söndag 16 februari 2020

Hildur Guðnadóttirs Oscar gör islänningar till släktforskare

När Hildur Guðnadóttir i söndags blev den första islänningen som vann en Oscar var det många som kände sig stolta. Presidenten Guðni Th. Jóhannesson och flera ministrar var bara några av dem som hyllade den historiska vinnaren. Men vinsten hade dessutom en annan effekt. Den fick hundratals islänningar att undersöka om de var släkt med henne.

Med hjälp av dna-tester och en lång folkbokföringstradition har islänningarna blivit det kanske mest kartlagda folket i världen. Traditionell släktforskning är därför något av en icke-hobby. I stället är det bara att logga in med sitt personnummer i databasen Íslendingabók. Där finns information om samtliga invånare.

Íslendingabók ger islänningar möjligheten att med en enkel sökning kartlägga släktförhållandena ända tillbaka till vikingatiden. Det är inte ovanligt att kunna spåra sina rötter till de allra första generationerna av bosättare för mer än tusen år sedan.

Men Íslendingabók har också ett praktiskt användningsområde. Personer som börjar dejta varandra börjar inte sällan med att undersöka om de är släkt. Om avståndet i släktträdet är för nära är det somliga som avstår från att fortsätta träffas.

I söndags blev Hildur Guðnadóttir historisk när hon tilldelades en Oscar för musiken till filmen Joker. Det var första gången som en islänning fick priset. Åtskilliga stämde inte bara in i hyllningskören. De ville dessutom ta reda på om de var släkt med henne.

Sökningarna på släktband till Hildur Guðnadóttir ökade med över 300 procent. Och trafiken till Íslendingabók steg enligt Morgunblaðið med 5 procent.

Många skröt också skämtsamt om de egna kopplingarna till Hildur Guðnadóttir. Komikern Jón Gnarr stoltserade på Twitter med att de var släkt i nionde led. Han fick svar av bland annat Kristinn R. Ólafsson som var släkt med Hildur Guðnadóttir i sjunde led. Och Tómas Steindórsson kunde visa upp att hon fanns i åttonde led i det egna släktträdet.

Här kan du läsa mer om Íslendingabók.

Kinesisk turist nekas växla in 170 kilo isländska mynt

När den kinesiske turisten Wei Li landade i Keflavík hade han 170 kilo mynt i bagaget. Det var tredje gången som han reste till Island för att växla in isländska mynt. Men den här gången fick han nobben av Seðlabanki Íslands som inte ville byta 100-kronorsmynten mot sedlar. När han försökte växla på Arion banki dröjde det inte länge innan polisen kom, skriver Fréttablaðið.

Det blev inte tredje gången gillt för den kinesiske turisten Wei Li. Två gånger har han rest till Island med stora mängder mynt. Därefter har han gått till Seðlabanki Íslands för att växla dem till sedlar. Men den här gången sade centralbanken nej.

Wei Li berättar i Fréttablaðið att han reste in med drygt 170 kilo isländska mynt till ett värde av 1,6 miljoner isländska kronor. Han hade enbart med sig 100-kronorsmynt eftersom de mindre valörerna inte lönar sig då han måste betala extra för övervikten på flyget:
"Jag får mynten från myntväxlare Kina. Jag vet inte varifrån allt kommer men en del kommer från återvinningsföretag som köper sammanpressade bilar från Island. Där gömmer sig mängder av mynt."
Wei Li köper inte mynten av valutaväxlarna. Han tar dem med sig till utomlands - han har bland annat gjort liknande resor till Norge, Danmark och Tyskland - och betalar bara om han lyckas växla in dem. Då får också valutaväxlaren provision.

Tidigare har alltså Seðlabanki Íslands tagit emot mynten. Nu hänvisade centralbanken enligt Vísir till ändrade regler. Han gick i stället till ett av Arion bankis kontor i Reykjavík. Där dröjde det inte länge innan polisen kom och undrade hur han hade kommit över mynten. Wei Li säger i Fréttablaðið att han deklarerat mynten i samband med inresan:
"Jag kan använda de hela mynten i butikerna men jag vill helst inte använda de förstörda mynten. Jag skulle vara öppen för att skänka de skadade mynten till välgörande ändamål här i landet eftersom de är värdelösa för mig om inget ändras."
I stället för att kunna växla in samtliga mynt på ett och samma ställe tänker Wei Li gå från bank till bank och växla in mindre summor. I väntan på det får han åka omkring med 170 kilo mynt i bagaget på hyrbilen.

Dagens citat



"Det är nu mycket låga flöden i Skógá och därmed i Skógafoss. Insatta har påpekat att det kan bero på en isfördämning i älven som senare lossnar och vid sådana förhållanden kan en flodvåg komma längs älven. Ingen dokumentation har påträffats om en möjlig storlek för en sådan flodvåg och troligen har det stor betydelse var en sådan fördämning är belägen. För säkerhets skull har turister dirigerats längre bort från vattenfallet och polis och räddningstjänst är nu på plats i området och arbetar med det."

Polisen i Suðurland i ett pressmeddelande om varför turister på grund av översvämningsrisk inte tillåts gå ända fram till vattenfallet Skógafoss.

lördag 15 februari 2020

Färre tror att människan orsakar globala uppvärmningen

Allt fler islänningar betvivlar att människan orsakar den globala uppvärmningen. I stället tror en växande andel av befolkningen att det är naturliga förändringar i miljön som är skälet till de stigande temperaturerna. En klar majoritet anser dock att det är människan som orsakar uppvärmningen. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Klimatfrågan blir allt hetare på Island. I alltinget är det Centerpartiet som genom ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson starkast vänt sig mot att människan skulle ligga bakom klimatförändringarna. Han har också ifrågasatt regeringens handlingsplan och anser inte att Island har någon särskild skyldighet att vidta klimatfrämjande åtgärder.

Regeringen har hittills visat upp en någorlunda enig fasad i frågan. Det är dock ingen hemlighet att det både inom Självständighetspartiet och Framstegspartiet finns politiker som är måttligt entusiastiska inför den handlingsplan som Gröna vänstern har lyckats driva igenom.

Nyligen utsåg Självständighetspartiet ett tvärpolitiskt klimatråd. De tio ledamöterna ska enligt ett pressmeddelande ta fram förslag i klimatfrågan. I rådet ingår bland annat alltingsledamoten Haraldur Benediktsson, kommunpolitikern Hildur Björnsdóttir och tidigare talmannen Unnur Brá Konráðsdóttir.

Men allt fler islänningarna betvivlar att det är människan som orsakar den globala uppvärmningen. Det är nu 23,2 procent som tror att den i stället orsakas av naturliga förändringar i miljön - en ökning med 9 procentenheter jämfört med när Gallup ställde samma fråga för ett drygt år sedan.

Den stora majoriteten - hela 66,2 procent - anser dock att det är människan som orsakar uppvärmningen. Men den andelen har sjunkit med 9,4 procentenheter.

Andelen osäkra har ökat med 0,5 procentenheter till 10,7 procent.

Attitydförändringen är enligt Gallup tydlig i samtliga grupper. Det är dock i åldersgruppen 45 till 54 år som tvivlet växer mest.

Här kan du läsa mer om klimatdebatten på Island.

Isländsk cannabisförening nekas öppna bankkonto

Íslenski kannabisklúbburinn får inte öppna något konto i Landsbanki. Banken anser sig ha ett socialt ansvar - och att ha en cannabisförespråkare som kund skulle kunna bryta mot den hållningen. Klubben vill legalisera cannabis på Island. Ett av målen med att öppna ett bankkonto är att kunna ta emot donationer för att öppna ett kafé.

Cannabis har varit olagligt på Island sedan 1974. Förbudet gäller import, försäljning och hantering av cannabis. Jämfört med andra narkotikaklassade droger tros cannabis smugglas in i förhållandevis liten omfattning. Den cannabis som konsumeras odlas i stor utsträckning på Island. Polisen gör hela tiden tillslag mot cannabisodlingar.

Någon legalisering står inte på den politiska dagordningen. Piratpartiet har en mer liberal hållning till exempelvis cannabis än många andra partier. Än så länge har dock den politiken inte fått något genomslag.

Íslenski kannabisklúbburinn vill att cannabis ska bli lagligt. Föreningen vill också påverka opinionen. Ett steg i den riktningen är att öppna ett eget kafé med hjälp av gräsrotsfinansiering. Enligt föreningen ska medlemmar kunna diskutera cannabis på kaféet. Den som har med sig cannabis för eget bruk får röka på plats.

Föreningens kassör vände sig till Landsbanki för att öppna ett bankkonto som skulle användas för insamlingen. Men svaret blev nej. I ett mejl som föreningen publicerar på Facebook skriver banken att det inte är förenligt med synen på socialt ansvar att ha en cannabisförening som kund. Föreningens verksamhet kan enligt banken stå i strid mot grundläggande värderingar.

Föreningen hävdar att beslutet grundar sig i "okunskap och fördomar". Vidare skriver Íslenski kannabisklúbburinn att föreningen har 64 medlemmar och siktar på att växa. I kaféet skulle det inte bedrivas någon olaglig verksamhet. I stället skulle det fungera som en plats för diskussioner och erfarenhetsutbyten.

Här kan du läsa mer om konsumtionen av cannabis på Island.

Dagens citat

"Från sekelskiftet 2000 har Svinafellsjökull dragit sig tillbaka omkring 200 meter medan dess granne Skaftafellsjökull har dragit sig tillbaka drygt 1 000 meter. ... Glaciärerna har i själva verket grävt sina egna gravar eftersom botten under dem når ända ned till 300 meter under havsytan. De har grävt stora sänkor som senare bildar dessa glaciärlaguner."

Hrafnhildur Hannesdóttir, glaciärexpert vid Veðurstofa Íslands, i Morgunblaðið om avsmältningen av glaciärerna på södra Vatnajökull.

fredag 14 februari 2020

Kattkafé i Reykjavík har speeddejtning på alla hjärtans dag

I vanliga fall är det hemlösa katter som ska hitta rätt. Men i dag - på alla hjärtans dag - ordnar Kattakaffihúsið i Reykjavík speeddejtning för tvåbenta singlar. Då blir det alltså människor som får chansen att träffa en partner på Islands enda kattkafé. Det berättar Gígja Sara Björnsson, en av ägarna, i Fréttablaðið.

I mars 2018 öppnade Gígja Sara Björnsson och Ragnheiður Birgisdóttir kaféet Kattakaffihúsið i centrala Reykjavík. Det var det första i sitt slag på Island. Där får hemlösa katter en tillfällig bostad i väntan på ett permanent hem. Kaféet fungerar som ett skyltfönster för katterna.

Hittills har ett femtiotal katter adopterats genom Kattakaffihúsið. Ägarna tar emot katter som av något skäl behöver ett nytt hem. Det brukar finnas fyra till sex katter åt gången på kaféet. När kaféet är öppet mellan 10 och 18 har de möjlighet att röra sig fritt bland besökarna.

Men Gígja Sara Björnsson och Ragnheiður Birgisdóttir vill inte bara ge katter chansen att hitta hem. På alla hjärtans dag kan även människor få chansen att träffa rätt. I kväll ordnar de speeddejtning på kattkaféet. Gígja Sara Björnsson säger i Fréttablaðið att hon tror att katterna kommer att bidra till att skapa en gemytlig stämning:
"Vi tyckte att det var spännande att pröva något nytt. Det har blivit så tröttsamt att bara hänga på Tinder och träffas på barer. ... Katter är kända för att lugna människor och om du inte har något att säga så är det ett perfekt tillfälle att titta på en katt eller att följa katterna. Det skulle lugna mig mycket om jag hade en katt i famnen på en dejt."
Varje expressdejt varar i fem till sju minuter. Personer som har svårt att hitta något att prata om får hjälp av konversationskort med frågor. Gígja Sara Björnsson säger i Fréttablaðið att förhoppningen är att alla får en trevlig kväll - även om den kanske inte leder till att alla hittar någon att dejta vidare:
"När kvällen är slut får deltagarna berätta för oss vilka människor de skulle vilja träffa igen. Om bägge parter vill fortsätta bekantskapen så låter vi dem få information om varandra. ... Det här behöver inte nödvändigtvis vara en romantisk stund. Det här kan vara ett roligt och lättsamt samtal som leder till att man får en vän eller bara ett samtal med en intressant människa."
Förutom katterna kommer dessutom en Elvis-imitatör att finnas på plats på Kattakaffihúsið. Hans uppdrag blir bland annat att hålla rätt på dejterna så att de inte drar över tiden.

Partiledare vill inte att Island blir "svenskt hippiekollektiv"

Rio Tinto överväger att stänga aluminiumsmältverket i Straumsvík för gott. Om det läggs ned försvinner omkring 500 arbetstillfällen. Men känslorna inför en nedläggning är splittrade. Vissa miljövänner skulle välkomna en stängning. Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anser däremot inte att Island ska förvandlas till ett "svenskt hippiekollektiv".

Ännu en gång använder Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson Sverige som ett avskräckande exempel i miljödebatten. Sedan han lämnade Framstegspartiet efter en förlorad strid om ordförandeposten har han drivit en allt tydligare högerpopulistisk linje. I klimatfrågan påminner hans ställningstaganden ofta om Donald Trump.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är den isländska partiledare som är mest skeptisk till att människan skulle ligga bakom den globala uppvärmningen. Han ifrågasätter också ständigt olika typer av anslag till klimatåtgärder. Inte minst efterlyser han förändringar från andra länder. Han anser inte att det är Islands ansvar att gå före i klimatfrågan.

I veckan meddelade Rio Tinto att bolaget överväger att lägga ned aluminiumsmältverket i Straumsvík. Smältverket är en av de största privata arbetsgivarna i Hafnarfjörður med omkring 500 anställda. I ett pressmeddelande skriver Rio Tinto att låga världsmarknadspriser på aluminium och höga energipriser gör att verksamheten går med förlust.

Rio Tinto har under en längre tid försökt sälja smältverket. I februari 2018 kom bolaget överens med Norsk Hydro om villkoren för en affär. För 345 miljoner dollar skulle Norsk Hydro köpa såväl aluminiumsmältverket i Straumsvík som andra aktieposter av Rio Tinto.

I september 2018 rev Norsk Hydro upp affären. Sedan dess har en allt större andel av världens aluminiumproduktion flyttat till Kina. Där tillverkas nu över hälften av världsproduktionen.

Efter finanskraschen har Rio Tinto investerat 60 miljarder isländska kronor i Straumsvík. Kapaciteten har byggts ut - men nu används bara 85 procent av kapaciteten.

Rio Tinto gjorde förra året en förlust på 10 miljarder isländska kronor. Även de två övriga aluminiumsmältverken på Island - Alcoa Fjarðaál i Reyðarfjörður och Norðurál i Grundartangi - gick med förlust.

Bolaget lägger en stor del av ansvaret på Landsvirkjun, det statliga energibolaget som förser smältverket med energi. Rio Tinto hävdar att höga energipriser gör det omöjligt att driva anläggningen med vinst. Landsvirkjun skriver i ett pressmeddelande att det pågår samtal om energipriset.

I Hafnarfjörður är politikerna i kommunfullmäktige oroliga för konsekvenserna av en nedläggning. Men det finns också personer som inte skulle sörja smältverket. Björt Ólafsdóttir tidigare miljöminister och ledare för Ljus framtid, undrar på Facebook vilken annan typ av verksamhet islänningarna vill se vid Straumsvík.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anser däremot att aluminiumsmältverket ska finnas kvar. Han skriver på Facebook att en nedläggning hade inneburit ökad produktion i Kina. Där hade klimatavtrycket för samma produktion blivit betydligt större. Därför anser han att det bästa för miljön är att fortsätta produktionen i Straumsvík:
"Trots alla de mest extrema idéerna för de kommande årtiondena - om att sätta alla på cyklar, göra alla till veganer och förvandla Island till ett 'svenskt hippiekollektiv' - skulle inte förverkligas eftersom de aldrig skulle väga upp mot den ökning som det blir av utsläpp av växthusgaser om ett aluminiumsmältverk flyttar från Island."
Det är alltså andra gången som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson utmålar Sverige som ett land som har spårat ur. Än så länge har han nöjt sig med att kommentera svensk klimatpolitik. I kommentarsfälten är det bland Centerpartiets anhängare dock vanligt att även kritisera svensk migrationspolitik.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons förhållande till Sverige.

Dagens citat

"Vi har nu valet mellan att stå ut med tillfällig obekvämlighet och motgångar på grund av störningarna i människors resor till vårt land eller att samhället här närmast förlamas om viruset kommer hit och breder ut sig."

Inga Sæland, ledare för Folkets parti, skriver i Morgunblaðið att turismen till Island borde stoppas för att inte coronaviruset ska sprida sig till öriket - läs mer här.

torsdag 13 februari 2020

Nekas ersättning för reservflyg med Icelandair

När flygförbud utfärdades för Boeing 737 Max hyrde Icelandair in ersättningsplan för att slippa ställa in flyg. Det fick tre isländska resenärer att kräva bolaget på ekonomisk kompensation. De hade visserligen bara köpt biljetter i ekonomiklass. Men det inhyrda planet gjorde att de inte kunde köpa extra service som benutrymme. Samgöngustofa säger dock nej till kravet.

Flygförbudet för Boeing 737 Max har varat i snart ett år. För att inte tvingas ställa in ett stort antal avgångar hyrde Icelandair in andra flygplan. Ett av dessa plan användes på en avgång från Keflavík till Billund den 13 augusti förra året och för hemresan en vecka senare.

Ombord fanns tre isländska resenärer som inte var nöjda med ersättningsplanet. De vände sig först till Icelandair och krävde ekonomisk kompensation. De hävdade att ersättningsplanet i praktiken innebar en försämring av resan.

De tre passagerarna hade alla köpt biljetter i ekonomiklass. Ingen av dem hade betalat för några tillägg.

Ombord fanns inga bildskärmar med filmer och annan underhållning. Det fanns inte möjlighet att använda internet. Och det var inte möjligt att uppgradera till platser med mer benutrymme.

Alla tre klagade på litet benutrymme. En av resenärerna sade sig ha fått ont i ryggen på grund av att utrymmet var så snålt tilltaget och på grund av att sätena var obekväma. De klagade dessutom på att planet var dåligt städat.

Icelandair höll inte med om att flygplansbytet utgjorde någon försämring. Visserligen var ersättningsplanet något mindre än Boeing 737 Max. Benutrymmet var dock likvärdigt och sätena var utrustade med nack- och armstöd. Att resenärerna inte kunde köpa till annan service kan enligt bolaget inte betraktas som något brott mot resevillkoren.

I ersättningsplanet fanns enbart ekonomiklass. Icelandair erbjöd alltså ingen förstaklass. Bolaget ser det inte heller som något villkorsbrott att ekonomipassagerare inte fick möjlighet att uppgradera till dyrare platser med mer utrymme.

Samgöngustofa går på Icelandairs linje. Det enda klagomålet som myndigheten kan behandla gäller om flygplansbytet i praktiken utgjorde en försämring som kunde jämställas med en flytt till en sämre biljettkategori. Så var det inte. Enligt Samgöngustofa var benutrymmet likvärdigt. I övrigt rörde klagomålen punkter som bolaget inte garanterat.

Om Samgöngustofa hade gett passagerarna rätt hade de fått pengarna tillbaka för biljetterna. Städningen är inte något som Samgöngustofa tar ställning till.

Här kan du läsa mer om Icelandairs Boeing 737 Max och här kan du läsa domen i sin helhet.

Centerpartiet kan ha fått symbolidé från Framstegspartiet

Centerpartiet bildades av avhoppade politiker från Framstegspartiet. Ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson valde en vit stegrande häst som partisymbol. Nu tycks det som att han även kan ha tagit med sig den från Framstegspartiet. När Guðni Ágústsson 2001 kandiderade till uppdraget som vice ordförande föreslog han just hästen som symbol.

Efter att ha röstats bort från posten som ledare för Framstegspartiet valde Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att hösten 2017 grunda Centerpartiet. En rad andra framstegspartister som hamnat ute i kylan efter en serie av personstrider följde med över.

Som symbol för Centerpartiet valde Sigmundur Davíð Gunnlaugsson en vit stegrande häst. I ett inlägg på Facebook förklarade han den nya partisymbolen:
"Den isländska hästen har följt islänningarna sedan början. Den är folklig och samtidigt en av landets symboler utomlands och har därför bildat starka band mellan islänningar och personer över hela världen. Den förenar landsbygd och tätorter, arbete och nöje. Den isländska hästen är förnuftig och uthållig. Den kan klara storm och en hård vinter. Den har stor anpassningsförmåga och vet vägen hem. Den tar alltid folk till målet trots att vägen kan vara svår och lång. Den isländska hästen är vänlig, men kan resa sig på bakbenen när den behöver visa sin styrka och oförskräckthet."
Några avgörande ideologiska skillnader fanns inte mellan Framstegspartiet och Centerpartiet. Splittringen berodde främst på personfrågor. Efter att ha ertappats med att ha haft bolag i skatteparadis ansåg en majoritet av framstegspartisterna att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte kunde leda partiet i valet hösten 2017.

Centerpartiet ärvde alltså både ideologi och en hel del medlemmar från Framstegspartiet. Nu ser det ut som att även partisymbolen kan ha inspirerats av Framstegspartiet.

I mars 2001 valdes Guðni Ágústsson till vice ordförande för Framstegspartiet. Han var då jordbruksminister och blev senare även partiledare. I samband med att han meddelade att han kandiderade till posten som vice ordförande sade han att han ville byta partisymbol. Hans förslag var en vit islandshäst.

Guðni Ágústsson sade under en presskonferens att Självständighetspartiet hade lyckats att jaga röster genom att ha rovfågeln falk som partisymbol. Han ansåg enligt Morgunblaðið att islandshästen skulle kunna hjälpa Framstegspartiet att nå ut med sin politik och att nå ut till väljarna.

Något byte av partisymbol blev det aldrig för Framstegspartiet. Sexton år senare blev en vit häst i stället symbol för Centerpartiet. Guðni Ágústsson säger till Eyjan att han inte har något emot att Centerpartiet använder sig av en häst. Han är inte säker på att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kände till hans förslag om att byta symbol:
"Det är nu så att jag är Sigmundurs gudfader inom politiken. Han var min assistent när jag var partiets ordförande. ... Och Sigmundur kan mycket väl ha ärvt min idé. Sigmundur frågade mig faktiskt inte om lov men ibland säger jag till människor att det här är min gamla idé."
Det som bekymrar Guðni Ágústsson är alltså inte Centerpartiets val av symbol. Han säger till Eyjan att problemet är att Centerpartiets häst inte är någon islandshäst:
"Detta är en diligenshäst från London, tror jag. Det går naturligtvis inte."
Här kan du läsa mer om Centerpartiets val av symbol.

Dagens citat

"Den fångade upp människorna som hade störst problem och den vintern fick omkring hundra elever gratis måltider i skolan alla veckans dagar i några månader vilket kyrkan betalade."

Hjalti Hugason, professor i teologi vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om hur den isländska statskyrkan hjälpte personer som drabbades av finanskraschen hösten 2008.

onsdag 12 februari 2020

En av tre fruktar att coronaviruset kommer till Island

Hittills har ingen av de arton personer som har testats för coronaviruset covid-19 på Island varit smittade. Men en tredjedel av islänningarna befarar att viruset kommer att spridas till Island. Och en av fem är rädd för att själv bli smittad. Det visar en undersökning som utförts av Gallup på uppdrag av RÚV.

Än så länge har inte något fall av coronaviruset - som nu har fått namnet covid-19 - dokumenterats på Island. Almannavarnir skriver i en lägesrapport att arton personer hittills har testats för viruset. Ingen har varit smittad. Viruset kan nu analyseras av Landspítali i Reykjavík.

Almannavarnir har infört förhöjd beredskap på grund av coronaviruset. Bland islänningarna finns också en utbredd oro. Det visar en undersökning utförd av Gallup på uppdrag av RÚV.

Det är 31,3 procent som känner stor oro för att viruset kan komma till Island. Lika många känner dock liten eller ingen oro. Resterande 37,4 procent är varken särskilt oroliga eller direkt bekymmerslösa.

Dessutom är det 20,2 procent som är mycket oroliga för att bli smittade. Hela 48,5 procent upplever liten eller ingen oro. Ytterligare 31,3 procent är varken särskilt rädda eller trygga.

Island har hittills inte flugit hem några islänningar från Kina på grund av coronaviruset. Några planer på statligt organiserade hemresor finns inte heller. Det finns inga hinder för kinesiska turister att resa in i landet. Islänningar som kommer hem från Kina uppmanas att sitta i frivillig karantän i två veckor för att försäkra sig om att de inte bär på viruset.

Utöver den förhöjda beredskapen har inga tvingande åtgärder vidtagits från myndigheternas sida. På flygplatsen i Keflavík har personal på eget initiativ börjat använda andningsmask.

Just ansiktsmasker fortsätter att vara en eftertraktad vara bland just kinesiska turister. Sigríður Pálína Gunnarsdóttir, ägare av Reykjanesapótek i Njarðvík som ligger granne med flygplatsen, berättar i Víkurfréttir att apoteket på en halv dag sålt 2 500 andningsmasker.

Smittskyddsläkaren Þórólf­ur Guðna­son säger till RÚV att han räknar med att coronaviruset kommer till Island. Så länge som gränserna är öppna är det i det närmaste omöjligt att stoppa viruset från att spridas. Han tror att Island ändå har goda förutsättningar för att bekämpa utbredningen:
"Vi har bra handlingsplaner här och vi har all kapacitet för att reagera mycket snabbt och hårt om viruset upptäcks, men som läget är nu verkar vi inte ha kapacitet till att förhindra viruset från att komma in i landet. Men att upptäcka det, analysera det och stoppa dess spridning - det kan vi göra."
Här kan du läsa mer om coronaviruset.

Första större jordskalvet nära Grindavík på tio dagar

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett jordskalv med en magnitud på 3,1 inträffade nordväst om Grindavík i går kväll. Skalvet kändes i bland annat Grindavík och Blå lagunen. Det är det första större skalvet i området på tio dagar. Men jordskalven blir allt glesare samtidigt som landhöjningen mattas av. Magma fortsätter att samlas på några kilometers djup. Den är i nuläget inte tillräcklig för att leda fram till ett vulkanutbrott.

Sedan den 21 januari har över 1 600 jordskalv inträffat nära Grindavík på sydvästra Island. Det hittills största skalvet skedde den 31 januari och uppmättes till 4,3. Den seismiska aktiviteten har dock minskat avsevärt de senaste dagarna.

Ett jordskalv med en magnitud på 3,1 ägde rum klockan 18.46 i går. Det var det första skalvet på tio dagar som hade en magnitud över 3. Skalvet var tillräckligt kraftigt för att kännas både i Grindavík och Blå lagunen. Det hade sitt epicentrum fem kilometer nordväst om Grindavík. Ett efterskalv två minuter senare uppmättes till 2,6.

Jordskalvssvärmen i området är ännu inte över. Men skalven har alltså blivit både glesare och svagare.

Samtidigt har landhöjningen i området avtagit. De tre senaste veckorna har marken vid berget Þorbjörn rest sig med drygt fem centimeter. Nu är höjningen ytterst begränsad. Däremot reser sig marken något mer i angränsande områden.

Landhöjningen är sannolikt en konsekvens av magmainskott på tre till fem kilometers djup. Just nu finns omkring 0,003 till 0,004 kubikkilometer magma i det vulkaniska systemet. En så liten mängd är knappast tillräcklig för att utlösa ett vulkanutbrott.

Vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010 var inte stort sett till mängden magma. Då fanns ändå den tiofaldiga mängden i vulkanens magmakammare. Bárðarbungas betydligt större utbrott vid Holuhraun mellan 2014 och 2015 skapade 1,5 kubikkilometer magma.

Myndigheterna har fortfarande förhöjd beredskap i området. Almannavarnirs expertråd träffas i morgon för att diskutera läget.

Det troligaste är att aktiviteten den här gången ebbar ut utan att det blir något utbrott. Vulkanologen Ármann Höskuldsson säger till RÚV att de vulkaniska systemen i regionen för eller senare kommer att eruptera. Historiskt sett har systemet vid Krýsuvík skapat mest besvär för befolkningen i området:
"Här har vi haft utbrott som sprider lava i bägge riktningar, vilket betyder att vi då skär av halvön från Reykjavíkområdet och att vår kommunikation då kommer att ske med färjor medan utbrottet pågår."
Ett utbrott i regionen kommer sannolikt enbart att producera lava. Om det skulle ske ute till havs kan ändå sydvästra Island drabbas av nedfall av stora mängder tefra. Vulkanologen Þorvaldur Þórðarson säger till RÚV att den tätbefolkade regionen kan göra att även lavautbrott orsakar stora besvär:
"Det bildas lava som lägger sig ovanpå markområden och som kommer att förstöra allt som kommer i dess väg. Så skapas dis, svaveldis, och hur stort och utbrett det blir beror på utbrottets storlek. Både nedfall av tefra och dis kan orsaka avsevärda störningar i människors liv i Storreykjavíkområdet, i Keflavík, Þorlákshöfn och även i Selfoss och det området."
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Grindavík.

Dagens citat

"Island har med rätta stoltserat med och marknadsfört sig med renhet - bland annat inom livsmedelsproduktion. Det är därför konstigt om vi tänker tillåta så omiljövänlig livsmedelsproduktion som odling i havskassar eftersom det kommer att ha negativ inverkan på det goda rykte som vi hittills har skaffat oss."

Nuno Servo, som driver fyra restauranger i Reykjavík, i Fréttablaðið om varför han motsätter sig odling av exempelvis lax i öppna havskassar.

tisdag 11 februari 2020

Minst fem partier går till val i Islands nyaste kommun

Minst fem partier ställer upp i vårens val i den nya storkommunen på östra Island. Gröna vänstern och Centerpartiet har redan tagit beslut om att kandidera - och både Framstegspartiet och Självständighetspartiet har slagit ihop sina kommunföreningar för att gå till val med gemensamma listor. Dessutom samsas två lokala partier om en lista.

I höstas röstade en majoritet av invånarna i Fljótsdalshérað, Seyðisfjarðarkaupstaður, Borgarfjarðarhreppur och Djúpavogshreppur om att gå ihop. Den nya kommunen blir Islands största till ytan och får närmare 5 000 invånare.

Inför samgåendet ska ett nytt kommunfullmäktige väljas med nio ledamöter. De kommer att styra kommunen fram till det ordinarie valet våren 2022. Preliminär valdag i år är den 18 april. Det formella samgåendet sker först efter valet. Då ska också den nya kommunen få ett namn.

Gröna vänstern har redan beslutat att ställa upp i valet. Det blir första gången på tio år som partiet ställer upp med en egen lista i någon av de fyra kommunerna. Då gick partiet till val i Seyðisfjarðarkaupstaður. Inför valet 2014 bildade Gröna vänstern bland annat ihop med Socialdemokraterna det lokala partiet Seyðisfjörðurlistan.

I dag har Seyðisfjörðurlistan egen majoritet i kommunen. Den listan splittras nu eftersom Gröna vänstern kandiderar med en egen lista i den nya kommunen. Samtidigt har Seyðisfjörðurlistan och Häradslistan - som sitter i fullmäktige i Fljótsdalshérað - bestämt sig för att gå till val tillsammans.

Både Seyðisfjörðurlistan och Häradslistan har tydlig vänsterprofil. Beslutet om att kandidera ihop innebär sannolikt att Socialdemokraterna inte ställer upp med någon egen lista i den nya kommunen.

Det är troligt att medlemmar i exempelvis Renässans och Piratpartiet bestämmer sig för att ansluta sig till den lokala listan. Inget av partierna har i dagsläget en tillräckligt stark organisation i regionen för att kunna kandidera på egen hand.

Även Centerpartiet har sedan tidigare tagit beslut om att kandidera.

Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet har slagit ihop sina kommunföreningar i området. Också de kommer att gå till val med egna listor i den nya kommunen.

På valdagen överväger den nämnd som förbereder samgåendet att ge medborgarna möjlighet att lämna förslag på namn för den nya kommunen.

Här kan du läsa mer om valet i Islands nyaste kommun.

En av fem islänningar känner klimatångest

Var femte islänning upplever klimatångest. Det är i synnerhet unga och kvinnor som oroar sig för människans inverkan på miljö och klimat. Dessutom är det betydligt fler islänningar med högskoleutbildning som fruktar klimatförändringarna. Centerpartiets väljare sticker ut som de minst bekymrade. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Precis som i Sverige präglade klimatdebatten det isländska samhället under det gångna året. Skolelever demonstrerade regelbundet på Austurvöllur i Reykjavík med Greta Thunbergs klimatstrejk som förebild. Regeringen aviserade nya klimatmål för att minska Islands inverkan på global nivå.

Debatten gjorde också avtryck i språket. Nyord som loftslagskvíði ('klimatångest'), umhverfiskvíði ('miljöångest'), hamfarahlýnun ('katastrofuppvärmning') samt flugskömm och flugviskubit - som båda betyder 'flygskam' - etablerade sig i isländskan under det gångna året.

I dag är det 22,3 procent av islänningarna som känner klimatångest. Det är dock bara 1,9 procent som upplever väldigt stor klimatångest medan 3,8 procent svarar att känslan är mycket stor och 16,6 procent ganska stor.

En majoritet - 55,8 procent - känner liten eller ingen klimatångest. Resterande 22,9 procent uppger att de är neutrala till känslan av klimatångest.

Oron för människans inverkan på klimatet är störst bland kvinnor, personer med högskoleutbildning och islänningar som ännu inte har fyllt 30 år. Minst bekymrade är män, personer med enbart grundskoleutbildning och islänningar i åldern 50 till 59 år.

Centerpartiets ordförande Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är den enda isländska partiledaren som i det närmaste förnekar klimatförändringarna. Det verkar vara en uppfattning som hans väljare delar. Bara 6 procent av Centerpartiets sympatisörer känner klimatångest. Och hela 81 procent upplever liten eller ingen klimatångest.

Lika sällsynt är det med klimatångest bland Framstegspartiets anhängare. Här är det dock något färre - 62 procent - som inte har någon sådan känsla.

Även bland Självständighetspartiets sympatisörer är oron begränsad. Hela 67 procent säger att de inte har någon klimatångest medan 18 procent är bekymrade.

Mest bekymrade är Piratpartiets anhängare. Det är 39 procent som upplever klimatångest. Nästan lika utbredd är oron inom Gröna vänstern. Där svarar 36 procent att de har klimatångest. Motsvarande siffra inom Socialdemokraterna är 33 procent och inom Renässans 27 procent.

Gröna vänstern är det parti i alltinget som de senaste årtiondena haft den mest profilerade miljöpolitiken. Det är 37 procent av partiets väljare som inte känner någon klimatångest - vilket också är den lägsta andelen i undersökningen.

Här kan du läsa mer om 2019 års isländska ord hamfarahlýnun.

Dagens citat

"Naturligtvis är det här Hildurs ära. Och det här är Hildurs bedrift. Men det här är också en bedrift av dem som står henne närmast och jag tror mig veta att hon är överens med mig - ett exempel på att vi gör det bra när det gäller musikundervisning på Island."

President Guðni Th. Jóhannesson i RÚV om att Hildur Guðadóttir i söndags blev den första islänningen att vinna en Oscar.

måndag 10 februari 2020

Miljardförlust för Icelandair trots fler resenärer till Island

Icelandair gjorde en förlust på 7,1 miljarder isländska kronor under 2019 - trots att bolaget flög fler turister till Island. Det är en ännu större förlust än 2018 då konkurrensen med Wow Air pressade bolaget att sälja biljetter till underpris. Förra året var det flygförbudet för Boeing 737 Max som kostade Icelandair 12 miljarder.

2018 gick till historien som ett tungt år för Icelandair. Bolaget gjorde en förlust på 6,8 miljarder isländska kronor. Konkurrensen med Wow Air tvingade flygbolaget att sälja biljetter till så låga priser att förlusterna skenade.

I augusti 2018 valde vd:n Björgólfur Jóhannsson att hoppa av. Han tog på sig skulden för en rad felbeslut som haft negativ inverkan på resultatet. Icelandair hade satsat för mycket på olönsam trafik till Nordamerika och försummat förbindelserna till Europa. Björgólfur Jóhannssons avgång innebar nytt fokus på flyg mellan Europa och Island.

Det nya linjenätet fick stopp på de skenande förlusterna. Det var dock inte tillräckligt för att vända bolaget till vinst. Höga löner och stigande bränslepriser bidrog till underskottet.

Förutsättningarna förändrades helt och hållet i mars förra året. Ungefär samtidigt som huvudkonkurrenten Wow Air gick i konkurs utfärdades flygförbud mot Boeing Max 737. Icelandair hade då tagit tre nya flygplan av modellen i bruk. Ytterligare sex var på ingång medan ytterligare sju skulle levereras längre fram. Tanken var att modellen skulle utgöra en grundpelare i verksamheten.

Flygförbudet har nu varat i elva månader. Tidpunkten för när Boeing Max 737 kan tas i trafik har flyttats fram gång på gång. Icelandair räknar inte med att använda modellen i sommar.

Icelandair har i stället tvingats hyra in andra flygplan. Det har inte bara varit dyrt. Det har också tvingat bolaget att se över linjenät och tidtabeller. Konsekvenserna har varit bland annat sämre beläggning på vissa linjer och mindre effektivt nyttjande av personalen.

Bolaget gjorde under 2019 en förlust på 7,1 miljarder isländska kronor - trots att Icelandair flög 25 procent fler resenärer till och från Island jämfört med 2018. Flygförbudet för Boeing Max 737 är enligt ett pressmeddelande huvudorsaken till förlusten. Kostnaderna för flygstoppet var 12 miljarder.

Icelandairs marknadsvärde är nu 44,5 miljarder isländska kronor. Det egna kapitalet var i slutet av 2019 knappt 60 miljarder.

Förlusten under 2019 var väntad. Börsen i Reykjavík reagerade också positivt på det årsbokslut som presenterades i torsdags. Under fredagen steg aktiekursen med 7,17 procent. Vid stängningsdags handlades aktien i Icelandair för 8,82 isländska kronor. Hittills under 2020 har aktiekursen ökat med 16,82 procent.

I år räknar Icelandair med ett bättre resultat. Bolaget har hyrt in ersättningsplan - tre stycken Boeing 757-800 - till bättre villkor samtidigt som äldre flygplan behålls i flottan i stället för att fasas ut. Icelandair räknar också med att flyga minst lika många passagerare till och från Island i år.

I sommar kommer Icelandair att använda sig av 41 flygplan jämfört med 46 förra sommaren. Piloterna kommer att vara ungefär 100 färre. Det är första gången som inte alla Icelandairs piloter har jobb under högsäsongen.

Här kan du läsa mer om Icelandair.

Gröna vänstern underkänner Donald Trumps fredsplan

Donald Trumps lösning på konflikten mellan Israel och Palestina är ett brott mot internationell rätt. USA:s president vill ge Israel makt över ockuperad mark och motarbetar därmed en fredlig tvåstatslösning. Dessutom lägger fredsplanen grunden för diskriminering. Det uttalandet klubbades av Gröna vänsterns partistyrelse i helgen.

När Island 2011 som första västeuropeiska nation erkände Palestina som en självständig stat var Gröna vänstern drivande. Beslutet i alltinget togs med 38 enhälliga röster. Gröna vänstern, Socialdemokraterna, Rörelsen och Framstegspartiet röstade ja. Självständighetspartiets tretton ledamöter avstod från att rösta.

En av de ledamöter som då röstade ja var Katrín Jakobsdóttir, som i dag är Gröna vänsterns partiledare och statsminister. En av de självständighetspartister som lade ned sin röst var Guðlaugur Þór Þórðarson som nu är utrikesminister i Katrín Jakobsdóttirs regering.

Erkännandet gällde Palestinas gränser som de såg ut före sexdagarskriget 1967. PLO betraktades som det palestinska folkets företrädare. Samtidigt uppmanade Island både Israel och Palestina att söka en fredlig tvåstatslösning på konflikten.

I helgen samlades Gröna vänsterns partistyrelse i Seltjarnarnes. Där klubbades ett uttalande om Donald Trumps fredsplan. USA:s president får hård kritik - och hans föreslagna lösning på konflikten mellan Israel och Palestina underkänns helt och hållet.

Fredsplanen beskrivs som ett uppenbart brott mot internationell rätt. Donald Trump vill ge Israel rätt att införliva olagliga bosättningar på ockuperad mark. Därför måste regeringen arbeta för att andra länder och FN:s säkerhetsråd ska rata planen.

Donald Trumps förslag utgör enligt uttalandet ett direkt hot mot fredsprocessen och motverkar en tvåstatslösning. Den bygger på diskriminering av palestinier och fråntar dem möjligheten att besluta om den egna framtiden. Vidare anser partistyrelsen att fredsplanen står i strid med alltingets beslut från 2011.

Det är inte bara Gröna vänstern som har fördömt Donald Trumps förslag. Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, tog nyligen upp frågan i alltinget. Under en frågestund vände han sig till Guðlaugur Þór Þórðarson. Han uppmanade regeringen att agera eftersom fredsplanen kränkte palestiniernas rätt till självbestämmande.

Guðlaugur Þór Þórðarson svarade att det var osäkert om den amerikanska planen skulle gynna en fredlig lösning på konflikten. Han ifrågasatte att USA inte haft några kontakter med palestinska företrädare innan fredsplanen tillkännagavs. Han efterlyste också en tvåstatslösning.

När Helgi Hrafn Gunnarsson gick upp i talarstolen nästa gång välkomnade han att regeringens hållning i frågan inte hade förändrats. Han höll dock inte med Guðlaugur Þór Þórðarson om att det rådde någon osäkerhet kring planen i sig. Det var uppenbart att den inte skulle gynna en fredlig lösning eftersom den redan förkastats av Palestina.

Även om Guðlaugur Þór Þórðarson var kritisk till metoderna fick Helgi Hrafn Gunnarsson alltså inget löfte om att Island skulle vända sig till USA med krav på att respektera Palestinas självbestämmanderätt.

Helgens uttalande från Gröna vänsterns partistyrelse är i linje med partiets politik i Palestinafrågan. Om en så skarp hållning också blir regeringens politik är mer osäkert. Självständighetspartiet har en helt annan syn på Islands allians med USA. Framstegspartiet - det tredje regeringspartiet - står närmare Självständighetspartiet än Gröna vänstern i frågan.

Här kan du läsa mer om Islands erkännande av Palestina.

Dagens citat

"För mig innebär det inte mycket av en uppgörelse att prata om dessa saker - inte så - men jag sade på den tiden att Breiðavík alltid var med oss. Barn kommer alltid i kläm i samhället."

Bárður R. Jónsson, som var ett av de barn som utsattes för övergrepp under sin tid på ungdomsvårdsskolan i Breiðavík, i DV om att nu diskutera händelserna långt senare - läs mer här.

söndag 9 februari 2020

Fiskare och turister delar på nybygge i Borgarfjörður eystri

Nybygget i hamnen i Borgarfjörður eystri är både för tillresta besökare och lokala fiskare. Turisterna får två våningsplan med bland annat ett kafé och en utställning. På bottenvåningen inrättas ett hamnkontor och annan service för fiskare. Den främsta turistattraktionen är kolonin av lunnefåglar på Hafnarhólmi.

Varje år kommer omkring 40 000 turister till Borgarfjörður eystri på östra Island. De flesta kommer för att beskåda lunnefågel och andra sjöfåglar som häckar på Hafnarhólmi. Under sommarmånaderna är det därför mycket trångt i hamnen. Utanför högsäsongen är det inte många turister som tar sig till Borgarfjörður eystri.

Det var faktorer som deltagarna i den arkitekttävling som utlystes 2015 behövde ta hänsyn till. Kommunen Borgarfjarðarhreppur ville bygga ett servicehus i hamnen vid Hafnarhólmi. Det skulle både användas av turister och fiskare. Den viktigaste näringen i Borgarfjörður eystri är just småskaligt fiske.

Segrade gjorde den danska arkitektbyrån Andersen & Sigurdsson. Det vinnande förslaget var en byggnad på tre våningar på totalt 345 kvadratmeter.

Arch Daily berättar om tankarna bakom bygget. På den nedre våningen inrättas ett hamnkontor. Där kommer det också att finnas toaletter och annan service till de fiskare som använder hamnen i Borgarfjörður eystri.

De två översta våningarna ska användas av turister. På mittenplanet blir det ett kafé och på övervåningen en utställning om naturen och djurlivet i Borgarfjörður eystri. Under vintern kan dessa lokaler användas av boende för olika typer av evenemang.

Huset byggs i betong samt olika bergarter från regionen. Syftet är att skapa en byggnad som smälter in i hamnmiljön.

Här kan du läsa mer om lunnefågelkolonin i Borgarfjörður eystri.

Ökat missnöje med Islands president efter omvalsbesked

Med drygt fyra månader kvar till presidentvalet har ingen utmanare till den sittande presidenten Guðni Th. Jóhannesson presenterat sig. På nyårsdagen meddelade Guðni Th. Jóhannesson att han vill fortsätta i ytterligare fyra år. Det beslutet gjorde enligt en opinionsmätning från MMR att hans popularitet minskade något.

I dagarna var det tre och ett halvt år sedan historikern Guðni Th. Jóhannesson tillträdde som Islands president. Han har hittills inte dragits in i några stora konflikter eller tvingats ta ställning i några problematiska frågor. Innan han tillträdde gjorde han det också tydligt att han skulle bli en mindre politisk president än föregångaren Ólafur Ragnar Grímsson.

Guðni Th. Jóhannessons popularitet har varit stabil under hela mandatperioden. Allt pekar på att han den 27 juni kommer att få förtroende att fortsätta som president i ytterligare fyra år.

Hittills har ingen utmanare anmält sig. Fristen för att kandidera löper ut fem veckor före valdagen.

Det finns på Island en tradition av att inte utmana en sittande president som vill bli omvald. Det skulle förvåna om någon högprofilerad kandidat faktiskt försöker utmana Guðni Th. Jóhannesson. Då handlar det inte bara om ett brott mot en outtalad tradition. Sannolikheten för att lyckas vinna måste dessutom betraktas som ytterst liten.

På nyårsdagen meddelade Guðni Th. Jóhannesson att han ställer upp för omval. Det beskedet fick dock hans popularitet att minska något. Det är nu 77,7 procent av islänningarna som är nöjda med hur han sköter sitt jobb - en nedgång med 1,3 procentenheter jämfört med föregående mätning. Samtidigt ökade andelen missnöjda med 1,9 procentenheter till 8,4 procent.

Resterande 13,9 procent är varken positivt eller negativt inställda till Guðni Th. Jóhannessons insatser. Den andelen minskade med 0,6 procentenheter.

Här kan du läsa mer om Guðni Th. Jóhannesson.

Dagens citat



"Jag blir nu snart 64 år och jag har aldrig sett det här tidigare. ... Det var otroligt storslaget att se det här."

Jón Halldórsson, chaufför i Hólmavík, i Fréttablaðið om hur han råkade passera en liten älv vid Tröllatunga samtidigt som en isfördämning brast och släppte loss en stor flod.

lördag 8 februari 2020

Isländskt penismuseum blir granne med H&M i Reykjavík

Penismuseet Hið íslenzka reðasafn lämnar lokalerna vid Hlemmur i Reykjavík. I mars flyttar utställningen till betydligt större lokaler vid Hafnartorg. Där blir penismuseet granne med bland annat H&M. I de nya lokalerna får utställningsobjekten mer plats samtidigt som museet också kan öppna ett kafé för gästerna.

Året var 1997 när Sigurður Hjartarson öppnade Hið íslenzka reðasafn i Reykjavík. Han hade då under flera års tid samlat penisar från isländska djur. Han fick hjälp av bland annat slakteriarbetare och fiskare för att få samlingen av fallosar att växa.

När Sigurður Hjartarson gick i pension 2004 tog han med sig utställningen till Húsavík. Innan dess hade han erbjudit samlingen till Reykjavíkurborg. Kommunen nappade dock inte på erbjudandet. I Húsavík öppnade han ett museum som blev allt populärare bland turister. Där kunde han 2011 också lägga en mänsklig penis till samlingarna.

Året därpå tog sonen Hjörtur Gísli Sigurðsson över som föreståndare. Då flyttade museet till lokaler på Laugavegur i Reykjavík. Den stora tillströmningen av besökare har dock gjort att det blivit ganska trångt.

Nu är det dags att flytta igen. Penismuseets nuvarande lokaler vid Hlemmur finns ute i en mäklarannons. Den totala ytan är 590 kvadratmeter varav 340 kvadratmeter finns i källarplanet.

Hjörtur Gísli Sigurðsson säger till Vísir att Hið íslenzka reðasafn kommer att flytta till Hafnartorg. Där blir museet granne med bland annat H&M. De nya lokalerna är på 700 kvadratmeter. Det kommer att öka utrymmet för själva utställningen samtidigt som det finns plats för ett kafé i lokalerna.

Här kan du läsa mer om fallosmuseet.

Nödläge i Keflavík - flyg från Icelandair bröt landningsställ



Landningsstället gav vika sekunderna efter att en av Icelandairs Boeing 757 landat i Keflavík í går. Gnistor slog ut från motorn och vingen när planets högra sida släpades längs landningsbanan. Men ingen brand utbröt och ingen passagerare kom till skada. Incidenten ska nu granskas av Rannsóknarnefnd samgönguslysa.

Allt verkade gå planenligt när Icelandairs flyg från Berlin landade i Keflavík klockan 15.34 i går. Men några sekunder efter att planet taget i marken kollapsade landningsstället på planets högra sida. När det gav vika började motorn och vingen släpas längs marken innan piloterna fick stopp på planet.

Ombord fanns 160 passagerare och sex personer i besättningen. Ingen av dem skadades i samband med incidenten.

Almannavarnir utlöste direkt högsta beredskap. Det fanns farhågor om att en brand skulle kunna utbryta. Det omringades av brandbilar direkt efter att det stannat på landningsbanan. Dessutom var det då inte känt om några passagerare hade skadats när landningsstället gav vika.

Flygplanet var en Boeing 757 som togs i trafik år 2000. Planet bär namnet Herðubreið.

Det blåste kraftigt när planet landade i går men vindarna tros inte ha något samband med olyckan. Passagerare och besättning kunde lämna planet efter en timme med hjälp av stegbilar. Ombord fanns 58 personer som skulle resa vidare till Nordamerika. Samtliga valde att fortsätta resan. I terminalbyggnaden fick passagerarna möjlighet att samtala med personal från Röda korset.

Matthildur Sigurðardóttir var en av passagerarna ombord. Hon berättar för Vísir att elektriciteten slogs ut när landningsstället gav vika. Det rådde total tystnad i planet. Hon satt på den högra sidan och kunde se hur gnistor slog ut från motorn när den släpades i marken:
"Alla var chockade. ... Samtidigt som det landade kände man hur det kraschade och studsade som en studsboll och rasade därefter ned på högra sidan. Då uppstod eld på landningsbanan vid motorn."
Incidenten ska nu utredas av Rannsóknarnefnd samgönguslysa. Bogi Nils Bogason, vd för Icelandair, säger i Morgunblaðið att det viktigaste är att ingen kom till skada. Landningsställ är något som byts ut regelbundet och planets ålder ska inte ha varit något skäl till incidenten eftersom de byggs för att kunna flyga betydligt längre än tjugo år.

Ovan kan du se en film från landningen från en passagerare som satt på den vänstra sidan.

Dagens citat

"People buy the imported sweaters as the real thing. ... The trade thrives on tourists because most locals already own a sweater, and they are very durable."

Þuríður Einarsdóttir, grundare av Handprjónasamband Íslands, i AP om hur turister genom vilseledande marknadsföring fås att tro att tröjor stickade i Kina är äkta islandströjor - läs mer här.

fredag 7 februari 2020

Färre jordskalv men fortsatt landhöjning vid Grindavík

Illustration: Veðurstofa Íslands
Allt färre jordskalv sker i närheten av Grindavík. Men landhöjningen omkring berget Þorbjörn fortsätter. Magman i området befinner sig nu på tre till fem kilometers djup. Myndigheterna har fortfarande förhöjd beredskap för ett eventuellt vulkanutbrott. Det troligaste är dock att aktiviteten upphör utan att leda till något utbrott.

I drygt två veckor har isländska myndigheter följt utvecklingen vid berget Þorbjörn norr om Grindavík med stor uppmärksamhet. Landhöjningen i området har passerat fem centimeter. Dessutom har över 1 300 jordskalv registrerats i regionen. Det största hade en magnitud på 4,3.

Men de senaste dagarna har jordskalven varit betydligt färre. Både under onsdagen och torsdagen inträffade bara ett tjugotal skalv. Det kraftigaste hade en magnitud på 2,5 och skedde klockan 21.41 i onsdags.

Almannavarnirs vetenskapliga råd träffades i går för att diskutera situationen. De konstaterade enligt Veðurstofa Íslands att aktiviteten verkar ha förändrats. Jordskalven har alltså blivit färre - men landhöjningen har inte upphört.

Så länge som landhöjningen pågår är det också sannolikt att magma fortsätter att strömma in i det vulkaniska system som har sitt centrum vid kraftverket Svartsengi norr om Grindavík. Trots färre jordskalv ser aktiviteten alltså ut att fortsätta.

Magman befinner sig nu på tre till fem kilometers djup. Den slutsatsen drar rådet efter att ha studerat resultat av nya mätningar i området. Tidigare trodde de att djupet kunde vara så stort som nio kilometer. Men magman finns således betydligt närmare ytan.

Under gårdagens möte valde rådet att behålla den förhöjda beredskapen i området. Det troligaste är dock att aktiviteten upphör utan att leda fram till något vulkanutbrott.

Veðurstofa Íslands behåller dessutom den gula färgkoden för flygtrafik. Den gula färgen signalerar att en vulkan visar tecken på onormal aktivitet. I dagsläget är färgen grön för de resterande 32 vulkaniska system som övervakas.

Här kan du läsa mer om utvecklingen kring Grindavík.

Dagens citat

"Det är omkring tio till femton personer som kommer på utryckningar. Så behöver vi vänta på ambulans i närmare en timme oavsett om den kommer från Kirkjubæjarklaustur eller Hornafjörður. Det är alltid samma väntan efter ambulans och läkare."

Gunnar Sigurjónsson, vice ordförande för räddningstjänsten Kári i Öræfi, i RÚV om behovet av ökade resurser till följd av de senaste årens tillströmning av turister.

torsdag 6 februari 2020

Ovanligt mycket snö på norra Island i januari

Vädret i januari präglades av stora mängder nederbörd och hårda vindar. I Akureyri vaknade invånarna varje morgon till ett heltäckande snötäcke. Och i Reykjavík kom minst 1 millimeter nederbörd under 23 av månadens dagar. I Stykkishólmur föll dubbelt så mycket nederbörd som normalt. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Årets första månad förde med sig en rad oväder som påverkade trafiken både i luften, till havs och på land. Flygplatsen i Keflavík såväl som inrikesflyget låg nere under flera dagar i januari. Under sex dagar - 8, 13, 14, 19, 20 och 23 januari - orsakade hårda vindar och ymnigt snöfall stora problem.

Inom loppet av sju minuter den 14 januari föll två laviner i Flateyri och en i Súgandafjörður. Lavinerna orsakade omfattande materiella skador men inga människor skadades allvarligt. I Flateyri kunde en flicka grävas fram efter att ha varit begravd i snömassor i 40 minuter.

Den 29 januari omkom en 23-årig man från Hafnarfjörður i en lavin på fjället Esja. Det dröjde två timmar innan räddningsarbetare kunde gräva fram honom ur snömassorna. Han dödförklarades på sjukhuset i Reykjavík. Två andra vandrare överlevde lavinen.

I Akureyri vaknade invånarna varje morgon till ett heltäckande snötäcke. Senast det hände var 2014. Genomsnittet för januari är 22 snötäckta dagar. Under månaden föll 77,9 millimeter nederbörd - vilket är 41 procent över medelvärdet.

Även i Reykjavík snöade det ovanligt mycket. I den isländska huvudstaden täcktes marken helt och hållet av snö under 23 dagar - vilket är nästan dubbelt så många som normalt. Mängden nederbörd var 124 millimeter. Också det var långt över snittet.

I Stykkishólmur registrerades 131,4 millimeter nederbörd. Det var dubbelt så mycket som medelvärdet för jämförelseperioden 1961 till 1990.

Månadens lägsta temperatur var -21,8 grader. Den uppmättes i Veiðivatnahraun den 3 januari. Kallast i bebyggelse var det samma dag i Viðidalur med -20,5 grader. Varmast var det den 22 januari i Dalatangi. Då noterades 15,3 grader.

Den lägsta medeltemperaturen var -6,8 grader och uppmättes i Sandbúðir. I befolkade områden var snittet lägst i Svartárkot med -4,1 grader. Varmast var det på Surtsey med en medeltemperatur på 2,9 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen 0,3 grader - vilket var 0,8 grader högre än snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var det -0,1 grader (+1,2), i Bolungarvík -0,5 grader (+0,7), på Grímsey 0,9 grader (+2,1), i Akureyri -0,4 grader (+1,8), i Egilsstaðir -0,4 grader (+2,1), i Dalatangi 2,6 grader (+2,2), i Teigarhorn 1,7 grader (+1,9), i Höfn 1,7 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 1,9 grader (+0,6), i Hveravellir -5,2 grader (+1,5) och i Árnes -1,0 grader (+1,1).

Soltimmarna i Reykjavík var 31,7 - vilket var 4,8 över genomsnittet. I Akureyri var soltimmarna 2,2 - vilket var 4,5 färre än snittet.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Kommunen vill se ny bro och vägflytt vid Jökulsárlón

En ny bro över älven Jökulsá och en flytt av ringvägen längre inåt land. Det är förutsättningarna för kommunen Hornafjörðurs planer för området vid glaciärlagunen Jökulsárlón. Fordon ska inte längre kunna parkeras precis vid stranden. I planerna ingår byggnader med en sammanlagd yta på upp till 5 330 kvadratmeter.

Sommaren 2017 införlivades glaciärlagunen Jökulsárlón i nationalparken Vatnajökull efter att staten köpt marken. Beslutet kom efter flera år av tvister mellan privata intressenter om både ägandet och turistindustrin i området. Senare fick nationalparken status som Islands tredje världsarv av Unesco.

Medan fejderna rasade försökte kommunen Hornafjörður gång på gång att driva igenom nya detaljplaner för området vid Jökulsárlón. Allt strandade på att de inblandade inte kom överens. Samtidigt växte turismen från år till år och gjorde den befintliga servicen allt mer otillräcklig.

Under 2018 var det omkring 850 000 turister som besökte Jökulsárlón. Kommunen räknar med att antalet i framtiden kan öka till 1,5 miljoner årliga besökare.

Kommunen har nu presenterat en ny detaljplan för området. Målet med utbyggnaden kring Jökulsárlón är att skapa förutsättningar för att ta hand om alla besökare.

En avgörande faktor i detaljplanen är en flytt av ringvägen 200 till 350 meter längre inåt land. Den enkelfiliga bron över Jökulsá ska ersättas av en tvåfilig bro. Än så länge finns det dock inga statliga beslut om några sådana investeringar.

Dagens anläggningar är inte bara otillräckliga för det stora antalet turister. I dag parkerar många precis vid glaciärlagunens strand. Bristfällig styrning av besökare och brist på parkeringsplatser har haft kraftigt negativ inverkan på naturen. Många besökare har kört ut på stränderna för att parkera.

I den föreslagna detaljplanen ryms byggnader med en total yta på 5 330 kvadratmeter. Nationalparken Vatnajökulls byggnader är i särklass störst. Servicecentrumet kan bli upp till 1 800 kvadratmeter. Det ges också plats för företag som anordnar seglingar i lagunen, toaletter, servering och personal.

Parkeringsplatserna ska flyttas längre bort från Jökulsárlóns stränder. Besökare får räkna med att behöva gå längre från parkeringen till lagunen.

Det ska också byggas en gångbro över Jökulsá. Bron ska göra det möjligt att beskåda lagunen från både västra och östra sidan. Den ska underlätta anläggningen av parkeringsplatser på bägge sidorna.

Om utbyggnaden blir verklighet kommer den enligt kommunen att ha negativ inverkan på bland annat naturupplevelsen samt djur- och växtlivet. Den kommer dock inte att påverka områdets skyddsvärde negativt.

Här kan du läsa mer om Jökulsárlón.

Dagens citat

"No-one in tourism wants to see development for its own sake. We want to preserve our distinctive culture and protect our natural environment – and we’ve seen how Reykjavik has somehow lost a bit of its soul due to overtourism."

Jóannes Jensen, ägare av Hotel Føroyar i Tórshavn, säger i Daily Telegraph att utvecklingen av turismen på Island är ett avskräckande exempel för Färöarna.

onsdag 5 februari 2020

Avståndet krymper mellan Islands två största partier

Självständighetspartiets försprång till Socialdemokraterna krymper till 3,9 procentenheter. Det är det näst minsta gapet mellan Islands två största partier ända sedan förra valet för drygt två år sedan. De övriga förändringarna i den första mätningen från Gallup för 2020 är små. Varken Folkets parti eller Islands socialistparti klarar spärren till alltinget.

Direkt efter alltingsvalet i oktober 2017 gick Självständighetspartiet om Gröna vänstern i opinionen. Inte långt därefter passerade Socialdemokraterna Gröna vänstern och blev därmed Islands näst största parti. Så har styrkeförhållandena nu sett ut i närmare två år.

I Gallups januarimätning krymper avståndet mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna till 3,9 procentenheter. Det är det näst lägsta gapet mellan de två partierna under den här mandatperioden.

Självständighetspartiet får nu 21,6 procent, en nedgång med 1,1 procentenheter. Socialdemokraterna får 17,7 procent, en ökning med hela 3,8 procentenheter.

Siffran för Självständighetspartiet är den sämsta hos Gallup sedan valet. Socialdemokraternas notering är den bästa på ett drygt år. Partiet är också mätningens stora vinnare. I övrigt är förändringarna små.

Centerpartiet får 12,5 procent, en tillbakagång med 0,2 procentenheter. Piratpartiet ökar med 0,2 procentenheter till 11,5 procent. Gröna vänstern backar 0,2 procentenheter till 10,5 procent. Renässans minskar med 1,7 procentenheter till 10,3 procent.

Framstegspartiet fortsätter att kämpa mot historiskt svaga opinionssiffror. Nu får partiet 7,8 procent, en nedgång med 0,8 procentenheter.

Folkets parti har inte varit över alltingets femprocentsspärr på ett drygt år. Stödet är nu 4,2 procent, en minskning med 0,1 procentenheter.

Islands socialistparti har inte klarat spärren på elva månader. Partiet får 3,4 procent, en uppgång med 0,1 procentenheter.

Stödet för regeringen är oförändrat jämfört med senaste mätningen från Gallup. Det är 46,5 procent som står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Kan återvända till Hemön 47 år efter vulkanutbrottet

När vulkanutbrottet på Hemön 1973 begravde familjens hus i lava flyttade Adólf Sigurgeirsson till Grindavík. Han var en av de öbor som aldrig återvände till Hemön efter utbrottets slut. Men nu ökar sannolikheten för ett utbrott i närheten av Grindavík. Om han tvingas att lämna sitt hus kan flyttlasset gå i motsatt riktning - tillbaka till Hemön.

I två veckor har landhöjningen nära berget Þorbjörn norr om Grindavík varit extrem. Marken har rest sig fem centimeter. Samtidigt har en intensiv jordskalvssvärm pågått norr om staden. Den troliga förklaringen är magmainskott på några kilometers djup.

Under gårdagen inträffade knappt hundra jordskalv i området. Inget av dem nådde upp till 2 i magnitud.

Att magma är i rörelse kan förebåda ett vulkanutbrott - något som inte inträffat i regionen sedan 1200-talet. Än så länge finns dock inget som tyder på att något utbrott skulle vara nära förestående. Myndigheterna har dock höjt beredskapen i regionen för ett eventuellt utbrott.

Adólf Sigurgeirsson bodde på Hemön 1973 när ett vulkanutbrott lade stora delar av bebyggelsen under lava. Samma natt som utbrottet började evakuerades befolkningen till fastlandet. Båt efter båt seglade över till Þorlákshöfn med öbor som mitt i natten tvingades överge sina hem.

En av dem som lämnade Hemön var Adólf Sigurgeirsson. Familjens hus tillhörde de byggnader på Hemön som förstördes av lavan. Han berättar i Fréttablaðið att de hamnade i Grindavík efter att ha flytt vulkanutbrottet:
"Vi fick först veta att det inte fanns några lediga bostäder i Grindavík. Sedan fick de veta att jag var smed och då ordnades en bostad åt familjen och jag fick veta att jag aldrig skulle få lämna Grindavík."
Så blev det inte heller. Familjen återvände inte till Hemön efter utbrottets slut. Tusentalet öbor tog samma beslut. Före utbrottet hade Hemön omkring 5 000 invånare. En femtedel av dem flyttade aldrig tillbaka utan blev kvar på fastlandet. Adólf Sigurgeirsson säger i Fréttablaðið att han ser stora likheter mellan Grindavík och Hemön:
"Jag har alltid trivts bra i Grindavík. Kanske är det för att Grindavík är samma blåshål som Västmannaöarna. Jag kan uppskatta blåsten."
Nu finns det alltså tecken på att ett utbrott skulle kunna vara på väg i närheten av Grindavík. Adólf Sigurgeirsson säger i Fréttablaðið att han inte är rädd för utvecklingen. Om utbrottet faktiskt kommer kan det bli så att han återvänder till Hemön vid 89 års ålder:
"Då ilkör jag till Þorlákshöfn och seglar tillbaka till Västmannaöarna. Fullföljer cirkeln."
Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Hemön 1973.

Dagens citat

"Det här är en försvarskamp. Det här blir säkerligen svårt för många om det inte blir någon ordning på det här. ... Vi upplever konkurrens. Priser har sjunkit och det slåss om turisterna."

Kristófer Oliversson, ordförande för branschorganisationen Fyr­ir­tækja í hót­el- og gistiþjón­ustu, i Morgunblaðið om hur ökat utbud och minskad turism har lett till prissänkningar på övernattningar på Island.

tisdag 4 februari 2020

Fickstölder mot turister vanliga vid Geysir och Gullfoss

Ficktjuvar som stjäl från turister vid Geysir och Gullfoss har i det närmaste blivit vardag. De första anmälningarna om systematiska fickstölder på Island kom för ett drygt år sedan. Tjuvarna agerar i grupp. Medan en av dem distraherar en besökare stjäl medhjälparna plånböcker. En turist vid Geysir blev av med omkring 20 000 isländska kronor i går.

För ett drygt år sedan kom de första anmälningarna som förebådade en våg av systematiska fickstölder. Tjuvarna siktade in sig på turister vid populära besöksmål som Þingvellir, Gullfoss och Geysir samt Hallgrímskirkja i Reykjavík.

Tillvägagångssättet är klassiskt. En person söker upp en turist och ber om hjälp att bli fotograferad eller erbjuder sig att ta en bild. Medan turisten är upptagen av fotograferingen passar en eller flera medhjälpare på att stjäla plånboken.

Hittills har polisen haft svårt att avslöja några tjuvar. Ett problem är att ficktjuvarna bara lägger beslag på kontanter. Resten av innehållet i plånboken kastar de. Det gör det svårt för polisen att samla bevis.

Chauffören Hallgrímur Eggert Vébjörnsson körde en grupp turister till Geysir i går. Där blev en av dem bestulen på ungefär 20 000 isländska kronor. Han skriver på Facebook att en turist som höll på att fotografera blev distraherad av en person. Strax därpå upptäckte turisten att plånboken var borta.

Hallgrímur Eggert Vébjörnsson ringde polisen. Beskedet var att den här typen av stölder just vid Geysir är ganska vanliga. Han uppmanar chaufförer och guider att varna besökare för risken för ficktjuvar.

Oddur Árnason vid polisen i Suðurland säger till RÚV att det finns misstankar om att grupper av tjuvar samarbetar och att stölderna är organiserade. Polisen försöker hålla platserna under uppsikt men det är svårt eftersom det är så många människor i rörelse. Hittills har polisen inte lyckats hitta säkra bevis mot några tjuvar:
"Det finns misstankar om att de är två till tre tillsammans och att det sannolikt är planerat."
Oddur Árnason säger i Morgunblaðið att polisen inte vet om det är samma tjuvar som är i farten hela tiden. Deras metoder - att göra sig av med plånböckerna och att röra sig på platser där det finns mängder av människor - gör dem svåra att avslöja:
"Det känns igen från folkmassor utomlands. Då utnyttjar människor folkmassorna för att smyga omkring och gömma sig i."
Här kan du läsa mer om fickstölder mot turister på Island.

Lugnare vid Grindavík - trots jordskalv och landhöjning


Landhöjningen vid berget Þorbjörn norr om Grindavík har nu nått fem centimeter. Jordskalven i området fortsatte i går. Men aktiviteten var inte alls lika intensiv som under helgen. Ett sextiotal jordskalv registrerades under måndagen. Det största av dem hade en magnitud på 2,1. Almannavarnirs vetenskapliga råd träffas på torsdag för att diskutera läget.

Under de två senaste veckorna har landhöjningen vid berget Þorbjörn utanför Grindavík nu passerat fem centimeter. Under samma tid har omkring 1 300 jordskalv skett i området. Landhöjningen tros bero på magmainskott i det vulkaniska system som finns vid Svartsengi. Jordskalven är i sin tur en konsekvens av magmarörelserna.

De förmodade magmainskotten sker på ett djup av tre till nio kilometer. Under gårdagen minskade dock aktiviteten i området något efter en helg med över 700 jordskalv. I går registrerades ett sextiotal jordskalv. Det största hade en magnitud på 2,1 och inträffade klockan 00.51 nära Fagradalsfjall. Det kändes inte i bebyggelsen i Grindavík.

Magmainskotten kan leda fram till ett vulkanutbrott. Det är dock inte det mest sannolika scenariot. Enligt Veðurstofa Íslands är det troligare att magmarörelserna upphör och att både landhöjningen och jordskalven slutar.

En annan som håller den teorin som den mest sannolika är den pensionerade vulkanologen Haraldur Sigurðsson. Han lyckades nästan på dagen förutsäga när det halvårslånga vulkanutbrottet i Bárðarbunga vid Holuhraun skulle sluta för snart fem år sedan. Han skriver i ett blogginlägg att aktiviteten vid Grindavík skulle kunna följa bekanta mönster.

Risken för ett vulkanutbrott kan inte uteslutas. Men Haraldur Sigurðsson anser att det är troligare att aktiviteten kulminerar med magmainskott.

Ett skäl är magmans höga densitet. Den letar sig fram genom och skapar gångar mellan jordlager i jordskorpans yttersta del. Dessa magmainskott är alltså vad som orsakar landhöjningen. Hade magman haft lägre densitet hade sannolikheten varit större för att den snabbt skulle röra sig mot ytan. Då skulle resultatet bli ett explosivt utbrott som skapade basaltlava.

De senaste åren har en rad liknande händelser inträffat tidigare. Haraldur Sigurðsson nämner jordskalv och magmarörelser vid Hengill mellan 1994 och 1998, vid Upptyppingar öster om Askja mellan 2007 och 2009 och vid Krýsuvík 2009.

Almannavarnir har fortfarande förhöjd beredskap för ett eventuellt vulkanutbrott nära Grindavík. Koden för flygtrafik i området är alltjämt gul, en nivå som signalerar att en vulkan visar tecken på ovanlig aktivitet. Almannavarnirs vetenskapliga råd träffas nästa gång på torsdag för att diskutera utvecklingen.

Här kan du läsa mer om aktiviteten vid Grindavík och ovan kan du se en visualisering av den senaste tidens jordskalv i regionen.

Dagens citat

"Detta har redan haft stor inverkan på turismen. ... I vissa fall - som området är mycket känsligt - så försök motstå frestelsen att ta en bild och publicera i sociala medier. ... Den kan bli viral och leda till att platsen förstörs."

Naturskyddsexperten Sævar Helgi Bragason i RÚV om hur Instagram har påverkat belastningen på turistattraktioner med känslig natur på Island.

måndag 3 februari 2020

Två dagar försenade - nekas ersättning för semesterdagar

Ett oväder i Keflavík gjorde att Icelandair ställde in flyget från Seattle. Det dröjde två dagar innan ett semestrande par kunde bokas om på ett flyg till Island. Trots förseningen har paret inte rätt till ersättning för de extra semesterdagar som de tvingades utnyttja när de inte kunde flyga hem. Enligt Samgöngustofa var förseningen inte orimlig efter omständigheterna.

Den 26 mars 2019 flög ett isländskt par med Icelandair från Keflavík till Seattle. Hemresan var bokad till den 12 april. Morgonen därpå skulle de landa i Keflavík.

Men strax innan avgång fick paret sms och mejl från Icelandair. Flyget till Keflavík var inställt på grund av ett oväder på Island. Även om det skulle vara möjligt att landa skulle passagerare sannolikt bli kvar ombord i många timmar eftersom ombordstigningsbryggorna inte kan användas när det blåser storm.

Först fick paret besked om att avresan skulle försenas med ett dygn. Senare fick de veta att de skulle få flyga hem först den 14 april. De skulle alltså komma hem två dagar senare än planerat.

Paret försökte utan framgång få kontakt med Icelandair via Facebook och telefon för att boka om biljetterna till en tidigare hemresa. Men det dröjde till morgonen den 15 april innan de var hemma igen.

Icelandair kompenserade paret för de utlägg de hade i Seattle under de två dagarna. Paret ansåg sig även ha rätt till kompensation för förlorade semesterdagar. Den första förseningsdagen kunde enligt paret möjligen förklaras med ovädret. De lägger dock helt och hållet ansvaret på Icelandair för den andra förseningsdagen.

Paret anser att Icelandair inte gjorde tillräckligt för att boka om dem på ett tidigare flyg. De hade varit beredda att ändra rutten för att komma hem tidigare. Genom att inte svara dem svek Icelandair sina skyldigheter att hjälpa passagerarna.

De krävde Icelandair på 600 euro var i ersättning för de förlorade semesterdagarna. De kunde också acceptera flygbiljetter eller poäng i motsvarande summa.

Icelandair höll inte med. Bolaget skriver till Samgöngustofa att belastningen alltid blir hög när mängder av flyg ställs in på grund av oväder. I det här fallet rörde det sig om en storm som påverkade flygtrafiken under en längre tid. Det fanns därför inte möjlighet att flyga hem paret förrän två dagar efter den planerade hemresan.

Samgöngustofa ger Icelandair rätt. Flygbolaget gjorde tillräckligt för att begränsa konsekvenserna av det inställda flyget för paret. Ovädret i sig är en omständighet som Icelandair inte råder över. Därför kan bolaget inte heller bli skyldigt att betala paret någon ersättning.

Frågan om kompensation för semesterdagar är i sig något som Samgöngustofa inte kan pröva. Om paret vill driva det kravet mot Icelandair får de i stället vända sig till domstol. Enligt myndigheten finns det dock inget i bolagets hantering av förseningen som är klandervärd.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.