
Ända sedan Gallup 2011 började mäta islänningarnas förtroende för kustbevakningen har det varit den institution som åtnjutit den största tilliten. Nu är förtroendet 89 procent - vilket är oförändrat jämfört med 2019.
En myndighet som konsekvent har höga förtroendesiffror är polisen. Den har de senaste åren varit tvåa eller trea på rankningen. Nu sjunker stödet kraftigt till 73 procent, en nedgång med hela 10 procentenheter på bara ett år.
Det kraftiga förtroenderaset gör att presidentämbetet återtar positionen som den näst mest betrodda institutionen i landet. Förtroendesiffran är nu 79 procent, en minskning med 4 procentenheter.
En myndighet som även den bär med sig ett stort förtroende är Háskóli Íslands. Även här minskar dock stödet. Tillbakagången är 4 procentenheter - och det är nu 70 procent som har förtroende för universitetet.
En majoritet av institutionerna har sänkt sitt förtroendekapital under det senaste året. Sjukvården svarar för ett av de största rasen. Nu litar 57 procent på vården, en minskning med 12 procentenheter.
Därefter följer alltingets ombudsman med 53 procent (-2), centralbanken med 45 procent (+14), riksåklagaren med 42 procent (-9), medlingskommissionen med 41 procent (-7), rättsväsendet med 37 procent (-10) och statskyrkan med 31 procent (+1).
Allra längst ned i botten återfinns kommunfullmäktige i Reykjavík. Förtroendet är nu 17 procent, en uppgång med 1 procentenhet. Det är andra året i följd som kommunpolitikerna i den isländska huvudstaden rankas som minst pålitliga.
Bankväsendet är det 21 procent som litar på, en ökning med 1 procentenhet. Trots att det rör sig om den näst minst betrodda institutionen i landet är det den högsta siffran för banksystemet sedan 2008 års finanskrasch.
I samband med krisen kollapsade också förtroendet för alltinget. Nu är förtroendet 23 procent, en uppgång med 5 procentenheter.