Under de sista åren av Barack Obamas presidentskap vaknade på allvar USA:s militära intresse för Island på nytt. Det har fortsatt att växa under Donald Trumps tid som president. Just nu genomförs de största arbetena på Nato-området i Keflavík sedan basen lades ned 2006. USA investerar bland annat i tillfälliga bostäder, hangarombyggnader och radarsystem.
Investeringarna i Keflavík omfattas av det avtal som redan finns mellan USA och Island. Men när Nato tidigare i år ville lägga pengar på hamnen i Helguvík uppkom omedelbart en spricka i regeringen. Gröna vänstern motsatte sig vad de uppfattade som en militär upprustning. Självständighetspartiet och Framstegspartiet var däremot positiva.
Även många lokalpolitiker var positiva. Den föreslagna miljardinvesteringen ansågs vara vad regionen behövde efter Wow Airs konkurs och coronakrisen.
Hamnen i Helguvík ligger bara några kilometer från flygplatsen i Keflavík. Amerikanska fartyg skulle alltså kunna angöra en hamn som avsevärt kortade avståndet från Reykjavík. I huvudstaden tenderar dessutom flottans fartyg att väcka mer uppmärksamhet.
I dagsläget är investeringen politiskt omöjlig eftersom den med all sannolikhet skulle utlösa en regeringskris. Gröna vänstern driver alltjämt frågan om ett isländskt Nato-utträde medan de två övriga koalitionspartierna vill stanna i försvarsalliansen.
I takt med att det politiska läget i regionen har förändrats har allt fler amerikanska militärer och politiker börjat betrakta nedläggningen av Nato-basen i Keflavík som ett misstag. Eftersom frågan är kontroversiell på Island är det dock ingen som riktigt har vågat tala om en ny permanent närvaro.
Robert Burke, högsta chef för den amerikanska flottan i Europa, blev i veckan den första som öppet talade om en permanent närvaro. Under en presskonferens på ambassaden i Reykjavík sade han enligt Morgunblaðið att militären nu undersökte om det fanns "något värde i ett litet permanent fotavtryck från USA":
"På Island finns några stationer för Nato. Vi undersöker vad som skulle behövas för att utöka dessa stationer, att investera i dem."
Robert Burke sade att han saknade tiden då Nato hade fler möjligheter att landa och bedriva verksamhet på olika platser i landet. Han ansåg att östra Island var mest intressant eftersom ett syfte är att kunna följa ryska ubåtar i Nordatlanten. Dessutom skulle en permanent stationering kunna hjälpa till vid nödsituationer till havs.
Han hävdade att östra Island var lämpligare än huvudstadsregionen. Men Robert Burke sade enligt Morgunblaðið att han var osäker på regeringens inställning:
"Jag vet inte hur mottaglig er regering är i den här frågan så vi måste ha den diskussionen."
Här kan du läsa mer om USA:s militära intresse för Island.
