 |
| Illustration: Veðurstofa Íslands |
På Reykjanes finns fem aktiva vulkaniska system. Det är dock snart 800 år sedan det senaste utbrottet i regionen. Historiskt sett har perioder av vulkanutbrott drabbat Reykjanes med omkring 1 000 års mellanrum.
En serie av utbrott rasade i Brennisteinsfjöll omkring år 1000. Det följdes av en rad utbrott vid Krýsuvík med start 1151. Därefter följde Reykjanes 1210, utbrott till havs med början 1226 och utbrott vid Svartsengi 1240. Sedan dess har alltså inga vulkanutbrott skett i området.
Den 21 januari i år började en intensiv jordskalvssvärm norr om Grindavík. Samtidigt började en snabb landhöjning vid berget Þorbjörn. Den senaste månaden har omkring 2 000 jordskalv inträffat i området. Landhöjningen är drygt fem centimeter.
Landhöjningen har dock avmattats. Det har också blivit glesare mellan jordskalven. Det senaste större skalvet i regionen inträffade klockan 8.26 den 14 februari. Det hade sitt epicentrum nordväst om Grindavík och hade en magnitud på 3,1.
Myndigheterna anser att den troligaste förklaringen är magmainskott på tre till fem kilometers djup. Det finns dock i dagsläget inget som tyder på att något vulkanutbrott skulle vara nära förestående. Det troligaste är att aktiviteten ebbar ut utan att leda fram till något utbrott.
Ólafur G. Flóvenz, geolog och vd för Íslenskar orkurannsóknir, har en annan teori om orsakerna bakom aktiviteten. Han skriver i en rapport att den skulle kunna härledas till kraftverket vid Svartsengi.
Han tror att jordskalven skulle kunna vara ett resultat av sjunkande tryck vid kraftverket. Enligt Ólafur G. Flóvenz kan skalven bero på vätskor som - på grund av kraftverkets borrhålor - omvandlas till gas som expanderar och utlöser landhöjningen. Om teorin skulle stämma innebär det alltså att risken för ett framtida utbrott minskar.
Om aktiviteten skulle leda fram till ett utbrott är Eldvörp en av de platser som skulle kunna bli aktuella. Där finns en rad kratrar efter tidigare utbrott. Veðurstofa Íslands varnar nu för att ge sig ned i grottor vid Eldvörp. Skälet är livsfarliga halter av koldioxid.
Om aktiviteten skulle leda fram till ett utbrott är Eldvörp en av de platser som skulle kunna bli aktuella. Där finns en rad kratrar efter tidigare utbrott. Veðurstofa Íslands varnar nu för att ge sig ned i grottor vid Eldvörp. Skälet är livsfarliga halter av koldioxid.
Sedan aktiviteten vid Þorbjörn började har Veðurstofa Íslands mätt halterna av olika gaser i området. I en grotta vid Eldvörp fanns alltså direkt livshotande halter av koldioxid. Syrebristen kan finnas i fler grottor i närheten. Myndigheten avråder därför alla besökare från att ge sig ned i grottorna.
Polisen har spärrat av grottan med band. Det är oklart om de höga halterna av koldioxid har något samband med aktiviteten vid Þorbjörn.
Här kan du läsa mer om utvecklingen norr om Grindavík.
