torsdag 24 oktober 2019

Minoritet oroar sig för konsekvenser av EU:s energipolitik

Trots kontroverserna om införandet av det tredje steget i EU:s energipolitik verkar frågans sprängkraft ha lagt sig. Bara var tredje islänning är orolig över konsekvenserna för isländska intressen. Betydligt fler är inte bekymrade över alltingets beslut att införa den nya fasen. Det visar en mätning utförd av MMR.

Införandet av det tredje steget i EU:s gemensamma energiprogram var vårens hetaste politiska fråga i alltinget. Centerpartiet ockuperade talarstolen för att förhindra den omröstning som skulle leda till ett ja till införandet. När förslaget väl klubbades var det först i september - flera månader efter den ursprungliga planen.

I somras uppgav 46 procent att de motsatte sig införandet medan 34 procent var positiva. Det förhållandet har förändrats efter omröstningen i alltinget.

Nu är det 50 procent som svarar att de inte har några bekymmer över införandet medan 34 procent är bekymrade i någon omfattning. Resterande 16 procent är varken positiva eller negativa till förslaget.

Centerpartisterna gick i takt med sina väljare i motståndet mot införandet. Hela 90 procent av partiets sympatisörer är oroliga för de effekter som den nya energipolitiken kan ha för isländska intressen. Bara 4 procent känner sig lugna.

Det är enbart bland Centerpartiets sympatisörer som det är fler som oroar sig. MMR redovisar dock inga siffror för Folkets parti - som också motsatte sig införandet.

I de två mest EU-vänliga partierna i alltinget är rollerna ombytta. Bland anhängare till Renässans är det 83 procent som inte oroar sig. Motsvarande siffra bland Socialdemokraternas väljare är 82 procent.

Även i de övriga partiernas led är det förhållandevis få som oroar sig. Bland Gröna vänsterns sympatisörer är det 68 procent som inte är bekymrade, bland Piratpartiets 62 procent, bland Självständighetspartiets 59 procent och bland Framstegspartiets 52 procent.

Oron är större bland kvinnor än bland män. Den är också utbredd bland pensionärer och bland islänningar bosatta på landsbygden.

Inställningen till EU-medlemskap är en vattendelare. Bland personer som vill att Island ska gå med i unionen är det 79 procent som inte upplever någon oro. På nej-sidan är det 54 procent som oroar sig.

Här kan du läsa mer om införandet av det tredje steget i EU:s inrikespolitik.