Investerare vill köpa platsen för vulkanutbrottet på Island

Fastigheten Hraun utanför Grindavík har plötsligt blivit intressant för investerare. De senaste veckorna har markägarna fått en rad förfrågningar från kapitalstarka personer. Sigurður Guðjón Gíslason, som representerar ägarna, säger i Morgunblaðið att spekulanterna inte vill berätta om sina planer. Men han tror att de vill göra utbrottet till en turistattraktion för att tjäna pengar.

I dag har vulkanutbrottet i Geldingadalir pågått i sex veckor. Hittills finns det inget som tyder på att det skulle vara på väg att upphöra. Lavaflödet fortsätter att vara litet men stabilt. Sedan utbrottets början har det genomsnittliga flödet varit 5,6 kubikmeter i sekunden.

Lavan i Geldingadalir är enligt Veðurstofa Íslands i genomsnitt 16 meter tjock. Lavafältet sträcker sig över 1,13 kvadratkilometer och mängden lava uppgår till 18,4 miljoner kubikmeter.

De senaste dagarna har aktiviteten varit oförändrad. Klockan 4.57 i onsdags inträffade ett jordskalv med en magnitud på 3,2. Det var det största skalvet i området på en vecka. Skalvet hade sitt epicentrum nära Keilir och skedde i anslutning till den underjordiska magmagång som bildades innan utbrottet började.

Sedan Ferðamálastofa den 24 mars började räkna antalet besökare till Geldingadalir har drygt 58 000 personer gått leden mot utbrottet. Det verkliga antalet är dock förmodligen betydligt större eftersom många har valt andra leder där det inte finns några räkneverk.

Forskare har tidigare sagt att utbrottet kan bli mycket långvarigt eftersom magman verkar komma direkt från jordens mantel. Den verkar närmast ha en direkt kanal upp till jordskorpan. Så länge som inte kanalen täpps till - exempelvis genom jordskalv - kan utbrottet fortsätta.

Det verkar också som att investerare tror att utbrottet kan pågå länge. Geldingadalir tillhör Hraun, en fastighet på omkring 60 kvadratkilometer öster om Grindavík. Sigurður Guðjón Gíslason är en av de 24 personer som är delägare i fastigheten. Han säger i Morgunblaðið att de under de senaste veckorna fått en rad förfrågningar om att sälja Hraun:

"Förfrågningarna har kommit genom mäklare och från islänningar som håller korten tätt och inte säger många ord om sina idéer. Men jag misstänker att vissa har större investerare i ryggen och att något väldigt stort är på gång."

Än så länge har de inte fått något bud på fastigheten som har fått dem att överväga att sälja. Sigurður Guðjón Gíslason säger i Morgunblaðið att de tidigare har fått en förfrågan en gång vart annat eller vart tredje år. Sedan utbrottet har det alltså blivit tätare mellan förfrågningarna:

"Nu tas det kontakt varje vecka eller till och med oftare. Då satsar människor uppenbart på att vulkanutbrottet kan pågå under lång tid och kan bli en turistattraktion på samma sätt som Blå lagunen."

De nuvarande fastighetsägarna har hittills inte visat något intresse för att försöka få betalt av besökare till Geldingadalir. Däremot har regeringen sagt att det kan bli aktuellt att ta ut avgifter för till exempel parkeringsplatser och toalettbesök.

Här kan du läsa mer om utbrottet i Geldingadalir.

Foto: Landhelgisgæslan

Dagens citat

"Seglingar till Europa kommer till stor del att flytta hit till Þorlákshöfn. Det är vår tro. Vi baserar det på att det inte bara är effektivare. Det skiljer omkring ett dygn i segling till Europa mellan att segla till Þorlákshöfn eller till huvudstadsregionen. Dessutom blir koldioxidavtrycket mycket mindre."

Elliði Vignisson, kommunchef i Ölfus, i RÚV om förhoppningarna på att utbyggnaden av hamnen i Þorlákshöfn ska göra att en stor del av fartygstrafiken flyttar dit.

Familj bosätter sig i isländsk fjord som varit öde i 119 år

Kjálkafjörður i Västfjordarna övergavs 1901. Men nu har en familj byggt nytt i den tidigare ödefjorden. För de tre barnen i familjen väntar så småningom långa resor till skolan. De kommer att köras till Þingeyri - en resa på femton mil tur och retur varje dag. De hoppas dock att kommunen Vesturbyggð ska öppna den nedlagda skolan i Birkimelur.

Den som färdas i södra Västfjordarna vet att det är långt mellan gårdarna. Husen är många men nästan alltid övergivna. I bästa fall används de som sommarbostäder. Efter att ha passerat Djúpidalur i öster har det länge varit sju fjordar i följd som varit helt öde under stora delar av året.

En av dessa ödefjordar var Kjálkafjörður. Den har varit övergiven sedan 1901. Men förra året började en familj i Borgarnes bygga nytt i Kjálkafjörður. Nu har de flyttat in - och gårdsnamnet är Auðnar, som påminner om auðn, 'ödemark'.

Símon Kristinn Þorkelsson och Rán Bjarnadóttir har byggt huset själva. Han säger till Vísir att landsbygden lockade dem - inte minst eftersom hon har rötter från grannfjorden. Och han tycker inte att det är särskilt märkvärdigt att ha bosatt sig på en plats som varit obebodd i 119 år:

"Nej, det finns gott om plats här. Då behöver man inte tänka på det."

Valgerður Ingvadóttir är fiskare bosatt på Auðshagi är några kilometer längre bort. Hon säger till Vísir att hon är mycket glad över att hon nu har blivit granne med dottern, maken och barnbarnen. Men hon är alltjämt förvånad över familjens beslut att flytta till en så glesbefolkad del av Västfjordarna:

"Man är helt enkelt förundrad över det. Men det är naturligtvis helt fantastiskt."

Men barnen på Auðnar kommer att få åka långt varje dag. Två av dem - som är två och sex år - är i förskoleåldern. För fyra år sedan stängde kommunen Vesturbyggð skolan i Birkimelur. Valgerður Ingvadóttir säger till Vísir att hon hoppas att kommunen nu ska öppna skolan på nytt:

"Det lovades att den skulle öppnas när det fanns tillfälle. Nu finns det tolv barn i trakten - tre i skolåldern och de andra ända ner till några dagar gammalt. Och det görs ingenting."

Från Auðnar till Birkimelur är avståndet 38 kilometer. Vesturbyggð erbjuder skolskjuts till skolan i Patreksfjörður 78 kilometer bort. Men familjen kommer i stället att köra barnen till Þingeyri i grannkommunen Ísafjarðarbær 74 kilometer bort. Det tar en timme i varje riktning - jämfört med omkring en och en halv till Patreksfjörður.

Skälet är den nya tunneln Dýrafjarðargöng. Trots att vägen är något längre gör tunneln att den känns säkrare. Vägen till Patreksfjörður går över hedar där lavinfaran är stor. Símon Kristinn Þorkelsson säger till Vísir att han ser fram emot en ny sträckning över Dynjandisheiði. Då kommer restiden till Þingeyri att krympa ytterligare:

"Så håller de på att jobba med göra Dynjandisheiði till en riktig väg. Och den ska nu vara öppen hela vintern eller fem dagar i veckan."

Här kan du läsa mer om skolan i Birkimelur.

Dagens citat

"Jag tror att folket har fått en knut i magen mot bakgrund av historien. Det här kommer dock inte oväntat. Det är underligt att statsmakten äger två tredjedelar av banksystemet och förmodligen blir det inte fortsatt så. Det hade varit bättre att vänta lite så att människor får lite mer förtroende för banksystemet och hela processen. Människor befarar nu att det här blir som senast till vänner och släktingar."

Gylfi Magnússon, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands, säger i Vísir att regeringen borde vänta med att privatisera delar av Íslandsbanki - läs mer här.

Island slopar alla coronarestriktioner i slutet på juni

I slutet på juni ska minst 75 procent av islänningarna ha fått den första dosen vaccin mot coronaviruset. Då planerar också hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att avveckla samtliga restriktioner i landet. Planen för att stegvis lätta på restriktionerna presenterades i går. Den är beroende av att vaccineringen inte blir försenad.

De senaste veckorna har flera gruppsmittor drabbat Island. Och de senaste dagarna har en rad nya fall rapporterats i Þorlákshöfn på sydkusten. Det fortsätter att vara den brittiska mutationen av coronaviruset som sprider sig. En majoritet av de senaste dagarnas nya fall har dock varit personer som redan varit i karantän.

Det är nu 177 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 443 personer i karantän och 917 personer i inresekarantän. På Landspítali i Reykjavík vårdas fyra coronapatienter.

Sexton nya fall rapporterades på Island i går. Av dessa var det tre som inte redan var i karantän. Ytterligare två personer testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Men i takt med att allt fler blir vaccinerade räknar också regeringen med att snabbt kunna avveckla restriktionerna. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir presenterade i går en plan för att lätta på begränsningarna i fyra steg.

Det fjärde och sista steget ska tas i slutet av juli. Då ska minst 75 procent av islänningarna ha fått den första dosen av coronavaccin. Då ska också samtliga restriktioner i landet avskaffas. Däremot är det troligt att det kommer att finnas restriktioner för att resa till Island.

Förhoppningen är att det fjärde steget ska kunna tas ännu tidigare. Vaccineringen av personer i åldern 60 till 69 år blir klar i veckan. I nästa vecka börjar islänningar i åldern 50 till 59 år erbjudas vaccin. Om tidplanen för leveranserna inte spricker och fler har fått vaccin kan lättnaderna tidigareläggas.

Det första steget togs i mitten på april. Då hade 25 procent av den vuxna befolkningen vaccinerats. Nästa steg kommer i början av maj. Då ska 35 procent ha vaccinerats. Det kan då bli aktuellt att tillåta sammankomster med upp till 200 deltagare.

Under andra halvan av maj ska hälften av islänningarna ha fått sin första dos. Då kan det bli klartecken för sammankomster med upp till 1 000 deltagare. Samtidigt ersätts tvåmetersregeln av enmetersregeln.

Beslut om lättnader kommer att tas efter samråd med myndigheterna. Om smittspridningen är hög är det troligt att avvecklingen senareläggs.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Hade du berättat för åtta år sedan att jag skulle bosätta mig på Island så hade jag sannolikt skrattat åt dig. På den tiden visste jag inget om landet. ... Vi kom hit på besök första gången i december 2017 och föll pladask för land och folk. Trots mörkret och kylan såg vi direkt hur vackert landet är - det är till exempel inget problem att kunna njuta av naturen här i staden. Sedan är människorna så älskvärda, gästfria och avslappnade."

Avi Feldman, rabbin i det första judiska trossamfundet på Island, i Morgunblaðið om flytten från USA till Reykjavík - läs mer här.

Resenärer från högriskländer tvingas i statlig karantän

Resenärer från högriskländer som Sverige tvingas från och med i dag att tillbringa tiden i karantän i ett boende i statlig regi. En ny smittskyddslag som gör att inresande inte fritt kan välja karantänboende klubbades i alltinget i förra veckan. I stället kan hälsovårdsministern tvinga dem att vistas på ett statligt boende. Svenskar kan från i dag inte resa till Island utan särskilda skäl.

Efter många timmars debatt röstade alltinget vid halvfemtiden i onsdags morse igenom en reviderad smittskyddslag. Den nya lagen gäller till och med den 30 juni. Den ger hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir befogenhet att tvinga resenärer från högriskländer att tillbringa tiden i karantän efter inresa på ett statligt boende.

Lagen klubbades 28 ja-röster medan 22 avstod från att rösta och 11 inte var på plats. Två ledamöter röstade emot förslaget. En av dem var Sigríður Á. Andersen - alltingsledamot för Självständighetspartiet - som alltså gick emot den egna regeringens linje.

Förslaget kom sedan domstol underkänt det juridiska stödet för att tvinga resenärer till karantän i statlig regi. Myndigheterna har pekat ut just inresande som den största risken för ökad smittspridning av coronaviruset på Island.

De nya inresereglerna träder i kraft i dag. Det innebär att resenärer från högriskländer - vilket i dagsläget innefattar bland annat Sverige - behöver visa upp ett negativt PCR-prov vid ombordstigning. Det följs av ett coronatest vid gränsen, fem dagars karantän och därefter ännu ett coronatest. Om alla svaren är negativa får resenären röra sig fritt.

Men från och med i dag till och med den 31 maj införs ett nytt regelverk som förbjuder svenskar att resa in i landet utan särskilda skäl. Beslutet har fattats av justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.

Inreseförbudet är en följd av att Sverige just nu klassas som ett högriskland. Vanliga turister kan alltså inte resa till Island. Resenärer som har särskilda skäl släpps däremot i landet. Undantag görs bland annat för personer som bor på Island, som har ett förhållande med en person på Island och som av personliga skäl har angelägna ärenden.

Men förbudet gäller inte personer som har intyg på vaccin eller har intyg på att ha genomgått covid-19.

Resenärer som inte kommer från högriskområden kan få tillbringa tiden i karantän på valfri plats om de kan styrka att de kan följa reglerna. Inresande från högriskländer måste däremot tillbringa tiden i karantän på ett särskilt anvisat statligt karantänboende.

Personer som är i karantän får ta korta promenader nära boendet. Men de får inte resa med allmänna kommunikationer, gå i butiker, besöka restauranger, beskåda turistattraktioner, göra bilutflykter, röra sig i folksamlingar eller ta sig till vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Alla resenärer testas för coronaviruset vid inresa. Men personer som kan visa upp intyg på vaccinering eller genomgången covid-19 är undantagna de allmänna reglerna för karantän. Om provsvaret är negativt är de fria att röra sig.

I dagsläget är det bara Grönland som inte bedöms som ett högriskområde. Skälet är att Grönland har varit virusfritt i flera månader. Därför behöver resenärer från Grönland inte genomgå något test vid inresa.

Dessutom måste alla resenärer registrera sig före avresan till Island. Vid registreringen anger de datum för ankomst och avresa, planerat boende, kontaktuppgifter och hälsoinformation.

Bland högriskländerna finns även Polen. Hittills är det också polska medborgare som oftast har testat positivt för coronaviruset vid gränsen. Det visar en sammanställning från hälsovårdsdepartementet. Statistiken gäller en tremånadersperiod under förra hösten.

Vid första testtillfället var 44 procent polacker. Näst största gruppen var islänningar med 19 procent. Samtidigt utgjorde polacker 20 procent av resenärerna medan islänningarna utgjorde 31 procent. Vid andra testtillfället var polackerna 47 procent och islänningarna 21 procent.

På Island är det nu 169 smittade som är i isolering. Dessutom är 351 personer i karantän och 1 100 personer i inresekarantän. Fem coronapatienter vårdas på Landspítali i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Mina systrar heter Katla och Hekla som vulkanerna och jag heter Eyja efter Eyjafjallajökull som också är en vulkan."

Eyja Garðarsdóttir, som är nio år, i Fréttablaðið om att både hon och hennes systrar har fått namn efter isländska vulkaner.

Lava från vulkanutbrottet i Geldingadalir är 50 meter tjock

Ett litet men stabilt lavaflöde fortsätter att prägla vulkanutbrottet i Geldingadalir. De senaste dagarna har dock lavaflödet sjunkit till drygt fem kubikmeter i sekunden. Samtidigt har magmans kemiska sammansättning förändrats - och det kan tyda på att den nu kommer från ännu större djup. Lavafältet är nu upp till 50 meter tjockt och har en yta på en kvadratkilometer.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i drygt fem veckor. Det är det första utbrottet på Reykjanes sedan 1240 - och det första vid Fagradalsfjall på över 6 000 år. Det största utbrottet i området skapade sköldvulkanen Þrá­ins­skjöld­ur. Den mäter 5 till 6 kubikkilometer och bildades under ett utbrott som sannolikt pågick i årtionden.

Yngst vid Fagradalsfjall är lavafältet Beinavörðuhraun. Det uppkom under ett utbrott för drygt 6 000 år sedan.

Snæbjörn Guðjónsson skriver på Náttúruminjasafn Íslands webbplats att det återstår att se om utbrottet i Geldingadalir så småningom formar en sköldvulkan. Eftersom utbrottet är så litet behöver det i nuläget pågå i minst sju år för att skapa lika mycket lava som Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun under 2014 och 2015 - vilket var det senaste vulkanutbrottet på Island före utbrottet i Geldingadalir.

Magmans sammansättning har förändrats avsevärt sedan utbrottet började den 19 mars. Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands uppger att det finns flera tänkbara förklaringar. En kan vara att magman nu kommer från ännu större djup. En annan kan vara att magman stiger från jordens mantel på ett annat sätt och andra ämnen därför kommer i kontakt med magman.

De senaste dagarna har lavaflödet minskat något. Det genomsnittliga flödet är nu 5,1 kubikmeter i sekunden. Medelflödet för de fem första veckorna är 5,6 kubikmeter i sekunden.

Lavafältet har nu en yta på en kvadratkilometer. Det är som mest 50 meter tjockt vid kratrarna i Geldingadalir. Totalt har 15,7 miljoner kubikmeter lava producerats under utbrottet.

Den senaste veckan har den seismiska aktiviteten i området ökat något. Klockan 11.38 i lördags inträffade ett skalv med en magnitud på 3,1 nära Krýsuvík. Det följdes av ett annat skalv klockan 12.32 som uppmättes till 3,0. Skalven kändes som svaga skakningar på sina håll i bland annat Grindavík och Reykjavíkområdet.

Dagligen sker nu i snitt ett hundratal jordskalv om dagen på Reykjanes. De större skalven är dock alltjämt sällsynta.

Nyligen började lava strömma från höjderna ovanför Geldingadalir ner mot Meradalir. Du ser det lavaflödet i klippet ovan.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Dagens citat

"Fascismen lever och den öppna demokratin har bedragits. Den här idén fick överlägset flest röster."

Aron Kristinn Jónasson, som stod bakom medborgarförslaget att resa en staty av Kanye West i Vesturbær i Reykjavík, skriver på Twitter om att kommunen nobbar förslaget med hänvisning till att den enda kopplingen mellan de två är namnlikheten i West och Vesturbær - läs mer här.

Floppade på södra Island - gör nytt försök i Reykjavík

Provvalet i södra valkretsen blev ett fiasko. Nu gör Kolbeinn Óttarsson Proppé ett nytt försök i Reykjavík. Han hoppas på andra platsen på Gröna vänsterns listor efter givna toppkandidaterna Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir. Men partiets stöd är i dag så svagt att inte heller den platsen skulle garantera honom fyra år till i alltinget.

Med fem månader kvar till nästa alltingsval ligger stödet för Gröna vänstern omkring 10 procent i opinionsmätningarna. Partiet ser inte ut att kunna försvara alla mandat från valet 2017 - och inte minst ser Gröna vänstern ut att backa i Reykjavík.

Gröna vänstern har länge haft ett av sina starkaste fästen i den isländska huvudstaden. I dagsläget ser det dock ut som att stödet bara räcker till två mandat - ett i valkretsen södra Reykjavík och ett i norra Reykjavík. De mandaten är i praktiken reserverade åt de förväntade toppkandidaterna Katrín Jakobsdóttir - som är partiledare och statsminister - och hälsovårdsministern Svandís Svavarsdóttir.

Det sjunkande stödet gjorde att flera tunga namn bosatta i Reykjavík i stället valde att kandidera i andra valkretsar. En av dem var Kolbeinn Óttarsson Proppé. Både 2016 och 2017 har han varit nummer två på Gröna vänsterns lista i södra Reykjavík.

Han ställde upp i provvalet i den södra valkretsen med siktet inställt på att bli Gröna vänsterns toppkandidat. Men resultatet blev ett fiasko. Kolbeinn Óttarsson Proppé slutade på fjärde plats - vilket innebar att han skulle mista sin plats i alltinget.

I fredags meddelade han på Facebook att han avböjde platsen på listan i den södra valkretsen. Då var det uppenbart att han i stället skulle göra ett försök i Reykjavík. Då hade han uppmanats på Facebook att åter kandidera i huvudstaden av bland annat av tidigare alltingsledamoten och ministern Álfheiður Ingadóttir.

Nu väljer alltså Kolbeinn Óttarsson Proppé att ställa upp i provvalet i Reykjavík. Beskedet kom i går. Han skriver på Facebook att han fortfarande brinner för politiken och att han är rörd över det stöd han har fått för en ny kandidatur:

"Jag kandiderade till att leda Gröna vänsterns lista i den södra valkretsen. Jag ville leda en av våra listor i nästa val, ville ha mer inflytande. Jag var beredd på att förändra och att bo i en annan miljö än i huvudstadsregionen, men det finns nog med tid för det senare i livet. Jag tog en risk med detta och den betalade sig inte. Konkurrensen var hård med fantastiska människor och överst på listan finns starka kvinnor."

I Reykjavík avstår Kolbeinn Óttarsson Proppé från att aspirera på översta platsen på listan. Han är en av partiledaren Katrín Jakobsdóttirs mest lojala i alltinget. Att kandidera till någon av topplatserna hade sannolikt uppfattats som en utmaning mot partihierarkin. Ett sådant risktagande hade han knappast haft råd med när han redan ratats i en valkrets.

Här kan du läsa mer om Kolbeinn Óttarsson Proppé och Gröna vänsterns provval i den södra valkretsen.

Dagens citat

"Jag är inte alls på den platsen än och jag har inget intresset av att ge mig in i politiken i samband med det här valet. Jag tror att nästa mandatperiod blir kort och konstig. ... Jag strävar inte efter att komma in i alltinget bara för att masa runt där och försöka få uppmärksamhet under dårarnas halvtimme, som Þráinn Bertelsson beskrev denna halvtimme. ... Det är en mycket bra halvtimme om man kan utnyttja den - om inte människor gör allt för att vara något slags påfåglar."

Birgitta Jónsdóttir, tidigare alltingsledamot för bland annat Piratpartiet, i RÚV om att hon inte tänker kandidera till alltinget i höst och om de halvtimmeslånga oförberedda frågestunderna med ministrar - läs mer här.

Två förslag på namn på lavafältet vid Geldingadalir

Fagradalshraun eller Fagrahraun. Det är dessa två namn som kommunfullmäktige i Grindavík föreslår på det nya lavafält som skapats under vulkanutbrottet i Geldingadalir. De nya kratrarna kommer att kallas Fagradalsgígar eller Fögrugígar. Kommunen har nu skickat förslagen till ortnamnsnämnden Örnefnanefnd för utlåtanden.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i fem veckor. Det sammanhängande lavafält som bildats i Geldingadalir och granndalen Meradalir täcker snart en yta på en kvadratkilometer. Det nya lavafältet och kratrarna ska nu namnges.

Kommunen Grindavík bad invånarna att skicka in förslag. Totalt fick kommunen 339 förslag - där de vanligaste var Fagradalshraun, Fagrahraun, Geldingadalahraun, Geldingahraun, Ísólfshraun och Dalahraun. Gemensamt för alla dessa är att de tar fasta på ortnamn som redan finns i området. Efterleden hraun betyder 'lava'.

Dessutom kom en rad humoristiska förslag med koppling till coronapandemin Kórónuhraun och Covidhraun. Kommunen valde dock bort dessa eftersom de inte ansågs vara förenliga med god ortnamnssed.

Dalahraun och Geldingahraun ratades eftersom de ortnamnen redan finns i närområdet. Geldingadalahraun ansågs olämpligt eftersom lavafältet sträcker sig utanför Geldingadalir.

Ísólfshraun syftade på Ísólfur, en tidig bosättare i området förknippad med ortnamnet Ísólfsskáli. En teori gjorde gällande att han skulle ha bott i Geldingadalir. När utbrottet började gjorde arkeologer från Minjastofnun Íslands en snabb undersökning av platsen - som riskerade att hamna under lava - utan att hitta några spår efter en bostad. Eftersom det inte upptäcktes några lämningar efter Ísólfur ansågs det inte som ett lämpligt namn på lavafältet.

De bästa förslagen var enligt kommunen alltså Fagradalshraun och Fagrahraun. Bägge syftar på Fagradalsfjall som är det kändaste ortnamnet i området. Fagrahraun anspelar dessutom på lavans skönhet.

Kommunen har nu skickat de här två förslagen vidare till ortnamnsnämnden Örnefnanefnd. Nämnden kommer att ge utlåtanden till kommunen om bägge förslagen. Därefter tar kommunen beslut i namnfrågan. Det ska därefter bekräftas av kommun- och kommunikationsministern.

Faller valet på Fagradalshraun kommer kratrarna att kallas Fagradalsgígar. Om valet däremot blir Fagrahraun blir namnet på kratrarna Fögrugígar.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Foto: Björn Oddsson/Almannavarnir

Dagens citat

"Det här är goda nyheter - det är ingen fråga om det - och skapar fler arbetstillfällen även om det inte är fantastiskt många. Men i den här situationen har allt betydelse."

Sveinn Margeirsson, kommunalråd i Skútustaðahreppur, i Morgunblaðið om att kommunfullmäktige har gett klartecken till Vínbúðin att öppna en systembutik i Reykjahlíð.

Första stora jordskalvet sedan vulkanutbrottet började

Ett kraftigt skalv som uppmättes till 4,1 och som kändes över stora delar av sydvästra Island skakade Grindavík sent i onsdags kväll. Det var det första stora skalvet sedan vulkanutbrottet i Geldingadalir började för en dryg månad sedan. Det följdes av hundratals efterskalv - som tros bero på förändrade spänningar på grund av utbrottet.

Klockan 23.05 i onsdags skakade ett kraftigt jordskalv sydvästra Island. Skalvet hade sitt epicentrum fem kilometer norr om Grindavík. Skalvet hade en magnitud på 4,1 - vilket gjorde det till det största skalvet i området sedan den 15 mars i år.

Skalvet var dessutom det kraftigaste sedan vulkanutbrottet i Geldingadalir började den 19 mars. Det kändes från Grundarfjörður i norr till Hella i öster.

Skalvet följdes av hundratals efterskalv. Det största inträffade 23.29 och uppmättes till 3,2. Jordskalven beror enligt Veðurstofa Íslands på förändrade spänningar i jordskorpan som sker på grund av det pågående vulkanutbrottet.

Det stora skalvet ledde till att åtskilliga tyckte sig se spår efter ännu en ny krater i Geldingadalir. Så var det inte. Däremot har aktiviteten i de två nordligaste kratrarna upphört. De senaste dagarna har de inte producerat någon lava. Sedan tidigare har den krater som bildades på hög höjd under påskhelgen upphört att eruptera.

Utbrottet fortsätter att vara stabilt med ett litet men stadigt lavaflöde. Hittills har lavaflödet enligt Jarðvísindastofnun i snitt varit 5,6 kubikmeter i sekunden. Den senaste veckan har det dock ökat till närmare 8 kubikmeter i sekunden.

Trots ökningen är utbrottet i Geldingadalir ett av de minsta i modern tid. Lavaflödet är bara hälften av mängden under den första fasen av Eyjafjallajökulls utbrott vid Fimmvörðuháls 2010 - och det var i sin tur ett litet utbrott.

Den totala mängden lava som producerats under utbrottet i Geldingadalir är nu 0,014 kubikkilometer. Under utbrottet i Fimmvörðuháls - som pågick i 23 dagar - uppgick lavan till 0,02 kubikkilometer och i det tolv dagar långa utbrottet i Hekla 2000 till 0,095 kubikkilometer. Det kan jämföras med det förra utbrottet på Island som ägde rum i Bárðarbungas vulkaniska system vid Holuhraun. Då var det sammanlagda lavaflödet hela 1,5 kubikkilometer.

Lavafältet vid Geldingadalir och granndalen Meradalir täcker nu enligt Jarðvísindastofnun en yta på 0,9 kvadratkilometer. Det kan jämföras med 0,5 för huvudutbrottet i Eyjafjallajökull 2010, 1,3 kvadratkilometer för Fimmvörðuháls, 15 kvadratkilometer för Hekla och 84 kvadratkilometer för Holuhraun.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Det växer hos oss. Det byggs mycket och är efterfrågan efter tomter."

Ágúst Sigurðsson, kommunchef i Rangárþing ytra, i Morgunblaðið om att kommunen nu för första gången i centralorten Hella planerar ett bostadsområde på västra sidan av älven Ytri-Rangá.

Fyra isländska småpartier nobbar höstens val

Fyra isländska partier kommer inte att ställa upp i höstens val till alltinget. Ljus framtid ligger alltjämt i dvala efter 2017 års regeringskris. Folkfronten och Gryning försöker bilda opinion på annat sätt. Och Humanistpartiets verksamhet ligger också på is. Däremot siktar flera nya partier på att kandidera till alltinget för första gången.

Regeringskrisen hösten 2017 ledde fram till ett nyval i oktober samma år. Tiden var för knapp för flera mindre partier. Gryning ställde till exempel bara upp i en valkrets medan Islands socialistparti och Humanistpartiet inte ansåg sig hinna ta fram listor på så kort tid. Isländska folkfronten försökte - men misslyckades samla ihop de nödvändiga underskrifterna.

Då var det elva partier som kandiderade till alltinget. Åtta av dem tog sig också över femprocentsspärren. Det var första gången som så många partier tog plats i alltinget.

I september skulle ännu fler partier kunna väljas in. Utöver dagens åtta partier har även Islands socialistparti i vissa mätningar klarat femprocentsspärren.

Islands socialistparti siktar på att ställa upp i samtliga sex valkretsar i höstens val. Det gör också Liberala demokratipartiet under ledning av Guðmundur Franklín Jónsson. I sommarens presidentval utmanade han den sittande presidenten Guðni Th. Jóhannesson. Han fick dock nöja sig med 7,8 procent av rösterna.

Även Frihetspartiet planerar att ställa upp i valet. Partiet har aldrig tidigare kandiderat till alltinget. I valet till kommunfullmäktige i Reykjavík 2018 fick Frihetspartiet 0,25 procent av rösterna.

Ljus framtid utlöste regeringskrisen 2017 när partiet valde att lämna samarbetet med Självständighetspartiet och Renässans. I nyvalet fick partiet bara 1,22 procent. Sedan dess har arbetet på riksnivå legat på is. I ett par kommuner har partiet dock haft viss verksamhet.

Mest framgångsrik är avdelningen i Kópavogur som inför valet 2018 gick ihop med Renässans. Där sitter också den nuvarande partiledaren Theodóra S. Þorsteinsdóttir i fullmäktige. Hon säger till RÚV att Ljus framtid inte har några planer på att ställa upp i höstens val.

Marxistiska Folkfronten bildades 2013 som en utbrytning från Gröna vänstern. Partiet har kandiderat både till alltinget och kommunfullmäktige i Reykjavík. I valet 2017 fick partiet 0,19 procent av rösterna.

I Reykjavík 2018 fick Islands socialistparti 6,37 procent av rösterna och ett mandat i fullmäktige - medan Folkfronten fick 0,25 procent. På det efterföljande landsmötet beslutade Folkfronten att lägga ned planerna på att ställa upp i allmänna val. Om inte det beslutet rivs upp blir Islands socialistparti kandidaten längst ut till vänster i det politiska landskapet.

Gryning bildades inför 2013 års val av personer från bland annat Rörelsen, Medborgarrörelsen och Liberalerna. Partiet misslyckades vinna mandat i alltinget både 2013 och 2016. I nyvalet 2017 ställde Gryning bara upp i en valkrets - och fick 0,05 procent av rösterna i riket.

Partiet har alltjämt en hel del aktiviteter i form av möten. Men ordföranden Helga Þórðardóttir säger till RÚV att det inte är troligt att Gryning kandiderar i höst.

Humanistpartiet kandiderade senast 2016 - men då bara i valkretsen södra Reykjavík. Partiet fick 33 röster. Det är det lägsta antalet röster som ett parti någonsin har fått i ett alltingsval. Med bara fem veckors varsel valde Humanistpartiet att inte kandidera 2017. Talespersonen Júlíus Valdimarsson säger till RÚV att Humanistpartiet inte heller räknar med att ställa upp i år.

Dagens citat

Foto: Heilbrigðisstofnun Suðurlands

"I kept asking why I’d been in Iceland and, more importantly, where was my baby and my wife? ... Slowly, I sort of realised the loss. ... What made it worse was the sense of responsibility - after all, I was driving the car. No matter what the weather was, ice."

Sheeraj Laturia, som satt vid ratten när han i halka körde av bron över Núpsvötn i december 2018, i My London om den olycka som krävde tre människoliv - läs mer här.

Sex av tio vill tvinga resenärer till karantän i statlig regi

Sex av tio islänningar anser att resenärer från högriskområden ska tvingas till karantän i statlig regi. Och regeringen vill införa en sådan regel - men bara för personer som kommer från länder där smittspridningen är exceptionellt hög. I dagsläget skulle bestämmelsen bara gälla resenärer från Frankrike, Polen, Nederländerna och Ungern.

På Island rapporterades i går 21 nya fall av coronasmitta. Bara tre var inte redan i karantän. De nya fallen har koppling till de senaste dagarnas gruppsmittor i Reykjavíkområdet. Ytterligare en person testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 113 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 517 personer i karantän och 827 personer i inresekarantän.

På Landspítali i Reykjavík vårdas två coronapatienter.

De två nya gruppsmittorna har spårats till personer som rest in i landet men inte följt restriktionerna. En av resenärerna nonchalerade kravet på karantän och rörde sig ute bland andra personer. Den andra gick till arbetet trots symtom på covid-19.

Smittvågen gav nytt liv åt diskussionen om skärpta åtgärder för inresande. Nu vill hela 62 procent av islänningarna att resenärer från högriskområden ska tvingas till karantän i statlig regi efter ankomsten. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Men 34 procent anser att de befintliga reglerna inte behöver skärpas. Resterande 4 procent svarar att resenärer själva bör få bestämma var de tillbringar tiden i karantän.

Den 1 april började Island tvinga resenärer till karantän i statlig regi efter inresa. Men när lagstödet prövades i Héraðsdómur Reykjavíkur förlorade staten. Tvånget var ett olaga frihetsberövande eftersom de som utmanade regelverket kunde uppfylla reglerna för karantän i hemmet.

Socialdemokraterna presenterade i måndags ett förslag som skulle ge myndigheterna rätt att tvinga resenärer till att tillbringa karantänen på ett boende i statlig regi. Kolbeinn Óttarsson Proppé, alltingsledamot för Gröna vänstern, skrev i Fréttablaðið i går att en sådan möjlighet bör införas.

Regeringen vill dock inte gå lika långt. Förklaringen kan vara att Självständighetspartiet är kluvet i frågan. Det är troligt att flera alltingsledamöter från det största regeringspartiet skulle gå emot den egna linjen. Och regeringen skulle behöva förlita sig på stöd från oppositionen för att driva igenom förslaget.

Därför är det inte heller troligt att den kommer att backa upp Socialdemokraternas förslag. Ett sådant steg skulle illustrera de djupa åsiktsskillnaderna i vissa frågor mellan de tre partier som sannolikt siktar på att få nytt förtroende tillsammans i valet i september.

I det förslag som regeringen presenterade i går ska resenärer från högriskområden kunna tvingas ta in på ett statligt karantänboende. Men de föreslagna bestämmelserna gäller bara länder med fler än 1 000 nya fall av coronasmitta per 100 000 invånare under de två senaste veckorna. I dagsläget är det bara fyra länder som berörs: Frankrike, Polen, Nederländerna och Ungern.

Om antalet smittade ligger mellan 750 och 1 000 måste resenärerna kunna visa att de kan fullfölja reglerna för karantän på egen hand. I annat fall måste även de tillbringa tiden på ett statligt boende.

De nya bestämmelserna ska enligt ett pressmeddelande träda i kraft i morgon. De gäller till och med den 30 juni.

Samtidigt får justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir mandat att förbjuda resor som inte är nödvändiga till och från länder där de nya fallen överstiger 1 000 per 100 000 invånare.

Finansminister Bjarni Benediktsson sade under gårdagens presskonferens att det var en besvikelse att några få som inte följde restriktionerna förstörde för så många. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir ansåg att de skärpta reglerna var nödvändiga för att ge regeringen och myndigheterna fler möjligheter att förhindra smittspridning.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Jag anser att det är mycket osannolikt att det blir avgiftsbelagt att gå upp till utbrottet. Det är en helt annan sak att det blir en avgift för någon annan typ av service som erbjuds i området som parkering och toalett."

Turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir säger till Vísir att regeringen inte har några planer på att börja ta inträde till vulkanutbrottet i Geldingadalir.

40 nya fall av coronasmitta på Island i helgen

Hela 40 nya fall av coronasmitta upptäcktes på Island i helgen. Det rör sig om två olika gruppsmittor - och bägge kan härledas till personer som rest in i landet utan att följa regler för karantän och restriktioner. Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son har inte rekommenderat hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att skärpa restriktionerna. Men han uppmanade i går alla att undvika folksamlingar.

En enda person som nonchalerar kravet på karantän kan utlösa en hel våg av smitta. Det sade statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son under gårdagens presskonferens. Han uppmanade då islänningarna att undvika folksamlingar och att inte i onödan resa mellan regioner.

Uppmaningen kom efter en helg med det högsta antalet smittade på länge. Under lördagen och söndagen var det sammanlagt 40 personer som testade positivt för coronaviruset. Av dessa var det tio som inte redan var i karantän.

Majoriteten av de nya fallen har koppling till förskolan Jörfi i Reykjavík. Efter utbrottet har 33 i personalen och ett hundratal barn satts i karantän. Förskolan kommer att vara stängd åtminstone i en vecka. En annan gruppsmitta har drabbat företaget Íslenskt sjávarfang i Kópavogur.

Gemensamt för gruppsmittorna är att coronaviruset har spridits av personer som reste in i landet vid månadsskiftet. I bägge fallen är det den brittiska mutationen av viruset som har spridits.

En person med anknytning till Jörfi återvände till Island från Polen i slutet på mars. Personen följde inte reglerna för karantän utan rörde sig direkt ute bland andra människor. Senare visade det sig att personen bar på coronasmittan.

Även gruppsmittan på Íslenskt sjávarfang har spårats till en person som återvände från utlandet. Den anställda gick till jobbet i flera dagar trots symtom.

Dessutom har Íslenski barinn i Reykjavík på Facebook uppmanat personer som besökte baren den 9 april att testa sig för coronaviruset. Det visade sig senare att en smittad fanns bland gästerna denna kväll.

Þórólf­ur Guðna­son sade under presskonferensen att han inte hade lämnat några nya rekommendationer till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. De närmaste dagarna kommer att avgöra om de här fallen utlöser en mycket större våg. I dagsläget ansåg han dock att det räckte med att uppmana till att undvika situationer där många människor samlas.

Han påminde också om det regelverk som kräver att samtliga i ett hushåll måste vara i karantän om en boende är i karantän och har kontakt med övriga boende.

På Island är det nu 97 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 386 personer i karantän och 922 personer i inresekarantän. Det är troligt att det här antalet kommer att öka inom de närmaste dagarna.

Tre coronapatienter vårdas på Landspítali i Reykjavík.

Vid månadsskiftet införde Island ett krav på att de fem dagarna i karantän efter inresan skulle tillbringas på ett statligt karantänboende. Den bestämmelsen höll dock inte juridiskt eftersom en prövning i Héraðsdómur Reykjavíkur visade att den saknade stöd i lagen. Om människor på egen hand kunde efterleva reglerna för karantän kunde de inte tvingas till det särskilda boendet.

Logi Már Einarsson, Socialdemokraternas ledare, vände sig i går till statsminister Katrín Jakobsdóttir under en frågestund i alltinget. Han sade att partiet ville ge sitt stöd till regeringen genom att förändra smittskyddslagen så att den gav myndigheterna rätt att tvinga människor i karantän i statlig regi. Socialdemokraterna kommer också att lägga ett sådant förslag i alltinget.

Katrín Jakobsdóttir svarade att hon helst ville lösa problemet inom ramarna för den befintliga smittskyddslagen. Bestämmelserna var dock under ständig omprövning. I det här fallet rörde det sig dessutom om en person som reste in före månadsskiftet och därför inte omfattades av det nuvarande regelverket.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Isländsk turistnäring har upplevt ett hot av utländska turistbussars verksamhet här i landet. Det finns exempel på hur utländska turistbussföretag som har verksamhet här i landet med utländska bussar och utländska chaufförer kanske inte har tillräckliga kunskaper vad gäller säkerhet med flera. Sannolikt är också att lönevillkor och anställdas andra rättigheter är annorlunda än här i landet. Därför kommer en omfattande verksamhet från parter med utländsk registrering skada inhemska företags konkurrenssituation."

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson skriver på Facebook om varför han vill införa en ny lag som innebär att turistbussar registrerade utomlands bara får användas i yrkestrafik tio dagar i månaden.

Kina svartlistar islänning som kritiserar regimens förtryck

Kina svartlistar juristen Jónas Haraldsson. I en rad artiklar i Morgunblaðið har han bland annat kritiserat diktaturens förföljelser av uigurer och spridningen av desinformation om coronavirusets ursprung. Svartlistningen innebär att Jónas Haraldsson inte kan resa in i Kina. Islands regering har protesterat mot Kinas agerande.

Även på Island har den kinesiska ambassaden blivit allt mer aktiv i samhällsdebatten. Islänningar som kritiserar diktaturens systematiska förtryck av minoriteter och kränkningar av mänskliga rättigheter utmålas ständigt som statsfiender som vill förstöra relationerna mellan Island och Kina.

Nu går Kina ett steg längre. Juristen Jónas Haraldsson har nu svartlistats av kinesiska myndigheter. Bannlysningen innebär bland annat att han inte får resa in i landet och att eventuella tillgångar i landet blir frysta.

Regeringen har protesterat mot beslutet. Gunnar Snorri Gunnarsson, Islands ambassadör i Peking, har enligt Morgunblaðið vänt sig till Kinas utrikesdepartement med kritik mot svartlistningen. Jin Zhijian, Kinas ambassadör i Reykjavík, har också kallats till utrikesdepartementet och fått beskedet att agerandet är oacceptabelt.

Jónas Haraldsson är den första islänningen som svartlistas av Kina. I ett uttalande från den kinesiska ambassaden sätts beslutet i sammanhang med Islands stöd till EU:s sanktioner mot Kina. Situationen i Xinjiang - där uigurer hålls fångna i läger - beskrivs som en intern angelägenhet.

Kritik mot förföljelserna sägs utgöra ett brott mot internationell rätt som negativt påverkar relationerna mellan länderna. Den anses dessutom vara ett angrepp mot Kinas suveränitet.

I en rad tidningsartiklar har Jónas Haraldsson kritiserat kinesiska myndigheter. Han har bland annat uppmärksammat situationen i Xinjiang och regimens systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. Han har även anklagat Kina för att sprida desinformation om coronaviruset genom att hävda att ursprunget inte kan spåras till Kina.

Dessutom har han i Morgunblaðið hävdat att ambassaden vansköter en fastighet i Reykjavík. Det rör sig om ett hus på Víðimelur som tidigare inhyste ambassaden. Efter att den flyttat fick trädgården växa vilt och huset blev ett tillhåll för bland annat katter som kunde smita in genom de krossade fönsterrutorna.

Jónas Haraldsson säger i Morgunblaðið att han inte är bekymrad över svartlistningen. Han har inga planerade resor till Kina och heller inga tillgångar i landet:

"Jag är den enda islänningen som kineserna tycker att det är värt att spotta på. Jag är naturligtvis stolt över det."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson säger till RÚV att Island har protesterat mot Kinas beslut. Han beskriver det som helt oacceptabelt att en person bestraffas för att ha nyttjat sin grundlagsfästa yttrandefrihet:

"Här handlar det helt enkelt om att en isländsk medborgare använder sig av en frihet som vi anser är självklar, och det är yttrandefriheten. Och att sätta upp honom på en sådan lista för att göra det är fullkomligt oacceptabelt."

Kinaexperten Helgi Steinar Gunnlaugsson säger till Vísir att det är "en ynkedom" av den kinesiska staten att vända sig mot en enskild medborgare. Svartlistningen är i själva verket en protest mot EU:s sanktioner mot Kina - och som Island har ställt sig bakom. Han beskriver tonen i ambassadens uttalande som "passiv-aggressiv":

"Om den kinesiska regeringens förbittring riktas mot isländska regeringen för att delta i sanktioner så borde det vara isländska regeringen - som kan försvara sig på ett politiskt plan - som får ta på sig smällen och inte någon jurist nere på stan som i praktiken inte gjort något annat än att skriva några krönikor."

Även Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande i alltingets utrikesnämnd, anser att det är anmärkningsvärt att Kina på det här sättet bestraffar en privatperson. Hon säger till Vísir att agerandet illustrerar hur den kommunistiska enpartistaten fungerar:

"Vilket naturligtvis kanske bara är i linje med kinesernas fullkomlig brist på förståelse för rättsstaten i allmänhet och alla de grundläggande rättigheter som finns i en rättsstat som yttrandefrihet och allmänna mänskliga rättigheter."

En som möjligen har en avvikande åsikt är Jónína Bjartmarz, tidigare minister och alltingsledamot för Framstegspartiet som numera är ordförande för Íslensk-kinverska viðskiptaráðið, som verkar för ökad handel och utbyte mellan Island och Kina.

Hon skriver i Morgunblaðið att bilden av Kina i väst präglas av fördomar och propaganda. I själva verket hävdar hon att uigurer ofta får positiv särbehandling av myndigheterna. Dessutom påpekar Jónína Bjartmarz att hon inte har låtit sig hjärntvättas av den kinesiska staten.

Ambassaden i Reykjavík har trots förfrågningar från en rad isländska medier inte lämnat några kommentarer utöver det uttalande som publicerats på hemsidan.

Här kan du läsa mer om Island och Kina.

Dagens citat

"Även om den glödande lavan inte sväljer dig med hull och hår är det rätt osannolikt att du kommer därifrån levande. I stället för att sjunka i lavan så kommer du helt enkelt att fatta eld. Glödande lava är upp till 1 250 grader varm - mer än tio gånger varmare än kokande vatten - och därför kommer helveteseldarna att omsluta sig på ett ögonblick med följden att du brinner upp. Det enda som blir kvar är aska som sedan smälter och flyter ihop med den glödande lavan. Game over."

Júlíus Ingi Jónsson och Ragnhildur Ágústsdóttir, som äger Icelandic Lava Show i Vík í Mýrdal, skriver i Kjarninn om hur personer som faller i lava på film ofta sjunker och smälter medan de i verkligheten skulle brinna upp innan eftersom lavan är så tjock.

Ännu en ny krater i vulkanutbrottet i Geldingadalir

Ännu en spricka öppnade sig i vulkanutbrottet i Geldingadalir i går. Men den nya kratern är liten och producerar bara små mängder lava. När utbrottet nu snart har pågått en månad fortsätter aktiviteten att vara stabil. Lavan håller nu på flera håll på att fylla dalen och börja rinna över passet mot granndalen Meradalir.

Strax efter klockan 13 i går noterade Veðurstofa Íslands mindre rörelser i jordskorpan vid Fagradalsfjall. Snart kunde räddningstjänstens personal på plats konstatera att ännu en krater öppnat sig i området. Den nya kratern ligger i samma linje som de tidigare kratrarna i Geldingadalir.

Den nya kratern är sannolikt den minsta hittills och producerar bara små mängder lava. Aktiviteten är så begränsad att den ser ut att kunna upphöra när som helst.

Hittills har nio kratrar bildats under det utbrott som snart har pågått i en månad. Nu är det dock bara sju kratrar som är aktiva sedan flera av dem har förenats.

Aktiviteten i Geldingadalir fortsätter att vara stabil. Inom de närmaste timmarna kommer dalen att på östra sidan ha fyllts ända upp till passet mot Meradalir. Lavan kommer därefter sannolikt att börja strömma mot granndalen på flera håll.

Det är dock inte troligt att lavan kommer att strömma särskilt långt från själva utbrottet. Den rör sig i en så låg hastighet att den kommer att kallna och börja stelna inte långt från Geldingadalir.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Dagens citat

"Jag och pappa har på allvar börjat fundera på att åka norrut till Árneshreppur och göra ett försök att lugna våra vänner i stenen. Kanske vill de helt enkelt att premiärvisningen äger rum i alvvärlden än i människovärlden? Jag är inte säker på att de skulle förlåta oss för stenkastet om vi skulle kasta halva alven på stenen. Det kan åtminstone inte skada att försöka."

Jón Bjarki Magnússon, regissör av dokumentärfilmen Hálfur álfur, i Morgunblaðið om att premiären gång på gång har skjutits upp på grund av coronarestriktioner - vilket han nu börjar sätta i samband med att filmen handlar om alver och där de trots avrådan kastar sten på en alvklippa i Trékyllisvík i Árneshreppur.

En av fyra har sett vulkanutbrottet i Geldingadalir

En av fyra islänningar har själv besökt vulkanutbrottet i Geldingadalir. Och många har också sett ljusskenet från utbrottet utan att ha gjort en resa till platsen. Dessutom tänker en majoritet ta sig till Geldingadalir för att beskåda förloppet om de inte redan har gjort det. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Det första vulkanutbrottet på Reykjanes på närmare 800 år har väckt ett enormt intresse. Sannolikt rör det sig om det mest dokumenterade utbrottet på Island genom tiderna. Eftersom det här utbrottet i Krýsuvíks vulkaniska system enbart producerar lava på en plats långt från bebyggelse är det tämligen harmlöst.

Hittills har 25 procent av islänningarna tagit sig till Geldingadalir för att beskåda utbrottet på plats. Ytterligare 3 procent har sett ljusskenet från utbrottet när de färdats i närheten av Geldingadalir. Och 19 procent har upplevt ljusskenet - som i klart väder är synligt exempelvis i huvudstadsregionen under nätterna.

Betydligt fler har planer på att besöka Geldingadalir. Hela 51 procent svarar att de redan har beskådat utbrottet eller tänker göra det. Något färre - 36 procent - planerar inte att se utbrottet på plats. Resterande 12 procent är varken positivt eller negativt inställda till ett besök.

Hela 93 procent av islänningarna har sökt information om utbrottet. Bara 7 procent har inte letat efter några upplysningar.

De allra flesta har skaffat sig information genom mediernas rapportering på nätet. Den näst vanligaste informationskällan är tv. Även myndigheten Veðurstofa Íslands webbplats, radio och sociala medier är vanliga källor till information.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Dagens citat

"Jag fick till exempel en gasmask, en stor batong och hjälm men det fanns varken sköld eller väst för allt var i bruk. Jag gav mig ändå iväg och jag minns hur hjärtat började slå snabbare när jag hörde den ansvariga för insatsen säga: 'Vi ska använda tårgas för att skingra massan. Det här är på väg att bli helt utom kontroll.' Jag minns att jag tänkte för mig själv: 'Vad håller du på att ge dig in i. Tårgas har inte använts sedan vid demonstrationerna 1949, Nato-demonstrationerna. Vi ska använda gas mot våra medborgare. Kanske finns det människor där som jag känner."

Ragnar Jónsson, kriminalinspektör vid polisen, i Vísir om hur han i januari 2009 fick rycka ut till de demonstrationer som då ägde rum på Austurvöllur i Reykjavík i finanskraschens kölvatten.

Isländskt vulkanutbrott kan sluta i kratern där det började

Vulkanutbrottet i Geldingadalir ser sakta ut att vara på väg att koncentreras till de ursprungliga kratrarna. Magman har en lättare väg upp till ytan där i stället för i de nyare kratrarna som bildats på sluttningarna mellan Geldingadalir och Meradalir. Det är därför troligt att utbrottet börjar på samma plats som det slutade. Aktiviteten är dock alltjämt stabil.

I dag går vulkanutbrottet i Geldingadalir in på sin fjärde vecka. Aktiviteten förändras hela tiden med nya sprickor och omfördelning av magmaflödet - men mängden magma som når ytan är stabil. Den ligger fortfarande på omkring fem kubikmeter i sekunden.

Utbrottet pågick i går i åtta kratrar. När nya kratrar bildats på hög höjd mellan Geldingadalir och Meradalir har aktiviteten inledningsvis varit kraftig. Efter några dagar minskar den dock och flyttar sig i stället till de ursprungliga kratrarna.

Skälet är att magman har en lättare väg upp till ytan i Geldingadalir. Kratrarna på hög höjd kräver mer energi - och därför är det på sikt troligt att aktiviteten koncentreras till Geldingadalir. Mest sannolikt är att utbrottet pågår längst i den lägst belägna kratern i dalen.

Jordskalven i området fortsätter att vara glesa och svaga. Den seismiska aktiviteten är koncentrerad till området vid Keilir och Litli-Hrútur. Det är också där den underjordiska magmagångens norra ände finns. Inget tyder i dagsläget på att den skulle vara på väg att utvidga sig.

Nu håller delar av Geldingadalir på att fyllas av lava. Troligt är att den börjar flöda över sluttningarna i dalens sydöstra sida. Den kommer därefter förmodligen att strömma mot Nátthagi.

Nya sprickor och kratrar har bildats så gott som utan förvarning. Räddningstjänstens vetenskapliga råd anser enligt ett pressmeddelande att det inte går att förutsäga utvecklingen. Förändringarna i form av exempelvis landsänkning är på kort sikt så små att de knappast går att mäta med säkerhet.

I torsdags eftermiddag började lava rinna över en av de leder som besökare har använt för att komma till utbrottet vid Fagradalsfjall.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Foto: Björn Oddsson/Almannavarnir

Dagens citat

"Jag måste medge att hjärtat slog en volt när jag genom sms i fredags fick ett meddelande om vaccinering. ... Vid närmare efterforskning visade det sig att jag blev erbjuden som läkare. Detta fina erbjudande kommer jag inte att tacka ja till eftersom jag inte träffar patienter."

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík och utbildad läkare, skriver på Facebook att han inte vill ha förtur till vaccin mot coronaviruset eftersom han inte jobbar inom vården utan i stället inväntar tills turen kommer till hans prioriteringsgrupp.

Island lättar på coronarestriktioner - upp till 20 får samlas

Taket för tillåtna sammankomster höjs i dag från tio till tjugo personer. Samtidigt öppnas museer, badhus och träningslokaler. Kultur- och idrottsevenemang blir åter tillåtna - men samtliga omfattas alltjämt av begränsningar. Lättnaderna av coronarestriktionerna har beslutats av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir.

De senaste veckorna har Island haft en begränsad spridning av coronaviruset. Farhågorna om en omfattande fjärde våg blev inte verklighet - men det finns en spridning av viruset i samhället med ett mindre antal fall utanför karantän.

Nu är det 83 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 199 personer i karantän och 1 130 personer i inresekarantän. Två coronapatienter vårdas på Landspítali i Reykjavík.

Vid månadsskiftet skärptes reglerna för inresa ytterligare. Även barn började testas för coronaviruset vid gränsen samtidigt som tillsynen över personer i karantän utökades. Resenärer från högriskländer - vilket i dagsläget är hela världen utom Grönland - tvingades till statliga karantänboenden om de inte kunde ordna karantänen på annat sätt.

Personer som genomgått vaccinering eller kunnat visa upp intyg på att ha tillfrisknat från covid-19 var undantagna från kravet på karantän. De måste dock genomgå ett coronatest vid gränsen.

De hårdare åtgärderna för inresa är tillsammans med en minskande smittspridning i landet skälet till att restriktionerna lättas i dag. Beslutet har fattats av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir på uppdrag av statsepidemiologen Þórólfur Guðnason. De nya reglerna gäller enligt ett pressmeddelande preliminärt i tre veckor.

Antalet tillåtna deltagare på sammankomster höjs i dag från tio till tjugo personer. Men i vissa sammanhang får fler än så samlas.

Badhus samt träningslokaler får ta emot hälften av det totala antalet gäster som tillståndet tillåter. Skidområden får ta emot halva kapaciteten.

Träningar och tävlingar i idrott tillåts nu med upp till 100 sittande deltagare. Lika många deltagare kan besöka lokaler för scenkost - och upp till 50 får vara på scenen.

Kyrkor och livsåskådningssamfund får fortsätta med ett tak på 30 gäster. Gränsen för deltagare vid begravningar höjs dock till 100 personer.

Nöjesställen, pubar och spellokaler får ha öppet på samma villkor som restauranger som har alkoholtillstånd.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det är viktigt att påpeka att min utlandsresa var långt ifrån onödig. Det går att diskutera om den var absolut nödvändig. Det är så att min äldste bror bor i Spanien tillsammans med sin fru, som fick en allvarlig stroke för knappt ett år sedan. Tanken var att vi bröder och fruar skulle komma till honom för att underlätta för honom en kort tid. Också att ge honom möjligheten att tillbringa en stund med vår bror, som kämpar mot alzheimer, innan sinnet försvinner helt."

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook om varför han rest till Spanien trots att Island avråder från alla utlandsresor som inte är nödvändiga.

Fyra nya kratrar i vulkanutbrottet i Geldingadalir

En 100 meter lång spricka öppnade sig i marken i går morse. Fyra nya kratrar började pumpa upp lava från ett djup på 17 till 20 kilometer. Trots att vulkanutbrottet i Geldingadalir fortsätter att bilda nya sprickor och kratrar är lavaflödet alltjämt litet men stabilt. De senaste dagarna har flödet varit omkring 5 kubikmeter i sekunden.

Klockan 8.35 i går öppnade sig en ny spricka i Geldingadalir. Lava började strömma ur en ny krater - och vid 8.50 öppnade sig ännu en krater. Ytterligare två kratrar bildades inom loppet av några få minuter. De fyra kratrarna var alla förbundna genom en 100 meter lång spricka.

Forskare befann sig i området när den nya sprickan öppnade sig. När de samlade lava från den första kratern bildades nästa.

Trots att nya sprickor skapas längs den magmagång som sträcker sig från Nátthagi i söder till Keilir i norr är utbrottets intensitet stabil. De senaste dagarna har det sammanlagda lavaflödet enligt Jarðvísindastofnun legat på omkring fem kubikmeter i sekunden.

Mängden lava har tillfälligt ökat när nya kratrar bildats. Därefter har det sjunkit tillbaka till samma totala nivå som vid utbrottets början.

Samma mönster finns för produktionen av giftiga vulkangaser. Utsläppen av vätefluorid, svaveldioxid och koldioxid har ökat när nya sprickor öppnat sig. Därefter har de sjunkit tillbaka.

Utbrottet har nu producerat omkring 10,3 miljoner kubikmeter lava.

Lavatäcket i Geldingadalir och Meradalir brer inte längre ut sig särskilt mycket. I stället växer det främst på höjden. I Meradalir är det som mest ungefär femton meter högt. Ytan uppgår till 0,75 kvadratkilometer - vilket motsvarar en hundradel av det senaste utbrottet på Island när Bárðarbunga erupterade vid Holuhraun för drygt sex år sedan.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Dagens citat

"Utgången var naturligtvis en besvikelse eftersom jag siktade på att toppa listan. ... Jag tog en viss risk när jag bestämde mig för att delta i provvalet i den södra valkretsen. Få andra kandidater hade trätt fram och jag ansåg att det var riktigt att lägga min vikt i vågskålen."

Kolbeinn Óttarsson Proppé, alltingsledamot för Gröna vänstern, skriver på Facebook om att han bara slutade på fjärde plats i provvalet och därmed med all sannolikhet mister sin plats i alltinget i höst - läs mer här.

Tunga namn från Reykjavík floppar på södra Island

Både Róbert Marshall och Kolbeinn Óttarsson Proppé ville toppa Gröna vänsterns lista i den södra valkretsen. Men beslutet att inte kandidera i Reykjavík och i stället försöka i en annan valkrets floppade. Kolbeinn Óttarsson Proppé slutade fyra i provvalet och Róbert Marshall var inte bland de fem främsta. Flest röster fick Hólmfríður Árnadóttir.

I alltingsvalet hösten 2017 var geologen Ari Trausti Guðmundsson Gröna vänsterns toppkandidat i den södra valkretsen. Efter en rad populärvetenskapliga böcker och tv-serier var han en högprofilerad värvning. Han blev också invald i alltinget - men stödet räckte bara till ett mandat för partiet i valkretsen.

Gröna vänsterns stöd i opinionen har sjunkit sedan förra valet. I dagsläget ser det ut som att partiet riskerar att bara få ett mandat var i de två valkretsarna i Reykjavík - som traditionellt har varit ett av Gröna vänsterns starkaste fästen.

De två platserna är sannolikt öronmärkta åt partiledaren och statsministern Katrín Jakobsdóttir och hälsovårdsministern Svandís Svavarsdóttir. Katrín Jakobsdóttir har redan meddelat att hon vill toppa en av Gröna vänsterns listor i Reykjavík. Svandís Svavarsdóttir har fått en hel del kritik på sistone men den är knappast så hård att hennes ställning är hotad.

Kolbeinn Óttarsson Proppé var tvåa på listan i södra Reykjavík 2017 och tog då en plats i alltinget. Nu valde han i stället att sikta på översta platsen på listan i den södra valkretsen när det stod klart att Ari Trausti Guðmundsson inte ställde upp för omval.

Róbert Marshall är kommunikationsansvarig för regeringen. Han har tidigare representerat både Socialdemokraterna och Ljus framtid i alltinget. Nu ville även han toppa Gröna vänsterns lista i den södra valkretsen.

Men provvalet slutade med ett fiasko för bägge. I stället var det namn med betydligt starkare lokal förankring som fick flest röster av partimedlemmarna.

Hólmfríður Árnadóttir arbetar som rektor och är ordförande för partiets regionförening på Suðurnes. I provvalet fick hon enligt ett pressmeddelande 165 av totalt 456 röster i den första rundan. Hon blir alltså den som kommer att toppa Gröna vänsterns valsedel. Hon säger i Morgunblaðið att hon är överraskad men glad för stödet:

"Där fanns naturligtvis en alltingsledamot, en tidigare alltingsledamot och en ersättare i alltinget så detta kom i viss mån som en överraskning, men jag har bedrivit den här valkampanjen ärligt och har försökt göra mitt bästa."

I förra valet var Heiða Guðný Ásgeirsdóttir tvåa på listan. Hon är bonde och kommunpolitiker i Skaftárhreppur. Även i det här provvalet slutade hon tvåa. Trea blev Sigrún Birna Steinarsdóttir, som är student och ordförande för partiets ungdomsförbund.

Kolbeinn Óttarsson Proppé hamnade först på fjärde plats - vilket sett till opinionsläget innebär att han kommer att mista sin plats i alltinget. Femma blev yrkes- och studievägledaren Helga Tryggvadóttir.

Ytterligare tre personer kandiderade i provvalet: Róbert Marshall, Almar Sigurðsson och Anna Jóna Gunnarsdóttir. Gröna vänstern redovisar inte rösterna för de kandidater som inte hamnade bland de fem främsta. Men Róbert Marshall slutade alltså bland de tre sista.

Róbert Marshall skriver på Facebook att resultatet är en besvikelse och att han hade hoppats på en helt annan utgång. Han gratulerar Hólmfríður Árnadóttir till segern och är glad åt att kampanjen handlade om sakfrågor i stället för personstrider.

Här kan du läsa mer om Gröna vänstern i den södra valkretsen.

Dagens citat

"Jag arbetar inte med patienter så jag väntar. ... Jag har uppmanat sjukvårdspersonal utanför institutionerna som inte arbetar med patienter att vänta tills det är deras tur och jag följer mina egna rekommendationer. Jag väntar bara tills det blir dags för mig enligt min ålder och det är inte helt klart när det blir."

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason i Vísir om att han avböjde den vaccinering mot coronaviruset som erbjudits alla sjukvårdsanställda eftersom han inte arbetar inom vården.

DV läggs ned - ny bottenläsning för isländska dagstidningar

Den tryckta utgåvan av DV försvinner - och kommer kanske aldrig tillbaka. Trots en ny chefredaktör och ny redaktionell profil har upplagan fortsatt rasa. I februari i år var det knappt 4 procent som läste DV. Men det är inte bara DV som tappar läsare. Även dagstidningarna Morgunblaðið och Fréttablaðið rasar till nya bottenrekord.

Den utgåva av DV som utkom den 1 april kan ha blivit den sista. Nu meddelar ägarbolaget Torg att utgivningen av den tryckta tidningen upphör - åtminstone tillfälligt. Skälet är enligt ett pressmeddelande att annonsintäkterna har sjunkit under coronapandemin.

DV köptes under 2020 av Torg som även äger bland annat Fréttablaðið. Samtidigt rekryterades Þorbjörg Marinósdóttir som ny chefredaktör. Hon införde en ny redaktionell profil. Tidningen började skriva mer om livsstil och satsade mindre på nyhetsrapportering.

Skiftet kom när DV sedan länge haft en ständigt sjunkande läsarkrets. Þorbjörg Marinósdóttir lyckades inte vända utvecklingen. Nyligen meddelade hon att hon lämnar uppdraget för att öppna Granólabarinn i Reykjavík tillsammans med sin familj. Hon arbetar dock alltjämt åt Torg.

Beskedet om den skrotade papperstidningen kom två veckor senare. Men webbupplagan blir kvar. DV kommer också fortsätta att publicera en stor fredagsintervju - och den kommer dessutom att finnas tillgänglig som pdf för den som vill läsa den i samma form som i den tryckta tidningen. Kriminalreportagen kommer enligt DV hädanefter att släppas som podd.

Den sista fredagsintervjun var med Hildur Sverrisdóttir, som bland annat har representerat Självständighetspartiet i alltinget och i kommunfullmäktige i Reykjavík. Hon skämtade efteråt på Twitter om att det inte hade varit hennes avsikt att "slakta" DV.

I februari i år var det bara 3,9 procent som läste DV. Det är tidningens sämsta siffra någonsin i Gallups mätningar.

Nedläggningen innebär att bara tre rikstäckande tidningar finns kvar som utkommer minst en gång i veckan: den prenumererade Morgunblaðið som utkommer sex dagar i veckan, den gratisutdelade Fréttablaðið som utkommer fem dagar i veckan och näringslivstidningen Viðskiptablaðið som utkommer en gång i veckan.

Fréttablaðið fortsätter att med god marginal vara Islands största tidning. Men räckvidden sjunker stadigt. I februari var det 32,6 procent av islänningarna som läste Fréttablaðið - vilket är tidningens sämsta siffra genom tiderna.

Även Morgunblaðið föll till ett nytt bottenrekord. Räckvidden i februari var rekordlåga 20,1 procent.

Viðskiptablaðið lästes av 5,1 procent av islänningarna. Lägre har räckvidden bara varit förra sommaren då den tre månader i följd låg under nuvarande nivåer.

Det finns inget som tyder på att den minskande läsningen av tryckta tidningar är en trend som skulle kunna brytas. Intresset är nämligen betydligt svagare bland islänningar i åldern 18 till 49 år. Där är det 23 procent som läser Fréttablaðið, 9,9 procent som läser Morgunblaðið, 3,8 procent som läser Viðskiptablaðið och 2 procent som läser DV.

Här kan du läsa mer om mediemarknaden på Island.

Dagens citat

"Vi får inte glömma att det är naturen som vi följer och att den är oberäknelig och oförutsägbar. Trots att vi har satt en bild av det här nu så är förändringarna snabba och de kommer tveklöst att fortsätta överraska oss. Därför har det enormt stor betydelse att alla som tänker se detta vulkanutbrott med egna ögon att ta det mycket försiktigt."

Víðir Reynisson, chef för räddningstjänsten, i Morgunblaðið om den fjärde sprickan i vulkanutbrottet i Geldingadalir som öppnade sig klockan 3.13 under natten mot lördagen - läs mer här.

Judiskt samfund får officiell status - vill bygga synagoga

Ett judiskt trossamfund har nu registrerats av isländska myndigheter. Det är första gången i landets historia som det finns ett organiserat judiskt samfund. Ansökan skickades in för ett drygt år sedan. Ett fyrtiotal personer har anslutit sig till samfundet. Målet är nu att få en tomt av kommunen och att bygga en synagoga i Reykjavík.

Rabbinen Avi Feldman flyttade med sin familj till Island 2018. Målet var att grunda det första judiska trossamfundet i landet. I februari 2020 ansökte han formellt om att få samfundet registrerat. Ansökan hade undertecknats av 25 personer.

Nu har ansökan fått klartecken från myndigheterna. Samfundet har i dag ett fyrtiotal medlemmar. Statusen som ett registrerat trossamfund gör att medlemmar kan meddela sin tillhörighet till myndigheterna. En sådan registrering gör i sin tur att medlemmarnas kyrkoskatt slussas vidare till samfundet.

Avi Feldman säger i Fréttablað­ið­ att han är glad över att själva registreringen nu är klar. Han hoppas att fler nu ska söka sig till samfundet:

"Det står alla fritt att delta i verksamheten och vi pressar inte människor att registrera sig. Jag tror att medlemmarna kommer att öka under de kommande åren."

Ett långsiktigt mål är att bygga en synagoga i Reykjavík. Det första steget i en sådan process är att få en tomt av kommunen. Lagen säger att kommuner är skyldiga att kostnadsfritt ordna tomter åt kyrkor. Det har tolkats som att även andra samfund än statskyrkan har samma rätt. I annat fall skulle det kunna röra sig om diskriminering.

Reykjavíks kommun vill riva upp den här lagen. Den styrande majoriteten i fullmäktige anser att den är föråldrad.

Avi Feldman säger i Fréttablað­ið­ att synagogan i sig inte är nödvändig för verksamheten. I väntan på ett sådant bygge kommer andra lokaler att fungera som synagoga:

"Vi siktar på att bygga en synagoga i framtiden och registreringen påskyndar den processen."

Här kan du läsa mer om det första judiska trossamfundet på Island.

Dagens citat

"Boven i dramat syns i bakgrunden."

Morgunblaðið skriver om att en av de webbkameror som tidningen använde för att direktsända vulkanutbrottet i Geldingadalir slutade att fungera när lavan bröt elkabeln och kameran hamnade under lava.

Ny spricka öppnade sig i vulkanutbrottet på Island i natt

Vid tretiden i natt öppnades ännu en spricka i vulkanutbrottet vid Geldingadalir. Den nya sprickan ligger mellan de sprickor som öppnat sig den senaste veckan. Magman i området befinner sig mycket nära ytan och Veðurstofa Íslands varnar därför att fler sprickor kan uppkomma utan förvarning. Lavan från den nya sprickan flöt direkt ihop med strömmarna från de tidigare sprickorna.

Vid midnatt noterade Veðurstofa Íslands oregelbundna rörelser i jordskorpan strax nordost om Geldingadalir. Vid tretiden öppnade sig en ny spricka i marken. Lavan som strömmade fram ur den nya sprickan förenade sig snart med lavaflödena från de sprickor som bildats i samma område de senaste dagarna.

Så sent som i går kväll varnade Veðurstofa Íslands för att nya sprickor kunde uppkomma utan förvarning. I ett två kilometer långt område vid Geldingadalir befinner sig magman mycket nära ytan. Den kan därför tränga upp utan att utvecklingen föregås av några varningstecken. Området har nu klassats som en riskzon.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i över tre veckor. Hittills finns det inga tecken på att det skulle närma sig sitt slut. Tvärtom har mängden vulkaniskt material ökat i takt med att nya sprickor öppnat sig.

I torsdags uppskattade Jarðvísindastofnun den totala mängden lava till nio miljoner kubikmeter. Lavaflödet var då omkring åtta kubikmeter i sekunden. Då hade produktionen av lava minskat i själva Geldingadalir - där utbrottet började den 19 mars - och dominerades av den nordligaste kratern som bildades under påskhelgen.

Jordskalven i regionen fortsätter att bli svagare och glesare. Fredagens största skalv hade en magnitud på 1,8 och hade sitt epicentrum vid Keilir.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Foto: Björn Oddsson/Almannavarnir