
I höstas sade en majoritet av invånarna i Fljótsdalshérað, Djúpavogshreppur, Seyðisfjarðarkaupstaður och Borgarfjarðarhreppur ja till ett samgående. Den östisländska kommunen blir landets största sett till ytan. Den sträcker sig över drygt 12 000 kvadratkilometer. Knappt 5 000 invånare bor i den nya kommunen.
Redan i april skulle invånarna ha valt vilka politiker som skulle sitta i fullmäktige fram till det ordinarie kommunalvalet våren 2022. Men coronautbrottet gjorde att det inte ansågs möjligt att bedriva någon valrörelse. Valet till det gemensamma fullmäktige kommer i stället att ske den 19 september.
Nu står det klart att fem partier går till val i den nya kommunen: Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Centerpartiet, Gröna vänstern och Österlistan, ett lokalparti med flera organiserade socialdemokrater bland kandidaterna.
Att det rör sig om ett speciellt val märks på listorna över kandidater. Partierna har i allmänhet ansträngt sig för att varva kandidater från de fyra olika kommunerna bland de översta platserna på listorna.
Fljótsdalshérað är den kommun som har i särklass flest företrädare på valsedlarna. Men här bor också två tredjedelar av invånarna i den nya kommunen.
Centerpartiet utmärker sig på ett annat sätt. Partiets lista är den i särklass mest ojämställda i valet. Bland kandidaterna finns sjutton män och fem kvinnor. Sett till den procentuella fördelningen är dock valsedeln i kommunen mer jämställd än partiets ledamöter i alltinget. Där representeras Centerpartiet av åtta män och en kvinna.
Socialdemokraterna kandiderar alltså inte med någon egen lista. Toppnamnet är Hildur Þórisdóttir som är kommunstyrelsens ordförande i Seyðisfjarðarkaupstaður där hon representerar lokalpartiet Seyðisfjörðurlistan. På valsedeln finns också kandidater som företräder Häradslistan, ett lokalparti som sitter i fullmäktige i Fljótsdalshérað.
Ett av de första besluten för det nya kommunfullmäktige är att namnge kommunen. I en rådgivande omröstning i juni fick alla invånare som hade fyllt 16 år ta ställning till sex namnförslag. De fick rösta på två kandidater.
Segrade gjorde Múlaþing med 1 028 röster. Därefter följde Drekabyggð med 774 röster, Austurþing med 645 röster, Múlaþinghá med 332 röster, Múlabyggð med 329 röster och Austurþinghá med 131 röster.
Efter valet vände sig Sigurjón Bjarnason, ordförande i den regionala historieföreningen Sögufélag Austurlands, till fullmäktige i de fyra kommunerna. Han skrev i ett brev att namnet Múlaþing var olämpligt eftersom det tidigare användes som benämning på hela östra Island. Det ursprungliga Múlaþing stod alltså för ett betydligt större område än det som ingår i den nya kommunen.
Brevet har diskuterats bland annat i kommunfullmäktige i Fljótsdalshérað. Där beslutade ledamöterna att namnfrågan skulle bli ett ärende för politikerna i det nya fullmäktige.
Här kan du läsa mer om den nya kommunen på östra Island.