Ovanlig serie av jordskalv norr om Hrísey

Illustration: Veðurstofa Íslands

Trettio jordskalv inträffade inom loppet av fem dagar norr om Hrísey i Eyjafjörður. Inget av skalven var tillräckligt stort för att kännas ens av boende på ön. Men skalv så här långt in i fjorden är mycket sällsynta. Dessutom var de ovanligt grunda. Skalvserien tros bero på geotermisk aktivitet i Eyjafjörður. Men de kan också ha samband med en jordskalvssvärm som började i somras.

För snart fem månader sedan höjde Almannavarnir beredskapen på norra Island. Då påbörjades den största jordskalvssvärmen i regionen på över 40 år. Den är ännu inte över även om skalven blir allt färre och allt svagare.

Skalven i den svärmen inträffar ute till havs betydligt längre norrut. Men mellan 31 oktober och 4 november registrerade Veðurstofa Íslands 30 jordskalv långt inne i Eyjafjörður. Skalvens epicentrum var en kilometer norr om Hrísey.

Det största av dessa skalv uppmättes till 1,5. De flesta hade en magnitud under 1. De var inte tillräckligt kraftiga för att de skulle kännas på land.

Jordskalv så långt in i fjorden är ytterst sällsynta. Skalven ägde dessutom rum på två till fyra kilometers djup - vilket är ovanligt grunt. I den stora jordskalvssvärmen längre norrut sker skalven till exempel på runt tio kilometers djup.

Trots att skalven var svaga väckte de ändå Veðurstofa Íslands intresse. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att den mest sannolika orsaken är geotermisk aktivitet i Eyjafjörður. Men skalven skulle också kunna ha samband med jordskalvssvärmen i norr.

Även om jordskalv i området är förhållandevis sällsynta så var det just här ett av de största skalven i modern tid hade sitt epicentrum. Den 2 juni 1934 skakades hela norra Island av ett skalv med en magnitud på 6,2 till 6,3. Skalvet har kommit att förknippas med Dalvík på fastlandet. Men det hade sitt epicentrum i fjorden nära Hrísey.