Förra året valde Samband íslenskra sveitarfélaga - de isländska kommunernas samarbetsorganisation - att ge sitt stöd till regeringens nya kommunpolitik. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson vill införa nedre gränser för antalet invånare.
Redan till nästa kommunalval våren 2022 ska miniminivån sättas till 250 invånare. Därefter höjs gränsen till 1 000 invånare 2026.
En majoritet av kommunerna ställde sig bakom förslaget vid Samband íslenskra sveitarfélagas landsmöte. Men det var de större kommunerna som backade upp planerna. De mindre kommuner som själva skulle påverkas av förändringarna var i minoritet.
Island har i dag 69 kommuner. Av dessa har 39 färre än 1 000 invånare.
Företrädare för tjugo småkommuner - kommunchefer, kommunalråd, fullmäktigeledamöter, kommunstyrelseordförande och oppositionsråd - protesterar nu både mot regeringens planer och organisationens hantering av frågan. Vid nästa landsmöte den 18 december vill de att organisationen ska säga nej till förslaget.
De skriver i ett förslag att de inte är emot samgåenden i sig. Men att tvinga fram sammanslagningar är inte rätt väg att gå. I stället bör sådana processer vara frivilliga. Många av de berörda kommunerna är av geografiska skäl svåra att förena med grannkommuner. Därför är tvingande bestämmelser olämpliga. Dessutom hävdar de att kommunerna förlorar sin självbestämmanderätt om planerna blir verklighet.
Samtliga undertecknare är hemmahörande i kommuner som i dagsläget skulle tvingas till samgåenden antingen redan 2022 eller 2026. Enda undantaget är två kommunpolitiker i Eyjafjarðarsveit - en kommun som precis klarar bägge gränserna.
Här kan du läsa mer om kommunförslaget.
