
När läroplanen ändrades 1999 blev engelska första främmande språk i den isländska skolan. Ändå läser de flesta elever danska i sex eller sju år. Undervisningen i språket har alltid varit omstridd. När MMR nyligen undersökte attityden till danska var det 38 procent som ville skrota undervisningen - och lika många som ville behålla den.
Nu vill två pojkar slopa skoldanskan. Namninsamlingen syftar till att danska ska försvinna ur läroplanen. Som nyttigare ämnen för isländska elever att studera nämner de näringslära och ekonomi:
"Är det inte sorgligt att tusentals isländska barn tvingas att lära sig danska mot deras vilja bortsett från att det inte finns några goda skäl för det? Det har blivit dags för denna idiotiska tradition att upphöra. Det har blivit dags för att vi blir självständiga på allvar och gör oss fria från Danmarks skugga. Det har blivit dags för oss att ta bort danska från den isländska läroplanen!"
Kravet på att skrota danskan är riktat till kultur- och utbildningsdepartementet. Förhoppningen är att lyckas samla in så många underskrifter att departementet engagerar sig i frågan.
Bakgrunden till uppropet är att de två pojkarna reste till Danmark i januari i år. De försökte då använda sig av den danska de hade lärt sig i skolan. Det gick inte alls bra. Islänningarna förstod inte danskarna och danskarna förstod inte islänningarna. När de gick över till att tala engelska gick det däremot utmärkt att kommunicera.
Språkförbistringen är enligt initiativtagarna ett tecken på att undervisningen i danska är misslyckad. Den kan heller inte motiveras med att danskan stärker banden till Norden eftersom språket inte är användbart.
Skälet till att pojkarna i stället vill introducera näringslära och ekonomi som obligatoriska ämnen i den isländska skolan är dels utbredda problem med övervikt och dålig kondition och dels osäkerhet kring frågor som att söka jobb och att köpa bostad.
Här kan du läsa mer om islänningarnas attityd till danska.