onsdag 3 mars 2021

Giftiga vulkangaser största risken vid utbrott på Reykjanes

Giftiga vulkangaser är den främsta risken vid ett utbrott på Reykjanes. Men någon evakuering lär inte bli aktuell. Om det bara är gaser som hotar hälsan är det bättre att hålla sig inomhus än att överge regionen. Veðurstofa Íslands tror nu att en flera kilometer lång magmagång har bildats vid berget Keilir. Den beräknas vara en och en halv meter bred.

Jordskalvssvärmen på Reykjanes gick i går in på det sjätte dygnet. Hittills finns det inga tecken på att aktiviteten är på väg att ebba ut - även om färre stora skalv inträffade under eftermiddagen och kvällen. Totalt skedde ytterligare drygt 2 000 jordskalv i området i går. Över 14 000 skalv har registrerats sedan i onsdags.

Under gårdagen inträffade fem jordskalv med en magnitud på minst 4. Det kraftigaste uppmättes till 4,6 och skedde klockan 3.05.

Under natten till onsdagen skedde ett större skalv. Det inträffade klockan 2.12 och hade en magnitud på 4,1.

I inledningsskedet kopplade inte Veðurstofa Íslands jordskalven till vulkanisk aktivitet. Men satellitbilder från den 1 mars ledde till att myndigheten gjorde en ny analys. Glidningar i jordskorpan var tecken på magmarörelser på stora djup.

Veðurstofa Íslands räknar nu med att magma är i rörelse i en underjordisk gång i riktning mot berget Keilir. Gången har sannolikt skapats i samband med jordskalven och fylls nu av magma. Den tros i dagsläget vara några kilometer lång och ligger sannolikt på ett djup av minst fem kilometer. Gången kan vara upp till en och en halv meter bred.

Utvecklingen har ökat sannolikheten för ett vulkanutbrott. Historiskt sett leder dock den här typen av aktivitet i en majoritet av fallen inte fram till ett utbrott.

De troligaste platserna för ett utbrott är just nu Keilir och Trölladyngja. Där sker majoriteten av den seismiska aktiviteten - och det är också där som magmarörelserna tros vara störst.

Civilförsvarets vetenskapliga råd befarar inte i nuläget att det kan bli nödvändigt att evakuera städerna på sydvästra Island. Ett utbrott skulle troligen äga rum ett par mil från närmaste större stad. Risken för att bebyggelse skulle hotas av lava bedöms vara liten. Däremot kan bland annat Reykjanesbraut mellan Reykjavík och Keflavík ligga i riskzonen.

Däremot skulle giftiga vulkangaser kunna bli ett problem. Inte heller det tros dock kunna bli ett skäl till evakuering. Vid en sådan situation är det bättre att stanna inomhus i väntan på att halterna av giftgaser i luften minskar. Halterna tros inte bli högre än att de tillfälligt försämrar luftkvaliteten och skapar visst obehag.

När Bárðarbunga erupterade vid Holuhraun 2014 var vulkangaserna ett bekymmer för invånare många mil från vulkanen. Men Bárðarbunga är en mycket större vulkan än de fyra vulkaniska system som finns på Reykjanes. Ett utbrott på halvön skulle förmodligen bli ganska litet - och därmed producera mindre lava och därför även mindre vulkangaser.

Utvecklingen på Reykjanes skulle även på andra sätt kunna påminna om utbrottet vid Holuhraun. Då rörde sig magman i en fyra mil lång underjordisk gång från Bárðarbungas magmakammare till ett område norr om Vatnajökull.

Också på Reykjanes strömmar magman genom en underjordisk gång - men mängderna och trycket är mindre och den kommer därför inte att nå lika långt. I området tros magmans volym uppgå till mellan 10 och 25 miljoner kubikmeter. Bárðarbungas magmakammare är mycket större. Historiskt sett har Reykjanes heller aldrig varit platsen för stora explosionsutbrott.

Flygplatsen i Keflavík ligger högt och på flera mils avstånd från skalvseriens epicentrum. Den tros i sig inte vara hotad av ett utbrott. Men ett vulkanutbrott skulle ändå kunna få stora konsekvenser för flygtrafiken.

Om Reykjanesbraut stängs på grund av lavaflöden kan det bli svårt att ta sig till och från flygplatsen. Vid ett utbrott är det dessutom troligt att all flygtrafik inom en radie av 120 kilometer förbjuds. Ett sådant beslut skulle stoppa alla avgångar till och från Keflavík.

Regeringen gav i går Veðurstofa Íslands ett extra anslag på 60 miljoner isländska kronor för att kunna följa utvecklingen på Reykjanes. Pengarna kommer bland annat att gå till utrustning som gps-mätare och drönare.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Reykjanes.