
Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009 i finanskraschens kölvatten. Då utnyttjade Socialdemokraterna ett tillfälligt uppsving i opinionen för att lämna in en ansökan. Förhandlingarna om medlemskapet gick trögt inom flera nyckelområden - och de avbröts inför valet 2013 för att inte utlösa en regeringskris.
Socialdemokraterna och Gröna vänstern förlorade majoriteten. Därmed försvann också frågan om medlemskap från den politiska dagordningen. Självständighetspartiet och Framstegspartiet - som bildade koalition efter valet - meddelade att Island inte hade för avsikt att återuppta förhandlingarna.
Sedan dess är ansökan vilande. Den har inte återkallats formellt men Island har inte längre status som kandidatland.
Det har nu gått drygt elva år sedan Island ansökte om medlemskap i EU. Ja-sidan har inte varit i majoritet i en enda opinionsmätning sedan dess.
MMR har sedan våren 2011 frågat om attityder till EU-medlemskap minst en gång i månaden. Gapet mellan ja- och nej-sidan var minst i juli 2014. Då var det 45,1 procent som motsatte sig ett isländskt EU-inträde och 37,4 procent som förespråkade ett medlemskap.
Nej-sidan backar nu till den lägsta nivån någonsin hos MMR. Det är 44,2 procent som säger nej till EU. Avståndet mellan ja- och nej-sidan är dock stort. Det är 31,1 procent som säger ja till medlemskap. Resterande 24,7 procent är varken för eller emot EU-inträde.
Här kan du läsa mer om Island och EU.