tisdag 26 november 2019

Finansminister anklagades för lagbrott - lämnade alltinget


Bjarni Benediktsson lämnade i går alltinget i vredesmod efter att ha anklagats för lagbrott. Samtidigt fortsatte avgångskraven mot fiskeministern Kristján Þór Júlíusson. Han tänker dock inte lämna sin post på grund av kopplingarna till skandalbolaget Samherji. Piratpartiets Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir efterlyser en granskning av Samherji och närstående bolag.

Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir är ordförande i alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd. När den samlades i går morse var ämnet i praktiken Kristján Þór Júlíusson. Han har starka band till Samherji och är personlig vän med bland annat vd:n Þorsteinn Már Baldvinsson. Uppgifterna om Samherjis penningtvätt och mutor i Namibia har inte fått honom att överväga att avgå.

I kallelsen stod diskussioner om etiska regler för ministrar på dagordningen. De experter som deltog kommenterade inte Kristján Þór Júlíusson. Men fiskeministern var alltså skälet till att Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir kallat till mötet.

Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir säger i Morgunblaðið att hon vill se en utredning av Samherjis kopplingar till andra bolag i branschen. Hittills har Kristján Þór Júlíusson bara ansett sig jävig när det gäller just Samherji. Hon tror att det kan finnas skäl att undersöka banden till andra företag. Och hon anser fortfarande att han bör avgå:
"Jag anser att Kristján Þórs närvaro på regeringssammanträdet, där reaktioner på Samherjifrågan beslutades, förtjänar mycket kritik. ... Han har prioriterat sin plats på ministertaburetten framför det att det kan skapas förtroende för regeringens åtgärder i Samherjifrågan."
Under eftermiddagens frågestund i alltinget vände sig en annan piratpartist, Halldóra Mogensen, till Kristján Þór Júlíusson. Hon undrade om lördagens demonstration där deltagare krävde hans avgång hade fått honom att ändra sig om ministerposten. Svaret var nej:
"Min reaktion på mötet är ingen speciell på annat sätt än att jag helt enkelt tänker fortsätta utföra mitt arbete på samma sätt som jag har gjort, utföra mitt politiska arbete och mina ämbetsskyldigheter på departementet på exakt samma sätt och bästa samvete, vakta på min lämplighet, vare sig det gäller särskilda frågor eller annat och jag tänker helt enkelt fortsätta att utföra de uppgifter som jag har anförtrotts."
Halldóra Mogensen frågade också hur många som behövde deklarera sitt misstroende mot honom för att han skulle ändra sig. Kristján Þór Júlíusson svarade att han inte hade något särskilt instrument för det. Precis som andra ministrar åtnjöt han förtroende hos vissa och misstroende hos andra.

När socialdemokraten Ágúst Ólafur Ágústsson riktade en fråga till finansminister Bjarni Benediktsson steg temperaturen ytterligare. Mot bakgrund av de brottsutredningar som nu pågår mot Samherji undrade han varför regeringen inte valt att skjuta till mer ekonomiska resurser till myndigheterna.

Bjarni Benediktsson sade att myndigheterna var finansierade för nästa år. Om behov skulle uppstå fanns det reservfonder att ta av.

Här reagerade delar av oppositionen kraftigt. De uppfattade det som att finansministern ville använda en allmän reservfond - medan regelverket säger att den här typen av extra anslag ska komma från reservfonder där pengarna öronmärkts för ett visst politiskt område.

Ágúst Ólafur Ágústsson hävdade att Bjarni Benediktsson försökte styra utredningen om Samherji. Partikamraten Oddný G. Harðardóttir anklagade honom för att bryta mot lagens krav på hantering av offentliga finanser. Hon backades upp av Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir samt socialdemokraterna Logi Már Einarsson och Helga Vala Helgadóttir.

Bjarni Benediktsson gick till motangrepp och anklagade oppositionen för opportunism. Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson hävdade att det var finansministern som var skyldig till samma sak. Folkets partis Guðmundur Ingi Kristinsson sade att det var en skyldighet att finansiera utredningen. Och partikamraten Inga Sæland undrade varför Samherjis ledning inte hade gripits och dokument hade tagits i beslag.

När det kom nya anklagelser om lagbrott hävdade Bjarni Benediktsson att oppositionen ägnade sig åt trams. Björn Leví Gunnarsson gick åter upp i talarstolen och undrade om han försökte tysta ledamöter som ville veta om finansministern faktiskt tänkte bryta mot lagen.

Här rann det över för Bjarni Benediktsson. Han ansåg att oppositionen både tolkade hans uttalanden och bestämmelserna felaktigt. Han uppmanade talmannen Guðjón S. Brjánsson att hålla bättre ordning på debatten. Därefter reste han sig och gick.