Nato har visat intresse för en utbyggnad av hamnen i Helguvík. Planerna har enligt hamnchefen redan nått mycket längre än bara till ritbordet. En rad självständighetspartister känner också till planerna och ser investeringen som ett sätt att motverka coronakrisen. Men planerna har inte diskuterats i utrikesnämnden. Och Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir är mycket kritisk.Hamnen i Helguvík är intressant för Nato. Här kan fartyg på upp till 150 meter lägga till. Och avståndet till flygplatsen i Keflavík är bara några få kilometer. Det är skälet till att hamnbolaget Reykjaneshafnir nu undersöker förutsättningarna för en utbyggnad skräddarsydd för Nato.
Hamnchefen Halldór Karl Hermannsson säger i Morgunblaðið att projektet "inte bara finns på ritbordet utan högt ovanför det". Någon formell förfrågan från Nato har inte kommit. Men företrädare för Nato ska ha inspekterat hamnen i Helguvík vid flera tillfällen.
Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, hävdar i Morgunblaðið att andra Nato-medlemmar har efterfrågat en hamnanläggning i Helguvík. Han skriver på Facebook att frågan diskuterades i söndags under ett möte med den lokala partiföreningen i Reykjanesbær.
Han beskriver det som ett samarbetsprojekt mellan "samarbetsländer, kommuner och kustbevakningen" som "skapar stora möjligheter till jobbfrämjande insatser". Ásmundur Friðriksson talar om en investering som främjar säkerheten i Arktis. Däremot nämner han inte Nato. Han sätter prislappen till 16,5 miljarder isländska kronor.
Halldór Karl Hermannsson talar däremot om en utbyggnad för Natos räkning. Han säger i Morgunblaðið att planeringen är en följd av intresse från organisationen:
"Där finns förutsättningar för stora och långa fartyg att lägga till samtidigt som samspelet med flygplatsen är idealisk. Där finns verkligen möjlighet till investeringar."
Friðjón Einarsson, kommunpolitiker för Socialdemokraterna i Reykjanesbær, säger i Morgunblaðið att även han är införstådd med projektet. Han nämner dock en prislapp på två till fyra miljarder isländska kronor. En utbyggnad vid Helguvík är enligt honom vad regionen behöver efter Wow Airs konkurs och coronakrisen.
"Vi drabbades svårt av Wows krasch och sedan dess har det inte vidtagits några särskilda åtgärder i vår region förutom dem som Nato svarar för på försvarsområdet."
Även Sigríður Á. Andersen, självständighetspartist och ordförande i alltingets utrikesnämnd, känner till idén. Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir, som är vice ordförande i nämnden, skriver på Twitter att hon inte ser en utbyggnad i Helguvík som en lämplig åtgärd mot coronakrisen:
"Grabbig upprustning är inte alls svaret utan innovation och varierade jobb möjligheter för flest möjliga."
I Morgunblaðið påpekar Rósa Björk Brynjólfsdóttir att den här typen av frågor inte kan avgöras genom debatter på Facebook. I stället behöver förslaget diskuteras grundligt i alltinget. Hon ifrågasätter dessutom att politiker från regionen har kontakter med Nato för att försöka få bukt med arbetslösheten på omkring 20 procent.
Natos intresse för Island har eskalerat de senaste åren i takt med att relationerna till Ryssland försämrats. För första gången sedan basen i Keflavík stängdes 2006 investerar nu Nato i området. Där ingår bland annat ett nytt mobilt radarsystem. Det har enligt ett pressmeddelande från kustbevakningen tidigare installerats i Keflavík och nu pågår arbetet i Stokksnes utanför Höfn. Därefter fortsätter arbetet på radarstationerna på Bolafjall och Gunnólfsvíkurfjall.
Här kan du läsa mer om Nato och Island.
