torsdag 21 maj 2020

Coronakris största nedgången i Islands ekonomi på 100 år

Coronakrisen har redan orsakat den djupaste nedgången i Islands ekonomi på hundra år. Inte sedan 1920 har en lika stort ras drabbat Island. Därför sänkte Seðlabanki Íslands i går styrräntan till rekordlåga 1 procent. De senaste månaderna har den isländska kronan fallit i värde. Men om turismen kommer i gång på nytt räknar centralbanken med att den kommer att stärkas.

Centralbanken Seðlabanki Íslands sänkte i går styrräntan med 0,75 procentenheter till 1 procent. Det är den lägsta räntenivån någonsin.

Syftet med åtgärden är att göra det billigare att låna för hushåll och företag. Lägre ränta tros bland annat kunna få fart på bostadsmarknaden och på investeringar. Det sade centralbankschefen Ásgeir Jónsson under gårdagens presskonferens.

Coronakrisen har utlöst den djupaste nedgången i Islands ekonomi sedan 1920. Centralbanken tror att bnp krymper med 8 procent i år. Samtidigt är inflationen fortsatt låg.

Arbetslösheten har redan stigit långt över de nivåer som drabbade Island efter finanskraschen hösten 2008. Centralbanken räknar med att turismen i år minskar med 81 procent och att exporten av tjänster minskar med 53 procent.

Det är inte bara turismen som har kollapsat. Även fiskenäringen har drabbats. Exportens värde tros minska med 12 procent i år - den största nedgången på närmare 40 år. Coronakrisen har försvårat försäljning till utlandet. När transportvägar försvinner väljer fler att frysa fångster i stället för att sälja fisken färsk - vilket ger lägre intäkter.

Den isländska kronan har fallit i värde de senaste månaderna. Men om turismen kommer i gång räknar centralbanken med att den kommer att stärkas på nytt. En lägre kurs gynnar dessutom exportföretag och turistnäringen. Så länge som gränserna är stängda bidrar dock islänningarnas konsumtion till att undvika ett ännu större ras.

Hittills har regeringen meddelat satsningar på omkring 200 miljarder isländska kronor för att minska de ekonomiska effekterna av coronakrisen. Det motsvarar ungefär 7 procent av Islands bnp. Ásgeir Jónsson sade att han utgick från att skattehöjningar blir nödvändiga för att finansiera åtgärderna.