fredag 8 november 2019

Elva personer blir kvar på Grímsey i vinter

Bebyggelsen på Grímsey kan snart vara historia. Det tror Gunnar Gíslason, ledamot i kommunfullmäktige i Akureyri. I vinter blir det bara elva personer som stannar på ön. Om även de bestämmer sig för att överge Grímsey och flytta till fastlandet bryts en 900 år lång tradition av bofast befolkning på ön.

Exakt när Grímsey befolkades är oklart. Ön nämns i några av islänningasagorna. Dessa händelser utspelar sig tidigast omkring år 1020. Det är dock troligt att ön låg för långt bort från det isländska fastlandet för att den skulle ha koloniserats på en gång när de första nordborna anlände i slutet på 800-talet.

Grímseys existens var dock känd för de första generationerna islänningar. Även om ön var isolerad verkar det som att strandhuggen tidigt blev regelbundna. Grímsey tros ha fungerat som något av ett förråd där det gick att samla bland annat drivved och fågelägg.

I en berättelse från 1222 sägs det att det finns både kyrka och kyrkogård på Grímsey. De lär inte ha byggts utan att det fanns några bofasta på ön. Källorna från den här tiden är dock av naturliga skäl kanske inte helt pålitliga.

Men nu kan nio århundraden av kontinuerlig bebyggelse gå mot sitt slut. Det tror Gunnar Gíslason, ledamot för Självständighetspartiet i kommunfullmäktige i Akureyri, den kommun som Grímsey tillhör. Han säger till RÚV att det kan bli så att ön snart bara är bebodd om somrarna.. Det är ett av flera tänkbara scenarier:
"Men det är otroligt svårt att nu säga vilka dessa scenarier kan bli men det är helt säkert tänkbart att en av dem är att det här bara är över. Vi vet inte det. Men kanske måste vi fundera på det mot bakgrund av det som håller på att ske och har skett de senaste veckorna."
Nyligen köpte rederiet Rammi på fastlandet samtliga fiskekvoter från Sigurbjörn på Grímsey. Därmed försvann omkring hälften av fiskekvoterna från ön. Dessutom stod det klart att öns största arbetsgivare skulle bomma igen. Totalt jobbade nio personer på Sigurbjörn.

Kommunpolitiker har nu träffat de flesta öborna för att diskutera situationen. Gunnar Gíslason säger till RÚV att försäljningen av Sigurbjörn var ett hårt slag:
"Det är alltid dåligt - på det som sker nu - att det största företaget behöver sälja kvoten på grund av särskilda omständigheter och inte kan sälja en del av den utan behöver sälja allt."
I vinter blir det bara elva personer som stannar på ön. Ett hårt slag var när skolan stängdes tidigare i år. Enligt Gunnar Gíslason är det nödvändigt att öppna skolan på nytt för att kunna locka familjer till ön. Inga familjer med barn i skolåldern kommer att bosätta sig på Grímsey om det inte finns någon skola.

Här kan du läsa mer om Grímseys kamp för att överleva.