Sigurður Ingi Jóhannsson vill fortsätta leda Framstegspartiet. Han ser nästa alltingsval som ett av de viktigaste i Islands historia. Då vill han att partiet ska ha en central roll i att bygga upp ekonomin efter coronakrisen. Det meddelade han under senaste partistyrelsemötet. Han trodde också att han kunde lyfta partiets opinionssiffror.När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson 2016 tvingades bort från posten som statsminister efter Panamaskandalen tog Sigurður Ingi Jóhannsson över. Senare röstades Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med knapp marginal också bort från uppdraget som partiledare. Nederlaget ledde till att han lämnade Framstegspartiet och bildade Centerpartiet.
Sigurður Ingi Jóhannsson tog över ett stukat parti. Splittringen är alltjämt ett öppet sår. Och Framstegspartiet har länge kämpat i motvind i opinionen. Hans största politiska triumf är att partiet efter valet 2017 kunde bilda regering med Självständighetspartiet och Gröna vänstern.
Men Sigurður Ingi Jóhannsson är ifrågasatt. Framstegspartiet ligger i regel under 10 procent i opinionsmätningarna. Många tunga namn inom partiet anser inte att det är tillräckligt. Historiskt har Framstegspartiet genom sin position kunnat ingå i regeringar till både höger och vänster. Men väljarstödet är nu nere på så låga nivåer att många befarar att den unika ställningen riskerar att gå förlorad.
Trots svaga opinionssiffror och intern kritik vill Sigurður Ingi Jóhannsson leda Framstegspartiet i nästa alltingsval 2021. Det meddelade han i sitt tal under det senaste partistyrelsemötet.
I talet lyfte han fram just Framstegspartiets historiska arv som en kraft i mitten som kan regera både till vänster och höger. Han beskrev koalitionen med Självständighetspartiet och Gröna vänstern som just en sådan regering. Han ansåg att den spände över hela den isländska politikens färgskala.
Tidigare har det närmast betraktats som en formalitet när han skulle lämna över till Lilja Alfreðsdóttir. Hon är vice ordförande samt kultur- och utbildningsminister och var länge Islands populäraste politiker jämte Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. Men den senaste tiden har hennes status sjunkit avsevärt.
Under 2020 har Lilja Alfreðsdóttir mött motgång efter motgång. Flera av hennes mest profilerade förslag har strandat på intern osämja i regeringen.
När coronakrisen drabbade Island utlovade hon ett stöd till privatägda medier på 350 miljoner isländska kronor. Först skulle den summan vara ett tillfälligt stöd som dessutom skulle kompletteras av ett sedan länge utlovat mediestöd på omkring 500 miljoner.
Inom Självständighetspartiet finns ett starkt motstånd mot mediestödet. Först rann de två förslagen ihop till ett enda. Och när alltinget nyligen tog sommarledigt hade inget av dem blivit verklighet. Inget av Lilja Alfreðsdóttirs löften hade alltså infriats.
Men hon har också ifrågasatts för en rad andra beslut. Hon ville utse en av sina närmaste medarbetare till ordförande i en medienämnd - trots att det fanns mer kompetenta kandidater. När valet kritiserades anlitade hon i stället medarbetaren som konsult för mångmiljonbelopp.
Lilja Alfreðsdóttir gjorde likadant när hon utsåg en statssekreterare. Hon valde en man som rankades som mindre kvalificerad än en kvinnlig kandidat. Valet ledde till att hon fälldes för att ha brutit mot lagen om jämställdhet. Nu vill hon göra det beslutet till en rättssak - vilket föranlett hård kritik från koalitionspartnern Gröna vänstern.
Hon är inte längre den självklara efterträdaren till Sigurður Ingi Jóhannsson. Men i ett parti där missnöjet med opinionssiffrorna jäser skulle Lilja Alfreðsdóttir ändå ha möjligheter att på allvar utmana om ordförandeposten. En sådan strid skulle dock öka riskerna för ännu större intern splittring.
