Dragkampen om förebilden för Hallgrímskirkja

När Guðjón Samúelsson ritade Hallgrímskirkja inspirerades han av en fjälltopp på norra Island. Men dragkampen om namnet på fjälltoppen pågår fortfarande. I Öxnadalur - där den är synlig från ringvägen - har den ett namn. I Hörgárdalur på andra sidan har samma topp ett helt annat namn. Och bägge sidorna anser sig ha rätt.

Guðjón Samúelsson var den första islänningen som utbildade sig till arkitekt. I årtionden var han Islands statsarkitekt - ett uppdrag som gjorde att han i högsta grad var med om att utforma många av de mest kända byggnaderna.

Bland de hus som Guðjón Samúelsson ritade märks bland annat skolan Héraðsskólinn i Laugarvatn, kyrkan i Akureyri, den katolska kyrkan Landakotskirkja, Hótel Borg, teatern Þjóðleikhúsið och badet Sundhöllin i Reykjavík, skolan i Reykholt och gården vid Þingvellir.

Hallgrímskirkja i Reykjavík är dock den byggnad som Guðjón Samúelsson är mest känd för. Ritningarna var klara 1937. Men det dröjde fram till 1945 innan bygget kom igång. Och det skulle dröja ända till 1986 innan hela bygget var färdigt.

Guðjón Samúelsson hämtade inspiration från flera olika platser. Kyrkans fasad påminner om basaltens form. Idén till tornet fick han från en fjälltopp på norra Island. Trots att toppen är en av norra Islands främsta landmärken pågår en ständig strid om dess namn.

Fjället Drangafjalls topp kan ses från två håll. På norra sidan har de boende ett namn på toppen. Och på den södra sidan har befolkningen ett annat namn.

De flesta ser den från Öxnadalur i söder eftersom ringvägen mellan Varmahlíð och Akureyri passerar inte långt härifrån. Här kallas toppen Hraundrangi. Den har fått sitt namn från den närliggande gården Hraun där nationalskalden Jónas Hallgrímsson föddes.

I Hörgárdalur på den norra sidan har invånarna en annan vy över toppen. Där säger de bofasta bara Drangi om Drangafjalls topp.

Oddgeir Sigurjónsson, bonde på gården Myrká i Hörgárdalur, säger till Vísir att toppen inte kan heta Hraundrangi på den norra sidan av Drangafjall:

"Det finns inget Hraun på den här sidan. ... Det är vår bygd på den här sidan. Så den är mycket vackrare från den här sidan."

Guðmundur Skúlason håller med. Han är bonde på gården Staðarbakki i Hörgárdalur. Hans gård ligger ännu närmare toppen än vad Hraun gör på den andra sidan fjället. Han säger till Vísir att fjälltoppen ser bäst ut från den egna sidan - trots att de flesta ser den från Öxnadalur:

"Det är kul att se den härifrån också och inte bara ur Öxnadalur."

Jónas Hallgrímsson diktade även om klippan. I dikten Ferðalok talar han om den som just Hraundrangi.