
Genom åren har Reykjavíks kommun delat ut en mängd tomter till kyrkor och andra trossamfund. Inledningsvis var det bara den kristna statskyrkan som efterfrågade och fick tomter. Men i takt med att statskyrkan minskat och utbudet av trossamfund ökat har önskemålen kommit från många andra håll.
Under 2000-talet har bland annat muslimska Félag múslima á Íslandi och asatroende Ásatrúarfélagið tilldelats tomter. Kommunen såg sig länge tvungen att hitta tomter för att inte diskriminera andra trossamfund. Men nu har utdelningen stoppats eftersom kommunen vill ta fram enhetliga riktlinjer. I Reykjavík anser inte majoriteten att det är kommunens uppgift att hitta kostnadsfria tomter.
I maj 2017 vände sig Díamat till kommunen med krav på en tomt. Men kommunen sade nej. Díamat fick beskedet att inga tomter skulle delas ut innan riktlinjerna var på plats.
Díamat är ett marxistiskt livsåskådningssamfund som 2016 fick status som trossamfund - något som i sin tur gör att medlemmarnas kyrkoskatt kan slussas vidare till Díamat genom skattsedeln. Under 2019 fick Díamat knappt en miljon isländska kronor i bidrag.
De senaste siffrorna från Hagstofa Íslands visar att Díamat har 139 registrerade medlemmar. Samfundet har regelbundna sammankomster där marxistisk dialektik står i fokus. Med en egen tomt skulle Díamat kunna bygga egna lokaler med mötesutrymmen, bibliotek och kontor.
Vésteinn Valgarðsson är ordförande för Díamat. Han är medlem i det marxistiska partiet Folkfronten och toppade partiets lista i norra Reykjavík i det senaste alltingsvalet 2017. En lång rad andra tongivande partimedlemmar - inklusive ordföranden Þorvaldur Þorvaldsson - är även aktiva inom Díamat. Flera av dem har dessutom haft uppdrag för Islands socialistparti.
I juni 2018 överklagade Díamat avslaget till kommun- och kommunikationsdepartementet. Samfundet hävdade att kommunen bröt mot likställighetsprincipen genom att diskriminera Díamat. Det var inte förenligt med isländsk lag att neka tomter till vissa samfund och säga ja till andra - utan att ens motivera besluten.
Kommun- och kommunikationsdepartementet gav kommunen rätt. Departementet ansåg enligt beslutet att utdelning av tomter inte var någon kommunal skyldighet. Därför hade Reykjavíks kommun bestämmanderätt i frågan och rätt att neka Díamat.
Men Díamat gick vidare till alltingets ombudsman. Och där får departementet bakläxa. Kommun- och kommunikationsdepartementet hade inte gjort tillräckligt för att undersöka Reykjavíks principer för utdelning av tomter. Dessutom hade beslutet delegerats till tjänstepersoner - trots att det inte fanns några politiska beslut på att det var så den här typen av ärenden skulle hanteras.