Dagens bonuscitat

"Om två kvinnor kommer till oss och vill gifta sig så säger jag: Tyvärr går det inte hos oss. Om de då säger att de tänker anmäla oss så säger jag: Gör det. Om jag hamnar i fängelse så hamnar jag i fängelse men det förändrar inte min inställning."

Jakob Rolland, präst vid katolska kyrkan i Reykjavík, i Kjarninn om kyrkans syn på att Island tillåter enkönade äktenskap.

Offentliga toaletter stänger i Reykjavík efter avtalsbrist

Sju offentliga toaletter i Reykjavík stängs den 1 januari. Kommunen har ännu inte kommit överens med någon som ska sköta toaletterna. Så länge som frågan inte är löst kommer toaletterna att förbli stängda. Kommunen håller nu på att ta fram ett anbudsunderlag. Det dröjer åtminstone ett par månader in på 2020 innan de kan öppnas på nytt.

I snart tjugo år har företaget E Hermannsson skött om kommunens offentliga toaletter i Reykjavík. Just nu finns det sju sådana toaletter på olika platser i centrum. Varje år används de av omkring 100 000 personer.

Men i morgon stängs toaletterna. Och det kommer att dröja åtminstone ett par månader innan de kan öppnas på nytt.

Kommunens avtal med E Hermannsson löpte ut den 30 juni 2018. Sedan dess har det förlängts provisoriskt på halvårsbasis. Nu stoppar regelverket kommunen från fortsatta förlängningar.

Kostnaden för kommunen är omkring 40 miljoner isländska kronor om året. Avgifterna för att använda toaletterna täcker alltså inte kostnaderna. Beloppet är så stort att kommunen är skyldig att ta in anbud på uppdraget.

Ett anbudsunderlag var på väg att skickas ut i oktober. Det drogs enligt ett pressmeddelande från kommunen tillbaka efter synpunkter på villkoren. Kommunen har ännu inte uppdaterat underlaget.

Kommunen vidtar inga särskilda åtgärder när de offentliga toaletterna stängs i morgon. Kommunen hänvisar till de toaletter som finns i olika kommunala inrättningar.

Fler islänningar vill begränsa försäljning av fyrverkerier

Allt fler islänningar vill begränsa försäljningen av fyrverkerier. Men det råder ingen enighet om hur framtidens försäljning ska se ut. Både de grupper som bara vill tillåta försäljning till uppvisningar och köp av begränsade mängder fyrverkerier växer. Dessutom är det allt fler som förespråkar ett förbud mot fyrverkerier. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Fyrverkerier vid tolvslaget är sedan länge ett givet inslag i nyårsfirandet på Island. Men på senare år har fyrverkerierna ifrågasatts allt mer. I synnerhet i Reykjavík gör de luften så dålig att det kan vara hälsofarligt att vistas utomhus. Även hänsyn till miljö och djur är faktorer som lyfts fram oftare.

Den frivilliga räddningstjänsten finansierar sin verksamhet till stor del med intäkter från fyrverkeriförsäljning. Många köper därför fyrverkerier just för att bidra till deras arbete. Det är dock fler räddningsgrupper som har börjat söka andra vägar för att finansiera verksamheten. Förra året började vissa sälja trädplantor i stället.

På bara ett år har opinionen förändrats avsevärt. Nu svarar 37,3 procent av islänningarna att de inte vill förändra försäljningen - vilket är en minskning med 8,1 procentenheter jämfört med när Maskína ställde samma fråga förra året.

Det är 31,7 procent som anser att fyrverkerier enbart bör säljas till uppvisningar - en ökning med 3,6 procentenheter. Och det är 22,7 procent som vill fortsätta tillåta försäljning till privatpersoner men med ett tak på mängden fyrverkerier per person. Den andelen har ökat med 2,9 procentenheter.

Dessutom svarar 8,4 procent att de vill förbjuda fyrverkerier helt och hållet - vilket är en uppgång med 1,8 procentenheter.

Män, islänningar i åldern 30 till 59 år och personer med enbart grundskoleutbildning vill i större utsträckning inte förändra dagens regelverk. Låginkomsttagare och personer i åldern 18 till 29 år förespråkar oftare ett totalförbud.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är stora. Bland Framstegspartiets sympatisörer finns inget som helst stöd för ett förbud - medan 18,8 procent av Socialdemokraternas anhängare säger ja till ett totalstopp. Bland anhängare till Folkets parti svarar 73,4 procent att dagens system bör förbli oförändrat. Samma åsikt har bara 15,6 procent av Gröna vänsterns väljare.

Här kan du läsa mer om opinionen om fyrverkerier.

Dagens citat

"Katina har blivit 44 år gammal. Hon fångades 1978 precis utanför Skarðsfjara på Island. Hon är fortfarande i Orlando i Florida. Jag har sett henne ofta och vid flera tillfällen och det skär i mitt hjärta varje gång. Hon tittar på en tv-skärm där hon kan följa vilda späckhuggare. Katina är stammodern och får alltid många kalvar och hon ger sig inte på sina tränare."

Colleen Gorman, chef för The Orca Project, i Fréttablaðið om de späckhuggare som fångats utanför Island och som än i dag hålls i Sea Worlds djurparker i USA.

Fångstmän kan få jaga säl för eget bruk - trots förbud

Förbudet mot jakt på säl behöver inte innebära något totalstopp för fortsatt jakt. Personer som traditionellt har skjutit säl kan få fortsätta jaga. Men det rör sig om begränsad jakt för eget bruk. Den som vill jaga säl under nästa år måste skicka in en ansökan om tillstånd till Fiskistofa senast den 15 januari.

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson införde den 11 december i år ett förbud mot jakt på alla sälarter på Island. Beslutet kom efter en kraftig minskning av antalet knubbsälar - den art som tillsammans med gråsäl finns runt hela kusten.

Frågan är dock om förbudet kommer att ha någon inverkan på beståndet. De senaste årtiondena har det inte förekommit någon säljakt i större skala.

Men i det nya regelverket finns en möjlighet till undantag. Den som traditionellt har jagat säl kan få tillstånd till fortsatt jakt. Undantag kan bara beviljas för jakt för eget bruk. Fristen för att ansöka om tillstånd hos Fiskistofa för jakt under nästa år löper ut den 15 januari 2020.

Här kan du läsa mer om jaktförbudet.

Islands socialistparti över spärren till alltinget

För första gången klättrar Islands socialistparti över spärren till alltinget. I den senaste opinionsmätningen från MMR får partiet 5,2 procent. Samtidigt sjunker stödet för Folkets parti under femprocentsspärren. Socialdemokraterna återtar dessutom positionen som näst största parti från Centerpartiet.

I den förra väljarbarometern från MMR sjönk stödet för Självständighetspartiet till rekordlåga 18,1 procent. Det var partiets sämsta siffra hos MMR sedan mätningarna började för elva år sedan. Självständighetspartiet var visserligen alltjämt störst i landet. Avståndet ned till tvåan Centerpartiet låg dock inom den statistiska felmarginalen.

Nu vänder stödet uppåt. Självständighetspartiet är en av decembermätningens vinnare. Partiet får nu 20 procent, en ökning med 1,9 procentenheter. Det är dock bara vid sex tillfällen sedan 2008 som stödet för Självständighetspartiet har varit lägre än i dag.

Socialdemokraterna återtar positionen som näst störst på Island. Stödet ökar med 1,2 procentenheter till 14,4 procent.

Centerpartiet noterades i förra mätningen för historiskt höga 16,8 procent. Nu krymper stödet till 14,3 procent, en nedgång med 2,5 procentenheter. Centerpartiets minskning är den största förändringen i den här mätningen.

En annan stor förändring är ökningen för Islands socialistparti. Stödet växer med 2,2 procentenheter till 5,2 procent. Det är första gången som partiet tar sig över femprocentsspärren sedan MMR i februari i år började att särredovisa siffrorna för Islands socialistparti.

Uppgången gör Islands socialistparti till mätningens stora vinnare. Partiet har tidigare varit över spärren hos Gallup.

Jämte Centerpartiet är Folkets parti den största förloraren. Partiet sjunker nu åter under femprocentsspärren till alltinget. Folkets parti får 4 procent, en tillbakagång med 2,3 procentenheter.

I övrigt är förändringarna små. Piratpartiet ökar med 1 procentenhet till 11,8 procent medan Renässans får 10,5 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter.

Gröna vänstern backar med 0,3 procentenheter till 10,3 procent. Framstegspartiet förlorar 1,1 procentenheter till 8,3 procent.

Övriga partier ligger långt under spärren. Ljus framtid får 0,1 procent - en minskning med 0,5 procentenheter. Ingen säger sig i den här mätningen sympatisera med Folkfronten eller Gryning. För Folkfronten innebär det en nedgång med 0,8 procentenheter. För Gryning betyder det att det är andra mätningen i följd helt utan stöd.

Stödet för regeringen är 39 procent, en minskning med 2,5 procentenheter. Bara vid två tillfällen sedan koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet tog makten på Island har stödet varit lägre.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Völvans spådom för 2020: Korruptionsskandalen växer

Korruptionsskandalen kring fiskejätten Samherjis verksamhet i Namibia fortsätter att växa under 2020. Flera av de inblandade i mutorna till namibiska politiker kommer att dömas till fängelse. Och avslöjandena leder fram till en reformering av den isländska fiskepolitiken. Det förutspår völvorna i både DV och Vikan i spådomarna för nästa år.

Spådomar inför det kommande året är ett givet inslag i flera isländska tidningar dagarna före nyårsafton. Förutsägelserna har blivit tradition - men de flesta läser dem för att roas snarare än att se in i framtiden. De flesta tar dem alltså med en rejäl nypa salt. Det är också klokt eftersom träffsäkerheten brukar vara måttlig.

DV och Vikan har i många år tillhört de tidningar som publicerat spådomar. Gemensamt är att de säger sig söka upp en okänd spåkvinna som ombeds att förutsäga vad som ska hända under det kommande året. Spådomarna gäller allt från idrott och kändisar till politik och naturkatastrofer. Völvans identitet avslöjas aldrig.

I spådomarna för 2020 har DV:s och Vikans völvor en hel del gemensamt. Bägge förutspår till exempel att korruptionsskandalen kring fiskejätten Samherji kommer att prägla även det kommande året. Fler avslöjanden om bolagets verksamhet är på väg. Det betyder i sin tur att ryktet kommer att försämras ytterligare.

Bägge völvorna förutspår att inblandade kommer att dömas till fängelse efter avslöjandena om hur Samherji mutat namibiska politiker för att få tillgång till värdefulla fiskekvoter i landet. Utredningen - som alltså kommer att växa - blir dock tidsödande eftersom fler personer kommer att dras in i skandalen.

Vikans völva tror dessutom att avhoppade vd:n och storägaren Þorsteinn Már Baldvinsson kommer att lämna Island för att undvika en rättsprocess. Samherji byter även namn för att försöka putsa varumärket efter skandalen.

Avslöjandena får också politiska konsekvenser. Enligt Vikans völva tvingas fiskeminister Kristján Þór Júlíusson att avgå. Han avslöjas visserligen inte som delaktig i korruption. Hans starka band till Samherji gör dock att han inte längre kan utöva sitt uppdrag. Samma förutsägelse gör även DV:s völva.

Skandalen blir startpunkten för en reformering av det isländska fiskekvotsystemet. DV:s völva förutspår att politiker vidtar åtgärder för att minska jättarnas dominans. Fiskekvoter kommer i större utsträckning att utfärdas till småskaligt fiske i glesbygd. Det blir också ett sätt att främja näringslivet på landsbygden.

Vikans völva tror att debatten om fiskekvotsystemet fortsätter. Korruptionsskandalen var nödvändig för att få igång den diskussion som så småningom leder fram till förändringar.

Regeringen spricker under det kommande året. Vikans völva säger att det blir nyval i oktober. Inför nyvalet kommer Självständighetspartiet att splittras. Ett nytt parti kommer att ledas av Guðlaugur Þór Þórðarson. Den interna turbulensen utlöses just av debatten om fiskekvotsystemet. Självständighetspartiets nuvarande ledare Bjarni Benediktsson lämnar snart politiken.

Vidare förutser Vikans völva att Katrín Jakobsdóttirs ställning inom Gröna vänstern är ohotad. Nya krafter kommer att ge Socialdemokraterna ett lyft. Renässans och Piratpartiet är på nedgång. Folkets parti har svårt att bli taget på allvar av övriga partier i alltinget. Och Centerpartiet lyckas behålla sitt stöd trots alla skandaler kring ledande företrädare.

Inom näringslivet förutspår Vikans völva att turismen minskar något. Det kommer inte att ha någon avgörande inverkan på ekonomin. Den nuvarande nedgången blir kortvarig. Nya flygbolaget Play kommer dock aldrig att få igång någon trafik.

Vikans völva tror på tre vulkanutbrott inom en nära framtid. Åtminstone det första av dem sker under 2020. Det blir ett litet utbrott på en oväntad plats på södra Island. Det kommer att följas av utbrott i Katla eller Hekla. Dessutom kommer jordskalv att orsaka materiell förödelse på södra Island.

DV:s völva förutspår i stället ett stort jordskalv på norra Island. Det kommer inte att kräva några människoliv men skadorna blir omfattande. Det blir inget stort vulkanutbrott under det kommande året.

Prognosen för näringslivet är dyster. Enligt DV:s völva ökar arbetslösheten under 2020 och många högutbildade - som läkare - flyttar utomlands och bidrar därmed till att försvåra situationen inom sjukvården.

Bjarni Benediktsson slutar under 2020 enligt DV:s völva. Kampen om ordförandeposten står mellan Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadottir och en mer oväntad kandidat. Regeringen överlever dock - men främst på grund av att oppositionen är splittrad.

Andrés Ingi Jónsson - som nyligen hoppade av från Gröna vänsterns alltingsgrupp - kommer enligt DV:s völva att starta ett nytt parti medan Vikans völva säger att han lämnar politiken.

Völvan i DV tror att Guðni Th. Jóhannesson inte får någon motkandidat i sommarens presidentval och därmed automatiskt får fortsätta i ytterligare fyra år. Vikans völva nämner inte valet men tror att hans ställning kommer att vara fortsatt stark.

Vikans völva gör också förutsägelser som berör Sverige. Völvan hävdar att Sverige under 2020 kommer att drabbas av en stor terrorattack. Vidare beskriver völvan situationen i vissa delar av landet som getton. För att förbättra situationen i landet är det nödvändigt att arbeta med integration av de flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren.

Den svenska kungafamiljen kommer enligt Vikans völva att ha ett skandalfritt år. 

Erik Hamrén slutar som förbundskapten för de isländska fotbollsherrarna. Vikans völva förutser att Island inte lyckas kvala in till EM. Misslyckandet innebär alltså slutpunkten för Erik Hamrén.

Här kan du läsa mer om völvans spådomar för 2019.

Dagens citat

"Vankelmodet hos oss alltingsledamöter att ta oss an frågan var inte alls i enlighet med de vackra ord som ledamöter uttalade ett år tidigare i kölvattnet efter metoo. Vi svek de människor som det talades om på Klaustur, visselblåsaren Bára och människorna som inte ville att Klausturledamöter skulle få dagordningsmakten i nämnden och i tinget. Och det är ingen opartisk utgång för det har nämligen ofta avsevärd effekt att inte göra något."

Andrés Ingi Jónsson, avhoppad alltingsledamot från Gröna vänstern, skriver i Stundin att regeringspartiernas sätt att hantera skandalen på Klaustur och centerpartisten Bergþór Ólason återkomst som nämndordförande minskar förtroendet för alltinget - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"The bad ones often attract the bad visitors by showing reckless behaviour and breaking the rules, giving others the idea that in Iceland you don't have to follow rules, like driving off-road. ... The good instagrammers try to show different ways of enjoying nature. We don't tag places that are off the beaten path that we want to protect as long as possible. Some places have become 'insta-famous' without ever mentioning where they are but eventually they become known to everyone."

Páll Jökull Pétursson, fotoguide på Island, i BBC om hur vissa utländska turister beter sig i jakten på spektakulära foton.

Inga spår efter kvinnan som försvann vid Dyrhólaey

Fortfarande har inga spår hittats efter den kvinna som tros ha fallit i havet vid Dyrhólaey för en dryg vecka sedan. En omfattande sökinsats i fredags slutade utan resultat. Inte heller har polisen fått in några tips om att kvinnan ska ha setts vid liv sedan vid 19-tiden den 20 december. Nästa större sökinsats dröjer sannolikt till nästa helg.

I måndags började polis och räddningstjänst söka efter en saknad kvinna på stranden vid Dyrhólaey. På julafton genomfördes en stor sökinsats från Þorlákshöfn i väster till Skaftá i öster. Med hjälp av drönare, fyrhjulingar och helikopter genomsöktes strandområdena utan några spår efter kvinnan.

Det enda spåret är det som utlöste sökandet. Hennes bil hade då stått parkerad vid Dyrhólaey en längre tid. Polisens undersökningar visade att ingen hört av henne sedan 19-tiden fredagen den 20 december.

Hundar följde kvinnans spår från bilen. Det slutade på klipporna vid Dyrhólaey. Polisen tror därför att hon har fallit från klipporna i havet. Hon befaras ha drunknat i vågorna.

En stor sökinsats med ett sjuttiotal poliser och räddningsarbetare genomfördes i fredags från Þjórsá i väster till Kúðafljót i öster. Även då användes fyrhjulingar och helikopter. Inga spår efter kvinnan påträffades.

En bönestund för kvinnan hölls i kyrkan i Vík í Mýrdal i fredags kväll. Hon var tidigare bosatt på orten men flyttade nyligen till Hella. Där jobbade hon på en förskola i samhället.

Polisen skriver i ett pressmeddelande att inga större sökinsatser kommer att göras förrän nästa helg. Räddningstjänst från Vík í Mýrdal kommer att ha uppsikt över stränderna kring Dyrhólaey med omnejd.

Här kan du läsa mer om den saknade kvinnan.

Flera jordskalv nära Hekla på södra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett större jordskalv inträffade söder om Hekla i fredags kväll. Skalvet hade en magnitud på 2,8. Det föregicks av några mindre jordskalv och följdes av ett litet efterskalv. Sedan dess har det varit lugnt i området. Jordskalven har ingen uppenbar koppling till nära förestående vulkanisk aktivitet i Hekla.

Klockan 18.30 i fredags inträffade ett större jordskalv sydväst om Hekla. Skalvets epicentrum låg ungefär mittemellan just Hekla, Hella och Árnes på södra Island. Skalvet uppmättes till 2,8.

Under fredagen skedde ytterligare fem jordskalv i samma område. Fyra av dem föregick det större skalvet medan det femte inträffade på samma plats en knapp halvtimme senare. Inget av dessa skalv nådde upp till 1 i magnitud.

Under lördagen inträffade inga skalv i området.

Vulkanen Hekla har sedan länge passerat de spänningsnivåer som den hade vid tiden för senaste utbrottet år 2000. Jordskalv just kring Hekla är inte vanliga. Därför brukar den seismiska aktiviteten följas med stor noggrannhet. Vid tidigare utbrott i Hekla har de jordskalv som föregår utbrottets början kommit så tätt inpå som 20 minuter före starten.

Här kan du läsa mer om Hekla.

Dagens citat

"Man kan faktiskt säga att den politiska krisen blev mycket större än inom det ekonomiska området efter kraschen. Vi ser till exempel hur de politiska partierna har haft stora svårigheter med att nå sin tidigare styrka och allmänhetens förtroende. Det här årtiondet har kännetecknats av ett mycket stort misstroende gentemot det politiska livet som helhet. Det har vi sett i hur regeringar har haft svårt att överleva mandatperioder. Vi har röstat ovanligt ofta det här årtiondet."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i RÚV om hur politiken på Island förändrats under 2010-talet.

Dagens bonuscitat

"En del av det här är bara skräp som blåser omkring och som det inte går att göra något åt. Men annat är bara - som man säger på god isländska - förbannat svineri! Någon som kastar skräp direkt ur bilen."

President Guðni Th. Jóhannesson i RÚV om nedskräpning på Island.

Vill stoppa isländska 110-vägar av miljöskäl

Vid årsskiftet kan maxhastigheten på isländska vägar höjas till 110 kilometer i timmen. Men alltingspolitikern Andrés Ingi Jónsson motsätter sig beslutet. Han anser att den högsta tillåtna hastigheten även i framtiden bör vara 90 kilometer i timmen. Skälet är att högre fart betyder större utsläpp.

I dag är 90 kilometer i timmen den högsta tillåtna hastigheten på Island. Vid årsskiftet införs en ny trafiklag. Där finns en bestämmelse som gör det möjligt att höja maxhastigheten till 110 kilometer i timmen. Ett krav för att hastigheten ska få höjas är att körfälten är åtskilda.

Hittills har det främst varit en höjning på Reykjanesbraut - på sträckan mellan Hafnarfjörður och Keflavík - som har diskuterats. Större delen av sträckan har två filer i varje riktning och körfälten är åtskilda.

Men Andrés Ingi Jónsson, som är politisk vilde i alltinget sedan han lämnade Gröna vänsterns alltingsgrupp, vill riva upp beslutet. Han skriver i en debattartikel i Vísir att högre hastighet betyder större utsläpp. Redan i dag har Island stora problem med föroreningar från fordonstrafik. En höjning av maxhastigheten kommer att öka problemen.

Andrés Ingi Jónsson skriver att höjningen går emot politiska strömningar i andra länder. I Nederländerna har till exempel maxhastigheten sänkts - bland annat för att få ned utsläppen.

Han vänder sig också till kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. I en interpellation vill Andrés Ingi Jónsson få besked om vilka vägar som kan bli aktuella för 110-sträckor. och vilka konsekvenser det har för miljö och folkhälsa.

Han vill även veta vad som skulle hända om den högsta tillåtna hastigheten i bebyggelse sänktes från dagens 80 kilometer i timmen till 50 kilometer i timmen. Andrés Ingi Jónssons interpellation har ännu inte besvarats.

Isländsk arbetslöshet stiger till högsta nivån på fem år

Hela 4,1 procent av islänningarna var utan jobb i november. Det är den högsta arbetslösheten på Island på fem och ett halvt år. Och det fortsätter vara Suðurnes som är den hårdast drabbade regionen. Där är arbetslösheten nu mer än dubbelt så hög som i övriga landet. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

I april 2014 var arbetslösheten på Island 4,1 procent. Då var den på nedgång efter att ha nått nästan tvåsiffriga nivåer under åren efter finanskraschen 2008. Men de två senaste åren har den avstannade högkonjunkturen på nytt drivit upp siffrorna. I november i år var arbetslösheten åter 4,1 procent.

Dagens arbetslöshet är alltså den högsta på fem och ett halvt år. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att den kommer att fortsätta stiga under december.

Suðurnes är den region som särskiljer sig. Den har drabbats hårdast av den minskande turismen. I regionen finns också fler utländska medborgare än i andra landsdelar - en grupp som är utan jobb i betydligt större utsträckning än islänningar.

På Suðurnes var arbetslösheten i november hela 8,4 procent. Inom loppet av en månad ökade den med 1,1 procentenheter. Här finns alltså jämfört med riksgenomsnittet mer än dubbelt så många arbetslösa.

Näst högst var arbetslösheten i Reykjavíkområdet. I huvudstaden med omnejd steg den med 0,2 procentenheter till 4,2 procent. I Norðurland eystra var arbetslösheten 3,6 procent (+0,4), i Suðurland 2,2 procent (+0,5), i Västfjordarna 2,2 procent (+0,4), i Vesturland 2,5 procent (+0,6), i Austurland 2 procent (+0,5) och i Norðurland vestra 1,4 procent (+0,2).

Utlänningar hamnar utanför arbetsmarknaden oftare än islänningar. Bland utländska medborgare var arbetslösheten i november 9,3 procent. Den har nästan fördubblats på bara ett år. I november förra året var motsvarande siffra 5,2 procent.

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten ökar till mellan 4,2 och 4,4 procent i december.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Det kommer alltid som en lika angenäm överraskning att se vilken trogen läsarskara jag har och naturligtvis är jag mycket tacksam för den. ... Jag ser inte på det här som en idrottstävlingen om förstaplatsen. Kring varje jul kommer det ut en otrolig mängd goda böcker av fantastiska författare och det är ett privilegium att få delta i allt deras skapande."

Författaren Arnaldur Indriðason i Vísir om att hans senaste roman Tregasteinn toppar den isländska försäljningslistan under julhandeln - läs mer här.

Minsta avståndet mellan ja och nej till EU under 2019

Motståndet mot ett isländskt EU-medlemskap fortsätter att vara kompakt. Men i årets sista mätning från MMR sjunker avståndet mellan ja- och nej-sidan till den lägsta nivån på ett drygt år. Det är nu 46,3 procent som anser att Island ska stå utanför EU även i framtiden medan 31,6 procent förespråkar ett inträde i unionen.

Under det dryga årtionde det har gått sedan Island i juni 2009 ansökte om EU-medlemskap har ja-sidan aldrig varit i majoritet. Nej-sidan har i varje opinionsmätning under denna period alltid varit starkare. De senaste åren har motståndarna haft ett övertag på i snitt omkring 20 procentenheter.

I årets sista mätning från MMR närmar sig de två sidorna varandra. Gapet mellan ja- och nej-sidan är nu det minsta sedan november 2018.

Nu är det alltså 46,3 procent som säger nej till EU-medlemskap, en nedgång med 1,7 procentenheter jämfört med mätningen i november. Även det är den lägsta siffran på drygt ett år.

Samtidigt är det 31,6 procent som säger ja till EU-inträde, en uppgång med 2,3 procentenheter. Andelen som varken säger ja eller nej krymper till 22,1 procent, en minskning med 0,6 procentenheter.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Inga spår efter kvinna som tros ha drunknat vid Dyrhólaey

Sökandet efter den kvinna som tros ha drunknat i havet vid Dyrhólaey i fredags kväll har inte gett något resultat. Räddningstjänsten har undersökt stränderna i närheten av Vík í Mýrdal utan att finna några spår efter kvinnan. Kvinnan ska ha fallit från en klippa och hamnat i vattnet. Sedan dess har hon inte synts till.

I måndags började räddningstjänsten söka efter en saknad kvinna. Hon hade då inte synts till sedan 19-tiden i fredags. Hon ska då ha fallit i vattnet från en klippa vid Dyrhólaey. Hon befaras ha drunknat i vågorna. Eftersom kroppen inte har hittats kan den ha förts ut till havs.

Under julafton genomsökte räddningstjänst, polis och kustbevakning stränderna från Þorlákshöfn i väster till Skaftás mynning i öster. De tog hjälp av bland annat helikopter och drönare. Sökandet gav inget resultat.

Under både juldagen och annandagen har räddningstjänst från Vík í Mýrdal undersökt stränderna i närområdet. De har bland annat sökt på Reynisfjara och Dyrhólafjara samt rört sig bort till Jökulsás mynning nära Skógar i väster och till Kúðafljóts mynning i öster.

Bägge dagarna var det mindre grupper om ett tiotal räddningsarbetare som sökte av stränderna. Under juldagen var förhållandena goda och de kunde bland annat ge sig in i olika grottor som finns längs stränderna. Men i går var vädret sämre med hårda vindar, nederbörd och dålig sikt. Inte heller då hittades några spår av kvinnan.

En ny större sökinsats görs i dag med både polis och räddningstjänst.

Den saknade kvinnan var bosatt i Hella där hon arbetade på en förskola. Hon bodde tidigare i Vík í Mýrdal och jobbade på Víkurskóli. Hon var bekant med förhållandena vid Dyrhólaey. I kväll hålls en bönestund för den saknade kvinnan i kyrkan i Vík í Mýrdal.

Här kan du läsa mer om sökandet efter den saknade kvinnan.

Tolv kandidater till årets ord 2019 på Island

Klimatdebatten, nyhetshändelser, samhällsförändringar och den tekniska utvecklingen präglar omröstningen av årets ord på Island. I RÚV:s omröstning finns tolv ord - och alla är inte helt nya. Gemensamt för de ord som inte är nykomlingar i det isländska språket är att de har ökat i användning under 2019. Vinnaren avslöjas den 10 januari.

Nyord och några mer etablerade ord finns alltså i omröstningen om 2019 års ord på Island. Gemensamt för de tolv kandidaterna är att samtliga är substantiv. Och de har på olika sätt präglat det gångna året.

Ett par av orden har tydlig koppling till klimatdebatten. Hamfarahlýnun ('katastrofuppvärmning') betecknar uppvärmning orsakad av människan - något som får en hel del att uppleva loftslagskvíði ('klimatångest').

Andra ord användes ofta i samband med politiska beslut. Under 2019 införde Island efter en omröstning i alltinget rätten att bestämma det egna juridiska könet. Lagen talar om kynrænt sjálfræði ('könsligt självbestämmande').

Ett annat uppmärksammat beslut var förlängd abortgräns. Här diskuterades också ordvalet i lagtexten. Ja-sidan talade hellre om þungunarrof (ordagrant 'graviditetsavbrott') medan nej-sidan oftare använde fóstureyðing (ordagrant 'fosterförstörelse'). Bägge orden betyder 'abort' men kan väcka helt olika associationer. Just fóstureyðing var länge det dominerande begreppet. I takt med att synen på abort har förändrats har också þungunarrof - som ofta beskrivs som mindre skuldbeläggande och stilmässigt neutralt - vunnit mark. I lagtexten drev regeringen också igenom ordvalet þungunarrof.

Flera ord är förknippade med nyhetshändelser. Inför en kvalmatch i fotboll mot Turkiet låtsasintervjuade en belgisk turist en av de turkiska spelarna på flygplatsen i Keflavík. I stället för mikrofon viftade han med en diskborste. Turkiet rasade - och i den diplomatiska förbistringen som följde på händelsen och en lång väntan i tullen i Keflavík valde KSÍ, det isländska fotbollsförbundet, att förbjuda diskborstar på matcharenan Laugardalsvöllur i Reykjavík. Det talades om burstabann ('borstförbud'). Förbudet infördes eftersom förbundet befarade att isländska supportrar annars skulle håna de turkiska spelarna genom att vifta med diskborstar på läktarna.

Dagskrárvald ('dagordningsmakt') var något Hatari, Islands bidrag till Eurovision Song Contest, skaffade sig under tävlingsdagarna i Israel. Trots ett förbud mot att diskutera situationen i Palestina lyckades Hatari gång på gång skapa uppmärksamhet kring den israeliska ockupationen.

Hrossamakrill ('taggmakrill') blev fisken på allas läppar i november. Då kunde RÚV och Stundin avslöja hur fiskejätten Samherji med hjälp av misstänkta mutor och penningtvätt skaffat sig värdefulla kvoter för just taggmakrill i Namibia.

Under året tvingades Rio Tinto att stänga en smälthall i aluminiumsmältverket i Straumsvík. Beslutet togs efter att elektrisk ström kommit i kontakt med gas i hög temperatur - något som kan vara mycket farligt. Fenomenet kallas ljósbogi ('ljusbåge').

Två vitvalar flögs under året från fångenskapen i en kinesisk djurpark till Island. På Västmannaöarna ska de få en fristad och ett något friare liv. De två vitvalarna är systrar. I nyhetsrapporteringen talades det om mjaldrasystur ('vitvalssyster').

Ett oväder som drog in över Island i december orsakade stor materiell förödelse. Vägarna stängdes, flygtrafiken ställdes in, invånare uppmanades att hålla sig inomhus, tusentals blev strömlösa och de materiella skadorna blev stora. Ovädret beskrevs som sprengilægð ('spränglågtryck'). Definitionen för ett sådant oväder är ett lågtryck där lufttrycket sjunker mer än 24 millibar inom 24 timmar.

Flera nyord kan kopplas till den tekniska utvecklingen. Självbetjäningskassor blev under 2019 allt vanligare i isländska butiker. Pokasvæði ('påsområde') finns i regel vid kassorna. Det rör sig alltså om en plats där kunderna kan lägga varorna i påsar.

De eldrivna bilarna växte snabbt i antal under 2019. Laddstationerna längs de isländska vägarna har också blivit allt fler. Men på många håll är det alltjämt glest mellan dem. Det kan ge upphov till drægnikvíði ('räckviddsångest'). Den som drabbas av detta fenomen oroar sig för att laddningen ska räcka fram till nästa station.

Här kan du läsa mer om omröstningen om 2018 års ord och här kan du läsa mer om debatten om ordet för abort.

Dagens citat

"Det finns en viss överklass i alltinget och det har avsevärd inverkan för om det är en homogen grupp i alltinget finns det en risk för att de som står längre ned i samhällets röster hörs lite och att det tar lång tid att ändra lagar som gäller deras liv."

Haukur Arnþórsson, doktor i förvaltningsrätt, i Fréttablaðið om överrepresentationen från överklassen bland ledamöterna i alltinget.

Dagens bonuscitat

"Själva nyårsafton är fullbokad på många håll men det är inte samma tryck som de senaste åren och snittpriset har sjunkit avsevärt. ... De kommande fem månaderna fram till sommaren är en anledning till oro. Det blir en stor nedgång de här månaderna jämfört med det år som nu går mot sitt slut."

Kristófer Oliversson, vd för Centerhotels, i Morgunblaðið om hur det minskade utbudet av flygstolar till Island påverkar hotellen.

Bok om ketodiet kan bli årets bästsäljare på Island

De nya deckarna signerade Arnaldur Indriðason och Yrsa Sigurðardóttir kämpar som vanligt om första platsen på topplistan under julhandeln. Men för första gången på många år ser det ut som att årets bäst säljande bok kan vara skriven av någon annan än dessa två. Inför julruschens slutspurt är det en bok om ketodieten som är i topp.

Ketodieten har de två senaste åren fått ett stort genomslag på Island. En bok som seglar på den trenden är Keto - hormónalausnin av Gunnar Már Sigfússon. När förläggarföreningen Félag íslenskra bókaútgefenda den 22 december listade årets hittills bäst säljande böcker låg den i topp.

Frågan är om de två sista dagarnas julhandel räcker för att ändra på det. Försäljningen den senaste veckan toppas av Arnaldur Indriðasons Tregasteinn följd av Yrsa Sigurðardóttirs Þögn. De två deckarförfattarna har de senaste åren utkämpat ständiga dueller om att sluta som årets mest säljande författare. Arnaldur Indriðason brukar gå segrande ur kampen.

I år kan alltså Gunnar Már Sigfússon sluta som nummer ett. Det som talar emot hans chanser är att Keto - hormónalausnin inte alls är het i julhandeln. Boken finns inte med på listan över den senaste veckans tio mest säljande fackböcker.

Isländska författare brukar få finna sig i att Arnaldur Indriðason och Yrsa Sigurðardóttir säljer i en klass för sig. En som verkar kunna förlika sig med det är Andri Snær Magnason, aktuell med Um tímann og vatnið. Boken var femma den senaste veckan och är också femma på helårslistan.

Men han tycks ha svårare att se sig omkörd av Gunnar Már Sigfússon. Andri Snær Magnason skriver på Twitter att en ketobok aldrig bör kunna toppa försäljningslistan på Island.

Första förlossningen på sjukhuset i Húsavík på fem år

En 500 meter bred lavin blockerade vägen till Akureyri. Paret Elena och Kostas Ernst fick därför ta sig till sjukhuset i Húsavík när det var dags att föda en flicka. Förlossningen blev den första på orten på fem år. De fick assistans av läkare och pensionerade barnmorskor som ryckte ut för att hjälpa till, berättar Morgunblaðið.

På kvällen den 20 december föll en 500 meter bred lavin över vägen vid Ljósavatnsskarð. Ringvägen mellan Akureyri och Mývatn stängdes i väntan på att det skulle bedömas vara säkert att ploga sträckan. Så länge som vägen var oframkomlig var det också omöjligt att ta sig med bil från Húsavík till Akureyri.

I Húsavík väntade paret Elena och Kostas Ernst ett barn. Han berättar i Morgunblaðið att familjen av vänner fick besked om att vägen var oframkomlig på grund av en lavin. Efter att ha ringt sjukhuset i Akureyri stod det klart att de var hänvisade till det betydligt mindre sjukhuset på hemorten. Där finns ingen förlossningsavdelning - något som gjorde honom lite stressad:

"Det fanns två läkare på plats men ingen förlossningsläkare och samtidigt två barnmorskor som jag faktiskt tror var pensionerade. Allt gick mycket snabbt och förlossningen gick bra i sig. Vi kom vid åttatiden och runt klockan nio hade barnet kommit till världen. Alla skötte sig mycket bra."

Förlossningen var den första i Húsavík på fem år. I vanliga fall hänvisas blivande föräldrar till sjukhuset i Akureyri.

Dagens citat

"När företag har blivit så stora så önskar jag att det skulle finnas transparens. Det skulle finnas sunda spelregler. De existerar inte. Det behövs en naturresursbestämmelse i grundlagen så att det inte råder någon tvekan om att folket äger det här."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, i Fréttablaðið om hur hon vill reformera det isländska fisket och fiskekvotsystemet efter skandalen kring Samherjis verksamhet i Namibia - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det är inte så många år sedan som allt helt enkelt var stängt och vi stängde över jul. Så har detta ökat sakta men säkert vilket är mycket bra. Det har hjälpt oss en del att det tidigare bara var islänningar som arbetade på hotellen. Nu har vi utländsk personal som kanske inte är lika känslig för att arbeta över julen."

Kristófer Oliversson, vd för Centerhotels, i Vísir om att allt fler hotell och restauranger på Island har öppet under jul- och nyårshelgen.

Majoritet islänningar äter rökt lammkött på juldagen

Två av tre islänningar äter hangikjöt, varmrökt lammkött, till huvudrätt på juldagen. Trots att traditionen med rökt lamm är mycket stark minskar den i popularitet. Det näst populäraste alternativet är kassler. Annat lammkött, kalkon och vegetariskt finns också på ganska många tallrikar i dag. Det visar en undersökning från MMR.

Den typiskt isländska julmaten består av kassler till huvudrätt på julafton och hangikjöt, varmrökt lamm, på juldagen. Traditionen är kanske inte riktigt lika stark som tidigare. Ändå är bägge de i särklass populäraste rätterna på respektive dag. Och det rökta lammets ställning är starkare.

I dag serverar 68 procent av islänningarna varmrökt lammkött som huvudrätt. Det är en minskning med 1 procentenhet sedan julen 2018. Dessutom är det den lägsta siffran sedan 2010 då MMR började fråga om matvanorna på juldagen.

Kassler är alltså vanligast på julafton. Vissa äter dock kassler - antingen som rester eller för första gången under julhelgen - på juldagen. Det är 8 procent som föredrar kassler, en nedgång med 1 procentenhet.

Intresset för kalkon och annat lammkött än hangikjöt ligger kvar på 4 procent. Ökar gör andelen islänningar som äter vegetariskt. I dag är det 4 procent som bjuder på något växtbaserat till huvudrätt - en uppgång med 1 procentenhet.

Även på julafton var det 4 procent som åt något växtbaserat. Det skulle kunna betyda att lika många av islänningarna är vegetarianer eller veganer.

Det är 3 procent som föredrar nötkött - en ökning med 1 procentenhet.

Hangikjöt äts oftare på landsbygden, av pensionärer och av män. Kassler går också hem bland män - men är i övrigt populärare i huvudstadsregionen och bland unga islänningar. Vegetariskt är betydligt vanligare bland kvinnor, personer i åldern 18 till 29 år och i huvudstadsregionen.

Mest förtjusta i hangikjöt är Framstegspartiets väljare. Kassler är populärast hos sympatisörer till Piratpartiet. Bland Piratpartiets anhängare finns också den största andelen som äter vegetariskt på juldagen.

Här kan du läsa mer om islänningarnas matvanor på juldagen.

Kvinna tros ha drunknat i havet efter fall vid Dyrhólaey

En kvinna befaras ha drunknat vid Dyrhólaey i fredags kväll då hon ska ha fallit från en klippa. Kvinnan har inte setts till sedan hon besökte stranden. Polis, räddningstjänst och kustbevakning har sökt längs stränderna på sydkusten i två dygn utan att finna några spår efter kvinnan. Sökandet återupptas tidigast i morgon.

En kvinna bosatt i Hella har varit saknad sedan 19-tiden i fredags. Då besökte hon Dyrhólaey väster om Vík í Mýrdal på den isländska sydkusten. Där befaras hon ha fallit från en klippa i vattnet. Kvinnan har inte setts till sedan dess.

Räddningstjänsten började söka efter kvinnan i måndags. Sökandet koncentrerades då till Dyrhólaey. Letandet fortsatte fram till kvällen utan några spår efter den saknade kvinnan.

Sökandet återupptogs vid 9-tiden på julafton. Ett sjuttiotal räddningsarbetare deltog i sökandet utöver poliser och kustbevakning. De undersökte strandområden hela vägen från Þorlákshöfn i väster till Skaftás mynning i Atlanten i öster. Förutom räddningsarbetare till fots hade de hjälp av drönare och en helikopter från kustbevakningen.

Området vid Dyrhólaey stängdes av för besökare medan sökandet pågick. Insatsen avblåstes vid 15-tiden i går. Inte heller då påträffades några spår av kvinnan.

Inget sökande kommer att ske i dag. Eventuellt återupptas sökandet i morgon bitti. Om kvinnan fallit i vattnet finns inget hopp om att hitta henne vid liv.

Polisen uppmanar på Facebook den som kan ha sett kvinnan senare än 19-tiden i fredags att höra av sig.

Den saknade kvinnan är inte isländsk medborgare men har bott på Island i flera år. Hon arbetade på en förskola i Hella.

Dagens citat

"Vid första advent var det bara omkring femton och så sjönk det till runt sex eller sju. Och vi var 39 på julbordet nu i helgen."

Anna María Sigvaldadóttir i RÚV om hur befolkningen på Grímsey ökar till omkring 55 personer under jul- och nyårshelgen - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag vill inte alls vara negativ men människor som äter griskött till jul är landsförrädare. De har svikit sitt folk genom att böja sig under den danska traditionen och de har hånat det isländska fåret. Därför borde de omedelbart utvisas ur landet."

Komikern Jón Gnarr skriver på Twitter om isländska jultraditioner - och föreslår dessutom att matsedeln på julafton bör bestå av räksmörgås till förrätt, varmkorv från SS till huvudrätt och skyr med socker och sötningsmedel till efterrätt med Coca cola som måltidsdryck.

Allt färre islänningar väljer levande gran till jul

Bara en av fyra islänningar har en levande julgran i hemmet i år. En majoritet föredrar i stället plastgran. Men det som ökar mest är de hushåll som inte har någon julgran alls. De har blivit dubbelt så många sedan 2010. Under samma period har den levande granen tappat mark. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I år väntas enligt Fréttablaðið omkring 10 000 isländska granar säljas till jul. På Island odlas rödgran, engelmannsgran och nordmannsgran samt contortatall, skriver Morgunblaðið. Efterfrågan har varit så stor att många försäljare har sålt slut innan julafton. Julgranar importeras också från bland annat Danmark.

Trots god försäljning minskar den levande granen i popularitet. I år är det 27 procent av de isländska hushållen som väljer levande julgran. Det är en nedgång med hela 5 procentenheter jämfört med förra julen. Dessutom är det den lägsta siffran sedan MMR 2010 började fråga om julgranar.

Plastgranen fortsätter att dominera. Den här julen har 56 procent en plastgran - en ökning med 1 procentenhet.

Men den grupp som ökar mest är de personer som inte har någon gran alls. I år är det 17 procent som helt avstår från julgran. Inom loppet av ett år har de som helt väljer bort gran ökat med 3 procentenheter. Andelen har nästan dubblerats sedan 2010 då det bara var 9 procent som inte hade gran.

Kvinnor, unga islänningar och personer bosatta på landsbygden har oftare någon typ av gran i hemmet. Män, pensionärer och boende i huvudstadsregionen ratar gran mer sällan. Levande julgranar är vanligast i åldersgruppen 18 till 29 år. Kvinnor är mest förtjusta i plastgran.

Mest traditionstrogna är Framstegspartiets väljare. Bara 8 procent avstår helt gran. Motsatsen är Piratpartiets sympatisörer. Där svarar hela 26 procent att det inte finns någon typ av gran i hushållet.

Framstegspartiets anhängare är också mest förtjusta i levande träd. Renässans sympatisörer är mest positiva till plastgran.

Här kan du läsa mer om islänningarnas val av julgran.

Kassler vanligaste rätten på Island på julafton

Kassler fortsätter att vara den i särklass vanligaste huvudrätten på julafton. Men kassler är inte riktigt lika populärt på Island som det var tidigare. I stället är det allt fler som väljer vegetariskt. Julmat utan kött eller fisk förekommer oftare bland unga islänningar och bland personer bosatta i huvudstadsregionen. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I tio års tid har MMR frågat islänningar om vad som hamnar på tallriken på julafton. Det isländska julfirandet brukar börja klockan 18. Ett givet inslag i firandet är en middag. Under dessa tio år har kassler haft en ohotad ställning som den populäraste maträtten.

I år är det 46 procent som väljer kassler. Även om nästan hälften av islänningarna föredrar kassler så är det den lägsta andelen under dessa tio år. Sedan förra julen har andelen som äter kassler till huvudrätt minskat med 3 procentenheter.

Näst populärast är lamm och ripa med 9 procent var följt av kalkon med 8 procent, nötkött med 6 procent och vegetariskt med 4 procent. Förändringarna från år till år är små - men aldrig tidigare har det varit så många som ratat kött och fisk på julafton.

Kasslerns popularitet är ganska jämnt fördelad - men det är vanligare att servera kassler på landsbygden än i huvudstadsregionen. Lamm är också vanligare utanför storstäderna. I huvudstadsregionen bjuds det oftare på ripa, kalkon och nötkött.

Vegetariskt är något av en vattendelare. Dubbelt så många kvinnor som män äter växtbaserat. Och det är framför allt islänningar i åldern 18 till 29 år och personer bosatta i huvudstadsregionen som nobbar kött och fisk.

Mest traditionella är Centerpartiets väljare där 58 procent äter kassler. Framstegspartiets starka stöd på landsbygden märks i valet av huvudrätt - hela 22 procent föredrar lammkött. Ripa är dyrt - och det är därför kanske ingen slump att det inom Självständighetspartiet, som har många välbeställda väljare, är 14 procent som serverar ripa. Bland Gröna vänsterns sympatisörer är det 18 procent som bjuder på ripa.

Grönsaksrätter går bäst hos Socialdemokraternas och Piratpartiets anhängare. Där är det 12 respektive 11 procent som lagar vegetariskt till huvudrätt på julafton.

Här kan du läsa mer om islänningarnas val av mat på julaftonskvällen.

Dagens citat

"Det är kanske en förändring nu jämfört med hur det var förra och förrförra året i att det nu fortfarande finns plats på hotellen i huvudstaden och i synnerhet på landsbygden."

Jóhannes Þór Skúlason, vd för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, i RÚV om att det i år blir färre turister som tillbringar jul- och nyårshelgen på Island.

Islands ex-president tar emot klonad hundvalp

#Samson's first experience of snow a few minutes after he and Dorrit created each other. Love at first sight! pic.twitter.com/XWCxOKGMQA

— Ólafur Ragnar Grímsson (@ORGrimsson) December 21, 2019

Strax innan Sámur dog valde Ólafur Ragnar Grímsson, Islands tidigare president, och hustrun Dorrit Moussaieff att klona hunden. Nu är resultatet av kloningen här - en hundvalp som fått namnet Samson. Nyligen träffade de den nya familjemedlemmen för första gången. Samtidigt fick Samson uppleva snö under tassarna för första gången i sitt liv. Ólafur Ragnar Grímsson filmade när Samson och Dorrit Moussaieff fick bekanta sig både med varandra och med snö.

Här kan du läsa mer om kloningen av Sámur.

Jäst rocka på fler isländska tallrikar dagen före julafton

Fyra av tio islänningar äter i dag jäst rocka. Traditionen med den starkt luktande fisken växer sig i år något starkare efter att ha varit på nedgång en längre tid. Men rockan är inte populär i alla läger. Maträtten lockar framför allt äldre än bosatta på den isländska landsbygden. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Jäst rocka konkurrerar med fermenterad haj om att vara det isländska kökets mest illaluktande och utmanande maträtt. Rocka serveras traditionellt på Þorláksmessa, dagen före julafton. Eftersom den jästa fisken luktar så illa är det vanligt att äta den på restaurang i stället för det egna hemmet.

Många isländska matställen erbjuder därför gästerna rocka just i dag. Den serveras för det mesta med sås och potatis. Andra tillbehör kan vara morötter, kålrötter, fårister och rågbröd. Den som inte kan svälja rockan brukar kunna få saltfisk i stället.

I dag är det 37 procent av islänningarna som tänker äta rocka. Jämfört med förra året är det en ökning med 2 procentenheter. Rockans popularitet nådde botten 2018. Sedan MMR 2011 började fråga om konsumtionen av rocka har det som mest varit 42 procent som planerat att äta den jästa fisken den 23 december.

Men rockan går alltså inte hem i alla läger. Traditionen är starkast på landsbygden, bland pensionärer och bland män.

Hela 58 procent av de islänningar som har fyllt 68 år tänker äta rocka - men bland islänningar i åldern 18 till 29 år är det bara 21 procent som har rocka på menyn. Den jästa fisken finns på dagens matsedel hos 44 procent av männen men endast 30 procent av kvinnorna.

Traditionen med jäst rocka härstammar från Västfjordarna. Den är också starkare utanför storstäderna. På landsbygden äter 46 procent rocka i dag mot 32 procent i huvudstadsregionen.

Mönstret går igen när det gäller partisympatier. Framstegspartiet, Självständighetspartiet och Centerpartiet har starkast stöd på landsbygden. Här finns också de väljare som föredrar rocka i större utsträckning.

Det är 58 procent av Framstegspartiets anhängare som tänker äta rocka. Samma matval gör 43 procent av Självständighetspartiets väljare och 41 procent av Centerpartiets sympatisörer. Siffran sjunker till 34 procent för Socialdemokraterna och Renässans, 27 procent för Gröna vänstern och 24 procent för Piratpartiet.

Just Piratpartiet lockar främst yngre väljare i storstäderna. Därför är det ingen överraskning om att det är just Piratpartiets sympatisörer som oftast ratar rockan.

Här kan du läsa mer om traditionen att äta jäst rocka den 23 december.

Fiskeminister jävig - behandlar inte frågor om Samherji

Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson avstår från att behandla fyra frågor med koppling till fiskejätten Samherji. Det är första gången som han förklarar sig jävig på grund av sina band till bolaget. Han satt tidigare i Samherjis styrelse i nitton år. I stället kommer Sigurður Ingi Jóhannsson att bli ansvarig för just dessa fyra frågor.

I fredags dök demonstranter upp vid närings- och innovationsdepartementet i Reykjavík. De hävdade att de ägnade sig åt rengöring från korruption. Det som behövde städas bort var just fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíussons kopplingar till Samherji. De satte enligt Morgunblaðið bland annat upp band där det förkunnades att departementet stängts på grund av korruption.

Kristján Þór Júlíusson har dragits in i korruptionsskandalen kring Samherji. I november avslöjade Stundin och RÚV hur den isländska fiskejätten tros ha mutat sig till värdefulla fiskekvoter i Namibia. Bolaget misstänks samtidigt ha ägnat sig åt penningtvätt. Samherjis agerande utreds nu av åklagare. I Namibia har skandalen redan lett fram till flera åtal mot ministrar och andra ansvariga.

Avslöjandena om Samherjis verksamhet i utlandet har fortsatt. Stundin kunde nyligen rapportera att bolaget ska ha tagit på sig att betala en marockansk parlamentarikers skatteskuld på omkring 30 miljoner isländska kronor. I utbyte skulle Samherji få fiskekvoter. Stundin kunde även berätta att Samherji gjort affärer med diktatorer i Venezuela och Kuba.

Hans första reaktion på avslöjandena var att ringa sin barndomsvän Þorsteinn Már Baldvinsson, Samherjis vd och storägare. Kristján Þór Júlíusson ville främst veta hur han mådde. Kritiker har beskrivit agerandet som typiskt för en isländsk korruptionskultur där det snarare är förövarna än offren som får sympati.

Skandalen satte åter fingret på Kristján Þór Júlíussons band till Samherji. Han har jobbat åt bolaget, fått bidrag till valkampanjer och suttit i styrelsen i nitton år. När han tillträdde som fiske- och jordbruksminister sade han att han skulle pröva sin lämplighet vid varje tillfälle då ett beslut rörde Samherji. Hittills har han inte ansett sig olämplig eller jävig en enda gång.

Minoriteten i alltingets grundlags- och tillsynsnämnd har nu tvingat fram en granskning av Kristján Þór Júlíussons lämplighet. De vill bland annat veta hur han har hanterat tidigare beslut när det funnits en koppling till Samherji. Initiativet möttes av hård kritik från regeringspartierna som ansåg att han först själv borde få besvara nämndens frågor.

Men nu backar han alltså för första gången. Under regeringssammanträdet i fredags meddelade Kristján Þór Júlíusson att han var jävig i fyra fall som gällde Samherji. Det rörde beslut om tillstånd för fiskodlingar och ett överklagande av en anmärkning utfärdad av Fiskistofa. Det gällde dessutom ett beslut från Fiskistofa riktat mot Útgerðarfélag Akureyringa, ett bolag som kontrolleras av Samherji.

De här frågorna kommer i stället att hanteras av kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson.

Tidigare har demonstranter vid upprepade tillfällen uppmanat Kristján Þór Júlíusson att avgå. Trots fredagens beslut anser oppositionspolitiker att han inte gjort tillräckligt. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, säger till RÚV att han i dagsläget inte kan fungera som fiskeminister:

"Regeringen var tvungen till att ta något steg. Men det andra är att huvudsaken är att skapa förtroende och trovärdighet för fiskepolitiken för vår gemensamma resurs på längre sikt. Som jag säger så verkar det här vara en nödreaktion och en bortförklaring."

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, var den som tog initiativ i grundlags- och tillsynsnämnden till granskningen av Kristján Þór Júlíusson. Hon säger till RÚV att statsminister Katrín Jakobsdóttir borde agera för att kunna återupprätta förtroendet för den minister som ansvarar för fiskepolitiken:

"Det att han bara tänker avstå från dessa mycket avgränsade myndighetsbeslut men inte större beslut som gäller fisket som helhet och de största aktörerna inom fisket syftar inte till att skapa förtroende."

Oddný G. Harðardóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, anser inte heller hon att Kristján Þór Júlíusson just nu kan fungera som fiskeminister. Hon säger till RÚV att alla beslut som gäller fisket i viss mån också gäller Samherji:

"Jag tycker att det här utspelet är ganska ömkligt sett till den position som regeringen och fiskeministern befinner sig i."

Själv säger Kristján Þór Júlíusson till RÚV att han inte är olämplig som fiskeminister. Han anser att han nu gör det han lovade när han tillträdde - att pröva sin egen lämplighet vid varje enskilt beslut. Han säger till Vísir att avgångskraven mot honom är en del i ett politiskt spel:

"Vi hör det till exempel från oppositionen som diskuterar det här med stor intensitet. Det är först och främst politik. Det finns inget nytt gällande min lämplighet kopplad till Samherji sedan år 2017 då jag gjorde det här uttalandet. Jag frågar var alla dessa röster har varit all den tiden. Det finns inget nytt i frågan. Inte ett endaste dugg."

Men Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger till RÚV att fiskeministerns kopplingar till Samherji gör saken mer komplicerad än så:

"Hans problem är naturligtvis att företagets aktivitet är så stor och vidsträckt att det berör mycket fler av departementets områden än vad som här sätts inom parentes. Jag är inte helt säker på att det här slutgiltigt löser problemet för honom. I praktiken finns det få exempel på hur vänskaps- och intresseband på ett så avgörande sätt berör en så stor kärna av departementets verksamhet."

Här kan du läsa mer om skandalen kring Samherji.

Dagens citat

"Allmänt gäller regeln om hänsyn och tolerans och det är inte hänsyn att hälla sådan odör över oskyldiga människor. Det här är som en terrorattack mot smaklökarna. Det här är inte mat. Det här är rutten mat och klassat som avfall enligt alla definitioner. Det här är sådana barbariska fester och det är bara förskräckligt. Lukten sitter kanske kvar i husen fram till våren. ... Sådan tillagning av rocka hör hemma någonstans ute i ödemarken eller på uddar eller långt från civiliserade människors hus."

Sigurður Helgi Guðjónsson, ordförande för bostadsägarorganisationen Húseigendafélagið, i RÚV om traditionen att äta jäst rocka dagen före julafton - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Lunnefågeln lockar människor och vår känsla är att människor ställer in gps:en på Hafnarhólmi och så kör man dit i över hundra kilometer i timmen. ... Denna hastighet väcker en känsla av obehag och det är många som frågar sig om det måste ske en stor olycka för att något ska göras."

Hafþór Snjólfur Helgason, ordförande för Ferðamálahóp Borgarfjarðar, i Austurfrétt om hur många turister kör för fort genom Bakkagerði i Borgarfjörður eystri på väg mot lunnefågelkolonin på Hafnarhólmi.

Över 1 700 jordskalv på en vecka vid Fagradalsfjall

Illustration: Veðurstofa Íslands

Jordskalvssvärmen vid Fagradalsfjall på sydvästra Island är över. Inom loppet av en vecka inträffade över 1 700 jordskalv i området. Det kraftigaste av dem uppmättes till 3,7 - och ytterligare tio skalv hade en magnitud på minst 3. Under lördagen registrerades bara sju små skalv vid Fagradalsfjall. Inget av dem kändes i bebyggelse.

I söndags morse började en intensiv jordskalvssvärm på sydvästra Island. Skalven inträffade nära Fagradalsfjall, ett berg beläget mellan Grindavík och Krýsuvík. Det största skalvet skedde under söndagskvällen och hade en magnitud på 3,7. Ytterligare tio skalv uppmättes till minst 3.

De stora skalven kändes i bland annat Reykjavík, Keflavík, Grindavík och Akranes. De orsakade inga materiella skador.

Aktiviteten var som mest intensiv under de två första dygnen. Sedan i fredags har det varit lugnt i området. Under lördagen registrerades bara sju små skalv vid Fagradalsfjall. Det största uppmättes till 1,1 - vilket är för svagt för att kännas i bebyggelse. Under natten mot söndagen noterades inga skalv alls i området.

Över 1 700 jordskalv ägde rum från den 15 december och en vecka framåt. Jordskalv är mycket vanliga i området som är en känd sprickzon. Skalvserien tros inte ha något samband med magmarörelser eller annan vulkanisk aktivitet. I stället beror den sannolikt på kontinentalplattornas rörelser.

Här kan du läsa mer om jordskalven vid Fagradalsfjall.

Femtio personer firar jul på Grímsey i år

Bara elva personer bor på Grímsey nu i vinter. Och när vinterns första riktiga oväder drog in över norra Island fanns bara sju personer på ön. Men över julen får Grímsey tillfälligt betydligt fler invånare. Om inte ett oväder stoppar flygtrafiken kommer närmare femtio personer att vistas på ön, skriver Morgunblaðið.

De senaste åren har stora fiskekvoter sålts från Grímsey. Därmed har arbetstillfällena på Islands nordligaste utpost i Atlanten blivit allt färre. Skolan har stängts eftersom eleverna är för få. Och den enda butiken på Grímsey kämpar ständigt för att överleva.

I år är det bara elva personer som är bofasta på Grímsey under vintern. Det är troligen det lägsta antalet invånare sedan ön befolkades under medeltiden. Situationen är så allvarlig att många nu befarar att de sista bofasta kommer att försvinna och att ön endast kommer att vara bebodd under somrarna.

Ännu färre fanns på ön när vinterns första riktiga storm drog in över Island tidigare i december. Då var det bara sju personer på hela Grímsey.

Men till julen får ön ett tillfälligt tillskott. Öbon Svafar Gylfason säger i Morgunblaðið att många som flyttat från Grímsey väljer att återvända under storhelgerna. Han räknar med att närmare femtio personer tillbringar julen på ön:

"Då kommer människor hem i större utsträckning. De är här över julen och nyårsskiftet och reser sedan tillbaka. Utflyttade Grímseybor och så."

Men det kan bli färre. I dag har Veðurstofa Íslands utfärdat en gul varning för större delen av landet. På norra Island kommer det att blåsa storm samtidigt som det snöar ymnigt. Sikten kommer att vara dålig.

Svafar Gylfason berättar i Morgunblaðið att ett tiotal personer väntas anlända till ön med flyg från Grímsey i dag. Vädret kan dock göra det omöjligt att landa på ön:

"Man får bara hoppas att det blir möjligt att flyga."

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Grímsey.

Dagens citat

"Till skillnad från vad många tror så är isländska inget svårare språk än andra. Vikingarna lyckades inte skapa något språk som är någon olöslig livsgåta. ... Det är inget problem att lära sig isländska om människor får en rimlig chans att tala det. Våra studenter klagar mycket ofta över att islänningar - när de har ansträngt sig för att lära sig isländska - är snabba på att byta till engelska utan att ha blivit ombedda. Sporren försvinner mycket snabbt när människor alltid först tar till engelska."

Hjalti Ómarsson, vd för Retor Fræðsla, i Fréttablaðið om hur många invandrare som lärt sig isländska bemöts av modersmålstalare.

Dagens bonuscitat

"Av känslomässiga skäl kunde jag inte låta bli. ... Västfjordarna har som du vet följt mig hela livet. Det är de rötter som kanske har gjort det möjligt för mig att behålla förnuftet i all denna turbulens."

Ólafur Ragnar Grímsson, före detta president, i Vísir om beslutet att köpa sitt barndomshem i Ísafjörður i Västfjordarna - läs mer här.

Majoritet islänningar skickar inga julkort

För första gången är det fler som skickar digitala julhälsningar i stället för traditionella julkort. Men majoriteten av islänningarna skickar inga julhälsningar av något slag - och även det är en nyhet. Bland pensionärer är traditionen med julkort fortfarande stark. Men det är få unga som håller fast vid den. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Sedan 2015 har MMR frågat islänningarna om de skriver julhälsningar till släktingar, vänner och bekanta. För varje år har det blivit allt fler som avstått från att skicka julhälsningar. Och för varje år har de elektroniska julkorten vunnit mark på de traditionella julkortens bekostnad.

I år är det hela 54 procent som inte skickar några julkort alls. Det är första gången som en majoritet ratar alla typer av julhälsningar. Bara sedan förra året har andelen ökat med 5 procentenheter. När samma fråga ställdes 2015 var det endast 33 procent som valde bort julkort.

Det här julen är det 22 procent som skickar elektroniska julkort - en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2018. Samtidigt är det 19 procent som postar traditionella julkort - en nedgång med 7 procentenheter.

Den här julen är det 5 procent som skriver både traditionella och digitala julhälsningar. Den siffran är oförändrad jämfört med förra året.

Bland pensionärer är det hela 81 procent som skickar någon form av julhälsning. Bland islänningar i åldern 18 till 29 år är det däremot bara 31 procent som skriver digitala eller traditionella julhälsningar.

Traditionen med julhälsningar är även starkare på landsbygden än i huvudstadsregionen. Det är också något fler kvinnor än män som skriver julkort.

Här kan du läsa mer om julkort på Island.

Konstnär målar isländsk minister som SS-bödel

Konstnären Þrándur Þórarinsson har gjort sig känd för att inte vara rädd för kontroversiella motiv. Inte sällan skapar han med ilska som drivkraft. Så gick det också till när han målade en tavla föreställande Útlendingastofnun, den isländska migrationsmyndigheten. Efter en utvisning av en gravid asylsökande fick han idén till ett verk där myndigheter och regering framställs som nazistiska SS-bödlar.

I mitten står justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Till vänster finns avgående polischefen Haraldur Johannessen och till höger Kristín Völundardóttir, generaldirektör för Útlendingastofnun. Vid hennes sida finns ersättaren Þorsteinn Gunnarsson. Bredvid polischefen står Agnar Kofoed-Hansen.

Målningen kopplar ihop dåtid och nutid. Þrándur Þórarinsson berättar i Fréttablaðið att han inspirerats av Island under andra världskriget. Agnar Kofoed-Hansen var sommaren 1939 på utbildning hos SS i Tyskland. När han senare utsågs till polischef i Reykjavík tog han initiativ till det som senare skulle utvecklas till Útlendingastofnun.

Justitieminister under delar av kriget var Hermann Jónasson, en politiker som enligt Þrándur Þórarinsson ville se till så att islänningar inte beblandade sig med utlänningar. Han säger i Fréttablaðið att han ser en tydlig koppling mellan Adolf Hitlers Tyskland och den politik som drivs av regeringen och Útlendingastofnun:

"Deras gärningar vore inget annat än nazism i praktiken i dag och jag tror att det bara är en tidsfråga innan flyende människors barn åtskiljs från sina föräldrar och sätts i bur på samma sätt som i USA."

Här kan du läsa mer om Þrándur Þórarinsson.

Dagens citat

"Jag är övertygad om att marknaden kommer att ta emot detta positivt eftersom det har skett ett otroligt uppvaknande här i landet precis som på andra ställen plastens och plastanvändningens skadlighet."

Egill Örn Jóhannsson, vd för bokförlaget Forlagið, i Morgunblaðið om att företaget inte längre kommer att plasta in nya böcker.

Meteor brinner upp ovanför Öræfajökull

Klockan var 22.57 i torsdags i förra veckan. En av de webbkameror som installerats för att följa Öræfajökull fångade då ett spektakulärt fenomen på bild. Det rörde sig inte om något utbrott i vulkanen. I stället var det en meteor som brann upp i atmosfären ovanför glaciären.

Meteorer börjar att brinna när de befinner sig på ungefär 100 kilometers höjd. Om det finns något kvar av den meteor som brann upp över Öræfajökull i förra veckan är oklart. Det som kan ha blivit kvar av den kan inte vara särskilt stort - och det är troligt att resterna landade någonstans på Vatnajökull eller det obebodda höglandet.

Ljustjuven är islänningarnas favorittomte för femte året

För femte året i följd är ljustjuven Kertasníkir islänningarnas populäraste jultomte. Men tvåan, stumpen Stúfur, knappar in på försprånget och är nästan en lika stor favorit. Bägge topptomtarna är betydligt populärare bland kvinnor än bland män. Trea är dörrsmällaren Hurðaskellir. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Med start den 12 december anländer de isländska jultomtarna till befolkade områden. Varenda en av de tretton tomtarna har sin egen dag fram till julafton. De dyker alltså upp i tur och ordning dag för dag fram till jul.

Folksagorna om de tretton sagorna har funnits i flera hundra år. Berättelserna skapades under en tid när vintermörkret omgav gårdarna större delen av dygnet. Tomtarna utrustades med mer eller mindre otrevliga egenskaper. Dessa hyss hade de lärt sig av de förfärliga föräldrarna - trollparet Grýla och Leppalúði som dessutom hade sällskap av den fasansfulla julkatten Jólakötturinn.

Barn förväntas varje dag ställa en sko på fönsterbrädan. Den som är snäll kan räkna med en present från dagens tomte - och det största paketet levereras av ljustjuven Kertasníkir, den tomte som kommer på självaste julafton. Den som inte har skött sig drabbas av den stora skammen att få en potatis i skon.

Kanske är det kopplingen till julafton och den största julgåvan som gör Kertasníkir till den populäraste tomten. Ända sedan MMR för fem år sedan började fråga islänningarna om tomtefavoriter har Kertasníkir hamnat i topp. Det är 29 procent som svarar att Kertasníkir är favoriten.

Tvåa under dessa fem år har alltid varit stumpen Stúfur. Men avståndet upp till Kertasníkir har aldrig varit så litet. I år svarar 28 procent att Stúfur är favoriten. Trea är dörrsmällaren Hurðaskellir med 11 procent.

Därefter följer fönsterspejaren Gluggagægir, köttkroken Ketkrókur och skyrvraket Skyrgámur med 5 procent var, mjölktjuven Stekkjastaur och korvtjuven Bjúgnagægir med 4 procent var, snattaren Giljagaur med 3 procent, doftaren Gáttaþefur med 2 procent samt skålslickaren Askasleikir, slevslickaren Þvörusleikir och grytslickaren Pottaskefill med 1 procent var.

Både Kertasníkir och Stúfur är betydligt populärare bland kvinnor. Hurðaskellir håller fler män som sin favorit.

Kertasníkir är dessutom den klara vinnaren bland islänningar i åldern 18 till 29 år. Bland pensionärer är Hurðaskellir och Stúfur populärast.

Här kan du läsa mer om attityder till de isländska jultomtarna.

Nytt jordskalv vid Fagradalsfjall skakar Reykjavík

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett jordskalv med en magnitud på 3,5 skakade Reykjavík med omnejd i går förmiddag. Skalvet hade sitt epicentrum vid Fagradalsfjall på sydvästra Island. Där började en jordskalvssvärm i söndags morse. Sedan dess har över 1 700 jordskalv registrerats i området. Men nu ser det ut som att aktiviteten är på väg att minska.

Strax efter klockan 7 i söndags började en jordskalvssvärm vid Fagradalsfjall, ett berg som ligger mellan Grindavík och Kleifarvatn på sydvästra Island. Redan tidigt stod det klart att det rörde sig om en kraftig svärm. Klockan 7.59 samma dag inträffade ett skalv som uppmättes till 3,5. Det skalvet kändes bland annat i Reykjavík.

Under de två första dygnen registrerades elva jordskalv som hade en magnitud på minst 3. Det största inträffade 19.48 på söndagen. Det uppmättes till 3,7. Även det skalvet kändes i bland annat Reykjavík, Keflavík, Grindavík och Akranes.

Jordskalvssvärmen har nu pågått i fem dygn. Sedan dess har över 1 700 jordskalv skett i området.

Ett nytt stort skalv inträffade i går. Klockan 11.20 skedde ett jordskalv med en magnitud på 3,5. Också det skalvet kändes i bland annat Reykjavík.

Aktiviteten vid Fagradalsfjall har dock minskat avsevärt. Det stora skalvet i går följdes av en rad efterskalv. Men under kvällen och natten var det lugnt i området. Mycket tyder på att jordskalvssvärmen nu kan vara över.

Jordskalv i området är mycket vanliga på grund av kontinentalplattornas rörelser. Fagradalsfjall ligger i anslutning till den sprickzon som skiljer kontinentalplattorna åt. I området finns också flera aktiva vulkaniska system.

Inget tyder på att de senaste dagarnas seismiska aktivitet ska ha något samband med nära förestående vulkanisk aktivitet.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Fagradalsfjall.