Majoritet islänningar vill ha grundlagen som ratades

Hela 53,5 procent av islänningarna vill fortfarande göra verklighet av det förslag till grundlag som ett särskilt råd tog fram 2012. Det är framför allt piratpartister och socialdemokrater som alltjämt vill att förslaget ska utgöra fundamentet i en ny grundlag. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.

I oktober 2012 röstade en majoritet för en ny grundlag med nyheter som utökat personval, nationellt ägande av naturresurser och slopande av det valkretssystem som gör att landsbygdsröster väger tyngre än storstadsröster. Men den rödgröna regeringen lyckades inte driva igenom förslaget före valet 2013. Sedan dess har det politiska intresset blivit allt svalare.

Men bland allmänheten är intresset alltjämt stort. I en kampanj som avslutades tidigare i höst var det över 43 000 personer som skrev på för att göra verklighet av grundlagsrådets förslag.

Inget pekar dock på att regeringen skulle ändra attityd. Motståndet är starkt inom Självständighetspartiet och Framstegspartiet - de två partier som skulle förlora mest på att alla röster i landet skulle väga lika i alltingsval. Den översyn som nu pågår på regeringens initiativ innebär bara smärre förändringar.

Det är dock hela 53,5 procent av islänningarna som vill att grundlagsrådets förslag från 2012 ska utgöra grunden i en ny grundlag. Bara 21,3 procent motsätter sig förslaget medan 25,2 procent varken är positivt eller negativt inställda.

Intresset är störst bland piratpartister och socialdemokrater följt av anhängare till Folkets parti, Renässans och Gröna vänstern. Betydligt svalare är det bland sympatisörer till Centerpartiet och Framstegspartiet - och bland Självständighetspartiets väljare är det bara 16 procent som är för förslaget.

Kvinnor och låginkomsttagare är också mer positiva till förslaget. Män och höginkomsttagare är mer skeptiska.

Här kan du läsa mer om debatten om ny grundlag.