 |
| Foto: Landhelgisgæsla Íslands |
Vid Gunnólfsvík i Finnafjörður vid Langanes på nordöstra Island ligger en av Islands fyra radar- och kommunikationsstationer. Stationerna bemannas av kustbevakningen och tillhör Natos anläggningar i landet. De används bland annat för att övervaka flygtrafiken.
Radarstationen på toppen av Gunnólfsvíkurfjall är den högst belägna i sitt slag. Den ligger på 719 meters höjd och togs i bruk 1989. En brant serpentinväg som inte är öppen för allmänheten leder upp till radarstationen. Den är dock svår att hålla öppen på vintrarna. Då brukar de anställda få använda skoter för att ta sig upp till stationen.
En av dem är föreståndaren Halldór Halldórsson. På morgonen den 9 december - strax före vinterns första riktiga oväder drog in över nordöstra Island - lämnade han hemmet i Þórshöfn och påbörjade han ett arbetspass på radarstationen. Ovädret lamslog stora delar av Island. Vägar snöade igen och elförsörjningen bröts.
Halldór Halldórsson var en av dem som blev insnöade. I vanliga fall har han sällskap av en kollega på radarstationen. Men den här gången var han ensam. Kollegan blev nämligen sjuk strax innan ovädret kom och var därför inte på jobbet.
Kustbevakningen skriver på i ett pressmeddelande att det inte är ovanligt att personal blir fast på jobbet på grund av dåligt väder. Halldór Halldórsson blev dock fast på radarstationen på Gunnólfsvíkurfjall i hela tolv dagar när oväder efter oväder drog in över området. Han kunde inte ta sig därifrån och någon kollega kunde inte ta sig dit.
Han lämnade radarstationen först på morgonen den 21 december. När det blåste som mest nådde vindstyrkan över 70 meter i sekunden i byarna. Halldór Halldórsson säger till Vísir att den typen vindar inte är helt ovanliga på Gunnólfsvíkurfjall. Medan oväder passerar är det också ganska vanligt att personalen behöver övernatta på stationen:
Han lämnade radarstationen först på morgonen den 21 december. När det blåste som mest nådde vindstyrkan över 70 meter i sekunden i byarna. Halldór Halldórsson säger till Vísir att den typen vindar inte är helt ovanliga på Gunnólfsvíkurfjall. Medan oväder passerar är det också ganska vanligt att personalen behöver övernatta på stationen:
"Vädret var så dåligt att det inte gick att göra mer än att bara kika ut."
Halldór Halldórsson säger i Fréttablaðið att de tolv dagarna på fjällets topp bara var en del av jobbet. Så länge har han aldrig tidigare varit ensam på Gunnólfsvíkurfjall. Radarstationen drevs med reservaggregat när elförsörjningen bröts. Även i övrigt var han väl förberedd:
"Vi har naturligtvis tillräckligt med mat och allt sådant så vi behöver ingen hjälp utifrån och jag tror att vi kan vara där åtminstone i en månad utan hjälp."De isländska radarstationerna är i bruk dygnet runt. Han säger i Fréttablaðið att tiden gick snabbt och att han inte hade några problem att få den att gå. Halldór Halldórsson ägnade sig åt jobbet medan han var ensam på fjället. Han kunde också använda sin mobiltelefon:
"Det här var ingen dålig tid. Det här bara en del av arbetet att reagera när något inträffar, att stå på sin vakt och fullfölja det. ... Vi förbereder oss alltid för detta under hösten och har mat i frysboxarna."
Här kan du läsa om hur vinterns första oväder påverkade Island.
