torsdag 22 oktober 2020

Över 2 000 efterskalv efter jätteskalv på sydvästra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands
Över 2 000 efterskalv har inträffat i trakterna kring Krýsuvík på sydvästra Island sedan tisdagens jätteskalv. Det största skalvet i går uppmättes till 3,8 och kändes i bland annat Reykjavík och Grindavík. Tisdagens skalv utlöste stenras på en rad fjäll i området. Dessutom ska det ha skapat nya sprickor vid Krýsuvíkurbjarg.

Klockan 13.43 i tisdags skakades sydvästra Island av det största jordskalvet sedan 2003. Skalvet hade sitt epicentrum nära Krýsuvík och hade en magnitud på 5,6. Men det var tillräckligt kraftigt för att det skulle kännas betydligt längre bort.

Under tisdagen och onsdagen följdes jätteskalvet av över 2 000 efterskalv. Ett trettiotal hade en magnitud på minst 3. Gårdagens två största skalv inträffade under den tidiga morgonen och uppmättes till 3,8 respektive 3,7. Dessa två skalv var tillräckligt kraftiga för att de skulle kännas i bland annat Reykjavík, Grindavík och Borgarfjörður.

Trots att jordskalven var både täta och många under onsdagen så minskade aktiviteten något. Skalven var inte lika kraftiga som under tisdagen då två efterskalv uppmättes till 4,0.

Veðurstofa Íslands varnar för risken för stenras i området i samband med nya jordskalv. Omfattande stenras skedde i tisdags vid Keilir, Trölladyngja, Vatnsskarð och Djúpavatnsleið - där Vegagerðin dessutom stängde vägen eftersom den var oframkomlig på grund av alla stenar.

Krýsuvíkurbjarg är en fågelklippa på sydkusten som sedan många år har drabbats av allt större och djupare sprickor. Besökare uppmanas att inte gå nära kanterna eftersom de riskerar att rämna. Enligt Veðurstofa Íslands finns det uppgifter om att flera sprickor har fördjupats och nya bildats efter tisdagens skalv.

De senaste dagarnas skalv tros inte ha något samband med vulkanisk aktivitet. I stället beror de sannolikt på kontinentalplattornas rörelser.

Trakterna kring Krýsuvík har alltid varit en plats med både seismisk och vulkanisk aktivitet. Bara i år har landhöjningen i området varit tio centimeter. Och den tros ha koppling till magmarörelser och en annan jordskalvssvärm som började utanför Grindavík redan i januari.

Historien visar att jordskalven här kan bli ännu kraftigare. Ett skalv som uppmättes till 6 inträffade vid Brennisteinsfjöll 1968. Och i samma område skedde 1929 ett skalv på 6,5. Brennisteinsfjöll är det vulkaniska system i regionen som inte har visat några tecken på ökande aktivitet de senaste åren.

Myndigheterna har varnat för att ännu större skalv än det som skedde i tisdags kan inträffa i området. Därför uppmanar de också personer som vandrar i regionen att vara uppmärksamma vid sluttningar där stenras kan ske.

Här kan du läsa mer om tisdagens jordskalv.