lördag 14 december 2019

Dagens bonuscitat

"Det här var till att börja med tänkt som ganska lugnt och något mysigt. Något slags sidoprojekt men naturligtvis försöker man göra bra ifrån sig och göra det som man gör bra."

Ólöf Hallgrímsdóttir, en av ägarna av Vogafjós vid Mývatn, i Fréttablaðið om hur de för tjugo år sedan öppnade ett kafé med fokus på korna på gården.

Pojke som föll i älven under oväder hittad död

Den 16-årige pojke som föll i älven Núpá i onsdags hittades död i vattnet vid lunchtid i går. Kroppen upptäcktes av besättningen på en av kustbevakningens helikoptrar. Den hade flutit med strömmen en längre sträcka från den plats där 16-åringen föll i älven. Omkring 400 personer deltog i sökandet efter den saknade pojken.

Det kraftiga snöoväder som drog in över Island i veckan gjorde många gårdar strömlösa. En av dessa gårdar låg vid Núpá söder om Akureyri. För att få igång gårdens eget kraftverk efter stormen tog bonden hjälp av den 16-årige pojke som besökte honom.

Under arbetet överraskades de av en kraftig våg av snöslask som gjorde att bägge föll i älven. Vågen uppstod sedan den fördämning av snö och is som bildats plötsligt gav vika. Bonden lyckades ta sig upp ur vattnet. Pojken fördes bort med älven.

Omkring 400 personer deltog i sökandet. Räddningsarbetarna använde bland annat helikoptrar, drönare och hundar. Vid lunchtid i går upptäckte besättningen på en av kustbevakningens helikoptrar en kropp vid Fossgil i Núpá. Kroppen fördes till sjukhuset i Akureyri. Det uppger polisen på Facebook.

Polisen skriver på Facebook att 16-åringen var bosatt på Västmannaöarna men född i Norge. Enligt Vísir var det en familjetragedi som gjorde att han flyttade till Island.

Han var bara åtta år gammal när mamman mördades av sambon. Mannen dömdes till femton års fängelse för mordet. Pojkens isländske pappa fick vårdnaden och han flyttade till honom på Västmannaöarna.

Tre av hans vänner tände i går ljus i form av ett kors på Heimaklettur på Hemön för att hedra 16-åringens minne. Det berättar Eyjafréttir.

Här kan du läsa mer om ovädret.

Bjarni Benediktsson framröstad som mest korrupt

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson är Islands mest korrupta politiker. Tvåa på korruptionstoppen är Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Det är också de här två partiernas alltingsledamöter som innehar de övriga topplaceringarna på listan. Dessutom rankas dessa två partier som mest korrumperade.

Gunnar Smári Egilsson är grundare av Islands socialistparti och journalist. Sedan Fréttatíminn - där han var chefredaktör - gick i konkurs har han ägnat mycket tid åt att bedriva opinion på Facebook. De senaste dagarna har han låtit sina följare rösta fram Islands mest korrupta politiker och parti.

Undersökningen är alltså inte representativ. Resultatet är heller inte viktat på något sätt. Det skulle till exempel kunna vara så att en vänsterprofil som Gunnar Smári Egilsson har många vänner med liknande åsikter. Det kan ha färgat resultatet.

Men Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, räknas alltså som landets mest korrupta alltingspolitiker. Han får 100 poäng. Därefter följer Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, med 89,4 poäng. Trea på listan är Självständighetspartiets Ásmundur Friðriksson.

Ytterligare fem självständighetspartister finns på de tio översta platserna. Där finns också ytterligare en centerpartist. Tia är Steingrímur J. Sigfússon, alltingsledamot för Gröna vänstern och talman. Han är alltså den enda av dessa tio som inte representerar Självständighetspartiet eller Centerpartiet.

I botten finns de tre piratpartisterna Halldóra Mogensen, Jón Þór Ólafsson och Smári McCarthy. Alla tre fick 1,2 poäng var.

Piratpartiet var också det minst korrupta partiet med korruptionspoängen 1,4. I topp var Självständighetspartiet med 49,8 poäng. Därefter följde Centerpartiet med 40,7 poäng, Gröna vänstern med 18,9 poäng, Framstegspartiet med 17,2 poäng, Renässans med 12,8 poäng samt Socialdemokraterna och Folkets parti med 3,6 poäng var.

Dagens citat

"Jag är egentligen den sista mohikanen som håller på med detta. Det är min passion att befria naturen från minken. Jag gör inget bättre. Det är otroligt smärtsamt att inte få ordentligt betalt för det."

Snorri Rafnsson, som ägnar en stor del av sin tid åt att jaga mink för att bland annat skydda fågelbestånden, i Morgunblaðið om den statliga ersättningen för skjutna minkar.

fredag 13 december 2019

Visselblåsare från Samherji hotar ex-fru i läckt samtal



Under 2017 ringde visselblåsaren Jóhannes Stefánsson till sin tidigare hustru. Han hotade både henne och en annan person till livet. Hon spelade in samtalet och delade det med flera andra - bland annat en anställd på Samherji. Nu har samtalet dykt upp på Youtube. Somliga tror att Samherji ligger bakom publiceringen i ett sätt att försöka misskreditera Jóhannes Stefánsson.

Nyligen kunde Stundin och RÚV publicera uppgifter om hur Samherji använt sig av misstänkt penningtvätt och mutor för att komma över värdefulla fiskekvoter i Namibia. Den isländska fiskejätten ska ha betalat politiker och mellanhänder för att få fiska taggmakrill i namibiska vatten. Bolaget ska också ha kommit med falska utfästelser om jobb i landet som aldrig infriades.

En stor del av dokumenten och uppgifterna kom från Jóhannes Stefánsson. I flera år basade han över Samherjis verksamhet i Nigeria. Han hävdade att de ständiga lagbrotten var sanktionerade från bolagets högsta ledning.

Redan innan uppgifterna publicerats började Samherji svartmåla Jóhannes Stefánsson genom olika pressmeddelanden. De senaste dagarna har bolaget ifrågasatt varför inte alla hans mejl från tiden på Samherji läckts till Wikileaks.

Under gårdagen dök en video från 2017 upp på Youtube. Jóhannes Stefánsson talar med sin tidigare hustru. Han är berusad och arg. Han hotar både henne och en annan person till livet. I den ursprungliga publiceringen var inga namn anonymiserade. Videon laddades upp på ett nytt konto som tycktes ha skapats enbart för detta tillfälle.

Hustrun säger till Stundin att det inte är hon som publicerat videon. Ingen har heller gjort det på hennes uppdrag. Hon spelade in den för att hon var rädd. Hon delade den med flera närstående - däribland en anställd på Samherji.

Hon har i dag förlåtit Jóhannes Stefánsson och de har en god relation. Själv säger han till Stundin att han ångrar samtalet. Han hotade henne under en tid när han missbrukade alkohol och fruktade för sitt liv.

Stundin publicerade med hustruns godkännande en anonymiserad version av samtalet. På nätet spekulerar många i att det är Samherji som står bakom publiceringen med syftet att misskreditera Jóhannes Stefánsson. Illugi Jökulsson, krönikör i Stundin, skriver att videon är ett lågvattenmärke som inte förändrar det Samherji gjort i Namibia. Han utgår också från att Samherji på något sätt är inblandat i publiceringen. Det finns dock inga bevis för att så skulle vara fallet.

Här kan du läsa mer om skandalen kring Samherji.

Tre av fyra islänningar säger ja till dödshjälp

Tre av fyra islänningar är för dödshjälp för personer som står inför en sjukdom eller en situation som inte kan botas. Det är framför allt yngre islänningar som vill göra dödshjälp lagligt. En dödlig injektion bedöms som den bästa metoden. Det viktigaste skälet för motståndarna är risken att dödshjälp missbrukas. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

I juni i år lade åtta alltingspolitiker ett förslag riktat till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Hon skulle få uppdraget att ta fram en rapport om lagstiftningen om dödshjälp i andra länder. Den skulle i sin tur utgöra underlag för ett beslut i alltinget.

Politikerna kom från Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Renässans, Gröna vänstern, Piratpartiet och Socialdemokraterna. Men då förslaget inte fick majoritet blev det ingen utredning.

Förslaget lades även fram under 2018. Inte heller då nådde det fram till votering i alltinget. Det bidrog ändå till en ökad debatt. Det har också bildats en förening - Lífsvirðing - som verkar för införandet av dödshjälp. Suppleant i styrelsen är Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet som även var en av undertecknarna av förslaget.

Bland islänningarna finns en stor opinion för dödshjälp vid vissa omständigheter. Hela 77,7 procent säger ja till dödshjälp om en person står inför en obotlig sjukdom eller situation som upplevs som outhärdlig.

Bara 6,8 procent motsätter sig dödshjälp. Resterande 15,4 procent är neutrala i frågan.

Det viktigaste skälet till att säga nej är risken för missbruk. Det anger 30,7 procent som ett av tre skäl till att de motsätter sig införandet av dödshjälp. Vidare är det 23,5 procent som svarar att dödshjälp är emot läkares professionella och etiska skyldigheter, 21,7 procent som anser att palliativ vård är nog för att minska lidandet, 20,3 procent som uppger att dödshjälp går emot ens egna etiska värderingar medan 3,6 procent säger nej av religiösa skäl.

Den lämpligaste metoden är att en läkare injicerar en dödlig dos av ett ämne i en åder. Hela 46,8 procent svarar att det är det bästa sättet. Men det är också 19,7 procent som föredrar att personen själv sväljer en dödlig dos av ett ämne hos en organisation som fått det utskrivet av en läkare. Bara 6,8 procent tycker att det bästa är att personen själv går till ett apotek och själv kvitterar ut en dödlig dos av ett ämne.

Anmärkningsvärt är att 26,7 procent inte ville svara på frågan om lämpligaste metoden. Även om det finns en stark opinion för dödshjälp är inte lika många övertygade om hur det ska gå till i praktiken.

Kvinnor och personer i åldern 18 till 29 år är mer positiva till dödshjälp. Mer negativa är män och islänningar som har fyllt 60 år.

Piratpartiets väljare är mest positiva till dödshjälp. Mest negativa är Framstegspartiets sympatisörer. Bara 4,2 procent av Piratpartiets anhängare säger nej - vilket kan jämföras med hela 19,6 procent av Framstegspartiets anhängare.

Kritik mot bristande elförsörjning efter isländskt oväder



Hundratals hushåll är fortfarande utan ström, mängder av oframkomliga vägar och materiella skador för hundratals miljoner isländska kronor. Konsekvenserna av veckans snöstorm är fortfarande kännbara. På norra Island klagar nu kommunpolitiker på brister i elförsörjningen. Statsminister Katrín Jakobsdóttir besöker de hårdast drabbade områdena i dag.

I tisdags drog vinterns första riktiga oväder in över Island. Det var den värsta snöstormen på många år med vindar som på sina håll nådde orkanstyrka samtidigt som det snöade ymnigt. Under ett dygn fanns det knappt en enda framkomlig riksväg i hela landet. Under nästan lika lång tid låg all flygtrafik nere.

Tusentals hushåll - i synnerhet på norra Island - blev av med strömmen. På många håll i landet revs träd upp med rötterna, takpannor blåste av och fasader skalades av i stormen. Men de varningar som hade gått ut innan gjorde att konsekvenserna ändå blev förhållandevis lindriga. Inga allvarliga personskador rapporterades under själva ovädret.

En dödsolycka kan ha inträffat i onsdags kväll. En pojke hjälpte då en bonde att rensa bort is från ett eget kraftverk i Núpá söder om Akureyri. De behövde få bort isen för att få igång strömmen. Men plötsligt brast en fördämning av is och slask i älven. Vågorna slet med sig pojken. Trots en massiv räddningsinsats med bland annat dykare, hundar och helikopter har han inte återfunnits.

Förhållandena vid Núpá har varit mycket svåra med fortsatt hårda vindar och rikligt snöfall. Sökandet efter pojken kommer att fortsätta i dag. Polisen skriver på Facebook att förhållandena då väntas vara mer gynnsamma. Förhoppningarna om att han ska kunna hittas vid liv är dock små.

Boskap som har gått ute har på flera håll i landet behövt grävas upp efter att ha blivit översnöade. I Grímsnes undsatte räddningsarbetare från kåren Tintron 24 får som närmast blivit levande begravda i snömassorna. En bonde utanför Hvammstangi grävde upp tio hästar när inte mer än mulen syntes på dem. På en annan gård i samma region undsatte räddningsarbetare från Borgarfjörður elva hästar som blivit översnöade.

Just i dessa områden på nordvästra Island slog ovädret som allra hårdast. Under gårdagen var hundratals hushåll fortfarande utan ström. Ett femtiotal personer övernattade i skolan i Dalvík. Där gick det att få igång strömmen med hjälp av ett reservaggregat. Efter två dygn utan el hade många andra hus börjat bli riktigt kalla.

Den första riktigt hårda kritiken kom också under gårdagen. Kommunfullmäktige i Húnaþing vestra skriver i ett uttalande att samhällets infrastruktur svek invånarna under ovädret. Medan frivilligorganisationer som Röda korset och räddningstjänsten var väl förberedda hade inte bolag som ansvarar för elförsörjning och telekommunikation gjort tillräckligt för att förebygga avbrott.

I Skagafjörður skriver politikerna i fullmäktige i ett uttalande att sårbarheterna i bland annat elförsörjning är oacceptabla i ett modernt samhälle. Bristerna tvingar i sin tur räddningsarbetare att ge sig ut medan ovädret pågår för att försöka hålla igång nödvändig infrastruktur i samhället.

Almannavarnir pekar i en rapport ut en rad brister. De materiella skadorna går på hundratals miljoner isländska kronor.

Det nationella säkerhetsrådet sammankallades i går för att utvärdera situationen. Där fanns enligt ett pressmeddelande också representanter för organisationer som deltagit i insatserna under och efter ovädret.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook att naturens krafter inte kan kontrolleras men att förberedelserna inför katastrofer måste vara så goda som möjligt. I dag bildar hon en arbetsgrupp som ska jobba för att garantera elförsörjningen även vid kraftiga oväder.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson skriver på Facebook att snöstormen visade på svagheter i samhällets infrastruktur. Under dagens regeringssammanträde kommer han att ta upp frågan för att se vad som kan förbättras.

Både Katrín Jakobsdóttir och Sigurður Ingi Jóhannsson reser i dag till de värst drabbade områdena på norra Island. Med följer också näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir och justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.

Här kan du läsa mer om ovädret.

Dagens citat

"Det här blir som ett samhällsutrymme dit människor kan komma och sätta sig ned och ha den fina utsikten här där ön, fjorden, valarna och badtunnorna syns. Så vi kan snarare få människor att stanna till och att handla då och kanske inte nödvändigtvis de här matvarorna."

Gunnar Jóhannsson, ordförande för Verslunarfélag Drangsness, i RÚV om hur han tänker sig framtiden för den nya butiken i Drangsnes som öppnade fem dagar efter att Kaupfélag Steingrímsfjarðar stängt på orten - läs mer här.

torsdag 12 december 2019

Sönderblåsta rutor och avblåsta tak i Árneshreppur



I över ett dygn blåste det storm eller mer i Árneshreppur. På flygplatsen i Gjögur nådde vindarna som mest 40 meter i sekunden i byarna. Ett stort antal fönsterrutor på Finnbogastaðaskóli krossades under ovädret. Taket blåste av Valgeirsstaðir. Eftersom vägen till kommunen är oframkomlig är det oklart när skadorna kan åtgärdas.

Strandir var en av de regioner som drabbades först och värst av veckans oväder. I Gjögur i Árneshreppur började det blåsa storm vid 7-tiden i tisdags. Som mest blåste det 40 meter i sekunden i byarna. Först ett drygt dygn senare mojnade vindarna något - men nådde alltjämt stormstyrka i byarna.

Hela Árneshreppur blev utan ström. Under torsdagseftermiddagen hade övriga delar av Västfjordarna fått tillbaka strömmen. Vägen till Árneshreppur är oframkomlig efter snöovädret. Det är osäkert när den kan plogas. Så länge som det blåser så kraftigt är det svårt att hålla den öppen.

De materiella skadorna var omfattande. Finnbogastaðaskóli i Trékyllisvík fick nyligen nya fönster. Ett stort antal rutor krossades under ovädret. Vid den närliggande prästgården i Árnes blåste delar av fasaden bort, rapporterar Fréttablaðið.

I Valgeirsstaðir i Norðurfjörður har Ferðafélag Íslands ett hus som under somrarna erbjuder sängplatser åt vandrare och andra turister. Huset drabbades enligt Fréttablaðið av stora skador. Fasaden på huvudbyggnaden från 1944 blåste bort på flera ställen. På tillbyggnaden från 1977 blåste taket bort i stormen.

Den oframkomliga vägen gör att det är osäkert när skadorna kan repareras. Lokalbefolkning har försökt åtgärda skadorna med provisoriska reparationer för att inte byggnaderna ska förstöras ytterligare.

Här kan du läsa mer om veckans stora oväder.

Mjóifjörður får ljusledare allra sist på Island

En ljusledare sträcker sig nu från Seyðisfjörður till Mjóifjörður. Det betyder att de elva året runt-boende i Mjóifjörður nu får pålitliga kommunikationer och tillgång till bredband. Mjóifjörður är den sista bebyggelsekärnan i landet som får ljusledare. En tvist med en schweizisk markägare försenade arbetet avsevärt.

I vinter är det bara elva personer som bor i Mjóifjörður på östra Island. Den enda vägen till fjorden är i regel igensnöad hela vinterhalvåret. De boende är beroende av en båtförbindelse till Neskaupstaður som går två gånger i veckan.

Nyligen valde Vegagerðin att ploga vägen över Mjóafjarðarheiði. Skälet till att myndigheten öppnade sträckan över heden var ett planerat besök av kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Han var på plats för att fira att ljusledare nu kopplar ihop Mjóifjörður och Seyðisfjörður.

Ljusledaren ersätter det gamla mikrovågsnätet. Kommunikationerna har länge varit ett problem. Mikrovågsnätet har varit opålitligt. När det har varit ur funktion har radiotelefoni från någon av de båtar som har Mjóifjörður som hemmahamn varit den enda möjligheten att kommunicera med omvärlden.

Mjóifjörður är den sista bebyggelsekärnan på Island som får ljusledare. Förutom stabila kommunikationer ger den möjlighet till bredband med en hastighet på 100 megabit i sekunden.

Arbetet tog betydligt längre tid än väntat. Ljusledaren har dragits genom Austdalur, en fastighet som ägs av den schweiziske konstnären Christoph Büchel som flyttade till Island 2007. Det tog lång tid att få klartecken.

Christoph Büchel motsatte sig förslaget att dra ljusledaren över ett myrområde. Han ansåg att den sträckningen medförde för stora risker för naturen. I stället fick myndigheterna till sist dra ljusledaren längs spår och stigar. Den sträckningen blev betydligt dyrare för staten.

Sigurður Ingi Jóhannsson säger i ett pressmeddelande att internet och andra kommunikationer är nödvändiga för att landsbygden ska kunna utvecklas. Med pålitliga kommunikationer kommer också olika typer av jobbmöjligheter:
"Det har betydelse att människor har ett verkligt val av boende och har möjligheter att välja jobb oberoende av plats och därför är det fantastiskt att fira den här milstolpen med invånare i Mjóifjörður. ... Det hade blivit dags att koppla ljusledare hit och det är glädjande att sluta cirkeln här med den viktiga etappen att alla landets bebyggelsekärnor nu har möjlighet till bra nätuppkoppling. Vi ser rikt varierande service dyka upp som ofta bara erbjuds på nätet och ger människor lika förutsättningar för att använda."
Här kan du läsa mer om Mjóifjörður.

Islands sista dagstidningar fortsätter tappa läsare

Både Fréttablaðið och Morgunblaðið fortsätter att förlora läsare. Islands två sista dagstidningar är nu enligt Gallup både nere på historiskt låg läsning. Bara 37,1 procent läser den gratisutdelade Fréttablaðið - och endast 22,3 procent läser Morgunblaðið. De flesta privatägda medierna gick dessutom med förlust under 2018.

De privatägda isländska medierna kämpar mot vikande upplagor och ekonomiska bekymmer. Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir vill därför införa ett presstödssystem som gör att upp till 18 procent av de redaktionella kostnaderna kan återbetalas. Det ska dock finnas ett tak på 50 miljoner isländska kronor om året per redaktion.

Frågan är dock om förslaget kommer att bli verklighet. Lilja Alfreðsdóttir misslyckades med att driva igenom det före sommaren. Sedan dess har återbetalningsnivån sjunkit från 25 till 18 procent. Inom Självständighetspartiet finns dock ett utbrett motstånd mot förslaget. Regeringspartierna är därför inte eniga i frågan.

De dystraste siffrorna gäller Morgunblaðið som ges ut av Árvakur. Bolaget gjorde förra året en förlust på 415 miljoner isländska kronor. I oktober sjönk tidningens räckvidd till rekordlåga 22,3 procent. Sedan Gallup började mäta dagstidningarnas räckvidd 2007 har andelen islänningar som läser Morgunblaðið halverats.

Trots ständiga förluster och sjunkande upplaga har Morgunblaðið ändå en förhållandevis stabil position på marknaden. Några av landets största fiskebolag pumpar ständigt in nya pengar i tidningen för att undvika konkurs. Än så länge anser de att Morgunblaðið är en tillräckligt viktig opinionsbildare för att de ska finansiera utgivningen.

De verkar dock inte helt oberörda av de ständiga förlusterna. I slutet på november varslades femton anställda inom Árvakur. Skälet var just den bekymmersamma ekonomin.

Huvudkonkurrenten är den gratisutdelade Fréttablaðið. Tidningen behåller positionen som störst på Island - men räckvidden krympte i oktober till historiskt låga 37,1 procent.

Fréttablaðið har fått nya ägare under 2019. Storägare är nu investeraren Helgi Magnússon. Torg - det bolag som står bakom utgivningen - gjorde förra året en vinst på 39 miljoner isländska kronor.

I samband med ägarbytet slussades Hringbraut in i koncernen. Om inte affären hade blivit av hotades Hringbraut av konkurs. Resultatet för 2018 slutade med en förlust på 76 miljoner.

Tidigare ingick Fréttablaðið i samma koncern som bland annat tv-kanalen Stöð 2, radiokanalen Bylgjan och nyhetswebben Vísir. De köptes över till Sýn, en koncern som gjorde 473 miljoner i vinst under 2018. Det var dock ett resultat som var långt sämre än förväntat. Sýn var också det bolag på börsen i Reykjavík som minskade mest i värde under året.

Den näst största ekonomiska förloraren under 2018 var Frjáls fjölmiðlun som ger ut DV. Förra året gjorde bolaget en förlust på 240 miljoner. Tidningen lästes i oktober av 7,3 procent av islänningarna. Den tredje största förloraren var Birtingur - som ger ut en rad tidskrifter - som tappade 168 miljoner.

Stundin - som utkommer varannan vecka - gjorde en vinst på 10 miljoner. Viðskiptablaðið - som kommer en gång i veckan - tjänade 1,9 miljoner. Räckvidden var 7,6 procent. Nyhetswebben Kjarninn - som även ger ut Vísbending - gick back med 2,5 miljoner.

Síminn - som bland annat driver en tv-kanal - gjorde 282 miljoner i vinst.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Dagens citat

"Det här är hög försäljningsprovision och de äter upp avsevärt kapital inifrån företagen. ... Att bojkotta dessa parter skulle mycket snabbt ha omfattande inverkan på hela turismnäringen."

Jóhannes Þór Skúlason, vd för turismföretagarnas branschorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, i Fréttablaðið om den provision som övernattningsställen betalar till bokningssajter som Booking och Expedia.

onsdag 11 december 2019

Vinterns första riktiga oväder drog in över Island

Illustration: Vegagerðin
För första gången någonsin utfärdade Almannavarnir en röd vädervarning. Myndigheter, kommuner och statsminister Katrín Jakobsdóttir tillhörde dem som uppmanade alla att hålla sig inomhus. I förmiddags fanns knappt en enda framkomlig riksväg på hela Island. Ändå var konsekvenserna av det värsta vinterovädret på länge förhållandevis begränsade.

Efter lunchtid i går drog den första riktiga vinterstormen in över Island. Och det var också ett av de värsta ovädren på mycket länge. Inga plan landade eller lyfte i Keflavík. Även inrikesflyget låg nere. Bussar såväl i städerna som på landsbygden ställdes in. Mängder av företag och skolor stängde tidigare så att alla skulle hinna hem innan ovädret slog till.



I de förebyggande åtgärderna ingick även bland annat att tillfälligt ta ned julgranen från Austurvöllur i Reykjavík.

Ovädret kom med enorm kraft. Nästan hela landet drabbades av vindar rejält över stormstyrka och kraftigt snöfall. I förmiddags var så gott som samtliga riksvägar avstängda eller oframkomliga. Mängder av hushåll och företag var utan el. Tak lossnade, fönsterrutor krossades och träd blåste till marken.



Inne i Reykjavík blåste det så hårt att sten och tång från stränder och hav flög in över vägar. Räddningstjänsten gjorde hundratals utryckningar över hela landet.

Ändå var konsekvenserna förhållandevis begränsade. Varningarna om det annalkande ovädret började flera dagar innan. Statsminister Katrín Jakobsdóttir uppmanade på Facebook alla att hålla sig inomhus. Almannavarnir utfärdade för första gången en röd vädervarning för Strandir och Norðurland vestra. Den utvidgades senare till hela Västfjordarna och Norðurland eystra.

På många håll i landet kommer skolorna att vara stängda i dag. Flygtrafiken från Keflavík kommer troligen att dras med förseningar. Vissa större vägar kommer inte att öppnas förrän i morgon. Och i dag fortsatte ovädret in över östra Island - den region som inte drabbades så hårt redan under gårdagen.

Professor: Hekla är Islands svar på White Island

Geofysikern Páll Einarsson har i många år varnat för ett snabbt utbrott i Hekla. Han befarar att vulkanen kan vakna till liv så snabbt att både flygtrafik och turister hamnar i fara. Páll Einarsson säger i Morgunblaðið att situationen vid Hekla är den som påminner mest om det senaste utbrottet på nyzeeländska White Island.

När vulkanen på White Island erupterade i veckan fanns 47 personer på ön. Sex personer har omkommit och åtta är saknade. Förhoppningarna om att någon av dessa åtta ska ha överlevt utbrottet är i det närmaste obefintliga. Ytterligare trettio personer vårdas på sjukhus medan tre har skrivits ut.

Utbrottet på White Island var det första sedan 2016. Nyzeeländska myndigheter hade den senaste tiden höjt varningsnivån eftersom det fanns tecken på att ett utbrott kunde vara på väg. Skälet var bland annat ökande rörelser i jordskorpan och stigande halter av vulkangaser i luften.

Utbrottet var inte stort. Men med aska som kan nå temperaturer på upp till 1 000 grader och höga halter av giftiga vulkangaser i luften är förutsättningarna små för att kunna överleva för den som befinner sig i direkt anslutning till utbrottet. En grupp av turister vandrade i kratern ungefär samtidigt som utbrottet började.

Páll Einarsson, professor emeritus i geofysik vid Háskóli Íslands, har i många år varnat för konsekvenserna av ett snabbt utbrott i Hekla. Han säger i Morgunblaðið att Hekla är den isländska vulkan som sett till riskerna påminner mest om White Island:
"Vi har vår egen version av det här vilket är Hekla och turismen där."
Skälet till att Páll Einarsson varnar för Hekla är flygtrafiken och turismen. Dagligen flyger ett stort antal plan rakt över vulkanen. Han tror att ett snabbt utbrott skulle kunna utgöra en risk för flygtrafiken. De jordskalv som förebådar ett utbrott i Hekla kan komma så tätt inpå som tjugo minuter före dess början.

Páll Einarsson befarar att askpelaren från Hekla snabbt skulle kunna nå samma höjd som flygtrafiken. Vulkanaskan skulle kunna leda till motorproblem för flygplanen. De analyser som gjorts av flygplatsbolaget Isavia tonar dock ned riskerna. Slutsatsen är att det vid ett utbrott kommer att finnas tid att dirigera om flygtrafiken.

Den andra risken är turismen. Páll Einarsson säger i Morgunblaðið att Hekla är populärt bland klättrare. Eftersom vulkanen kan eruptera med kort varsel befinner sig alla som är på väg upp eller ned för fjället för livsfara vid ett utbrott.

Riskerna påminner om White Island. Ett utbrott i Hekla kan sprida höga halter av giftiga vulkangaser. Askan kan göra det omöjligt att se. Och stenar och klippblock som kastas upp i luften utgör en fara för alla som befinner sig på sluttningarna.

Veðurstofa Íslands följer utvecklingen vid Hekla. Det senaste utbrottet inträffade 2000. Vulkanen har i dag passerat de nivåer som då krävdes för ett utbrott. De senaste åren har en rad mindre jordskalv skett vid Hekla. Myndigheterna har då ibland höjt beredskapen och uppmanat turister att hålla sig borta. Än så länge har dock utbrottet uteblivit.

Här kan du läsa mer om Hekla.

Ex-minister: Avhopp behöver inte försvaga Gröna vänstern

Andrés Ingi Jónssons avhopp från Gröna vänstern i alltinget behöver inte försvaga partiet. Det anser tidigare statsministern Þorsteinn Pálsson. Statsvetaren Birgir Hermannsson är inte särskilt överraskad över den interna splittring som nu åter kommer upp till ytan. Gröna vänstern har hela tiden varit kluvet om att regera ihop med Självständighetspartiet.

När Gröna vänstern efter valet hösten 2017 bildade regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet förenades de två partier som befann sig längst ut till höger och längst ut till vänster på den politiska kartan. För vissa medlemmar var samarbetet svårt att svälja.

Inom Gröna vänsterns socialistiska falang hade Självständighetspartiets skattesänkningar och privatiseringar länge betraktats som den politiska huvudmotståndaren. Inom Självständighetspartiet hade Gröna vänsterns motsatta syn på samma sätt uppfattats som en motpol.

Men i avgörande frågor var de politiska skiljelinjerna närmast utraderade. Inget av partierna vill närma sig EU. Intresset för att reformera fisket eller jordbruket är obefintligt. Inga större förändringar av grundlagen kommer att ske så länge de två partierna sitter vid makten.

Nyligen valde Andrés Ingi Jónsson att lämna Gröna vänsterns alltingsgrupp. Han ansåg att partiet hade kompromissat bort för mycket i för många hjärtefrågor. Han följde utträdet med att lägga ned sin röst i voteringen om regeringens budget för 2020.

Avhoppet innebar att regeringens majoritet i alltinget krympte till 34 mandat mot 29. Dessutom betraktas Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir som ett osäkert kort. Både hon och Andrés Ingi Jónsson röstade emot att Gröna vänstern skulle bilda koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

I veckan fick avhoppet konkreta konsekvenser i fördelningen av platser i alltingets nämnder. Andrés Ingi Jónsson miste samtliga platser där han satt som företrädare för Gröna vänstern. Han förlorade bland annat sin ordinarie plats i allmän- och utbildningsnämnden. Den gick till Steinunn Þóra Árnadóttir.

Renässans Jón Steindór Valdimarsson valde dock att lämna sin plats i grundlags- och tillsynsnämnden. Det beslutet gjorde att Andrés Ingi Jónsson ändå fick en nämndplats.

En som har hyllat Andrés Ingi Jónssons beslut är Sóley Tómasdóttir, som tidigare representerade Gröna vänstern i kommunfullmäktige i Reykjavík. Hon skrev på Facebook att hon välkomnade avhoppet eftersom hon ansåg att partiet hamnat på villovägar genom regeringssamarbetet:
"Det är illa att se hur rörelsen som jag en gång trodde kunde förändra samhället till det bättre bli färg- och kraftlösare för varje dag."
Avhoppet gjorde att debatten om den interna splittringen började på nytt. Birgir Hermannsson, statsvetare vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att det missnöje som finns bland vissa partimedlemmar inte har lagt sig:
"Underströmmen visade sig direkt från början. Människor från partiets gräsrötter deklarerade sitt motstånd mot regeringssamarbetet. Sedan hördes inte mycket från dem. Jag har inte märkt att människor har deklarerat sitt motstånd sedan dess. Men inom politiken finns det ibland en underström som man inte räknar med."
Þorsteinn Pálsson var tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet. Han har sedan dess gått med i Renässans. Han skriver i Hringbraut att Andrés Ingi Jónssons avhopp inte behöver försvaga Gröna vänstern. Han tror snarare att Andrés Ingi Jónsson inte insett hur mycket Gröna vänstern har gemensamt med Självständighetspartiet:
"Andrés Ingi Jónsson är uppenbarligen en principfast idealist i politiken. Men det är ett missförstånd att hans gamla partis motståndskraft har försvagats i det här regeringssamarbetet. Det ligger troligen närmare till hands att Gröna vänstern aldrig har befunnit sig på den plats inom politiken som Andrés Ingi har trott att det fanns."
Här kan du läsa mer om Andrés Ingi Jónssons avhopp.

Dagens citat

"Parlamentet i landet godkänner att genomföra en undersökning av skattesmitning och bidrag ur statskassan till en viss samhällsgrupp. Finansministern låter utföra rapporten men bestämmer sig för att sticka den under stol eftersom den skada honom. Ett av hans första verk, efter att han satt sig på ministerstolen, var att sänka anslag till tillsynsmyndigheter då han själv anklagats för att åt sig själv och sina släktingar ha tillskansat sig stora summor när han hade information från ett offentligt jobb som han hade innan han blev finansminister."

Ekonomen Bolli Héðinsson skriver i Fréttablaðið att många isländska beslutsfattare - i det här fallet finansminister Bjarni Benediktsson - kan betraktas som korrumperade.

tisdag 10 december 2019

Dyrare att köra rattfull och mot rött ljus på Island

Böterna för att köra mot rött ljus ska höjas från dagens 30 000 till 50 000 isländska kronor. Och dessutom skärps påföljden för rattfylleri. Böterna hålls oförändrade - men personer som kör rattfulla förlorar körkortet under längre tid. Förslagen - som nu är ute på remiss - kommer från regeringen efter initiativ från riksåklagaren.

I dag kostar det 30 000 isländska kronor att köra mot rött ljus på Island. Nu vill alltså riksåklagaren och regeringen höja böterna till 50 000 kronor. Syftet med att skärpa påföljden är att avskräcka bilister från att bryta mot lagen.

Även straffen för rattfylleri ska skärpas. Den som i dag ertappas med 1,2 till 1,5 promille i blodet blir av med körkortet i ett år. Den tiden ska nu förlängas till ett och ett halvt år. Böterna blir däremot oförändrade på 180 000 isländska kronor.

I dag är det översta steget en alkoholhalt på 2,01 promille eller högre. Då är straffet böter på 210 000 kronor och förlorat körkort i två år. Enligt det nya förslaget blir böterna 240 000 kronor och körkortet dras in i tre år.

Men en ny nivå införs för den som har mer än 2,51 promille alkohol i blodet. Böterna blir då 270 000 och körkortet går förlorat i tre och ett halvt år.

Aron och Emilía populäraste namnen på Island

Aron och Emilía var de populäraste namnen för nyfödda på Island under 2018. Bland pojkarna var Alexander tvåa och Emil trea. Bland flickorna var Embla näst populärast följt av Ísabella. Både Hekla och Katla - som bägge även är namn på vulkaner - ökar i popularitet. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Såväl Aron som Emilía har de senaste åren tillhört de vanligaste namnen som nyblivna föräldrar ger sina barn. Så var det även under 2018. Bägge namnen var dessutom i topp också under 2017.

Aron var alltså 2018 års populäraste pojknamn. Det var 51 nyfödda pojkar som fick namnet Aron. Tvåa var Alexander med 39 nya bärare, trea Emil med 35 samt på delad fjärde plats Kári och Viktor med 29 var.

Jökull - som var tvåa 2017 - faller tillbaka till åttonde plats med 24 nya bärare. Andra namn som minskar i popularitet är bland annat Arnar, Jón, Guðmundur och Kristján.

Bland klättrarna märks Mikael, Sölvi, Úlfur, Jóhann, Baltasar och Óliver.

I topp bland flickorna är Emilía med 30 nya bärare. Tvåa är Embla med 27 och på delad tredje plats finns Ísabella, Katla och Sara med 21 var.

Katla är en av Islands mest kända och fruktade vulkaner. Men namnet tycks alltså inte avskräcka nyblivna föräldrar. Det gör heller inte Hekla - en annan välkänd vulkan. Hekla är det sjätte populäraste namnet med 20 nya bärare. Båda namnen ökar i popularitet.

Andra klättrare är Saga, Emma, Alexandra, Ingibjörg och Birta.

Bland de flicknamn som minskar i popularitet finns Eva, Anna, Katrín, Viktoría, Guðrún och Bríet.

Jón och Guðrún blir alltså mer sällsynta. De två namnen fortsätter dock att vara de i särklass vanligaste bland befolkningen som helhet.

Statsminister: Nästa val på Island kan bli hösten 2021

Hösten 2021 är den troligaste tidpunkten för nästa val till alltinget. Det svaret gav statsminister Katrín Jakobsdóttir i veckan på en fråga från Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet. Då har det gått fyra år sedan senaste valet. Men hon utesluter inte att mandatperioden kan kortas. I så fall sker valet redan under våren 2021.

När koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid sprack under sensommaren 2017 gick det inte att bilda någon ny regering. Lösningen blev nyval. Valet till alltinget hölls i oktober 2017.

Nyvalet skedde nästan på dagen ett år efter det senaste valet. Även det valet tidigarelades. Då hade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på försommaren 2016 tvingats avgå som statsminister sedan det uppdagats att han mörkat sitt ägande i bolag i skatteparadis.

Självständighetspartiet och Framstegspartiet fortsatte att regera - men mandatperioden kortades med ett halvår som ett sätt att tillmötesgå de tusentals islänningar som protesterade mot skandalen. Det valet hölls i oktober 2016.

Val till alltinget sker i regel under våren. Skälet är bland annat att det brukar vara svårt att hinna med budgetarbetet när valet sker på hösten. När Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet bildade koalition efter förra valet gjorde tidsbrist att budgeten för 2018 hade få avtryck från de tre partierna. I stället var det till stor del en budget som tagits fram av tjänstepersoner.

Nu har alltså drygt halva mandatperioden passerat. Sista datumet för nästa val till alltinget är den 24 oktober 2021.

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, vände sig i veckan till statsminister Katrín Jakobsdóttir under en frågestund. Hon efterlyste ett besked om när regeringen ansåg att nästa val borde hållas.

Katrín Jakobsdóttir svarade att hon i dagsläget inte hade några planer på att tidigarelägga valet. I så fall skulle islänningarna välja ett nytt allting i oktober 2021. Men något beslut fanns inte från regeringens sida. Senast till hösten tänkte hon diskutera en lämplig valdag med de övriga partiledarna.

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir var inte nöjd med svaret. Hon ansåg att det var för sent att diskutera en ändring av valdagen så tätt inpå. Hon tyckte också att det var olämpligt att hålla valet på hösten. Skälet var just den korta tid som en ny regering får på sig att ta fram en budget för nästa år.

Dagens citat

"När vägen har blivit dålig så ökar offroad-körningen kraftigt och jag tycker att det är lite konstigt att inte nationalparken gör mer för att visa att när vägen är dålig så ökar offroad-körningen kraftigt. Vi som kör i området ser det."

Gísli Rafn Jónsson, chaufför vid Mývatn Tours, i RÚV om hur dåligt underhåll av vägen till Askja och andra fjällvägar gör att fler i stället väljer att köra utanför vägarna.

måndag 9 december 2019

Arnaldur Indriðason säljer 14 miljoner böcker

Arnaldur Indriðasons böcker har nu sålts i 14 miljoner exemplar över världen. Det gör honom till den mest lästa isländska författaren. Nobelpristagaren Halldór Laxness böcker har tryckts i 10 miljoner exemplar. Yrsa Sigurðardóttir och Ragnar Jónasson har båda passerat miljonen sålda exemplar. Det uppger Morgunblaðið.

I snart två årtionden har Arnaldur Indriðason varit Islands bäst säljande författare på hemmaplan. De senaste åren har han fått hård konkurrens av Yrsa Sigurðardóttir. Båda kämpar nu i regel varje jul om att toppa försäljningslistan med nya böcker.

Arnaldur Indriðason har dock ett rejält försprång när det gäller försäljningen över hela världen. Hans böcker har nu enligt Morgunblaðið sålts i mer än 14 miljoner exemplar. Yrsa Sigurðardóttirs böcker har sålts i drygt fem miljoner exemplar. Ragnar Jónasson - en deckarförfattare som på senare tid skördat stora framgångar i bland annat Frankrike - har passerat en miljon sålda böcker.

Den näst bäst säljande författaren genom tiderna är Nobelpristagaren Halldór Laxness. Hans verk har sålts i tio miljoner exemplar.

Vattenfallet Goðafoss på väg mot fridlysning

Goðafoss på norra Island ska fridlysas. Förslaget om att freda vattenfallet kommer från Umhverfisstofnun. Goðafoss är ett av de populäraste besöksmålen i regionen. Varje år stannar hundratusentals turister för att beskåda forsen. Fristen för att lämna synpunkter på fridlysningen löper ut den 9 mars nästa år.

År 1000 var Þorgeir Þorkelsson lagman på alltinget. Han utsågs 985 - och under samma tid uppstod en konflikt mellan kristna och asatroende. Allt fler argumenterade för att Island skulle gå över till kristendomen. Þorgeir Þorkelsson fick uppdraget att lösa tvisten.

Þorgeir Þorkelsson beslutade att Island skulle kristnas. Men det rörde sig ändå om något av en kompromiss. De islänningar som inte tog steget över till kristendomen fick fortsätta med asatrons traditioner som att hålla blot och att äta hästkött. De fick dock se till att göra det i smyg för att inte utmana de kristna.

På väg hem till Ljósavatn från alltinget på Þingvellir stannade han vid ett stort vattenfall. Där kastade Þorgeir Þorkelsson sina gudabilder i forsen. Den händelsen kom att symbolisera övergången till den kristna tron.

Vattenfallet Goðafoss har fått sitt namn av den händelsen. Isländskans goði betyder 'gode', alltså en hövding under tiden före kristendomen.

Forsen är en av de populäraste turistattraktionerna på norra Island. Den ligger precis vid ringvägen mittemellan Akureyri och Mývatn. Här stannar varje år hundratusentals besökare för att beskåda vattenfallet.

Goðafoss har en fallhöjd på nio till sjutton meter. Forsen är trettio meter bred.

Nu vill Umhverfisstofnun fridlysa själva Goðafoss samt marken runt omkring såväl som delar av älvarna Skjálfandafljót och Hrúteyjarkvísl. Om förslaget blir verklighet innebär det att myndigheten tar över ansvaret för att vårda platsen.

Kommunen Þingeyjarsveit, Minjastofnun Íslands, miljö- och naturresursdepartementet samt ägarna av fastigheterna Hrifla, Ljósavatn och Rauðá har deltagit i förarbetet. Fristen för att lämna in synpunkter på förslaget löper ut den 9 mars 2020.

Fiskeminister granskas för band till skandalbolag

Fiskeminister Kristján Þór Júlíussons lämplighet ska granskas efter ett initiativ från tre oppositionspolitiker. När han tillträdde lovade han att han inte skulle delta i beslut med koppling till Samherji - ett bolag han har starka band till. Trots uppgifter om mutor och penningtvätt från bolaget har han aldrig betraktat sig som olämplig.

När Stundin och RÚV avslöjade att Samherji betalat mutor och tvättat pengar för att komma över fiskekvoter i Namibia valde fiskeminister Kristján Þór Júlíusson att ringa vd:n Þorsteinn Már Baldvinsson. Syftet var att höra hur han mådde.

Kristján Þór Júlíusson och Þorsteinn Már Baldvinsson är barndomsvänner. I nitton år var Kristján Þór Júlíusson styrelseordförande för Samherji. Sedan han valdes in i alltinget har han fortsatt jobba för bolaget.

I Västfjordarna är duon i det närmaste ökänd. När Samherji växte genom att köpa upp konkursmässiga företag på landsbygden och ta med sig kvoterna skaffade sig bolaget ett rykte som hårdfört. Det omdömet gällde inte minst Þorsteinn Már Baldvinsson.

Kristján Þór Júlíusson satt på två stolar när Samherji 1997 köpte rederiet Hrönn i Ísafjörður. Samtidigt var han styrelseordförande för Samherji. Þorsteinn Már Baldvinsson lovade att ägarbytet inte skulle ha några konsekvenser för Hrönn. Två år senare svek han löftet och överenskommelsen med den tidigare ägaren av Hrönns nya trålare. Både båten och fiskekvoterna försvann från Ísafjörður.

Försvunnit hade då redan Kristján Þór Júlíusson. Han fick jobb som kommunchef i Akureyri, den stad där Samherji har sitt huvudkontor. Det var också i den regionen som fiskekvoten på 2 000 ton torsk som bolaget fick med sig från Ísafjörður hamnade. Kristján Þór Júlíusson slutade som styrelseordförande 1998.

När Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet bildade regering efter valet 2017 utsågs Kristján Þór Júlíusson till fiske- och jordbruksminister. Han sade då att han skulle pröva sin lämplighet varje gång det dök upp en fråga som rörde Samherji. Hittills har han inte meddelat att han skulle ha gjort någon sådan prövning - och han har heller inte betraktat sig som olämplig.

Regeringens svar på skandalen kring Samherji var att föreslå ökad transparens för bolag som har stora fiskekvoter. Förslaget var en direkt konsekvens av avslöjandena om hur Samherji enligt RÚV och Stundin mutat sig till kvoter för taggmakrill i Namibia och tvättat pengar i skatteparadis för att ta hem vinster och betala ut löner.

Kristján Þór Júlíusson var en av de ministrar som skulle arbeta med planen. Han har också varit med på en rad regeringssammanträden där Samherji diskuterats. Inte heller här ansåg han att banden till Samherji gjorde honom olämplig. Under en frågestund i alltinget i november sade han att han aldrig ifrågasatt sin lämplighet i några beslut.

Han har också backats upp av de tre regeringspartiernas ledare. De har avvisat krav på oppositionen på att han tillfälligt borde lämna sin post medan utredningen av Samherjis verksamhet i Namibia pågår.

En annan fråga gäller maxtaket på ett bolags andel av de totala fiskekvoterna. Samherji har i utlandet presenterat sig som att Síldarvinnslan, som till 45 procent ägs av Samherji, skulle vara inlemmat i koncernen - något som skulle innebära att den tillåtna gränsen passerats. Samma sak gäller om Útgerðarfélag Akureyringa och Gjögur räknas in i koncernen. Dessutom brukar Samherji internationellt hävda att bolaget är Islands största fiskeföretag - och det är bara sant om andra bolag inkluderas i koncernen.

Även här har Þórhildur Sunna Ævarsdóttir efterlyst information om hur Kristján Þór Júlíusson resonerat när han tagit ställning till olika politiska beslut.

Nu ska Kristján Þór Júlíussons syn på sin egen lämplighet granskas. Initiativet kommer från alltingets grundlags- och tillsynsnämnd. Majoriteten - alltså regeringspartiernas företrädare - röstade emot förslaget. Men för att driva igenom en granskning krävs bara tre röster. Piratpartiets Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, Socialdemokraternas Guðmundur Andri Thorsson och politiske vilden Andrés Ingi Jónsson sade ja.

Majoriteten röstade alltså nej. De ansåg att Kristján Þór Júlíusson först borde kallas inför nämnden för att svara på frågor. Därefter kunde ledamöterna besluta om att inleda en granskning.

De tre oppositionspolitikerna ville inte invänta en sådan utfrågning. Kristján Þór Júlíusson är inte heller skyldig att komma till nämnden.

Oppositionen var inte enig. Centerpartiets Þor­steinn Sæ­munds­son motsatte sig inte bara genomlysningen. Han förklarade också att han inte hade förtroende för Þórhildur Sunna Ævarsdóttir. Därefter lämnade han sammanträdet.

Det som nu ska granskas är alltså hur Kristján Þór Júlíusson bedömer sin egen lämplighet. Oppositionspolitikerna vill få besked om hur hans egen prövning går till och vilka kriterier han använder.

Trots att Þórhildur Sunna Ævarsdóttir är nämndens ordförande och dessutom står bakom initiativet kommer hon inte att leda granskningen. Regeringspartiernas ledamöter anser nämligen att hon redan har bildat sig en åsikt i frågan. Arbetet kommer i stället att ledas av Framstegspartiets Líneik Anna Sævarsdóttir.

Här kan du läsa mer om skandalen kring Samherji.

Dagens citat

"Det fria och vackra Island som statsminister Katrín Jakobsdóttir beskrev så högtravande i sitt tal på Chatham House i London nyligen är inte fritt, jämlikhetsinriktat, modernt och coolt eller utan stridigheter. Dess statsskick påminner om ett barbariskt samhälle från forntiden. Och för att säga det rent ut: depression är i de flesta tillfällena ilska som personer tar ut på sig själva. De som vill och orkar - de ser. De ser orättvisan i landets oligarki - till exempel vad gäller fördelningen av naturresurser. Sådant väcker ilska. Om inget görs åt det och statsmakten fortsätter att gynna eliten så utvecklas det till undersåtarnas depression. Eller revolution - precis som Aristoteles gärna varnade för kunde hända i sådana länder."

Författaren Bergsveinn Birgisson skriver i Stundin om isländska reaktioner på skandalen kring fiskejätten Samherjis verksamhet i Namibia - läs mer här.

söndag 8 december 2019

Dagens bonuscitat

"Vi piratpartister krypterar alla våra dokument så långt det är möjligt, men det är helt riktigt att alltingsledamöter borde vara försiktiga med att ta med sig arbetstelefoner och bärbara datorer i resor till utlandet."

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, säger i Eyjan att isländska politiker på grund av risken att bli hackad eller avlyssnad inte borde ta med sig datorer och mobiltelefoner utomlands.

Isländska artister uppmanar till bojkott mot DV

Aron Can, Auður, GDRN och Herra Hnetusmjör var några av de isländska artister som fick sina hemadresser publicerade i DV i fredags. Nu uppmanar flera av artisterna till en bojkott av tidningen. Flera av dem har dessutom publicerat artikelförfattaren Lilja Katrín Gunnarsdóttirs adress och telefonnummer i sociala medier.

I en artikel i fredagens DV signerad chefredaktören Lilja Katrín Gunnarsdóttir publiceras uppgifter om en rad unga isländska artister. Auður, Aron Can, Herra Hnetusmjör, Young Karin, GDRN, Bríet, Birgir Hákon, Una Schram, Flóni och Birnir finns bland de artister som nämns i texten - med bilder på deras bostäder, gatuadress, boyta, taxeringsvärde och hyra.

Lilja Katrín Gunnarsdóttir konstaterar i artikeln att många av artisterna bor kvar i föräldrahemmet. På förstasidan talas det om att de bor kvar på mammas hotell.

Flera av de berörda artisterna har reagerat starkt på publiceringen. De vänder sig mot att DV publicerar hemadresser. Nu uppmanar flera av dem till bojkott mot tidningen. I sociala medier använder de hashtaggen #sorpmiðill, skräpmedium. Rapparen Birgir Hákon har dessutom uppmanat sina följare att ringa Lilja Katrín Gunnarsdóttir och säga vad de tycker om artikeln.

Enligt DV hyrde Birgir Hákon en villa på 300 kvadratmeter i Mosfellsbær. I själva verket hyrde han bara en del av huset - närmare bestämt 70 kvadratmeter.

Just Birgir Hákon, Herra Hnetusmjör och skådespelaren Aron Már Ólafsson - som inte själv nämndes i artikeln - har i sociala medier publicerat en bild på vad de trodde var Lilja Katrín Gunnarsdóttirs bostad i Reykjavík och hennes telefonnummer.

Men Lilja Katrín Gunnarsdóttir har flyttat. I stället är det nu Bóel Guðlaugardóttir som bor i samma lägenhet. När hon i går firade sin 30-årsdag kastades det ägg på huset. Hon säger i Fréttablaðið att hon därefter kontaktade artisterna genom Instagram för att få dem att avpublicera inläggen för att få stopp på äggkastningen.

Håkan Juholt skriver barnbok om Sverige och Island

Håkan Juholt debuterar som barnboksförfattare med Så här gör vi. Vi gör så här. Sveriges ambassadör på Island har skrivit en bok som ska främja relationerna mellan länderna. Den fungerar också som en målarbok. För illustrationerna svarar Börje Svensson. Boken ges ut utan något vinstintresse.

Genom åren har Håkan Juholt satt sitt namn under mängder av tidningsartiklar. Han har också berättat att han har tankar på en egen bok om sin tid som partiledare för Socialdemokraterna. Men redan nu tar Sveriges ambassadör i Reykjavík nästa steg. Han står bakom barnboken Så här gör vi. Vi gör så här.

Boken berättar om Oscar från Sverige och Freya från Island. Den skildrar hur de lär känna varandra och varandras hemländer. Håkan Juholt har alltså skrivit texten som också finns översatt till isländska. Men barnboken är också en målarbok. Börje Svensson svarar för illustrationerna.

Initiativet kommer från Håkan Juholt. Syftet med boken är att öka kännedomen om Sverige och Island i bägge länderna. Han har samlat in bidrag för att täcka produktionskostnaderna. Boken delas ut gratis.

Dagens citat

"Det kom inte som någon överraskning för oss och han har inte varit särskilt delaktig i regeringssamarbetet under dessa två år. ... Det är utmärkt om människor som vantrivs tar sig ut ur det på något sätt."

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i RÚV om Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónssons avhopp från regeringssamarbetet och partiets alltingsgrupp - läs mer här.

lördag 7 december 2019

Dagens bonuscitat

"Vi införde mycket stränga arbetsregler för samarbeten för några år sedan och detta blev totalt kaos. Det var en stor tillströmning av människor som ville få fria utflykter mot publicitet. ... Det som dock är värre är när människor försöker få återbetalning eller vill få rabatt genom att hota med dåligt rykte eller publicitet - till exempel på turismwebben Trip Advisor."

Rannveig Grétarsdóttir, styrelseordförande för valskådningsföretaget Elding, i RÚV om kontakter med influerare och andra kunder som använder sociala medier för att försöka få färder gratis.

Hallgrímskirkja i Reykjavík blir pepparkakshus

Foto: Elis Veigar
Ingibergsson
Hallgrímskirkja i Reykjavík kan segra i en tävling i Kanada. Men det handlar inte om arkitektur. Det är Elis Veigar Ingibergsson som har bakat ett pepparkakshus med den isländska huvudstadens främsta landmärke som modell. Tävlingen är ett sätt att samla in pengar till ett barnsjukhus i British Columbia, skriver Fréttablaðið.

För sex år sedan flyttade Elis Veigar Ingibergsson från Island till Kanada. Han jobbar i livsmedelsbutiken Stong's i Vancouver. Där hade han tidigare i år fått beröm för sitt sätt att dekorera pumpor. Han berättar i Fréttablaðið att det fick butikschefen att uppmana honom att ställa upp i en pepparkakshustävling:
"Jag bestämde mig för att slå till eftersom jag alltid är sugen på nya utmaningar och jag älskar att baka och att vara kreativ."
Det tog honom två veckor att göra ett pepparkakshus med Hallgrímskirkja i Reykjavík som förlaga. Han säger i Fréttablaðið att han aldrig tidigare gjort något pepparkakshus:
"Hallgrímskirkja kom först i tanken eftersom det är en mäktig byggnad och jag tror att den är lättigenkännlig för alla som har besökt landet. Jag valde att betona isen på Island genom att göra pelarbasalt av sockerglasyr och att göra kyrkan till en liten ishall också. Jag ville inte bara göra en avbild av kyrkan."
Syftet med tävlingen är att samla in pengar till ett barnsjukhus i British Columbia. Röstningen pågår till och med den 5 januari. Vinnaren avslöjas fem dagar senare.

Här kan du rösta i tävlingen.

Tomma sidor i Fréttablaðið efter journaliststrejk

Läsarna fick i går ett ovanligt nummer av Fréttablaðið i brevlådan. Tidningens spalter var tomma - och innehöll varken text eller bild. Skälet var den pågående strejken bland isländska journalister. Det var fjärde gången som medlemmar lade ner arbetet. Varslet från journalistfacket Blaðamannafélag Íslands gällde journalister, fotografer och korrekturläsare.

Med en upplaga på omkring 80 000 exemplar är Fréttablaðið Islands i särklass största dagstidning. Fyra av tio islänningar läser den gratisutdelade tidningen. Men i går fanns det inte mycket att läsa i Fréttablaðið.

Under torsdagen lade journalister, fotografer och korrekturläsare ned arbetet mellan klockan 10 och 22. Konsekvensen för Fréttablaðið var ett mycket magert innehåll - och en stor del tomma spalter. De tomma spalterna var ett resultat av torsdagens arbetsnedläggelse.

I tidningen fanns främst annonser och inskickade debattartiklar. Den enda artikeln på förstasidan var skriven av Jón Þórisson, en av Fréttablaðiðs chefredaktörer som inte omfattades av konfliktåtgärderna. På samma sida fanns en skämtteckning av Halldór Baldursson. Den brukar i vanliga fall finnas längre in i tidningen.

Det var fjärde gången som Blaðamannafélag Íslands, det isländska journalistförbundet, riktade åtgärder mot några av landets största medier. De tre första gällde rapportering på nätet. I torsdags fick åtgärderna alltså konsekvenser för dagstidningarnas tryckta upplagor.

Arbetsnedläggelsen märktes inte lika tydligt i Morgunblaðið där en stor mängd material hade förproducerats. Tidningen har av Blaðamannafélag Íslands anklagats för strejkbryteri eftersom rapporteringen på nätet fortsatt trots fackliga konfliktåtgärder.

Blaðamannafélag Íslands har inte kommit överens med arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins om ett nytt avtal. En majoritet av medlemmarna röstade i förra veckan ned det senaste avtalsförslaget. Vissa medier - bland annat Stundin - har dock skrivit under ett nytt avtal och har därför heller inte drabbats av konfliktåtgärderna.

Dagens utgåva av Fréttablaðið innehåller redaktionellt material på samma sätt som vanligt.

Dagens citat

"Nu i somras gick det alldeles för långt. På en månad fick jag punktering på min bil tre gånger. Fick spikar och så tredje gången fick jag en stor järnbit. Det slet upp ett stort hål på däcket men jag kom över bron och stannade där. ... Man tänker sig alltid för varje gång som man åker över brun om jag ska få punktering. Man åker mycket lugnt."

Baldvina Stefánsdóttir, boende i Fellabær, i RÚV om skicket på bron över Lagarfljót vid Egilsstaðir som ständigt orsakar punkteringar för trafikanter.

fredag 6 december 2019

Med Icelandairs piloter till och från Keflavík



Sigrún och Salvör är två av Icelandairs piloter som du får följa i cockpit under resan fram och tillbaka mellan Keflavík och Seattle. De här två videorna visar hur det går till ombord vid start och landning.



Medan kamerorna rullar får du också se en del av Island både från marken och från luften.

Torraste november i Akureyri sedan 1952

Inte sedan 1952 har november varit så torr i Akureyri. Under hela månaden föll bara 4,6 millimeter nederbörd över den nordisländska staden - vilket bara är en tiondel av den genomsnittliga nivån. Reykjavík fick nästan tjugo gånger så mycket nederbörd. Ändå var månaden inte särskilt blöd i huvudstaden. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

November bjöd på olika typer av väder. Vissa isländska regioner hade högre temperaturer än normalt. Men i några delar av landet var snitten lägre än vanligt. Det var dock mängden nederbörd som gjorde månaden unik.

Under hela november föll bara 4,6 millimeter nederbörd i Akureyri. Så torr har månaden inte varit i staden sedan 1952. Det är endast en tiondel av den genomsnittliga mängden. Bara tre dagar föll mer än en millimeter nederbörd. En genomsnittlig november kommer minst en millimeter nederbörd under elva dagar.

Reykjavík hade genomsnittliga 73,1 millimeter nederbörd. Även i Stykkishólmur var nederbörden mindre riklig än vanligt. Den västisländska staden fick 36,1 millimeter nederbörd - vilket är hälften av genomsnittet för jämförelseperioden 1961 till 1990.

Också temperaturerna varierade under november. Avståndet mellan högsta och lägsta temperatur var 30 grader. Kallast var det den 18 november i Setur med -19,7 grader. De lägsta temperaturerna i bebyggelse uppmättes samma dag i Möðrudalur och den 27 november i Svartárkot. På bägge platserna noterades som lägst -19 grader.

Den högsta temperaturen uppmättes i Skjaldþingsstaðir den 15 november. Då var det 10,7 grader.

Högsta medeltemperaturen hade Surtsey med 5,2 grader. Lägsta snittet hade Sandbúðir med -5,6 grader. I befolkade områden var det kallast i Möðrudalur med -4,7 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen under november 2,4 grader - vilket var 1,2 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var det 2,0 grader (1,1 grader över snittet), i Bolungarvík 2,4 grader (+1,6), på Grímsey 2,2 grader (+1,6), i Akureyri -0,8 grader (-0,5), i Egilsstaðir -1,5 grader (-0,8), i Dalatangi 2,6 grader (+0,8), i Teigarhorn 1,8 grader (+0,4), i Höfn 2,0 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 4,1 grader (+1,6), i Hveravellir -3,2 grader (+1,6) och i Árnes 0,8 grader (+1,1).

Reykjavík hade 49,2 soltimmar - vilket var 10,6 fler än ett genomsnittligt år. I Akureyri var soltimmarna 18 till antalet - vilket var 3,7 över snittet.

Under årets elva första månader var medeltemperaturen i Reykjavík 6,3 grader. Det innebar 1,6 grader över medelvärdet. I Akureyri var snittet 4,8 grader - vilket var 1,1 grader över snittet för jämförelseperioden.

Till hösten räknar Veðurstofa Íslands oktober och november. Då var snittet i Reykjavík 3,9 grader och i Akureyri 1,1 grader.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Nationalmuseum förvarade nazistreliker i "likkista"

I årtionden låg föremålen från Werner Gerlachs bostad orörda i den så kallade likkistan i nationalmuseet Þjóðminjasafn Íslands förråd. Först i mitten på 1980-talet plockades den tyske konsulns saker fram och dokumenterades. Där fanns vapen med SS-symbolen samt tavlor och skulpturer som föreställde Adolf Hitler.

Tidigt på morgonen den 10 maj 1940 seglade en brittisk ockupationsstyrka in i hamnen i Reykjavík. Efter landstigningen fylldes stadens gator snart av hundratals soldater. Ett av deras första mål var huset på Túngata 18. Där bodde Tysklands konsul Werner Gerlach.

Storbritannien ockuperade Island eftersom det fanns en utbredd rädsla för att Tyskland skulle hinna före. Den brittiska regeringen befarade att Tyskland på grund av Islands strategiska läge då skulle få ett enormt övertag i kriget till sjöss. Island beskrevs av Winston Churchill som en fästning i form av en ö i Nordatlanten.

De främmande trupperna kom kanske inte som någon enorm överraskning för invånarna. En månad tidigare hade tyska styrkor ockuperat både Norge och Danmark. I Norge rasade under en kortare tid våldsamma strider mellan tyskar och britter.

Andra världskriget hade alltså kommit till grannländerna. Men när de brittiska trupperna närmade sig Reykjavík utbröt en febril aktivitet. Många befarade att det var en tysk ockupationsflotta som var på väg.

Islands regering protesterade formellt mot ockupationen. Samtidigt meddelade regeringen att britterna skulle behandlas som vänner. Även om många ogillade att Island drogs in i kriget var det många som andades ut när det trots allt var britter och inte tyskar som hann först.

I ambassadörsbostaden på Túngata 18 i centrala Reykjavík rådde också febril aktivitet ända sedan de första brittiska fartygen syntes till. Werner Gerlach visste att det inte var hans landsmän som var på väg. Sannolikt anade han också att han inom kort skulle fängslas.

När de brittiska styrkorna tog sig in i konsulns bostad höll han på att bränna upp dokument i badkaret. En mängd dokument hade redan förstörts. Werner Gerlach och andra anställda på ambassaden hann också varna andra tyskar som befann sig i landet.

Werner Gerlach fängslades och fördes senare till Storbritannien. Han var lojal med Adolf Hitler och personlig vän med Heinrich Himmler. Han var precis som många andra ledande tyska nazister mycket intresserad av Island ur ett mytiskt och rasbiologiskt perspektiv. Det fanns föreställningar om att öriket skulle vara befolkat av ättlingar till en nordisk urras.

Men Werner Gerlach blev mycket besviken. Han fann ingen stolthet eller något ädelmod hos det isländska folket. I stället för en arisk mönsterbefolkning mötte han vad han i rapporter hem till Berlin beskrev som ett folk som präglades av förnedring, slavmentalitet och kryperi.

Utöver uppdraget som konsul försåg Werner Gerlach ständigt Tyskland med olika typer av rapporter som var viktiga för krigföringen. Det rörde sig om observationer av främmande fartyg och löpande rapporter om vädret. Just väderrapporterna hade stor betydelse för flottan eftersom de gav en god uppfattning om vilket väder som var att vänta i Nordsjön och Nordatlanten inom de närmaste dagarna.

Efter att Werner Gerlach fängslats såg brittiska trupper till så att den tyska örnen och andra symboler försvann från huset på Túngata. De tog också med sig de dokument som konsuln ännu inte hunnit förstöra. Inredningen överlämnades till Islands regering.

Lilja Árnadóttir, riksantikvarie vid Þjóðminjasafn Íslands, berättar i RÚV att föremålen från ambassadörsbostaden i årtionden förvarades i ett utrymme som kallades likkistan. Där fanns objekt som personalen inte riktigt visste hur de skulle hantera - som skelett och föremål med koppling till nazismen:
"Mina kära kollegor, som var från en helt annan generation, skämdes mycket för det här. Det var inte förrän avsevärt senare, 1985 till 1986, som vi tog oss an det här, tog upp det och registrerade det."
Bland föremålen finns bland annat dolkar med SS-symbolen samt byster och tavlor som föreställer Adolf Hitler.

Här kan du läsa mer om Werner Gerlach och den brittiska ockupationen av Island.

Dagens citat

"För omkring trettio år sedan träffade jag människor från den här avdelningen i London. Det samtalet var mycket intressant eftersom dessa människor var uppfyllda av romantik gentemot Island och den nordiska rasen. Där visade det sig också att brittiska nynazister hade haft kontakt med den isländska rörelsen omkring 1960 vilket understryker hur väl förankrad den var. Tveklöst är det någon som ryser över att den isländska rörelsens medlemsförteckning mycket sannolikt finns i svenska och brittiska nynazistiska rörelsers arkiv."

Författaren Sjón - som är aktuell med romanen Korngult hár, grá augu som skildrar isländska nationalsocialister under 1960-talet - i Morgunblaðið om den inhemska rörelsens kontakter med utländska rörelser under efterkrigstiden - läs mer här.

Foto: Johannes Jansson/norden.org

torsdag 5 december 2019

Islänningar använder mest el i världen

Inget annat land i världen förbrukar så mycket elektrisk energi som Island. Varje islänning använde under 2017 totalt 54,4 megawattimmar per person - vilket är mer än dubbelt så mycket som tvåan Norge. Men det är inte privatpersoner som gör av med så mycket el. Majoriteten förbrukas av energiintensiv industri.

På Island svarar bara hushållen för ungefär en tiondel av den sammanlagda energikonsumtionen. Och av resten förbrukas omkring tre fjärdedelar av energiintensiva industrier som aluminiumsmältverk och anläggningar för kisel.

Det är också dessa branscher som gör Island till det land i världen som gör av med mest elektrisk energi. Konsumtionen var under 2017 totalt 54,4 megawattimmar per person. Norrmännen var tvåa med 23,7 megawattimmar.

Sverige återfinns på nionde plats med en förbrukning på 13,6 megawattimmar. Det visar statistik från World Economic Forum.

Nygammal butik öppnar i Drangsnes

Butiken i Drangsnes bommade igen i fredags. I dag öppnar den på nytt - men med ny ägare och med kommunen som ägare av lokalerna. Kunderna kan räkna med ett mindre sortiment än under de år då butiken drevs av Kaupfélag Steingrímsfjarðar. På sikt ska de dock kunna beställa varor som inte ingår i sortimentet över nätet.

Den 29 december 1898 grundades Verslunarfélag Steingrímsfjarðar i Strandir i Västfjordarna. Det utvecklades senare till Kaupfélag Steingrímsfjarðar, ett kooperativ med huvudbutik i Hólmavík och mindre filialer i Drangsnes och Norðurfjörður. I verksamheten i Hólmavík i dag finns även en restaurang och ett packhus.

De senaste åren har Kaupfélag Steingrímsfjarðar kämpat mot stora ekonomiska problem. Efter flera år med förluster och obefintliga utsikter för att vända ekonomin lades filialen i Norðurfjörður ned hösten 2017. Filialen i Drangsnes har gjorts om - men utan att ledningen lyckats få ordning på ekonomin.

Problemen för kooperativet blev akuta när Hólmadrangur tvingades i rekonstruktion. Bolaget - som ägnar sig åt fiske av i synnerhet räkor - ägdes till hälften av Kaupfélag Steingrímsfjarðar. Hólmadrangur var också den största privata arbetsgivaren i Hólmavík.

Rekonstruktionen lyckades. Men den försatte Kaupfélag Steingrímsfjarðar i ekonomisk knipa. Bolaget förlorade både aktier och fordringar för att Hólmadrangur skulle kunna räddas.

Butiken i Drangsnes har länge varit i farozonen. Situationen diskuterades i kommunfullmäktige i oktober. Då skulle kommunen undersöka möjligheterna att köpa byggnaden. De planerna har nu gått i lås.

I fredags bommade butiken i kooperativets regi igen för gott. Men i dag öppnar den på nytt. Det är kommuninvånare som har gått ihop och grundat Verslunarfélag Drangsness. De har fått möjlighet att köpa in sig i den nya butiken.

Under 2020 och 2021 får Verslunarfélag Drangsness totalt 4,8 miljoner isländska kronor i bidrag från Byggðastofnun.

Ordförande i det nya butiksbolaget är Gunnar Jóhannsson. Han säger i Bæjarins Besta att utbudet kommer att bli något mindre i den nya butiken. I stället hoppas han på att kunderna ska kunna beställa varor över nätet och få dem levererade till butiken i Drangsnes.

En annan nyhet är en kaféhörna i butiken med utsikt över Steingrímsfjörður.

Inför hotet att stå utan butik har alltså kommuninvånarna i Kaldrananeshreppur - där Drangsnes är centralort - gjort som invånarna i Árneshreppur där Norðurfjörður fungerar som tjänstecentrum. De gick ihop och skaffade kapital till en egen butik som kan drivas utan vinstkrav. Syftet är i stället i första hand att med butikens hjälp skapa förutsättningar för att människor ska kunna bo kvar.

Problemen för Kaupfélag Steingrímsfjarðar är inte över. Butiken i Hólmavík får bantade öppettider under vintern och grillen kommer bara att hålla öppet tre dagar i veckan.

Här kan du läsa mer om butiken i Norðurfjörður.

Moské i Reykjavík får 13 meter hög minaret

Moskén på Skógarhlíð i Reykjavík får nu en drygt 13 meter hög minaret. Det är den första i sitt slag på Island. Initiativet kommer från Stofnun múslima á Íslandi, ett av landets tre muslimska samfund. Inga böneutrop kommer att göras från minareten. Ordföranden Karim Askari säger i Fréttablaðið att minareten är en symbol för religionsfrihet.

På Island finns tre muslimska församlingar. Äldst och störst är Félag múslima á Íslandi. Samfundet hade den 1 december i år 621 registrerade medlemmar enligt Þjóðskrá Íslands. Näst störst är Menningarsetur múslima á Íslandi med 372 medlemmar. Minst och yngst är Stofnun múslima á Íslandi med 251 medlemmar.

Relationerna mellan samfunden har de senaste åren präglats av konflikter. Dispyterna har handlat om lokaler och hyror. När Menningarsetur múslima á Íslandi bröt sig ut ur Félag múslima á Íslandi anklagades avhopparnas ledare för extremism.

Hittills är det Menningarsetur múslima á Íslandi som har förlorat mest på rivaliteten. Två år i följd har samfundet förlorat medlemmar - trots att det totala antalet muslimer på Island ökat. Snabbast växer Stofnun múslima á Íslandi.

Stofnun múslima á Íslandi kunde börja använda lokalerna på Skógarhlíð i Reykjavík efter att ha gått segrande ur en tvist med Menningarsetur múslima á Íslandi. Samfundet tänkte först använda lokalerna som hotell. Nu nyttjas de i stället som tidigare som en moské.

Nu får moskén en minaret - och det blir den första i sitt slag på Island. Karim Askari, ordförande för Stofnun múslima á Íslandi, säger i Fréttablaðið att den ska stå klar före årsskiftet:
"Det här blir den första minareten i Islands historia och är en vördnadsbetygelse för isländskt samhälle, isländska myndigheter och den tolerans som finns här och religionsfriheten. ... Det här är ett budskap till världen om att alla här kan leva i fred och samförstånd oavsett deras tro eller ursprung och denna minaret ska bli ett vittne till det. Det här är inte bara för muslimer utan för hela världen kring denna vackra ö."
Karim Askari berättar i Fréttablaðið att minareten inte kommer att användas för böneutrop. Den kommer att ha belysning, klocka och temperaturmätare.

I Morgunblaðið säger Karim Askari att minareten blir drygt 13 meter hög. Den kommer att väga över 1 200 kilo:
"Minareten är symbolisk precis som kors på kyrkor."
Här kan du läsa mer om moskén i Reykjavík.