. Det är osedvanligt många eftersom antalet skalv vid Hekla i regel inte brukar vara fler än så på en hel månad.

Det första skalvet inträffade klockan 3.47. Det sista skedde klockan 20.51. Det kraftigaste av dem hade en magnitud på 1,5. Ytterligare ett litet skalv inträffade strax efter midnatt i dag.

Inget av skalven hade något samband med nära förestående vulkanisk aktivitet. Utvecklingen bedömdes ändå vara så allvarlig att Veðurstofa Íslands informerade både Isavia och Almannavarnir om händelsen.

Gemensamt för de sju skalven var att de skedde i direkt anslutning till vulkanen. Samtliga skedde som högst 3,3 kilometer från Heklas topp.

Här kan du läsa mer om Hekla.

Dagens citat

"Samarbete i utbildningsfrågor, forskning och vetenskap har ökat och utbildningssamarbetet har bland annat lett till att 40 000 islänningar har fått Erasmus-bidrag. Filmproduktionsbidragen är stora och utbildnings- och kulturfrågorna har stor betydelse. Detta är mycket mer omfattande än vi sannolikt insåg när vi utformade avtalet år 1992."

Björn Bjarnason, som utrett konsekvenserna av EES-avtalet, i Vísir om hur samarbetet utvecklats - läs mer här.

tisdag 8 oktober 2019

Nya fartkameror försvårar fortkörning i Hvalfjörðurtunnel

Nya fartkameror installeras i tunneln under Hvalfjörður nästa år. De nya kamerorna mäter den genomsnittliga hastigheten i tunneln. De befintliga kamerorna mäter bara hastigheten vid vissa punkter. Kostnaden för det nya systemet blir över 50 miljoner isländska kronor, rapporterar Skessuhorn.

Hastighetsbegränsningen i tunneln under Hvalfjörður är 70 kilometer i timmen. Det är dock vanligt att bilister struntar i maxhastigheten. Vid ett par tillfällen under genomfarten brukar de bromsa in. Det finns nämligen fartkameror i tunneln.

Under nästa år kommer Vegagerðin att installera nya fartkameror i tunneln. Det nya systemet ska försvåra för fortkörare. De nya hastighetskamerorna mäter inte farten vid enskilda fasta punkter. I stället mäter de den genomsnittliga hastigheten mellan olika punkter. Det räcker alltså inte att hålla hastigheten enbart vid kamerorna.

Prislappen för det nya systemet blir enligt Skessuhorn drygt 50 miljoner isländska kronor.

Islands högsta träd närmar sig 30 meter

En sitkagran vid Kirkjubæjarklaustur mäter nu 28,65 meter. Det rör sig inte bara om det högsta trädet på Island i dag - utan det är dessutom sannolikt det högsta trädet som växt på ön i flera miljoner år. Förhållandena vid Kirkjubæjarklaustur är goda. Därför är det troligt att sitkagranen fortsätter att växa och att den inom några år når 30 meters höjd.

Året var 1945 när bönderna i Kirkjubæjarklaustur på den isländska sydkusten bestämde sig för ett sista försök att få stopp på erosionen. Sandstormar var då ett så stort problem att de hotade hela regionen. Bönderna bestämde sig för att plantera träd. De hägnade in sluttningarna ovanför samhället och planterade 60 000 björkar.

Under de följande åren fortsatte skogsplanteringen. Lärkträd, tall och sitkagran var några av de arter som planterades vid Kirkjubæjarklaustur.

För 70 år sedan planterades den sitkagran som nu når en ny rekordhöjd. Trädet är 28,65 meter högt och står vid vattenfallet Systrafoss. Skógræktin skriver i ett pressmeddelande att sitkagranen ofta växer en halvmeter om året. Det är därför sannolikt att den snart når 30 meters höjd.

Förhållandena vid Kirkjubæjarklaustur är mycket goda. Här faller en hel del nederbörd, klimatet är milt och stora delar av skogen står i lä. Om sitkagranen får fortsätta växa tror Skógræktin att den kan bli upp till 40 meter hög. I utlandet kan arten bli ännu högre.

Sitkagranen är inte bara de högsta trädet på Island i dag. Skógræktin räknar med att inga så höga träd har funnits sedan den senaste istiden för omkring 10 000 år sedan. Och det är troligt att träd inte blivit så höga på flera miljoner år sedan en tid då klimatet på Island var helt annorlunda.

Den här sitkagranen är 47,6 centimeter bred. I samma skog i Kirkjubæjarklaustur finns en annan sitkagran som är något lägre men är hela 66,4 centimeter bred. Även detta träd planterades 1949.

Den högsta vilda björken i landet växer i Vaglaskógur och har passerat 14 meters höjd. En något högre björk finns i den botaniska trädgården i Akureyri.

Här kan du läsa mer om höga träd på Island.

Guðmundur Ingi Guðbrandsson vill bli vice ordförande

Guðmundur Ingi Guðbrandsson vill bli vice ordförande för Gröna vänstern. Sedan knappt två år är han miljöminister i Katrín Jakobsdóttirs regering. Valet sker på Gröna vänsterns landsmöte i Reykjavík den 19 oktober. Den avgående vice ordförande Edward H. Huijbens ställer inte upp för omval.

Redan i januari i år meddelade Gröna vänsterns vice ordförande Edward H. Huijbens att han lämnar sitt uppdrag. Skälet är att han flyttar utomlands. Det betyder att posten blir ledig i samband med landsmötet i Reykjavík 18 till 20 oktober.

Nu meddelar Guðmundur Ingi Guðbrandsson att han vill ta över uppdraget. Han kom in i politiken för knappt två år sedan. Han var ordförande för miljöorganisationen Landvernd när partiledaren Katrín Jakobsdóttir utsåg honom till miljöminister i koalitionen med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Guðmundur Ingi Guðbrandsson skriver på Facebook att det är miljöfrågorna som han främst brinner för. Innan han blev minister hade han engagerat sig för miljön på annat sätt. Nu vill han fortsätta driva miljöpolitik i alltinget och se till så att frågorna inte glöms bort:
"Jag vill medverka till att skapa en ny tid. Jag vill se ännu fler miljövänner på kommandobryggan i isländsk politik och jag har därför bestämt mig för att kandidera till Gröna vänsterns vice ordförande på partiets landsmöte nu i oktober."
Han skriver att han vill se konkreta åtgärder för att motverka klimatförändringar och användningen av plast. Guðmundur Ingi Guðbrandsson skriver vidare att hans mål är att 2030 kunna säga att Island har lyckats ta sig an konsekvenserna av klimatförändringarna "med social rättvisa och naturskydd som ledstjärna":
"Jag vill se Island utvecklas och stärkas som naturens land där nyttjandet av naturresurser är hållbart och återbruket av mark kommer först. Nationalparker till lands och till sjöss visar tydligt nationens ambition och framsynthet  eftersom de är ett kraftfullt redskap för naturskydd och sysselsättningspolitik på landsbygden. Detta är också en vision om nya tider."
Hittills är Guðmundur Ingi Guðbrandsson den enda som har meddelat att han tänker kandidera. Hans beslut kan göra det svårt för politiker ur alltingsgruppen att ställa upp i valet.

Valet av Guðmundur Ingi Guðbrandsson är inte självklart. Han har visserligen skaffat sig en förhållandevis stark ställning internt under de två senaste åren. Men stödet är svagast på partiets vänsterfalang. Det är också därifrån som det är mest troligt med en motkandidat.

Katrín Jakobsdóttir representerar både storstad och partiets mittfåra. Sedan hon tog över som partiledare 2013 har vice ordföranden haft en stark koppling till landsbygden. När Björn Valur Gíslason hade posten kompletterades hon dessutom av en politiker med en tydlig vänsterprofil.

Det som kan tala mot Guðmundur Ingi Guðbrandsson är just att han inte har någon stark förankring på vänsterkanten. I dagsläget finns det ett ganska utbrett missnöje med den politik som Gröna vänstern för i regeringsställning ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Valet av en kandidat med vänsterprofil till vice ordförande skulle sannolikt kunna bidra till att minska missnöjet.

Guðmundur Ingi Guðbrandsson har hög trovärdighet i miljöfrågor. Inte minst har kritik från Självständighetspartiet hjälpt hans anseende internt eftersom de två partierna ofta befinner sig på olika sidor i miljödebatten.

Frågan är om det räcker för att övertyga vänsterfalangen. För en hel del medlemmar kommer miljöfrågorna i andra hand. Om den gruppen gör sig tillräckligt högljudd kan det finnas utrymme för en verklig utmanare till Guðmundur Ingi Guðbrandsson.

Här kan du läsa mer om Edward H. Huijbens avhopp.