Reykjavík sviker löfte om minnesmärke över brutna löften

Invånare i Kjalarnes röstade fram uppförandet av ett minnesmärke över Reykjavíks svikna löften. Men det är det enda förslaget från förra höstens folkomröstning som inte har fått klartecken av kommunen. Idén kom från Berglind Hönnudóttir som ville driva med de löften som Reykjavík gav inför samgåendet med Kjalarnes 1998.

De två kommunerna Reykjavík och Kjalarnes gick ihop 1998. Inför samgåendet gjorde Reykjavík en rad utfästelser om saker som skulle genomföras i Kjalarnes. De här löftena sammanställdes i ett avtal mellan kommunerna.

Redan inför sammanslagningen var det vissa invånare som var skeptiska. De befarade att Kjalarnes skulle glömmas bort i storkommunen Reykjavík.

Samgåendet trädde i kraft den 8 juni 1998. Borgmästaren Ingibjörg Sólrún Gísladóttir var på plats i Kjalarnes och utlovade i ett tal att Reykjavík skulle prioritera den nya kommundelen. I talet meddelade hon bland annat att bullervallar skulle uppföras för att minska trafikljudet från ringvägen. Dessutom skulle kommunen plantera fler blommor.

Men 22 år senare är det inte ovanligt att invånarna i Kjalarnes känner sig lite bortglömda. Alla löften som gavs i avtalet från 1998 har exempelvis inte infriats.

I höstas fick medborgarna för första gången själva lämna förslag till de årliga omröstningarna om förbättringar av den offentliga miljön. Tidigare har invånarna fått rösta på förslag som tagits fram av stadsdelsråden.

Det mest uppmärksammade förslaget kom från Berglind Hönnudóttir och några andra invånare. De ville resa ett minnesmärke över Reykjavíks brutna löften till Kjalarnes. Prislappen för minnesmärket beräknades till 5 miljoner isländska kronor. Det skulle avbilda det avtal som de två kommunerna undertecknade inför samgåendet.

Invånarna röstade fram tre förslag som skulle genomföras: en trampolin, en klätterställning - och minnesmärket över de svikna löftena. De övriga förslagen har antingen genomförts eller håller på att förberedas. Men minnesmärket har lagts på is av kommunen.

Berglind Hönnudóttir säger i Fréttablaðið att hon redan inför omröstningen kontaktades av en kommunanställd. Hon fick bland annat frågor om hon menade allvar med förslaget och om det skulle skapa en positiv känsla:

"Jag svarade nekande. Det här är inte positivt. Men jag menar allvar och jag anser att människor ska få rösta om detta."

Det var alltså tillräckligt många invånare som höll med Berglind Hönnudóttir. Hon säger i Fréttablaðið att det var uppenbart att många gillade idén:

"Jag var inte säker på att förslaget skulle bli valt. Det här var främst punk för att skapa uppmärksamhet för stadsdelens frågor. Det talas lite med invånarna och man får ofta känslan att stadsdelen glöms bort."

Om kommunen inte uppför minnesmärket kommer Berglind Hönnudóttir överväga att lägga fram samma förslag igen.

Här kan du läsa mer om Kjalarnes och Reykjavík.

Statsminister: Ingen kovändning i Islands coronapolitik

Det var ingen kovändning när regeringen bestämde sig för att gränsen i praktiken skulle stängas för turister. Och regeringen var enig i beslutet om att skärpa inresereglerna. Det sade statsminister Katrín Jakobsdóttir i alltinget i fredags. Men flera oppositionspolitiker ansåg att regeringens strategi för att bekämpa coronaviruset var obegriplig.

Under fredagens frågestund i alltinget vände sig både Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Renässans ledare Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir till statsminister Katrín Jakobsdóttir. De hävdade att regeringens coronapolitik hade blivit obegriplig. Ingen av dem förstod bakgrunden till de skärpta inresereglerna.

De nya regler som infördes den 19 augusti - med dubbla coronatester och karantän för alla resenärer - var enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson svårförståeliga. Han sade att målet i pandemins första fas var att inte sjukvården skulle kollapsa. Men de senaste veckorna har det varit ytterst få coronapatienter som behövt sjukhusvård.

Ändå hade regeringen valt att i praktiken stänga gränsen för turister. Han efterlyste förutsägbarhet och transparens i regeringens agerande så att både privatpersoner och företag kunde anpassa sig efter situationens utveckling. Enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var ovissheten total. Därmed var kanske också konsekvenserna större än nödvändigt.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir talade om enorma ekonomiska effekter av de skärpta inresereglerna. Hon beskrev det som en stängning av gränsen utan förvarning. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir hävdade att det rörde sig om en kovändning från regeringens sida. Tidigare hade regeringen arbetat för att få igång turismen på nytt.

Även Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir efterlyste svar från regeringen. Hon sade att coronaviruset var sig själv troget medan regeringen inte var det. Den hade inga svar att ge om kovändningen.

Men Katrín Jakobsdóttir förnekade att det skulle röra sig om någon kovändning. Regeringen var enig i beslutet att skärpa inresereglerna. Det viktigaste var att värna människors hälsa. Beslutet togs när viruset spred sig på nytt både på Island och i omvärlden. Ett växande antal resenärer testade positivt för covid-19 vid gränsen - och det var nödvändigt att försäkra sig om att inga smittade kom ut i samhället.

Även regeringens beslut att gå i borgen för ett lån till Icelandair debatterades under fredagen. Även här var oppositionen kritisk. De ifrågasatte säkerheten för lånet och befarade ett förstatligande av flygbolagets skulder. Finansminister Bjarni Benediktsson svarade att det fanns ett stort nationellt intresse i att rädda Icelandair. Därför hade regeringen gripit in.

Under fredagens partistyrelsemöte i Gröna vänstern sade Katrín Jakobsdóttir i sitt tal att regeringen avsåg att fortsätta lägga pengar på investeringar för att minska de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

De tre senaste dagarna har tio nya fall av coronaviruset rapporterats på Island. Bara en av dessa var inte redan i karantän. Det är nu totalt 105 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 986 personer är i karantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"I alltinget bestämmer minoriteten. Genom att prata. Det här är inte möjligt att stoppa även om bestämmelsen om att tvinga fram en votering hade använts så är det ändå möjligt att tala. Ordningen i alltinget läcker som ett såll när det gäller detta."

Guðmundur Steingrímsson, tidigare alltingsledamot och ledare för Ljus framtid, i Fréttablaðið om hur möjligheterna att omöjliggöra omröstningar genom att ockupera talarstolen ger minoriteten stort inflytande över vilka frågor som tas upp till votering i alltinget.

Uppmanas följa tvåmetersregeln med östisländskt tilltal

Publicerat av Íþróttamiðstöðin á Egilsstöðum Torsdag 20 augusti 2020

När idrottsplatsen i Egilsstaðir uppmanar besökarna att respektera tvåmetersregeln tar de till ett ord som är typiskt för östra Island. De vänder sig till gæska och gæskur, som är den feminina respektive maskulina formen av ett ord som betyder 'vän'. När dessa ord används som tilltal är det vänligt och omtänksamt.

På idrottsplatsen i Egilsstaðir finns bland annat badhus och gym. Just nu får bara hälften av det tillåtna antalet besökare släppas in. Begränsningen ska göra det möjligt att upprätthålla tvåmetersregeln.

Tvåmetersregeln gäller alla som inte har mycket nära band till varandra. Olika arrangörer väljer olika sätt att uppmana deltagare att följa reglerna. Landssamtök sauðfjárbænda, fårböndernas förening, har till exempel infört tvåfårsregeln inför höstens insamling av får. Två får är ungefär två meter - och den minnesregeln ska få fler att komma ihåg att hålla avstånd.

Idrottsplatsen i Egilsstaðir har alltså valt ett dialektalt ord för att påminna besökare om restriktionerna. På skyltar som uppmanar till två meters avstånd används gæskur och gæska, den maskulina respektive feminina formen av ett ord för 'vän' som är typiskt för östra Island.

Karen Erla Erlingsdóttir är föreståndare för idrottsplatsen. Hon säger till Austurfrétt att orden dök upp när de letade efter något som skulle få besökarna att reagera:

"Vi tänkte att vi behövde något som väcker uppmärksamhet och det här gör det."

Både gæskur och gæska signalerar värme och vänlighet när de används som tilltalsord.

Island tillåter publik på idrottsarenor - men kräver avstånd

Island tillåter nu publik på idrottsarenor. Men tvåmetersregeln gäller på läktarna mellan alla som inte tillhör samma grupp. Och taket är 100 personer på en läktarsektion - och det är inte tillåtet att öppna mer än två sektioner. Redan i går började flera fotbollsklubbar på både herr- och damsidan sälja biljetter till matcher.

För att förhindra smittspridning av coronaviruset har det inte varit tillåtet med publik på idrottsevenemang. Men i fredags blev det åter tillåtet för alla idrottare att träna och spela matcher då förbudet mot kroppskontakt hävdes. Tidigare har bland annat fotbollen fått dispens från den regeln.

I fredags meddelade så Íþrótta- og Ólympíusamband Íslands oväntat att publik får släppas in på idrottsarenor. Den nya regeln togs i bruk i går.

Taket för antalet deltagare är 100 personer. Men arrangörer kan dubbla antalet åskådare genom att använda två separata läktarsektioner där publiken i de olika sektionerna aldrig kommer i kontakt med varandra.

Íþrótta- og Ólympíusamband Íslands skriver i ett pressmeddelande att tvåmetersregeln gäller på läktarna. Det är bara närstående personer som får vara närmare varandra än två meter.

Alla individer har ett ansvar för att upprätthålla tvåmetersregeln och för att förhindra smittspridning genom att till exempel tvätta eller sprita händerna. Arrangörerna har ansvar för att det inte bildas köer eller klungor på arenan i samband med insläpp, pauser och utsläpp.

Föreningarna var inte förberedda på uppluckringen av reglerna. Men redan i går släpptes åskådare in på matcher i både dam- och herrfotbollen. Klubbarna begränsade biljettförsäljningen för att inte publiken på läktarna skulle överstiga det tillåtna antalet åskådare.

Här kan du läsa mer om det förändrade regelverket för idrottare.

Dagens citat

"Det mest minnesvärda för mig är den svenska ishockeyligan när jag bodde i Sverige. Då jobbade jag där och jag var själv och bodde i en stuga ute i skogen. Då pågick svenska mästerskapet i ishockey och det var i praktiken det enda som gick på tv. Så när jag hade kommit från jobbet och ut i skogen så fanns inget att göra. Jag kunde inte ens ta promenader eftersom det var kolmörker. Så jag var instängd i den här stugan i skogen och jag började titta. Det var det enda som jag kunde titta på."

Komikern Jón Gnarr i RÚV om hur han under sina år i Sverige utvecklade ett kortlivat intresse för ishockey.

Invånare i Raufarhöfn i protest - får 25 mil till bilprovning

Invånarna i Kópasker och Raufarhöfn får nu minst 20 mil tur och retur till bilprovningen. Frumherji  har sagt upp avtalet med den verkstad i Kópasker som har besiktat bilar. Beslutet innebär att fordonsägare måste köra till Húsavík för besiktningen. Kvartersrådet i Raufarhöfn protesterar nu mot nedläggningen och uppmanar kommunen Norðurþing att agera.

I Húsavík på norra Island driver Frumherji en besiktningsstation. Men den enda anställda på orten har slutat. Företaget har därför tagit beslutet om en ny organisation som innebär att avtalet med Röndin, en bilverkstad i Kópasker där det har varit möjligt att besikta lättare fordon, har sagts upp.

Nedläggningen innebär att invånarna i regionen måste åka ända till Húsavík. För boende i Kópasker innebär det en resa på 20 mil tur och retur. Och boende i Raufarhöfn måste åka drygt 25 mil.

Nu protesterar kvartersrådet i Raufarhöfn mot nedläggningen. Ledamöterna vänder sig mot att det nu kan ta en hel dag att få bilen besiktad. Det har negativa effekter både för personer som behöver ta ledigt från jobbet för att kunna åka till bilprovningen och för yrkeschaufförer som måste avsätta tid åt att köra till Húsavík.

Kvartersrådet anser att nedläggningen är oacceptabel. Ledamöterna beklagar beslutet och uppmanar Frumherji att ompröva det. De uppmanar också kommunen att agera.

Kommunfullmäktige i Norðurþing stämmer in i kritiken. Politikerna anser att närheten till bilprovning är en nödvändighet även för invånare på landsbygden. Därför manar de Frumherji till att hitta en lösning för invånarna i Raufarhöfn och Kópasker.

Fler islänningar positiva till turister efter coronakrisen

Turisterna till Island var ovanligt få i sommar på grund av coronakrisen. Och kanske var de saknade. Det är betydligt fler islänningar som är positiva till turister i år jämfört med de fyra senaste somrarna. De som uppskattar turisterna mest är män, personer som har fyllt 68 år och bosatta i huvudstadsregionen. Det visar en undersökning utförd av MMR.

De senaste åren har debatten om turismen på Island präglats allt mer av negativa attityder. Turistanpassningen av centrala Reykjavík, olyckstillbud på grund av oansvarigt beteende och hög belastning på populära besöksmål har varit några av de vanligaste diskussionsämnena.

Men i sommar var de utländska turisterna färre än vad de varit på många år. Det verkar ha bidragit till en förändring av islänningarnas attityder till utländska besökare.

Nu är det 72 procent som uppger att de är positivt inställda till turister - varav hela 35 procent är mycket positiva och 37 procent ganska positiva. Förra året var det bara 24 procent som var mycket positiva medan 42 procent var ganska positiva. Totalt har andelen positiva ökat med 6 procentenheter.

Det är 8 procent som svarar att de är ganska eller mycket negativa - en nedgång med 1 procentenhet jämfört med sommaren 2019. Resterande 20 procent är varken positivt eller negativt inställda - en minskning med 4 procentenheter.

Nöjdheten med utländska turister är nu den högsta sedan 2015. Även då var det 8 procent som var negativa medan hela 80 procent var positiva. Men årets siffror är alltså de mest positiva för turismen sedan dess.

Islänningar som har fyllt 68 år, män och boende i huvudstadsregionen är mest positiva. Kvinnor, personer i åldern 30 till 49 år och landsbygdsbefolkning är i större utsträckning negativa.

Väljare som sympatiserar med Självständighetspartiet, Socialdemokraterna och Renässans har i regel en positiv inställning till turister. Mest negativa är personer som röstar på Framstegspartiet.

Dagens citat

"Efter att jag klev ut ur den institutionaliserade politiken steg jag ut på samhällsåkern på nya villkor. ... Ibland sägs det att det inte finns något liv efter politiken. Jag kan inte vara mer oense om det. Det finns så sannerligen ett liv efter politiken, både gott och givande och det är en ny fas som börjar. Kanske är det inte rätt att tala om det här som en period efter något, utan snarare som början på något nytt och så har jag förhoppningsvis flera roliga perioder framför mig."

Ögmundur Jónasson, tidigare alltingsledamot för Gröna vänstern, i Stundin om beslutet att lämna politiken.

Årets högsta temperatur och 13 frostnätter på Island i juli

Juli bjöd på årets hittills högsta temperatur när 24,8 grader uppmättes i Egilsstaðir. Men under tretton nätter sjönk temperaturen under noll på minst en plats i landet. Så många brukar inte frostnätterna vara i juli. Månadens lägsta temperatur var -9,5 grader vid Dyngjujökull på omkring 1 689 meters höjd. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Vädret i juli präglades av stora kontraster. Ett av de tväraste kasten registrerades vid Þingvellir. Klockan 22 den 20 juli var det fortfarande 10,1 grader varmt. Därefter sjönk temperaturen snabbt. Tre timmar senare hade den sjunkit till 1,7 grader. Och längre fram på morgonen den 21 juli nådde den som lägst -1,5 grader.

Så kallt har det inte varit på Þingvellir i juli sedan 2009. Samma natt registrerades minusgrader på flera andra platser i landet.

Totalt hade Island tretton frostnätter - tillfällen då temperaturen vid något tillfälle på någon plats i landet sjunker under noll - i juli. Det är betydligt fler än vanligt. Men månaden var inte ovanligt sval. Sett till de tio senaste åren var temperaturerna normala. Och sett till perioden 1961 till 1990 - som Veðurstofa Íslands använder för jämförelser - var de högre än normalt.

Kallast var det vid Dyngjujökull den 25 juli. Då uppmättes -9,5 grader. Veðurstofa Íslands brukar dock inte ta med den här väderstationen i den officiella statistiken. Den är belägen omkring 1 689 meter över havet en mil norr om Grímsvötn på Vatnajökull. Förutsättningarna förändras ständigt eftersom stationens höjd följer snötäckets rörelser.

De lägsta temperaturerna i bebyggelse noterades den 1 juli i Grímsstaðir á Fjöllum och den 3 juli i Miðfjarðarnes. På bägge platserna uppmättes -2,0 grader.

Varmast var det vid flygplatsen i Egilsstaðir den 12 juli. Då steg temperaturen till 24,8 grader. Det är den högsta temperaturen som har uppmätts på Island i år.

Den högsta medeltemperaturen hade Skarðsfjöruviti med 12 grader. Lägsta snittet hade Gagnheiði med 3,1 grader. På låglandet hade Fontur på Langanes det lägsta snittet med 6,9 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen 10,2 grader - vilket var 1,2 grader över snittet för perioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var snittet 9,4 grader (+1,3), i Bolungarvík 8,9 grader (+1,8), på Grímsey 7,9 grader (+2,0), i Akureyri 11,1 grader (+2,0), i Egilsstaðir 10,1 grader (+1,3), i Dalatangi 7,1 grader (+0,9), i Höfn 10,0 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 8,9 grader (+0,9), i Hveravellir 6,6 grader (+1,8) och i Árnes 10,3 grader (+1,0).

Nederbörden var ganska normal i juli med 44,7 millimeter i Reykjavík, 27,7 millimeter i Stykkishólmur och 35,3 millimeter i Akureyri.

Däremot var soltimmarna fler än vanligt. I Reykjavík registrerades 217,5 soltimmar - vilket var 46 timmar över snittet. I Akureyri var soltimmarna 187,8 - vilket var 29 över medelvärdet.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Coronakrisen värsta ekonomiska raset på Island på 100 år

Kampen mot coronaviruset är långt ifrån över. Och den ekonomiska krisen som drabbat Island och världen är sannolikt den djupaste på ett århundrade. Det sade statsminister Katrín Jakobsdóttir när alltinget samlades i går. Enligt finansminister Bjarni Benediktsson kommer statens skuldsättning att öka med 850 miljarder isländska kronor fram till 2022.

När alltinget samlades i går för första gången efter sommaren stod både statsminister Katrín Jakobsdóttir och finansminister Bjarni Benediktsson i talarstolen. Bägge konstaterade att Island såväl som resten av världen står inför utmaningar som är långt ifrån över. Coronakrisen kommer att påverka ekonomin och livsvillkoren under lång tid.

Katrín Jakobsdóttir sade att kampen mot coronaviruset inte är över. Pandemins effekter på ekonomin kommer att leda till den största nedgången på ett århundrade.

Hon talade om regeringens åtgärder för att lindra följderna av coronakrisen. Hon sade att den viktigaste åtgärden för det isländska samhället var beslutet att hålla skolorna öppna. Att inte stänga för- och grundskolor bidrog till att många kunde fortsätta gå till sina jobb samtidigt som barn i liten omfattning smittas av och sprider viruset.

Bjarni Benediktsson räknade med att statens skuldsättning skulle öka med 850 miljarder isländska kronor fram till 2022. Förra året var statsskulden 28 procent av Islands bruttonationalprodukt - och under 2022 kommer den att överstiga 50 procent.

Att höja skatter eller att minska offentliga investeringar var enligt Bjarni Benediktsson inte rätt sätt att hantera krisen. Han talade om vikten av att regeringen satsade för att hålla ekonomin igång. Investeringarna skulle betala sig när konjunkturen vände.

Bjarni Benediktsson beskrev turismen som den hårdast drabbade näringen. Enligt en prognos han presenterade fanns det en överhängande risk för att resandet till Island skulle fortsätta vara mycket begränsat under en längre tid. Om en ny våg av coronautbrottet skulle komma under 2021 skulle det försena återhämtningen för turistnäringen avsevärt.

Det var i går tre personer på Island som rapporterades smittade av coronaviruset. Ytterligare sex personer - varav en hade antikroppar - testade positivt vid gränsen.

Nu är det 113 smittade som hålls i isolering. Hela 1 072 personer är i karantän. Men det är inte längre någon coronapatient som vårdas på sjukhus.

Alma D. Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, sade under gårdagens presskonferens att betydligt färre blivit svårt sjuka i den andra virusvågen. Under våren var det 7 procent av de smittade som behövde läggas in på sjukhus. Nu var det bara 2,5 procent som behövde uppsöka vård.

Förklaringen var enligt Alma D. Möller att det var fler äldre som drabbades i den första vågen. Nu har det varit fler i yngre grupper som har smittats. De blir i regel inte lika sjuka. Dessutom är det nu fler symtomfria som testas. Eftersom den testningen är mer omfattande gör det att många av de fall som upptäcks är personer som inte själva insett att de skulle kunna vara smittade.

Omkring 40 procent av islänningarna har laddat ned smittspårningsappen Rakning C-19. Alma D. Möller uppmanade alla att använda appen för att underlätta kartläggning av smittspridningen.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Det säger sig själv att man kommer att stänga hotell i stor omfattning när gästerna slutar komma. Så är läget bara. ... I praktiken har landet stängts och det har inte getts någon signal på någon avveckling av det."

Kristófer Oliversson, vd för Center Hotels, säger i Fréttablað­­ið­­ att kedjan under sommaren har haft tre av åtta hotell i Reykjavík öppna men att ytterligare minst ett stängs vid månadsskiftet.

Isländsk superspridare bakom 233 fall av coronasmitta

En enda person har i flera led smittat minst 233 personer med coronaviruset. Det första fallet dök upp i Kópavogur i juli. Sedan dess har samma mutation av viruset bland annat orsakat gruppsmittor i Akranes, på Hótel Rangá utanför Hella och på flera skolor i Reykjavík. Men myndigheternas smittspårare har ännu inte lyckats identifiera superspridaren.

Sex nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Dessutom testade tre personer positivt för covid-19 vid gränsen. Det är dock oklart om dessa tre har pågående smittor eller om de har antikroppar.

Det är nu 115 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 990 personer är i karantän. En av de smittade vårdas på Landspítali i Reykjavík. Patientens tillstånd är dock inte kritiskt.

Efter att ha varit i det närmaste virusfritt i flera veckor drabbades Island av en andra våg i slutet på juli. Och den smittbärare som har gett upphov till 233 bekräftade fall har fortfarande inte kunnat spåras.

Under juli smittades en man i Kópavogur. Det testresultatet rapporterades in den 25 juli. Gruppsmittor i bland annat Akranes, Hótel Rangá utanför Hella och flera skolor i Reykjavíkområdet följde.

Gemensamt för alla dessa fall var att de smittats av en tidigare okänd mutation av viruset. Myndigheterna tror att den härstammar från Östeuropa. Men då källan inte kunnat spåras är det alltjämt ett mysterium.

Myndigheterna har lagt ned stora resurser på att identifiera superspridaren. Det finns inga som helst kopplingar mellan många av de 233 som har smittats. Det betyder att smittan har förts vidare i flera led. Den gemensamma nämnaren saknas.

Jóhann Björn Skúlason, som leder myndigheternas smittspårningsenhet, säger till Vísir att kartläggningen av denna mutation ännu inte har lett till något resultat:

"Vi vet att den kommer utifrån men vi är inte i det läget att vi kan säga när den kom eller hur den kom hit."

Det första kända fallet var alltså en man i Kópavogur. Men han hade inte varit utomlands och inte heller varit i kontakt med några som har visat sig vara smittade. Jóhann Björn Skúlason säger till Vísir att det kan ha funnits flera fall före honom:

"Så är det ibland också så att de som diagnostiseras först inte nödvändigtvis är de första som får viruset. Allt det beror på när man diagnostiseras och när symtomen visar sig."

Regeringen beslutade i går att förlänga systemet med korttidspermittering från tre till sex månader. Åtgärden är framför allt inriktad på turistnäringen. Den innebär att anställda kan gå ned i arbetstid och få arbetslöshetsersättning för den tid de inte jobbar.

Dessutom förlänger regeringen möjligheten till ersättning för personer som tvingas i karantän utan att vara sjuka. I pandemins inledning hamnade de mellan stolarna eftersom de inte hade rätt till sjukersättning då de inte var sjuka. Systemet blir enligt ett pressmeddelande kvar till årsskiftet.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Två stora jordskalv skakar Grindavík

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett jordskalv med en magnitud på 4,2 skakade Grindavík och stora delar av sydvästra Island i går eftermiddag. Det föregicks av ett skalv som uppmättes till 3,7. Sedan den senaste jordskalvssvärmen i området började för en dryg månad sedan har över 5 000 skalv inträffat. Den troliga förklaringen till skalven är magmarörelser.

Det har nästan gått 800 år sedan det senaste vulkanutbrottet på Reykjanes. Men under 2020 har tecknen på vulkanisk aktivitet blivit allt fler. En kraftig och långvarig jordskalvssvärm inleddes i januari. De flesta skalven inträffade nära fjället Þorbjörn norr om Grindavík.

Myndigheterna har nu haft förhöjd beredskap i området i sju månader. I samband med skalvserien påbörjades en snabb landhöjning vid Þorbjörn. Den troligaste förklaringen var magmainskott på några kilometers djup.

Efter en tids lugn eskalerade aktiviteten på nytt den 19 juli. De kraftigaste skalven inträffade i jordskalvssvärmens inledning. Det största hade en magnitud på 5,1 och kändes på stora delar av södra och västra Island. Sedan dess har över 5 000 jordskalv inträffat i området.

Två stora skalv inträffade i närheten av Grindavík i går. Bägge hade epicentrum vid Fagradalsfjall ungefär en mil nordost om staden.

Det första större skalvet ägde rum 13.43 och uppmättes till 3,7. Det andra hade en magnitud på 4,2 och inträffade 16.15.

De följdes av tre större efterskalv som även de var större än 3. Bara under gårdagen inträffade över 400 skalv i området.

I Grindavík med omnejd rapporterades en del mindre materiella skador när föremål föll från väggar och hyllor. De större skalven kändes i bland annat Keflavík, Reykjavík och Akranes. Och det största skalvet kändes även så långt bort som i Stokkseyri och på Hemön.

Även gårdagens skalv tros bero på magmarörelser på några kilometers djup. I nuläget finns dock inget som tyder på att någon vulkanisk aktivitet skulle vara nära förestående. Men de flesta experter tror att det bara är en tidsfråga innan utbrottet kommer. Däremot är det omöjligt att säga när det kommer att inträffa.

Natten var förhållandevis lugn i området. Det största skalvet hittills under torsdagen inträffade 5.06 och uppmättes till 2,9.

Här kan du läsa mer om jordskalven vid Grindavík.

Dagens citat

"A lot of places I hold sacred in nature, places I would go to get some energy, there are so many people, so noisy, so disrespectful to the space they’re in, that I don’t go there anymore. I just get very upset. ... You do not become sympathetic to other people’s cultures just tracking through it like a horde of oxen."

Birgitta Jónsdóttir, tidigare tidigare alltingsledamot för Piratpartiet, i Vox om hur turismen har förändrat Island.

Island går i borgen för miljardlån för att rädda Icelandair

Ett statligt borgensåtagande till Icelandair på upp till 108 miljoner dollar - omkring 15 miljarder isländska kronor - ska nu behandlas i alltinget. Nödlånet ska hjälpa det krisande flygbolaget att ta sig igenom coronakrisen. Att hålla Icelandair i luften beskrivs av finansminister Bjarni Benediktsson som ett nationellt intresse.

Även i en internationell jämförelse har Icelandair drabbats särskilt hårt av coronakrisen. Många andra bolag har - trots många stängda gränser och dramatiskt minskat resande - haft en förhållandevis omfattande inrikestrafik. Men för Icelandair utgör den bara en liten del av all trafik. Och intresset för att resa till den viktiga nordamerikanska marknaden har kollapsat.

I september påbörjar Icelandair jakten på nytt aktiekapital. Bolaget behöver dra in miljardbelopp från investerare. Inför detta arbete har Icelandair pressat de anställdas löner på ett sätt som på sina håll mött stark kritik. När flygvärdinnorna inte skrev på bolagets slutbud svarade Icelandair med att varsla hela yrkesgruppen. Därefter dröjde det inte länge innan de skrev på.

Regeringen har sedan tidigare gett klartecken till ett borgensåtagande. Nu har det förslaget formellt lagts fram i alltinget av finansminister Bjarni Benediktsson.

Förslaget går ut på att staten går i borgen för 90 procent av Icelandairs lånelinor. Det innebär ett åtagande på 108 miljoner dollar - vilket motsvarar omkring 15 miljarder isländska kronor. En förutsättning för att staten ska gå i borgen är att Icelandair lyckas ta in nytt kapital.

I förslaget skriver Bjarni Benediktsson att Icelandairs förutsättningar påverkats dramatiskt av coronakrisen. Intäktsbortfallet från passagerartrafiken har varit enormt under stora delar av året. Olika typer av restriktioner har haft stor inverkan på flygbolagets verksamhet.

Men att det finns ett etablerat och starkt isländskt flygbolag är enligt Bjarni Benediktsson ett nationellt intresse. Utan Icelandair kommer möjligheterna att resa till och från Island att försämras avsevärt.

Bjarni Benediktsson ser också borgensåtagandet som ett led i regeringens insatser för att bekämpa de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen. När det blir lättare att resa kommer Icelandair att bidra till att bygga upp Islands ekonomi på nytt. Flygbolaget har avgörande betydelse för turistnäringen.

Staten går alltså bara i borgen om Icelandairs planer för att ta in nytt kapital är framgångsrika. Det innebär enligt Bjarni Benediktsson att risken för staten uppkommer först om bolaget går betydligt sämre än förväntat när krisen är över.

Vid en konkurs kommer bland annat landningstillstånd, bokningssystem och varumärket Icelandair tillfalla staten.

Isländska ministrar testar negativt för covid-19 igen

De nio isländska ministrar som åt lunch på Hótel Rangá i tisdags behöver inte längre hålla sig hemma och undvika andra människor. De testades på nytt för covid-19 i måndags - och ingen av dem hade smittats av coronaviruset. På fredag lättar Island på restriktionerna för idrott och kultur. Flera teatrar räknar nu med att kunna öppna i september.

Fem nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Ytterligare fyra personer testade positivt för covid-19 vid gränsen. De proverna har dock inte analyserats för antikroppar än. I nuläget är det 114 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 989 personer är i karantän.

Men de nio ministrar som åt lunch på Hótel Rangá i tisdags behöver inte längre hålla sig hemma och undvika andra människor. Efter ministrarnas lunch var det en anställd som visade sig vara smittad av viruset. Därefter har en lång rad nya fall kunnat kopplas till hotellet.

Ministrarna träffade aldrig den smittade. Men de nio som var på plats testades ändå eftersom det inte kunde uteslutas att de hade kommit i kontakt med smittan. Det första testet gjordes i fredags och det andra i måndags. I väntan på testerna har de alltså fått sköta sina jobb hemifrån.

Nu kan de dock arbeta som vanligt. Även i den andra omgången var samtliga tester negativa. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

På fredag lättar Island på restriktionerna för idrott och scenkonst. Beslutet har fattats av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir efter rekommendation från statsepidemiologen Þórolfur Guðnason. Reglerna gäller enligt ett pressmeddelande i två veckor framåt.

Det rör sig inte om några dramatiska lättnader. Men de innebär en nystart för idrotten och scenkonsten. Skälet är att förbudet mot kroppskontakt hävs - vilket påverkar såväl sporten som kulturen.

Förbudet slopas för alla idrotter samt scenkonst, musik och film. Det betyder att dessa grupper nu kan träna och repetera. Repetitioner inom teatern har visserligen pågått under coronakrisen. Men då har skådespelare och andra inte fått röra varandra.

Dessutom blir det något lättare att släppa in publik på kulturevenemang. Taket på hundra deltagare finns kvar. Men tvåmetersregeln gäller från och med fredag inte längre personer som inte har starka band till varandra. I dagsläget är det endast personer som delar bostad som inte omfattas av tvåmetersregeln.

Idrott med publik blir inte tillåtet. Men teatrar och andra kulturarenor räknar med att komma igång i september och då spela inför publik. De är dock skyldiga att ta hänsyn till tvåmetersregeln och det tillåtna antalet besökare.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Det måste dock sägas att samtidigt som du sätter ihop en regering av sådana partier som kommer från så olika håll - hela vägen från höger till vänster - så är det inte sannolikt att de har lätt för att komma överens om banbrytande förändringar eftersom det helt enkelt är svårt att nå enighet om sådant. Jag skulle inte säga att det här är de stora förändringarnas regering. Det är åtminstone inte min känsla. Dess signum är den här stabiliteten."

Guðmundur Hálfdánarson, professor i historia vid Háskóli Íslands, i RÚV om statsminister Katrín Jakobsdóttirs regering som i går hade suttit vid makten i tusen dagar.

Polisen jagar tjuvar som stal två ton frysta räkor

I lördags morse möttes anställda på räkfabriken Meleyri i Hvammstangi av en oväntad syn. Någon hade brutit sig in i lokalerna under natten - och stulit omkring två ton frysta räkor. Partiet har ett värde på fem till sex miljoner isländska kronor. Under inbrottet stal tjuvarna omkring 200 fulla lådor med räkor.

Polisen i Norðurland vestra utreder nu en mycket sällsynt typ av inbrott. I lördags morse upptäcktes det att omkring 200 lådor med djupfrysta räkor stulits från Meleyris fabrik i Hvammstangi. Någon hade brutit sig in i den fryscontainer där räkorna förvarades i väntan på att levereras till kunder.

Baldvin Þór Bergþórsson är den som leder arbetet på räkfabriken. Han säger till RÚV att partiet har ett värde på fem till sex miljoner isländska kronor:

"Det är rätt mycket. ... Det blir inte lätt att omsätta det här."

Baldvin Þór Bergþórsson anser att tjuvarna måste ha varit väl förberedda för inbrottet. Räkorna packas i lådor som rymmer tio kilo. Totalt stal de alltså omkring 200 lådor med djupfrysta räkor. De orsakade inga stora skador under inbrottet.

Än så länge har polisen inga spår efter räktjuvarna. De håller dock på att gå igenom bilder från övervakningskameror i området. De uppmanar också personer som kan ha sett något misstänkt vid Meleyri under fredagskvällen och lördagsmorgonen att kontakta polisen.

Stefán Vagn Stefánsson, polischef i Norðurland vestra, säger i Morgunblaðið att det är uppenbart att tjuvarna visste vad de var ute efter. Inbrottet måste ha föregåtts av viss planering:

"Du lägger inte två kilo räkor i familjebilen och åker iväg. Du behöver något transportfordon, ett förvaringsställe och någon köpare. Även om man inte kan bevisa det så kan man tänka sig att det här inte är tänkt som privatkonsumtion."

Stefán Vagn Stefánsson uppmanar i RÚV personer som får erbjudanden om att köpa djupfrysta räkor till låga priser att kontakta polisen.

Katrín Jakobsdóttir: Alla åtgärder ska värna liv och hälsa

Kampen mot coronaviruset är långt ifrån över. Och beslutet att skärpa inresereglerna var inte enkelt - men nödvändigt för att skydda invånarnas hälsa och det vardagliga livet på Island. Det skriver statsminister Katrín Jakobsdóttir i Morgunblaðið. Målet är att tillvaron så snart som möjligt ska kunna återgå till det normala.

Den 28 februari i år fick Island det första bekräftade fallet av covid-19. Sedan dess har det snart gått ett halvår. Efter att nästan ha varit fritt från viruset under försommaren har antalet fall ökat kraftigt de senaste veckorna. Den 19 augusti skärpte Island inresereglerna. Åtgärden kommer att slå hårt mot den redan pressade turistnäringen.

Debatten om regeringens hantering av krisen har fått ett nytt tonläge de senaste dagarna. Allt fler politiker har ifrågasatt beslutet att införa så långtgående restriktioner. Inte minst inom Självständighetspartiet finns ett missnöje med vad som betraktas som inskränkningar av en rad medborgerliga rättigheter.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver i Morgunblaðið att hon välkomnar debatten om regeringens hantering av coronakrisen. Men hon tror att det kommer att dröja länge innan den är över:

"Isländska regeringens politik har varit tydlig från början: att skydda människors liv och hälsa och säkra ett så normalt förlopp som möjligt för hela samhället. Alla våra åtgärder återspeglar denna ledstjärna och siktar på att skydda allmänhetens intressen på Island på bästa sätt."

Hon skriver att det var en besvikelse att på nytt behöva skärpa restriktionerna. Under senvåren och försommaren började många islänningar hoppas på en återgång till ett normalt liv. Men när smittan på nytt kom in i landet och samtidigt drabbade allt fler utomlands var det enligt Katrin Jakobsdóttir nödvändigt att ingripa. Åtgärderna nu var inte hårdare än vad som ansågs vara behövligt:

"Regeringens bedömning var dock att fem dagars restid över gränsen var en mindre inskränkning av rättigheter än vissa av de restriktioner som togs till i våras och hänger över oss om vi misslyckas att hålla viruset i schack."

Enligt Katrín Jakobsdóttir var det uppenbart att turismen skulle drabbas hårt av de nya reglerna. Men utan skärpta kontroller vid gränsen skulle bland annat undervisningen i skolorna, idrottsverksamhet och kulturliv vara hotade. Hon skriver i Morgunblaðið att det är mer än inresereglerna som påverkar turismen - som människors intresse för att resa under en pandemi:

"Hur snabbt människor kommer över Islands gräns är inte det enda som har betydelse."

Katrín Jakobsdóttir testades i går för coronaviruset för andra gången sedan hon i tisdags ätit lunch på Hótel Rangá. En av hotellets anställda visade sig senare vara smittad. Katrín Jakobsdóttirs första test var negativt - och samma resultat fick de övriga ministrar som var med på lunchen.

Sex nya fall rapporterades på Island i går. Flera av dem har koppling till Hótel Rangá - och det rör sig om samma mutation av viruset som de senaste veckorna har smittat över hundra personer. Myndigheterna har fortfarande inte lyckats lokalisera den ursprungliga smittkällan.

Det är nu 117 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 919 personer är i karantän.

Färjan Norröna anländer till Seyðisfjörður i dag. Före avresan från danska Hirtshals testades de 162 passagerarna för coronaviruset. Efter att färjan hade lämnat Danmark visade det sig att två personer hade testat positivt.

De har hållits isolerade under resan och tros inte ha kunnat smitta några andra. När Norröna angör Seyðisfjörður i dag kommer de att testas på nytt för att se om de har antikroppar. Det uppger polisen på Facebook.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Vi tänker inte finna oss i detta."

Skúli Hreinn Guðbjörnsson, kommunstyrelsens ordförande i Dalabyggð, i Morgunblaðið om Samkaups prishöjningar i samband med att den enda livsmedelsbutiken i Búðardalur skyltades om från Kjörbúðin till Krambúðin - läs mer här.

Styrande koalition får egen majoritet i Reykjavík

De två största partierna i Reykjavík backar. Både Självständighetspartiet och Socialdemokraterna har förlorat väljarstöd sedan valet 2018. Trots Socialdemokraternas tillbakagång stärker den styrande koalitionen sin ställning. De tre samarbetspartierna Renässans, Gröna vänstern och Piratpartiet går alla framåt. Det visar en mätning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

Mandatperioden i Reykjavík är nu inne på sin andra halva. Efter valet i maj 2018 bildade Socialdemokraterna koalition med Piratpartiet, Gröna vänstern och Renässans. De fyra partierna fick tillsammans 46,4 procent av rösterna - vilket gav dem 12 av 23 platser i fullmäktige.

Valet var ett misslyckande för Självständighetspartiet. Visserligen blev partiet störst i kommunen men det räckte inte för att återta makten. Nu har partiet varit i opposition ända sedan 2010. Och det ser ut som att Självständighetspartiet är ännu längre bort från att styra Islands största kommun.

Självständighetspartiet behåller ställningen som största parti. Stödet är 23,4 procent - en tillbakagång med 7,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Även Socialdemokraterna minskar rejält. Partiet får nu 19,4 procent - en nedgång med 6,5 procentenheter.

Men de tre samarbetspartierna går alla framåt. Piratpartiet är nu tredje störst i kommunen med 15,9 procent - en ökning med hela 8,4 procentenheter. Partiet har alltså mer än fördubblat väljarstödet sedan valet våren 2018.

Mätningens andra stora vinnare är Gröna vänstern som nu får 11,4 procent. Sedan valet har partiet ökat med 6,8 procentenheter.

Renässans går också framåt. Partiet har nu stöd av 11,2 procent av väljarna, en uppgång med 3 procentenheter.

Ytterligare två partier har tillräckligt stöd för att klara spärren till fullmäktige. Islands socialistparti får 7,1 procent, en ökning med 0,7 procentenheter. Centerpartiet får 4,8 procent, en minskning med 1,3 procentenheter.

Folkets parti backar med 1,4 procentenheter till 2,9 procent. Det räcker inte till något mandat. Nedanför spärren finns också Framstegspartiet med 2,6 procent.

Koalitionen mellan Socialdemokraterna, Piratpartiet, Gröna vänstern och Renässans får tillsammans 57,9 procent mot 46,4 procent i valet. Om detta hade varit ett valresultat hade de fyra samarbetspartierna fått 15 av 23 mandat i kommunfullmäktige.

Självständighetspartiet får sex mandat, Socialdemokraterna fem, Piratpartiet fyra, Gröna vänstern och Renässans tre var samt Islands socialistparti och Centerpartiet ett var.

Både Självständighetspartiet och Socialdemokraterna förlorar två mandat medan Piratpartiet och Gröna vänstern vinner två mandat. Renässans vinner ett mandat.

Växande politiskt missnöje mot skärpta coronaregler

Inom Självständighetspartiet växer missnöjet med de skärpta inresereglerna. Flera av partiets folkvalda hävdar att åtgärderna befinner sig på gränsen för vad som kan anses tillåtet utan att de behandlas i alltinget. Och statsvetarprofessorn Eiríkur Bergmann Einarsson förvånas över att det har varit så lite debatt om avsevärda inskränkningar av rörelsefriheten.

Fyra nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Dessutom var det sex som testade positivt för covid-19 vid gränsen. Inget av dessa sex prover har dock analyserats för antikroppar.

Nu är det 115 smittade som hålls i isolering. Hela 850 personer är i karantän.

Turismen till Island har minskat snabbt sedan inresereglerna skärptes den 19 augusti. Nu ställs ankommande resenärer inför två val: två veckors karantän eller dubbla coronatester och fem dagars karantän.

Men det finns ett växande missnöje med de nya restriktionerna. Hittills har debatten främst handlat om effekterna för turistnäringen. Kjartan Már Kjartansson, kommunchef i Reykjanesbær, skriver till exempel på Facebook att skärpningen i praktiken innebär att gränsen har stängts. Han uppmanar regeringen att ompröva beslutet eftersom de ekonomiska konsekvenserna är så kännbara.

Turismminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir säger i Morgunblaðið att den högst prioriterade frågan är att bekämpa spridningen av coronaviruset i landet. Men hon anser att det är viktigt att diskutera andra lösningar:

"Det är dyrare att stänga verksamhet i landet än att stänga hela turistnäringen men vi behöver undersöka om valet står mellan dessa två alternativ och inga andra."

De senaste dagarna har debatten också börjat handla om mer principiella frågor. Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statssvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger i Morgunblaðið att regeringen har begränsat resefriheten och utökat polisens befogenheter att bötfälla personer som bryter mot smittskyddslagen.

Besluten har fattats av regeringen utan att diskuteras i alltinget. Eiríkur Bergmann Einarsson anser att det är anmärkningsvärt att de nya reglerna inte har debatterats mer. Han hävdar att regeringen befinner sig på gränsen för vilka åtgärder som kan vidtas utan att förankra dem i alltinget.

Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot för Självständighetspartiet, har varit den politiker från ett regeringsparti som har varit mest öppet kritisk mot skärpningarna. Hon säger till RÚV att åtgärderna inkräktar på friheten att resa, röra sig, mötas och bedriva näringsverksamhet. Dessutom ifrågasätter hon hur reglerna om karantän kan efterföljas genom kontroller:

"Man måste undvika att skapa orealistiska regler. Det är orealistiskt att människor efterlever detta. ... Det är bara förskräckligt. Det är inget samhälle som vi vill leva i och skapa. Varken på kort eller lång tid."

Óli Björn Kárason är en annan självständighetspartist som öppet har ifrågasatt regeringens hållning. Gruppledaren Birgir Ármannsson säger till RÚV att det finns fler som är kritiska:

"Det har varit förhållandevis god enighet om hur regeringen har hanterat frågan fram till dess. Men jag kan absolut bekräfta att det är fler än en och fler än två och fler än tre i självständighetspartisternas alltingsgrupp som är tveksamma om förra fredagens åtgärder har varit tillräckligt väl underbyggda."

Alltinget samlas på torsdag. Då är det troligt att frågan om de nya inresereglerna kommer upp.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Jag bestämde mig för att stänga tillfälligt när en anställd visade sig vara smittad och tycks ha smittats av en gäst eller flera gäster förra helgen. ... Naturligtvis tog jag detta enormt hårt. Men det här är bara det som alla vi islänningar behöver leva med. I dessa enstaka tillfällen kan jag inte föreställa mig vad vi hade kunnat göra annorlunda för att förhindra denna smitta. Det kom som en blixt från klar himmel."

Friðrik Pálsson, ägare av Hótel Rangá, i Vísir om de coronafall som kan kopplas till hotellet - läs mer här.

Joe Biden dubbelhyllade isländsk fotbollsspelare

I dag sitter Njáll Trausti Friðbertsson i alltinget för Självständighetspartiet. Men på 1980-talet var han en lovande fotbollsspelare. Under ett år som utbytesstudent i USA var han den bästa målskytten i hela Delaware. Hans framgångar gjorde att han fick två brev från blivande presidentkandidaten Joe Biden, som då satt i senaten för Demokraterna.

Njáll Trausti Friðbertsson föddes i Reykjavík 1969. Han spelade fotboll med KR och var mycket lovande. Under 1987 var han utbytesstudent på Caesar Rodney High School i Delaware.

Han var tongivande i skolans fotbollslag. Njáll Trausti Friðbertsson var denna säsong den som gjorde flest mål i hela delstaten. Han valdes dessutom in i laget med de bästa spelarna i Delaware.

En som uppmärksammade hans framgångar var Joe Biden, som då representerade Demokraterna i senaten. I två brev gratulerade han Njáll Trausti Friðbertsson för sina insatser och uppmanade honom att känna stolthet. Han önskade honom också fortsatta framgångar på och utanför fotbollsplanen.

En skada gjorde att karriären tog slut efter året i USA. Men i samband med att Joe Biden officiellt nominerades till Demokraternas presidentkandidat publicerade han breven från senatorn på Facebook.

Joe Biden adresserade breven till Neal Fridbertsson. Att han tog miste på islänningens förnamn hade dock en naturlig förklaring. Joe Biden berättade att han hade läst om honom i lokaltidningen The Morning News. Och där stavades hans förnamn omväxlande Neil och Neal.

Njáll Trausti Friðbertsson valdes in i alltinget för Självständighetspartiet 2016. Han skriver inte om han föredrar Joe Biden eller Donald Trump som USA:s president. Däremot säger han att det ska bli spännande att följa valet.

Isländska ministrar testade negativt för covid-19

Ingen av de isländska ministrar som åt lunch på Hótel Rangá i tisdags verkar ha smittats av covid-19. De tester som gjordes i fredags var alla negativa. Men ytterligare tre nya fall av coronaviruset kan kopplas till hotellet. Alla var turister som hade bott på Hótel Rangá. Det är fortfarande oklart hur smittspridningen på hotellet började.

I tisdags träffades regeringen i Hella på södra Island. Alla ministrar utom två åt lunch på Hótel Rangá. Senare visade det sig att en i personalen hade varit smittad av coronaviruset. Den anställda hade dock inte haft direktkontakt med någon av ministrarna.

Alla de ministrar som var med på lunchen testades för covid-19 i fredags. Samtliga tester var negativa. Det uppger regeringskansliet i ett pressmeddelande.

De ministrar som deltog ska testas på nytt på måndag. I väntan på resultatet från det testet ska de minimera sina sociala kontakter. För bland annat statsminister Katrín Jakobsdóttir har det lett till att hon tvingats ställa in en rad möten och besök.

Nio nya fall av covid-19 rapporterades på Island i går. Tre av dessa var turister som hade bott på Hótel Rangá. Totalt elva personer med koppling till hotellet har nu testat positivt för coronaviruset. Det är alltjämt oklart hur smittspridningen på Hótel Rangá började.

Ytterligare tre personer testade positivt vid gränsen. En av dessa resenärer hade antikroppar mot covid-19. De övriga två har ännu inte analyserats för antikroppar.

Det är nu 112 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 655 personer är i karantän. Antalet personer i karantän har ökat kraftigt de senaste dagarna. Ett hundratal har satts i karantän eftersom de besökt Hótel Rangá. Nitton boende på Hlíf í Ísafjörður är i karantän sedan en testat positivt för covid-19. Det meddelar Heilbrigðisstofnun Vestfjarða på Facebook.

Skolstarten i tre skolor i Reykjavík skjuts upp sedan lärare smittats av coronaviruset och kollegor satts i karantän. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Island har en unik möjlighet att skydda sig mot viruset genom att hitta varenda en som kunde vara på väg med viruset in i landet. Jag tycker att det är fullkomligt logiskt att sätta individer i karantän vid ankomsten till landet och försäkra sig om att de inte är sjuka. Jag vet att det är ansträngande och kostsamt. Men att kunna upprätthålla det dagliga livet utan viruset är oerhört värdefullt."

Michael Osterholm, epidemiolog vid University of Minnesota, i Vísir om Islands beslut att skärpa inresereglerna för att förhindra smittspridning av covid-19.

Sjukhuset i Akureyri börjar analysera tester för covid-19

Det kan ta två dagar innan coronatester som utförs i Akureyri analyseras i Reykjavík. Men inom kort ska tester för covid-19 börja analyseras i Akureyri. Då ska svaren komma betydligt snabbare. Sjukhusets virologiska avdelning ska få utrustning för att kunna ta hand om testerna. På sikt ska sjukhuset även kunna analysera prov från Egilsstaðir och Seyðisfjörður, rapporterar RÚV.

Tester för covid-19 som görs i Akureyri prioriteras när de analyseras på Landspítali i Reykjavík. Men ibland kan det ändå ta två dagar innan svaret kommer. Ett prov som lämnas in i Akureyri på kvällen flygs inte till Reykjavík förrän morgonen därpå. Om det är mycket att göra kan det dröja till nästa morgon innan det kommer ett besked.

Nu ska sjukhuset i Akureyri få möjlighet att analysera tester för covid-19 och andra virus. Sjukhusets virologiska avdelning håller på att byggas ut med analysutrustning.

Hildigunnur Svavarsdóttir, som är chef för sjukhusets akut- och utvecklingsenhet, säger till RÚV att kapaciteten inte kommer att bli lika hög som på Landspítali. Men hon anser att det är nödvändigt att det finns möjligheter att analysera tester även i Akureyri:

"I första hand för att ha en ersättare till huvudstadsregionen och för att vara redo här i Norðurland och i vårt upptagningsområde att kunna analysera dessa tester."

Om testerna kan analyseras i Akureyri blir inte provtagningen längre beroende av transporter. Hildigunnur Svavarsdóttir säger till RÚV att sjukhuset i Akureyri också skulle kunna analysera coronatester som utförs i Egilsstaðir och i anslutning till färjan Norrönas ankomst till Seyðisfjörður:

"Då är det naturligtvis en möjlighet för oss att ta en del av de testerna."

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Nio isländska ministrar dubbeltestas för covid-19

Nio isländska ministrar måste genomgå dubbla tester för coronaviruset. De tvingas dessutom minimera sina sociala kontakter under de närmaste dagarna. En av de anställda på Hótel Rangá visade sig i går vara smittad av covid-19. De nio ministrarna åt lunch på hotellet i tisdags. Ytterligare sju personer med anknytning till hotellet har smittats.

I tisdags höll regeringen traditionellt ett sammanträde utanför Reykjavík. Den här gången föll valet på Hella på södra Island. Nio av de elva ministrarna åt lunch på Hótel Rangá. Det var bara hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir och socialminister Ásmundur Einar Daðason som inte åt lunch på hotellet.

En anställd på hotellet visade sig i går vara smittad av covid-19. De nio ministrarna kommer enligt ett pressmeddelande att genomgå dubbla tester för coronaviruset. Det första testet genomfördes redan i går medan det andra görs på måndag.

I väntan på resultatet från det andra testet ska ministrarna minimera sina sociala kontakter och hålla sig hemma så mycket som möjligt. Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook att myndigheterna reagerade snabbt sedan smittan blivit känd.

Den anställda befann sig aldrig i samma rum som någon av ministrarna. De befinner sig därför enligt myndigheterna i den yttersta riskzonen för dem som skulle ha kunnat smittas. Hade de haft kontakt med den anställda hade de tvingats till en strängare karantän.

Ytterligare sju personer med anknytning till Hótel Rangá har smittats. Det rör sig om gäster och andra som varit på hotellet. Det är ännu oklart hur smittan kom till hotellet. Hótel Rangá valde i går att stänga eftersom nästan samtliga i personalen nu är i karantän. Även de testades för covid-19 under gårdagen.

Totalt tio nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Dessutom var det fem personer som testade positivt för covid-19 vid gränsen. En av dessa resenärer hade antikroppar medan fyra ännu inte har fått svar på testet för antikroppar.

Det är nu 120 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 535 personer är i karantän.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Being in a band is weird. ... It’s like a really drawn-out marriage. People have families, people grow apart. It’s hard to keep things interesting."

Jón Þór Birgisson, sångare i Sigur Rós, säger i The Guardian att han på senare tid har funderat på att lägga ned gruppen.

Isländsk fotbollsspelare i karantän för fjärde gången

För fjärde gången i år tvingas Þórdís Hrönn Sigfúsdóttir till två veckors karantän. Den nya karantänen kommer bara fem dagar efter att hon suttit av den senaste perioden. En i KR:s tränarstab testade i går positivt för covid-19. För Þórdís Hrönn Sigfúsdóttir väntar fjorton dagar utan fotboll. Och för klubben blir det den tredje karantänen.

KR från Reykjavík ligger näst sist i den isländska damfotbollens högsta division. Klubben har efter åtta omgångar tagit sju poäng. Men KR har en match mindre spelad än åtta av de övriga lagen i serien.

Avståndet upp till serieledande Breiðablik - som har tagit maximala 27 poäng och har gjort 42 mål utan att släppa in ett enda under de nio första omgångarna - är alltså 20 poäng. KR lär knappast bli isländska mästare. Men däremot ser Þórdís Hrönn Sigfúsdóttir ut att kunna bli isländsk mästare i karantän.

En i KR:s tränarstab testade i går positivt för covid-19. Det ledde till att hela laget sattes i karantän. Gårdagens bortamatch mot Selfoss kommer att spelas vid ett senare tillfälle.

När beskedet kom hade Þórdís Hrönn Sigfúsdóttir bara fått röra sig fritt i fem dagar efter att ha gjort sin tredje tvåveckorsperiod i karantän. Nu väntar alltså ytterligare två veckor i karantän.

Þórdís Hrönn Sigfúsdóttir tvingades till karantän första gången redan i mars. I sitt arbete inom vården hade hon haft kontakt med en patient som senare visade sig vara smittad av coronaviruset. I juni mötte KR just Breiðablik - och en av spelarna i motståndarlaget bar ovetande på smittan. Tredje gången var det en av KR:s spelare som smittats.

En redan försenad och upphackad säsong ser alltså ut att bli ännu underligare för KR och Þórdís Hrönn Sigfúsdóttir. Det här är dessutom tredje gången som hela laget måste sitta av två veckor i karantän.

Precis som vid de två senaste karantänerna kommer Þórdís Hrönn Sigfúsdóttir att ha sällskap av en lagkamrat. Hon säger i Fréttablaðið att den första karantänen var den värsta eftersom hon då var ensam. Då var dessutom vädret sämre och det fanns en utbredd rädsla och osäkerhet i samhället:

"Det här är inte särskilt kul men man måste försöka ta det här med optimism. Det räddar en verkligen att ta promenader och att röra sig så mycket som möjligt."

Men faktum är att KR har spelat bra i de matcher som följt direkt efter att karantänen avslutats. Efter att ha förlorat mot Breiðablik den 23 juni dröjde det till den 14 juli innan det var dags för nästa match. Då vann KR borta mot Stjarnan. I omgången därpå blev det oavgjort mot Þróttur den 20 juli följt av en seger mot FH den 24 juli. Fyra dagar senare förlorade KR mot Þór/KA.

Därefter stoppade myndigheterna allt seriespel efter en rad nya fall av coronasmitta. Den 17 augusti var KR tillbaka på planen efter att hela laget varit i karantän för andra gången. Då föll KR med uddamålet mot serietvåan Valur. Þórdís Hrönn Sigfúsdóttir säger i Fréttablaðið att laget har präglats av karantänerna:

"Ja, vi har kommit vrålhungriga till de matcherna. Vi har börjat tro att det här är tränarnas överenskomna råd att få oss i karantän så mycket som möjligt."

Här kan du läsa mer om Þórdís Hrönn Sigfúsdóttirs tredje karantän.

Island vill införa varningssystem för coronaviruset

Ett system med färgkoder som påminner om dagens vädervarningar. Det ska bli ett redskap för Island att signalera hur utbredd risken för smittspridning av coronaviruset är. Och det ska också ge medborgarna möjligheter att anpassa sitt beteende efter det aktuella läget. Målet är att skapa större förutsägbarhet kring restriktioner.

När Island i onsdags skärpte inresereglerna var det ett steg som togs med ganska kort varsel. Regeringen har fått kritik för bristande samråd. Dessutom har politiker - inte minst inom Självständighetspartiet - ifrågasatt behovet av så drastiska åtgärder. Vissa hävdar att de inte står i proportion till dagens coronaläge.

Av de 2 600 resenärer som väntades till flygplatsen i Keflavík under onsdagen var det i slutändan knappt 900 som faktiskt anlände. Det fanns personer som ville genomgå två veckors karantän men i stället tvingades till systemet med dubbel testning och fem dagars karantän. Skälet var att de inte hade trovärdiga planer för veckorna i karantän.

Färjan Norröna anlände till Seyðisfjörður i går med knappt 200 passagerare ombord. Många hade valt att avboka efter beskedet om de skärpta inresereglerna. Alla informerades ombord om de nya restriktionerna.

Ändå var det passagerare som gick direkt till livsmedelsbutiken i Seyðisfjörður efter att ha klivit av färjan - trots att det inte är tillåtet att gå i affärer under karantän. Polisen uppger i ett pressmeddelande att de larmades av butikspersonal. Turisterna hävdade att de inte kände till att de inte fick gå i butiker.

Sedan Island öppnade gränsen för turister den 15 juni har allt fler resenärer testat positivt för covid-19. Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son sade att det var ett tecken på att det finns en ny våg av coronaviruset i många länder.

Þórólf­ur Guðna­son ansåg att det låga antalet nya fall under de senaste dagarna visade att Island var på väg att få kontroll över det nya coronautbrottet. Han sade att det inom kort kan bli aktuellt att lätta på restriktionerna i landet.

Civilförsvarschefen Víðir Reynisson presenterade under presskonferensen planer på ett nytt varningssystem för covid-19. Myndigheterna håller på att ta fram ett system med färgkoder som påminner om dagens vädervarningar.

De olika varningsnivåerna ska göra det lättare för medborgarna att anpassa sitt beteende till smittrisken. Tanken är också att olika varningsnivåer ska kunna gälla i olika delar av landet. Planen är att systemet ska skapa en viss förutsägbarhet kring myndigheternas åtgärder eftersom varningarna ska kunna gälla längre tidsperioder.

Två nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Dessutom testade fyra personer positivt för covid-19 vid gränsen. En av dem hade en pågående smitta medan tre ännu inte har testats för antikroppar.

Det är nu 117 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 439 personer är i karantän. En smittad vårdas på Landspítali i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"En total stängning av landet var naturligtvis en stor besvikelse. Att inte få hit några turister till landet de kommande veckorna och månaderna är ett enormt slag. ... Juni och juli var lugna men det kom igång i augusti. Sedan såg september bra ut. Jag förstår absolut åtgärderna men det här är väldigt hårt."

Haraldur Teitsson, vd för researrangören Teitur Jónasson, i Morgunblaðið om hur de skärpta inresereglerna påverkar turistnäringen - läs mer här.

Fortsatt läsarflykt och miljonförlust för Morgunblaðið

Morgunblaðið gjorde 2019 en förlust på 291 miljoner isländska kronor. Det senaste årtiondet har utgivningen gått back med 2,5 miljarder isländska kronor - och läsningen av den tryckta tidningen har halverats. Morgunblaðiðs räckvidd krympte i juli till 22,3 procent. Det är den sämsta siffran genom tiderna i Gallups mätningar.

Aldrig tidigare har läsningen av Islands fyra rikstäckande nyhetstidningar med utgivning minst en gång i veckan varit så låg. I juli sjönk räckvidden för Morgunblaðið, Fréttablaðið, DV och Viðskiptablaðið till de lägsta nivåerna någonsin hos Gallup.

Det är nu bara 22,3 procent av islänningarna som läser Morgunblaðið. Och det trots att tidningen delas ut gratis till samtliga hushåll en gång i veckan. Inget pekar på att upplageutvecklingen skulle kunna ljusna. Bland islänningar i åldern 18 till 49 år är det bara 12,4 procent som läser Morgunblaðið.

Även den gratisutdelade Fréttablaðið sjunker till en ny bottennivå. Det är nu 35,6 procent som läser tidningen.

Trots ett chefredaktörsbyte har inte trenden vänt för DV. Räckvidden krymper till rekordlåga 4,9 procent.

Viðskiptablaðið tappar nästan var femte läsare inom loppet av en månad. Bara 4,2 procent av islänningarna läser tidningen. Raset kan dock åtminstone delvis ha en naturlig förklaring. Viðskiptablaðið har många läsare inom näringslivet som läser tidningen på jobbet. Eftersom juli är den främsta semestermånaden är det troligt att läsningen påverkas av det.

Morgunblaðiðs kris gäller inte bara upplagan. Þórsmörk är det bolag som kontrollerar Árvakur, det bolag som äger utgivningen. Þórsmörk gjorde under 2019 en förlust på 291 miljoner isländska kronor.

Ägarna gick förra året in med 300 miljoner isländska kronor för att undvika en konkurs. Sedan 2009 har bolaget förlorat drygt 2,5 miljarder isländska kronor - samtidigt som ägarna har skjutit till 1,9 miljarder.

Under dessa tio år har dessutom hälften av Morgunblaðiðs läsare av den tryckta tidningen försvunnit.

Resultatet är ändå en förbättring jämfört med 2018. Då uppgick förlusten till 414 miljoner. I årsredovisningen skriver Árvakur att rationaliseringar - främst genom uppsägningar av personal - har bidragit till att minska förlusten.

Men det är fler isländska mediehus som gör stora förluster. Torg ger bland annat ut Fréttablaðið. Bolaget gjorde under 2019 en förlust på 212 miljoner isländska kronor.

I slutet av 2019 köpte Torg utgivningen av DV från Frjáls fjölmðilun. Den förra ägaren förlorade 318 miljoner förra året.

Bättre gick det för Myllusetur som ger ut Viðskiptablaðið och flera tidskrifter. Bolaget gjorde en vinst på 1,6 miljoner under 2019.

Stundin utkommer varannan vecka. Bolaget redovisade en förlust på 12,9 miljoner. Kjarninn gick back med 5,7 miljoner.

Även Birtingur - som ger ut Mannlíf och flera tidskrifter - gick med förlust under 2019. Bolaget redovisade ett tapp på 236 miljoner.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Statsepidemiolog vill ha dubbeltest och karantän i månader

De skärpta inresereglerna bör gälla i flera månader för att Island ska kunna bli fritt från covid-19. Det säger statsepidemiologen Þórólfur Guðnason i RÚV. När de nya reglerna trädde i kraft vid midnatt i går var det långt ifrån alla turister som kände till kravet på dubbla coronatester och karantän. Flera vände hem - och andra får tillbringa hela semestern i karantän.

Åtta flyg till Keflavík ställdes in i går. Minst lika många kommer att ställas in i dag. Och de flesta förutspår att flygtrafiken till och från Island minskar avsevärt de närmaste dagarna. Vid midnatt i går infördes de skärpta inresereglerna där valet står mellan dubbla coronatester och fyra till fem dagars karantän eller två veckors karantän.

Samtidigt ströks Tyskland, Finland, Norge, Danmark, Färöarna och Grönland från listan över säkra länder. Även dessa länder betraktas nu som riskområden för covid-19. Det betyder att passagerare från dessa länder inte längre är undantagna kravet på testning och karantän.

Men långt ifrån alla turister kände till de nya reglerna. Jórlaug Heimisdóttir är ansvarig för testningen på flygplatsen i Keflavík. Hon säger till RÚV att inte alla var införstådda med de nya reglerna. För somliga innebar beskedet att de måste tillbringa hela tiden på Island i karantän:

"Naturligtvis dök det upp fall i morse där människor var besvikna och arga över att ha hamnat i den här situationen."

Skarphéðinn Berg Steinarsson, chef för Ferðamálastofa, säger till RÚV att det var mycket glest bland resenärerna på de flyg som landade i Keflavík i går morse. Men ombord ett av planen fanns en tysk storfamilj på trettio personer som inte kände till reglerna. Vissa valde att återvända när de ställdes inför kravet på karantän:

"Det är några få tillfällen och människor har då på något sätt försökt lämna landet igen."

Avbokningarna har varit många de senaste dagarna. Och de gäller inte enbart flyget. Även många har valt att ställa in resorna med färjan Norröna till Seyðisfjörður. Linda Björk Gunnlaugsdóttir, vd för rederiet Smyril Lines isländska gren, säger till Vísir att många färjepassagerare färdas med husbil eller campar. Eftersom de metoderna inte är godkända för karantän väljer många att avstå från att resa.

Om statsepidemiologen Þórólfur Guðnason får bestämma blir de hårdare inresereglerna kvar åtminstone i flera månader. Han säger till RÚV att det inte går att släppa på kravet på dubbla coronatester och fyra till fem dagars karantän i väntan på resultat. De är nödvändiga för att kunna undvika ny smittspridning:

"Ja, jag tror ju det. Om vi vill hålla det här viruset borta från landet så tror jag att vi måste göra det i flera månader. Jag anser att läget helt enkelt är sådant."

De senaste veckorna har det ofta varit omkring 3 000 resenärer om dagen som testats i Keflavík. Det antalet halverades i går - trots att testkrav infördes för sex nya länder. Det är uppenbart att det nya systemet har en avskräckande effekt på turister.

Fyra nya fall av coronaviruset upptäcktes på Island i går. Vid gränsen rapporterades ytterligare fem fall - varav tre ännu inte har analyserats för antikroppar medan två hade pågående smittor och sattes i isolering.

Nu är det 122 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 472 personer i karantän.

Här kan du läsa mer om Island och coronautbrottet.

Dagens citat

"Nu är året förbi åtminstone, och det är oerhört mörkt över branschen i dag. ... Det här är lite sorgligt eftersom sakerna hos rätt många företag hade börjat utvecklas på ett positivt sätt men så rycktes det bort utan förvarning. ... Det här är något som det inte går att jobba med. Människor är beredda att göra mycket i dag för att resa om det är säkert. Då är de beredda att göra mycket, men fem dagar inne på ett rum - det är för mycket."

Ásberg Jónsson, vd för resebyrån Nordic Visitor, i Morgunblaðið om hur turismföretagarna påverkas av de skärpta reglerna för inresa till Island - läs mer här.

Islands nordligaste ö har ännu inte sjunkit i Atlanten

Kolbeinsey har ännu inte sjunkit i Atlanten. Islands nordligaste utpost sticker alltjämt upp som två små klippöar i lågvatten. Det kunde den brittiske youtubaren Tom Scott nyligen konstatera när han chartrade ett flygplan för att undersöka om Kolbeinsey eroderat så kraftigt att den inte längre var synlig.

På den sextiosjunde breddgraden ligger Kolbeinsey. Den vulkaniska klippön är belägen drygt tio mil norr om det isländska fastlandet. Den mättes första gången 1616. Då var den 700 meter lång och 100 meter bred.

Men erosionen har våg för våg gjort Kolbeinsey mindre och mindre. Dessutom kan den ha påverkats av både jordskalv - som är mycket vanliga längs den så kallade Kolbeinseyryggen - och vulkanutbrott på havets botten.

Kustbevakningen firade ned en person på ön från helikopter sommaren 2013. Då nådde öns högsta punkt bara 3,8 meter över havet. Och ön hade kluvits itu.

Den västra delen av Kolbeinsey var 28,4 meter lång och 12,4 meter bred. Den östra delen var 21,6 meter lång och 14,6 meter bred.

Trots att Kolbeinsey aldrig varit befolkad av annat än häckande sjöfåglar har Island tillmätt ön stor betydelse. I en fiskedispyt med Grönland gjorde Kolbeinseys existens att den isländska ekonomiska zonen kunde växa med 9 400 kvadratkilometer.

Kanske kulminerade intresset för Kolbeinsey 1989 när Island göt en helikopterplatta på ön. Det dröjde dock inte länge innan erosionen gjorde den obrukbar.

Länge gjorde kustbevakningen årliga expeditioner till Kolbeinsey. Men om besöken har fortsatt efter 2013 är inte klart. Kustbevakningen har sedan dess inte meddelat några resultat från eventuella expeditioner. Somliga har tolkat det som ett möjligt tecken på att ön faktiskt skulle ha sjunkit under havsytan.

Forskare har tidigare beräknat att Kolbeinsey omkring 2020 skulle ha eroderat så kraftigt att den inte längre skulle vara synlig.

Men så är inte fallet. Den brittiske youtubaren Tom Scott chartrade nyligen ett plan från Akureyri med uppdraget att flyga över Kolbeinsey. När de kom fram till koordinaterna 67°08′09″ norr och 18°41′03″ väst kunde han konstatera att ön - i dess två olika delar - fortfarande stack upp ur Atlanten i lågvatten.

I dag är det bara delar av Grímsey - som är befolkad och ligger fyra mil norr om fastlandet - och Kolbeinsey som ligger norr om norra polcirkeln. Inom några år kommer dock polcirkeln att ha rört sig norr om Grímseys nordspets. Då blir Kolbeinsey Islands enda mark norr om polcirkeln - om ön alltjämt finns kvar.

Här kan du läsa mer om Kolbeinsey.