tisdag 26 maj 2020

Vill skriva in isländskans ställning i grundlagen

Statsminister Katrín Jakobsdóttir vill skriva in isländska språkets ställning i grundlagen. Där vill hon fastslå att det är statens ansvar att vårda och värna isländskan. Det isländska teckenspråket ska samtidigt få motsvarande status. I ett utkast till lagförslag skriver Katrín Jakobsdóttir att de inhemska språkens ställning inte får inverka negativt på andra modersmål.

För nio år sedan fick Island för första gången en språklag. Där fastslogs det för första gången i lag att isländska är Islands nationella språk. Dessutom fick isländskt teckenspråk motsvarande erkännande.

Sedan dess har utvecklingen gått snabbt. Globalisering och digitalisering är två fenomen där isländskan ofta glöms bort. Det är fortfarande ont om digital infrastruktur på isländska. Samtidigt har samhället fortsatt att förändras. En ständigt växande andel av befolkningen har ett annat modersmål än isländska.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir vill nu skriva in isländska språkets ställning i grundlagen. Övriga partiledare har ställt sig bakom en undersökning av frågan. Det betyder dock inte att de behöver ställa sig bakom ett lagförslag.

I utkastet till lagförslag vill Katrín Jakobsdóttir slå fast att isländska är Islands huvudspråk. Det är statens ansvar att värna och vårda isländskan. Genom att skriva in språkets ställning i grundlagen får det en starkare ställning än genom språklagen.

Den språklag som infördes 2011 var starkt påverkad av motsvarande lagstiftning i de övriga nordiska länderna - och inte minst den språklag som infördes i Sverige 2009. Däremot finns inget om nationellt språk i Danmarks, Norges eller Sveriges grundlagar. Men i förslaget skriver Katrín Jakobsdóttir att det finns skäl att gå längre på Island.

Länge ansågs det inte finnas något behov av att lagstifta om isländskan. Förändringar i samhället har enligt Katrín Jakobsdóttir ändrat på det. Ett skäl är att Island är ett tydligt avgränsat språkområde som påverkas i allt större omfattning av modern teknik och andra språk.

Om förslaget blir verklighet ska det fungera vägledande för staten. Då ska lagstiftning genomsyras av målet att värna och vårda isländskan.

Isländskan ska alltså skyddas. Det får dock enligt utkastet inte ske på bekostnad av andra personers modersmål. Även om isländskan får en särställning i grundlagen får alltså inte det inverka negativt på andras rätt till sitt modersmål. Att få använda modersmålet är en mänsklig rättighet som inte får begränsas.

Även isländskt teckenspråk föreslås skrivas in i grundlagen. Félag heyrnarlausra, en intresseorganisation för döva, larmar gång på gång om hur medlemmarna diskrimineras och inte kan använda språket vid exempelvis myndighetskontakter. En särskild bestämmelse i grundlagen skulle bättre kunna skydda teckenspråket.

Íslensk málnefnd, den isländska språknämnden, ställer sig i ett remissvar bakom förslaget. Nämnden skriver att isländska är ett utsatt språk eftersom talarna är få samtidigt som internationellt utbyte och kommunikation med digitala hjälpmedel i regel sker på andra språk. Därför är det enligt nämnden symboliskt viktigt att isländskans ställning skrivs in i grundlagen.

Här kan du läsa mer om den isländska språklagen.