Islänningar läser i snitt 2,3 böcker i månaden. Läsningen har ökat något - men det är ljudböcker och e-böcker som står bakom ökningen. Kvinnor läser dubbelt så mycket som män. Äldre läser mer än unga. Många läser också böcker på andra språk än isländska. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Miðstöð íslenskra bókmennta.Den senaste månaden har den genomsnittliga islänningen läst 2,3 böcker. Det är en ökning jämfört med 2017 då snittet var 2 böcker. Då var det 37,4 procent som aldrig läste någon bok. Den andelen har nu sjunkit till 34 procent.
I statistiken ingår alla typer av böcker - alltså skönlitteratur, fackböcker, ljudböcker, e-böcker, barnböcker, kurslitteratur och så vidare. Och det är inte de tryckta böckerna som ligger bakom uppgången. I stället är det e-böcker och ljudböcker som vinner mark.
Under det senaste året har alltså läsningen av e-böcker och ljudböcker ökat. Läsningen av tryckta böcker har minskat något.
Kvinnor läser dubbelt så mycket som män. Snittet bland isländska kvinnor är 3,1 lästa böcker under den senaste månaden. Bland män är medelvärdet bara 1,5 böcker.
Personer bosatta i huvudstadsregionen och på landsbygden läser lika mycket. Däremot finns det stor skillnad mellan olika åldersgrupper. Islänningar i åldern 18 till 24 år hinner läsa i snitt 1,4 böcker i månaden. I åldern 35 till 44 år är snittet 2,8 böcker.
Det är nu 25,2 procent som svarar att de enbart läser böcker på isländska. Den andelen har sjunkit ganska kraftigt sedan Miðstöð íslenskra bókmennta började undersöka islänningarnas läsvanor 2017. Men det är också 37,1 procent som oftare väljer böcker på isländska än andra språk. Det är en ökning - och det innebär att andelen som föredrar böcker på andra språk ligger på ungefär samma nivå som tidigare.
Inställningen till översättningar har heller inte förändrats nämnvärt. Det är nu 79,1 procent som anser att det är viktigt att översätta nya böcker till isländska.
Däremot har attityden till litteraturstöd genomgått vissa förändringar. Nu uppger 75,7 procent att det är viktigt att isländsk litteratur kan få statliga bidrag. Motståndet mot bidragen ökar samtidigt som färre säger att de bör finnas kvar. Än så länge är det dock en kraftig majoritet som förespråkar fortsatta bidrag.
Rekommendationer från släkt och vänner är det vanligaste sättet som islänningar upptäcker nya böcker på. Därefter följer medierapportering, sociala medier, annonser och bibliotek.
Intresset för bibliotek har inte heller förändrats i någon större utsträckning. Ungefär hälften av islänningarna sätter aldrig sin fot i ett bibliotek. Var åttonde går till bibliotek åtminstone en gång i månaden.
