
2016 var året då flyget tog över positionen som den största källan till utsläppen av växthusgaser på Island. Då hade framställningen av malmer varit i topp ända sedan 2006. Det var invigningen av aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður och kraftverket vid Kárahnjúkar som då resulterade i en dramatisk ökning av utsläppen.
De senaste årens turistboom har alltså gett ett liknande avtryck i utsläppsstatistiken. Och det är inte bara resandet till Island som ökat. År 2016 växte både Icelandair och Wow Air - och den expansionen pågick även under 2017.
Preliminära siffror från Hagstofa Íslands visar att flygtransporter under 2018 svarade för utsläpp av 2 781 000 ton koldioxid. Ökningen från 2017 var förhållandevis blygsamma 5 procent. Under flera år i rad hade utsläppen ökat i ännu snabbare takt. Mellan 2016 och 2017 växte de med hela 27 procent.
Framställningen av malmer - vilket i praktiken främst innebär aluminium - svarade för utsläpp av 1 819 000 ton koldioxid under 2018. Det var en liten minskning jämfört med föregående år.
Transporter till havs är den tredje största utsläppskällan. Utsläppen stannade under 2018 preliminärt på 672 000 ton. Därefter följde jordbruk och livsmedelsproduktion med 650 000 ton.
Först på femte plats kommer de isländska hushållen med koldioxidutsläpp på 630 000 ton. Fiske och fiskodling svarade för utsläpp på 425 000 ton.
Men sett till klimatavtrycket per anställd inom de olika näringarna är det framställningen av malmer som har störst miljöpåverkan. På varje heltidsjobb går det 961 ton koldioxid. För flyget är motsvarande siffra 696 ton, för havstransporter 412 ton, för odling och boskap 177 ton samt för fiske och fiskodling 112 ton.
En prognos för utsläppen under 2019 kommer först efter årsskiftet. Sannolikt är att flygets klimatavtryck då sjunker avsevärt på grund av Wow Airs och Primera Airs konkurser, nedskärningar inom inrikesflyget, flygförbudet för Boeing 737 Max 8 och 9 samt minskad turism till Island.