En majoritet av islänningarna anser att det är viktigt att en ny grundlag införs redan före alltingsvalet 2021. Bara var fjärde tycker att det inte är angeläget att besluta om en ny grundlag. Det är dock ingen majoritet som är missnöjd med dagens grundlag - men de som vill byta är fler än de som vill behålla den gamla. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.För sju år sedan röstade islänningarna om huvuddragen för en ny grundlag. Där sade en majoritet bland annat ja till skilsmässa mellan stat och kyrka, till indelning av landet i en enda valkrets så att alla röster väger lika tungt och till statligt ägande av naturresurser.
Tiden blev för knapp för att Socialdemokraterna - som då bildade koalition med Gröna vänstern - skulle hinna driva igenom förändringarna före valet våren 2013. Koalitionspartnern var splittrad i frågan. Socialdemokraterna sökte i stället stöd från oppositionspartier.
Efter valet bildade Självständighetspartiet och Framstegspartiet koalition. Där var intresset för en ny grundlag i det närmaste obefintligt. Bägge partierna gynnas av systemet där landsbygdsröster väger tyngre än storstadsröster. De har dessutom starka kopplingar till fiskeindustrin och lantbruket - två näringar som i regel motsätter sig förändringar av grundlagen.
Sedan dess har processen gått mycket långsamt. Nyligen föreslog Piratpartiet och Socialdemokraterna en ny grundlag baserad på det förslag som presenterades för sju år sedan. Men dagens regeringspartier - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - är inte intresserade av några genomgripande förändringar.
Just nu pågår en översyn av grundlagen i regeringens regi. Den officiella strategin är att gå igenom grundlagen steg för steg. Den processen ska utmynna i förslag som kan bli en del av en förnyad grundlag. Takten är dock långsam och regeringens intresse för reformer är marginellt.
Men bland medborgarna är intresset för en ny grundlag alltjämt stort. Hela 52 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt med en ny grundlag före valet 2021. Vidare är det 26 procent som svarar att frågan har liten eller närmast ingen betydelse. Resterande 21 procent är varken positiva eller negativa till en ny grundlag.
Kvinnor, pensionärer och personer bosatta i huvudstadsregionen är mest positiva till en ny grundlag. Män, unga islänningar och boende på landsbygden är mindre positiva till förslaget.
Hela 85 procent av Socialdemokraternas väljare vill ha en ny grundlag under den här mandatperioden. Nästan lika många - 83 procent - av Gröna vänsterns sympatisörer säger ja. Bland Folkets partis anhängare är siffran 76 procent, bland Piratpartiets 74 procent, bland Renässans 58 procent, bland Centerpartiets 20 procent, bland Självständighetspartiets 19 procent och bland Framstegspartiets 17 procent.
I dag är det 35 procent av islänningarna som är missnöjda med den befintliga grundlagen. Bara 25 procent är nöjda. Resterande 40 procent är varken positiva eller negativa.
Hela 85 procent av Socialdemokraternas väljare vill ha en ny grundlag under den här mandatperioden. Nästan lika många - 83 procent - av Gröna vänsterns sympatisörer säger ja. Bland Folkets partis anhängare är siffran 76 procent, bland Piratpartiets 74 procent, bland Renässans 58 procent, bland Centerpartiets 20 procent, bland Självständighetspartiets 19 procent och bland Framstegspartiets 17 procent.
I dag är det 35 procent av islänningarna som är missnöjda med den befintliga grundlagen. Bara 25 procent är nöjda. Resterande 40 procent är varken positiva eller negativa.
