Turistnäringen pressade fram en öppning av gränsen som blir kostsam ekonomiskt på lång sikt eftersom coronapandemin blir långvarigare. Det hävdar ekonomiprofessorerna Gylfi Zoëga och Þórólfur Matthíasson. Men näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir sågar kritiken. Den nya smittvågen beror inte på turismen.Redan inför öppningen av gränsen för turister den 15 juni var diskussionerna livliga. Och de har blivit än mer intensiva efter de senaste veckornas smittspridning. Vissa debattörer lägger skulden på turismen. Andra påpekar att majoriteten av de nya fallen kan kopplas till islänningarnas resande.
Gylfi Zoëga är professor i ekonomi vid Háskóli Íslands. Han skriver i Vísbending att det var ett misstag av regeringen att öppna gränsen. Han underkänner också argumentet om att öppningen var nödvändig för turistnäringen - och därmed också nödvändig för Islands ekonomi:
"Med sitt beslut att öppna landet har regeringen äventyrat viktig livskvalitet som är kvalitet som att kunna träffa andra människor, studera med andra människor, arbeta med andra människor och handla med andra människor. Och därmed äventyras också landets ekonomi."
Gylfi Zoëga hävdar att det hade varit klokare att hålla gränsen stängd. Han anser att de turister som nu kommer till Island har en begränsad effekt på ekonomin. Och hade gränsen förblivit stängd hade islänningar spenderat mer i hemlandet i stället för att resa utomlands.
I stället förespråkar han Nya Zeelands modell för att bekämpa pandemin. Han skriver att den långsiktigt är bäst för samhället:
"Nya Zeelands gränser är, för att ta ett exempel, stängda än i dag. Det fåtal som får tillstånd att komma till landet måste hålla sig i karantän i fjorton dagar under tillsyn och därefter ta ett test innan de släpps ut i samhället."
Þórólfur Matthíasson är även han professor i ekonomi vid Háskóli Íslands. Han instämmer i kollegans kritik mot regeringens agerande. Han skriver i Kjarninn att regeringen lät sig påverkas av påtryckningar av turistnäringen inför beslutet att öppna gränsen:
"Besluten om att tillämpa social distansering och begränsningar av sammankomster och testning vid gränsen togs, som det verkar, på grundval av särintresseförespråkares påtryckningar och deras uppdragsgivares smala intressen. Och inte på ett ekonomiskt bokslut över kostnader och vinster."
Men näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir tillbakavisar kritiken. Hon skriver i Morgunblaðið att myndigheterna hela tiden har konstaterat att det främst är islänningar som sprider covid-19 i samhället. Skälet är att de träffar betydligt fler personer än vad turister gör.
Dessutom anser hon att de två ekonomerna bortser från andra viktiga fakta. Både Gylfi Zoëga och Þórólfur Matthíasson hävdar att islänningarnas egen konsumtion på hemmaplan skulle väga upp bortfallet från turismen.
Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir skriver att det är positivt att så många islänningar har semestrat på Island i sommar. Utanför huvudstadsregionen har ofta hotell, campingplatser och restauranger varit fulla. Men i Reykjavíkområdet - där två tredjedelar av befolkningen bor - är läget närmast katastrofalt. Och islänningar reser bara under den korta sommarsäsongen:
"Det här påminner mig lite om att fira feststämningen på en fest vid midnatt utan att tänka på huvudvärken på morgonen. Jag känner inte många som tänker åka ringvägen runt i oktober."
Här kan du läsa mer om coronakrisen.
