Starkt stöd för Katrín Jakobsdóttir som fortsatt statsminister

Nästan hälften av islänningarna vill att Katrín Jakobsdóttir fortsätter som statsminister efter höstens val. Hela 46,1 procent anser att hon bör leda även nästa regering. Stödet för Gröna vänsterns ledare har ökat med hela 15,8 procentenheter de fem senaste månaderna. Det visar en mätning utförd av Maskína på uppdrag av Vísir.

Gröna vänstern har kämpat mot svaga opinionssiffror ända sedan beslutet att bilda koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet efter valet hösten 2017. Däremot fortsätter stödet för partiledaren Katrín Jakobsdóttir att vara starkt. Hon är den som har det i särklass starkaste stödet som nästa statsminister.

Hela 46,1 procent uppger alltså att de vill att Katrín Jakobsdóttir ska fortsätta som statsminister efter valet. Stödet har ökat kraftigt under de fem senaste månaderna. När Maskína ställde samma fråga i december förra året var det 30,3 procent som ville se henne som statsminister efter höstens val.

Mest anmärkningsvärt är kanske att bara 12,2 procent förespråkar Bjarni Benediktsson som statsminister - en minskning med 4,3 procentenheter. Bara hälften av Självständighetspartiets väljare vill se den egna partiledaren som nästa regeringschef.

Socialdemokraterna vill gärna bilda regering med Gröna vänstern. Kanske är det detta ställningstagande som påverkar stödet för partiledaren Logi Már Einarsson. Endast 5,4 procent tycker att han ska bli statsminister - en nedgång med 5,7 procentenheter.

I opinionen är Socialdemokraterna ofta näst största parti. Men Logi Már Einarsson är bara den sjunde populäraste statsministerkandidaten.

Renässans ledare Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir bör enligt 8,5 procent av väljarna bli nästa statsminister. Stödet för henne har krympt med 1,6 procentenheter.

Piratpartiets Þórhildur Sunna Ævarsdóttir är favoriten hos 6,5 procent av väljarna - en tillbakagång med 1,5 procentenheter. Lika många förespråkar Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannson som nästa statsminister. Stödet för honom minskar med 0,1 procentenhet.

Endast 6 procent nämner Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som favorit till att leda nästa regering. Jämfört med den mätning som gjordes i december 2020 har stödet backat med 0,4 procentenheter.

Folkets parti har hela mandatperioden balanserat på femprocentsspärren till alltinget - och oftare hamnat strax under än ovanför spärren i opinionen. Partiledaren Inga Sæland är dock den enda - utöver Katrín Jakobsdóttir - som går framåt som statsministerkandidat.

Men hon är alltjämt minst populär. Bara 3,3 procent vill se henne som nästa regeringschef. Och ökningen är minsta möjliga, nämligen 0,1 procentenhet.

Dagens citat

"Nu är det så att vart och ett parti väljer sina ministrar och så är det bara. Men som jag säger så har jag inte sett något i hans arbete som ger mig anledning att misstro honom."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, säger i Vísir att hon alltjämt har förtroende för jordbruks- och fiskeminister Kristján Þór Júlíus­son som åter har dragits in i skandalerna kring fiskejätten Samherji - läs mer här.

Isländsk kvinna får ny chans att heta Kona

Kona betyder 'kvinna'. Men hittills har alla försök att ta Kona som mellannamn stoppats av Mannanafnanefnd, den nämnd som godkänner eller underkänner för- och mellannamn som inte redan har klartecken. Nu får Elín Eddudóttir en ny chans att ta namnet Kona. Nämndens beslut att underkänna ansökan stod i strid med isländsk lag.

För två år sedan fick Elín Eddudóttir beskedet att Mannanafnanefnd inte beviljade hennes ansökan om att få ta mellannamnet Kona, 'kvinna'. Kona finns i dag inte på mannanafnaskrá, förteckningen över tillåtna för- och mellannamn. Den som vill ta ett namn som inte är godkänt sedan tidigare behöver få klartecken från nämnden.

Mannanafnanefnd listade en rad skäl till beslutet. Nämnden ansåg inte att Kona var förenligt med det isländska språksystemet eftersom det var olämpligt med namn som i allmänspråket betecknade en person av ett visst kön och en viss ålder. Det fanns heller ingen hävd för Kona som namn.

Avslaget var inte helt oväntat. Elín Eddudóttir hade inspirerats av andra kvinnor som tidigare ansökt om att få ta Kona som förnamn. Även de hade fått nej av nämnden.

Elín Eddudóttir ansåg att beslutet var lagvidrigt och vände sig därför till tillsynsmyndigheten Umboðsmaður Alþingis. Och där får hon rätt. Nämnden gick enligt beslutet utanför sina befogenheter i beslutet. Dessutom tog inte nämnden hänsyn till att rätten till sitt namn är inskrivet i grundlagen. Därför krävs det att beslut i namnfrågor alltid har ett tydligt stöd i andra lagar.

I det här fallet ansåg Umboðsmaður Alþingis inte att det fanns ett sådant stöd i lagen. I nämndens beslut var det inte tydligt exakt på vilka grunder som ansökan inte beviljats.

Att Elín Eddudóttir får rätt betyder inte att hon får klartecken för namnbytet. Men nämnden blir skyldig att behandla en ny ansökan från henne. Den kan fortfarande säga nej av samma skäl - men då måste de preciseras och förankras i lagen eller dess förarbeten.

Här kan du läsa mer om Elín Eddudóttirs kamp för att få ta namnet Kona och här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Dagens citat

"Det finns inte mycket ledigt i juli och augusti och lite ledigt i juni men vi är otroligt spända inför att se hur sommaren kommer att bli."

Berglind Arnardóttir, chef för Hótel Búðir, i RÚV om bokningsläget inför sommaren."

Trettio döda i sviterna av covid-19 på Island

En person avled i sviterna av covid-19 den 22 maj. Det var det trettionde dödsoffret för coronapandemin på Island. Personen hade under en längre tid vårdats på Landspítali i Reykjavík. I veckan har fjorton nya fall av coronasmitta rapporterats på Island. Majoriteten av fallen har kopplingar till H&M:s butik vid Hafnartorg i Reykjavík.

Den 24 maj rapporterades ett fall av coronasmitta som kopplades till H&M:s butik vid Hafnartorg i centrala Reykjavík. Fram till i går hade ytterligare tretton fall upptäckts. Smittspårningen av de fem som upptäcktes i går är inte helt klar. Men de övriga fallen kan alla kopplas till smittan i butiken.

Samtliga fjorton har smittats av den brittiska mutationen av coronaviruset. Myndigheterna räknar med att fler personer som har varit i kontakt med någon av de drabbade också kan ha smittats.

På Island är det nu 41 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 341 personer är i karantän och 1 427 i inresekarantän. På Landspítali i Reykjavík vårdas en coronapatient.

Den 22 maj avled en person i sviterna av covid-19. Personen hade då vårdats på Landspítali sedan början på maj. Det var det trettionde dödsoffret för covid-19 på Island.

I testningen vid gränsen har sex personer med pågående smitta upptäckts. Sedan 1 april har 0,02 procent av resenärerna till Island varit smittade av coronaviruset.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Man funderar över fortsättningen. Vi tror på att tiden verkar för det här projektet men när den rätta tiden är inne är en annan sak."

Runólfur Ágústsson, projektledare vid bolaget Fluglestin som vill bygga en snabbtågsförbindelse mellan Reykjavík och flygplatsen i Keflavík, i Morgunblaðið om att planerna just nu ligger på is - läs mer här.

Isländsk satanist kan få ta namnet Lúsífer

Namnet Lúsífer kan ha olika betydelser. Och det är inte givet att Lúsífer är nedsättande eller kan orsaka besvär för bäraren. Därför river Héraðsdómur Reykjavíkur upp beslutet att neka en vuxen man att ta Lúsífer som mellannamn. Mannen - som har varit satanist i tjugo år - har nu möjlighet att söka om namnet på nytt.

Hösten 2019 vände sig en isländsk man till Mannanafnanefnd med en ansökan om ett nytt mellannamn. Mannen - som sedan 2001 varit med i Church of Satan - ville ta namnet Lúsífer. Eftersom Lúsífer inte fanns på förteckningen över godkända för- och mellannamn behövde han nämndens godkännande.

Mannanafnanefnd avslog ansökan. Lúsífer var starkt negativt laddat eftersom namnet syftade på djävulen. Därför skulle det också kunna leda till men för bäraren.

Men mannen gav inte upp. Först gick han till alltingets ombudsman men möttes av beskedet att myndigheten enbart kunde konstatera att nämndens beslut var formellt korrekt. Däremot kunde myndigheten inte ta ställning i frågan om själva namnet.

Mannen stämde därför staten inför Héraðsdómur Reykjavíkur. Där krävde han att nämndens beslut skulle underkännas.

I rätten hävdade mannen att Lúsífer för honom inte hade någon negativ betydelse. Enligt hans satanistiska tro representerade namnet ett logiskt och upplyst förhållningssätt till livet.

Dessutom kritiserade han nämndens argument om att Lúsífer skulle kunna ställa till med besvär för bäraren. Han påpekade att ordet kan syfta på en rad olika fenomen. Lúsífer är till exempel även det isländska namnet för djuphavsmarulk.

Vidare ansåg han att det bland de godkända förnamnen redan fanns namn som kunde vara nedsättande. Han nämnde bland annat Adolf efter Adolf Hitler, Ívan efter Ivan den förskräcklige och Loki, den fornnordiska mytologins Loke.

Under rättegången argumenterade nämnden för att dessa namn inte var nedsättande på samma sätt. Lúsífer hade betydligt starkare associationer till ondska. I det här fallet var det visserligen en vuxen person som ansökte om namnet. Men om nämnden skulle ge klartecken skulle Lúsífer även bli tillåtet för barn.

Héraðsdómur Reykjavíkur går på mannens linje. Nämnden har inte kunnat bevisa hur Lúsífer uppfattas i dag. Den har heller inte tagit hänsyn till ordets olika betydelser. Därför går det inte att fastslå att Lúsífer är negativt laddat. Av det skälet underkänner rätten nämndens resonemang eftersom beslutet utgick från att namnet kunde leda till men för bäraren.

Isländska staten ska nu betala mannens rättegångskostnader på 900 000 isländska kronor. Beslutet innebär dock inte att han får klartecken för namnet Lúsífer. Men han kan lämna in en ny ansökan till nämnden. Och den kan inte säga nej av exakt samma skäl och med samma underlag.

Här kan du läsa mer om en ansökan om namnet Lucifer och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Även om transpersoners och homosexuellas kamp för rättigheter har kommit längre på Island än på många andra ställen och även om vi alla har sett det framför oss att det absolut var möjligt att en transperson skulle kunna få ett sådant ämbete så är det annorlunda att se det hända på riktigt. Det sänder ett visst budskap - både till oss själva att vi inte är ett land som gör skillnad på människor utifrån det här skälet - men inte minst till omvärlden."

Alexandra Briem, kommunpolitiker för Piratpartiet i Reykjavík, i ett pressmeddelande om att hon blir den första transkvinnan som innehar ämbetet som kommunstyrelsens ordförande i en isländsk kommun.

Foto: Reykjavíkurborg

Skandalpolitiker från Klaustur lämnar alltinget

Under utekvällen på Klaustur i Reykjavík hånade Gunnar Bragi Sveinsson kvinnor och minoritetsgrupper. Han diskuterade också sina privata sexfantasier om kvinnliga politiker. Men efter en kortare paus återvände han till alltinget som ledamot för Centerpartiet. Nu meddelar Gunnar Bragi Sveinsson i Morgunblaðið att han inte ställer upp för omval.

Hösten 2018 briserade en av de största politiska skandalerna i isländsk historia. Sex alltingsledamöter - fyra från Centerpartiet och två från Folkets parti - ägnade en helkväll på baren Klaustur i Reykjavík åt att håna kvinnor och olika minoritetsgrupper. Men vad de inte anade var att en visselblåsare spelade in samtalet och läckte det till medierna.

Flera av de grövsta uttalandena kom från Gunnar Bragi Sveinsson. Han valdes in i alltinget för Framstegspartiet 2009. Mellan 2013 och 2017 hade han olika ministerposter.

När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson röstades bort från posten som partiledare efter att ha avslöjats med att ha bolag i skatteparadis grundade han Centerpartiet. Även Gunnar Bragi Sveinsson bytte parti. Han hade då hamnat i onåd hos Framstegspartiets maktbas i Skagafjörður och hade annars knappast fått möjlighet att försvara sin plats i alltinget i valet 2017.

Under kvällen på Klaustur fällde Gunnar Bragi Sveinsson en rad nedsättande kommentarer. Han berättade också om sina sexfantasier om bland annat tidigare partikamraten Lilja Alfreðsdóttir.

Men han hävdade dessutom att han som en politisk väntjänst från Självständighetspartiet hade blivit lovad en ambassadörspost. När Gunnar Bragi Sveinsson lämnade politiken skulle han alltså vara garanterad ett nytt jobb som Islands företrädare i ett annat land.

När Gunnar Bragi Sveinsson först konfronterades med uppgifterna om samtalen på Klaustur förnekade han allt. Efter att han fått klart för sig att de fanns inspelade hävdade han att han inte mindes något eftersom han drabbats av en blackout. Så småningom tog han en kortare paus från alltinget. Han prickades senare för att ha brutit mot alltingets etiska regler.

Tidigare har Gunnar Bragi Sveinsson sagt att han planerat att ställa upp för omval. I 2017 års val toppade han Centerpartiets lista i den sydvästra valkretsen. Där har redan Una María Óskarsdóttir meddelat att hon nu vill ha översta platsen på listan.

Centerpartiet har i allmänhet fått kritik för att ha få kvinnliga företrädare. I dagsläget är bara en av nio ledamöter i alltinget kvinna. Dessutom betraktas Gunnar Bragi Sveinsson även internt på många håll som en politisk belastning. För många väljare kommer han alltid att vara synonym med skandalen på Klaustur och en nedlåtande syn på kvinnor och olika minoriteter.

För Gunnar Bragi Sveinsson fanns därmed en uppenbar risk att han skulle petas från första platsen. Visserligen är det valberedningen och inte medlemmarna som utser kandidaterna. Men Gunnar Bragi Sveinsson är i dag knappast någon röstmagnet.

Gunnar Bragi Sveinsson säger nu i Morgunblaðið att han bestämt sig för att inte ställa upp för omval. Han säger vidare att han är nöjd med sin tid i rikspolitiken. Men han hävdar också att det finns en förtroendespricka mellan alltinget och medborgarna som behöver åtgärdas.

I intervjun riktar Gunnar Bragi Sveinsson skarp kritik mot Framstegspartiets ledning. Indirekt pekar han ut socialminister Ásmundur Einar Daðason som han anser har utnyttjat historier från privatlivet för att vinna väljarnas sympatier. Men han hävdar alltjämt att splittringen var nödvändig:

"Det var svårt för många av oss att ta det här steget men jag ångrar det inte. Det var oundvikligt. Det var helt enkelt inte möjligt att sitta kvar med det ledarskap som fanns då och nu. Det kan väl vara så att vi kan arbeta ihop med dessa goda människor men vi kan inte vara tillsammans i ett parti. Och det finns naturligtvis smärta när det förekommer mygel och falskhet som det gjorde inom Framstegspartiet vid den här tiden."

Han säger att han inte har bestämt sig för vad han ska göra när han lämnar alltinget. Med tanke på debatten om vänskapskorruption i kölvattnet av skandalen på Klaustur lär dock Gunnar Bragi Sveinsson aldrig bli ambassadör.

Här kan du läsa mer om Klausturskandalen.

Dagens citat

"Vissa historier som jag hörde förra sommaren handlade om människor med lång turismutbildning från utlandet - till och med med erfarenhet från femstjärniga hotell utomlands och hade varit länge i branschen - men som fick, ska vi kalla det, väldigt negativa reaktioner från isländska kunder enbart för att de inte talade perfekt isländska."

Jóhannes Þór Skúlason, vd för turismföretagarnas branschorganisation Samtök fyrirtækja í ferðaþjónustu, i Vísir om hur vissa isländska kunder bemöter utländsk personal som inte talar flytande isländska.

Statsminister sågar skandalbolagets smygkampanj

Skandalrederiet Samherji försökte påverka både Självständighetspartiets provval och ordförandevalet i journalistfacket. Dessutom har ledningen med hjälp av en pr-konsult drivit en riktad kampanj mot journalister. Men de har använt en kapten som fungerat som ansiktet utåt för texterna. Nu kritiserar statsminister Katrín Jakobsdóttir fiskejättens metoder.

Efter avslöjandena om misstänkta mutbrott i Namibia och otillåten skatteplanering på Färöarna har fiskejätten Samherji gått till motangrepp i olika kanaler. Det isländska skandalrederiet har i synnerhet riktat kritiken mot public service-bolaget RÚV och reportern Helgi Seljan. Samherji överväger också att polisanmäla visselblåsaren Jóhannes Stefánsson för stöld.

Men motangreppet har visat sig vara en del i en kampanj där Samherji har använt sig av kaptenen Páll Steingrímsson. Han erbjöd sig själv att fungera som avsändare för både debattinlägg och kommentarer i sociala medier. Kjarninn och Stundin har de senaste dagarna kommit med en rad avslöjanden om hur ledningen agerat med Páll Steingrímsson som bulvan.

Kjarninn och Stundin har tagit del av en rad interna diskussioner i olika slutna grupper i sociala medier och i mejl. Samherji hävdar att det rör sig om data som stulits. Páll Steingrímsson ska enligt Morgunblaðið ha blivit bestulen på sin mobiltelefon när han låg på sjukhus. Därefter kom uppgifterna i mediernas händer.

Flera personer i ledande ställning ska ha planerat kampanjerna. De skrev också merparten av de texter och kommentarer som Páll Steingrímsson publicerade i eget namn. Han fick dessutom instruktioner om hur han skulle göra så att inga dokument skulle kunna spåras tillbaka till ledningen.

Medlemmarna i gruppen talade om sig själva som gerillakrigare. Samherjis vd Þorsteinn Már Baldvinsson hölls hela tiden informerad om deras agerande. Han tog också beslut om hur de skulle arbeta.

I gruppen ingick även en pr-konsult och jurist. Han erbjöd sig bland annat att ta fram uppgifter om personers fastigheter och fordon - vilket enbart är tillåtet för jurister som har behov av informationen i sin yrkesutövning.

Pr-konsulten har sökt efter upplysningar som skulle kunna användas mot kritiker. En av dem var författaren Hallgrímur Helgason. De undersökte bland annat om han använde den Tesla som ibland stod parkerad utanför bostaden. När den visade sig vara grannens avstod de från att försöka smutskasta honom som en som levde på konstnärslön och körde en lyxbil.

Hallgrímur Helgason säger till RÚV att han överväger att polisanmäla sökandet efter uppgifter om hans privata förhållanden.

Men det var inte bara Helgi Seljan och RÚV som Samherji försökte smutskasta. Inför publiceringen av ett grävande reportage om verksamheten på Färöarna vände sig gruppen till en annan journalist. Han fick enligt Kjarninn erbjudande om information om de två reportrar som gjort reportaget. Syftet var att misskreditera dem före sändningen.

Reportagen ledde till att Framherji - koncernens bolag på Färöarna - betalade ytterligare 350 miljoner isländska kronor i skatt. Bolaget hade då hävdat att sjömän var anställda på fartyg under annan flagg och därmed kunnat komma undan skatt.

På Island försökte Samherji enligt Kjarninn påverka valet av ordförande i journalistförbundet Blaðamannafélag Íslands. De ville inte se att RÚV:s Sigríður Dögg Auðunsdóttir skulle vinna omröstningen eftersom de trodde att hon skulle kunna använda förbundet för att bedriva kampanj mot Samherji. I stället skulle de försöka få medlemmar att rösta på motkandidaten Heimir Már Pétursson.

Samherji gav sig även in i Självständighetspartiets provval i den nordvästra valkretsen. Þorsteinn Már Baldvinsson ansåg enligt Kjarninn inte att Njáll Trausti Friðbertsson - som vill toppa listan - var lämplig för bolagets systen. Därför ville han hitta en annan toppkandidat.

De senaste valen har fiskeministern Kristján Þór Júlíusson stått överst på Självständighetspartiets valsedel i den nordöstra valkretsen. I årtionden ingick han i Samherjis ledning. Han är också personlig vän till Þorsteinn Már Baldvinsson. I de interna diskussionerna beskrivs Kristján Þór Júlíusson som bolagets vän och företrädare i regeringen.

Kristján Þór Júlíusson stod i centrum även i alltinget i går när flera oppositionspolitiker tog upp de senaste dagarnas avslöjanden. Han svarade att det skulle vara bekymmersamt om företag i allmänhet skulle försöka påverka opinionen. Men han poängterade samtidigt att han alltid hade haft goda relationer till Samherji:

"För individer är det naturligtvis fullkomligt tillåtet var och när de vill [att blanda sig i den politiska debatten inom partier och fackföreningar]. Men om företag på detta bestämda sätt bestämmer sig för att agera på det här sättet är det de flestas bedömning att det är något som inte är lämpligt."

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, anklagade honom för att vara jävig. Hon ansåg dessutom att det var talande att Kristján Þór Júlíusson inte förmådde sig ta avstånd från Samherjis metoder.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir var mer kritisk. Hon ansåg inte att Samherjis agerande hade någon plats i ett demokratiskt samhälle:

"Vi behöver förstå att när parter som leder ett så stort företag som vi talar om här så har de ett ansvar gentemot samhället. Och det här är inte att ta ansvar gentemot samhället. Så här gör människor helt enkelt inte."

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson kommenterade de nya uppgifterna i RÚV. Han sade att han inte gillade Samherjis metoder men ansåg samtidigt att bolaget och olika företrädare bara utnyttjade sin yttrandefrihet.

Här kan du läsa mer om skandalerna kring Samherji.

Dagens citat

"Det här har blivit ganska stabilt. Vi exporterar gurkor till Färöarna och Grönland varje vecka. Mängden skiftar lite men i snitt är det över två ton i veckan."

Guðni Hólmar Kristinsson, chef för Sölufélag garðyrkjumannas produktavdelning, i Morgunblaðið om isländska odlares export av grönsaker till andra länder.

Lavan är nu bara drygt två kilometer från att nå riksvägen

Mellan lavaflödet i Nátthagi och riksvägen Suðurstrandarvegur är avståndet nu bara 2,5 kilometer. Myndigheterna undersöker olika metoder för att förhindra att lavan når fram till vägen. Men geofysikern Magnús Tumi Guðmundsson tror att det tar ett par månader för lavan att nå vägen. Andra tror att det kan gå betydligt snabbare.

Arbetet med att bygga skyddsvallar för lavan från vulkanutbrottet i Geldingadalir stoppades i helgen. Tidigt i lördags morse bröt lavan igenom en av vallarna i södra Meradalir. Ett dygn senare bröt den igenom den andra vallen.

Lavan strömmar nu in i dalen Nátthagi. Där finns viktig infrastruktur i form av ljusledare och kraftledningar. Dessutom ligger vägen öppen till Suðurstrandarvegur - den riksväg som går längs sydkusten. Om lavan skulle nå fram till vägen blir det troligen på en sträcka mellan Grindavík i väster och Krýsuvík i öster.

Än så länge flödar lavan långsamt söderut. Eftersom utbrottet inte är särskilt kraftigt strömmar den bara sakta genom Nátthagi. I dalen finns dock inga direkta hinder för lavan. Men dalen är grund och bred - och dessutom ganska platt.

Därför tenderar lavan att växa på höjden. På sina håll stannar den och formar höga pelare. Och när pelarna så småningom kollapsar får lavan en skjuts från höjden och strömmar snabbare söderut.

I veckan kommer myndigheterna besluta om åtgärder för att förhindra lavaflödet att nå fram till vägen. Förutom skyddsvallar kan det även bli aktuellt med fördämningar. Det säger polisen Rögnvaldur Ólafsson till RÚV.

Avståndet till Suðurstrandarvegur är omkring 2,5 kilometer. Vissa tror att lavan kan nå fram till vägen inom en vecka eller två. Andra experter tror att det snarare handlar om en månad eller två. Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att det till och med kan ta tre månader:

"Detta är ett rejält stort område och lavan kommer att bli mycket långsammare när den kommer ned på slätten."

Samtidigt tror han inte att det dröjer särskilt länge innan lavan har fyllt Geldingadalir och börjar flöda ut ur dalen. I Geldingadalir tjocknar lavatäcket med en halv till en meter om dagen.

Hjálmar Hallgrímsson, kommunstyrelsens ordförande i Grindavík, säger i RÚV att det än så länge finns tid att planera åtgärder som kan styra bort lavan från Suðurstrandarvegur. Men han anser också att det är viktigt att diskutera om det faktiskt går att skydda vägen om lavan skulle strömma genom Nátthagi mot kusten.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Det som överraskade mest var hur lite stabilitet det är i arbetsplaneringen och att det oftast är först på kvällen som man förstår hur nästa dag ser ut. Ibland tycker jag att det är skrämmande hur snabbt frågor går genom tinget. Här är så stora intressen på spel att jag tycker att tinget borde undersöka denna arbetsmetod. Ledamöter ska sedan dessutom på kvällarna och nätterna rösta i frågor som de inte har haft tid att sätta sig in i ordentligt. Jag har ibland känslan att arbetsmetoden är som när en kaka tas ut ur ugnen för tidigt så att den fortfarande är rå."

Þorbjörg Sigríður Gunnlaugsdóttir, alltingsledamot för Renässans, i DV om hur arbetet i alltinget fungerar.

Island börjar avveckla krav på coronatest för inresa

I mitten på juni börjar Island avveckla coronatesterna vid gränsen för inresande. Och redan vid månadsskiftet avskaffas tvånget för resenärer från högriskländer att tillbringa tiden i karantän i statliga boenden. I morgon lyfts dessutom en rad restriktioner i landet. Taket för deltagare vid sammankomster höjs från 50 till 150 personer.

Kravet på att resenärer testas vid gränsen och i vissa fall tvingas till fem dagars karantän förlängs till och med den 15 juni. Men därefter ska systemet med coronatester för inresande avvecklas. Exakt hur avvecklingen ska gå till är inte klart - men det är troligt att den kommer att ske stegvis.

Beslutet har fattats av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir på rekommendation från statsepidemiologen Þórólfur Guðnason. Bakgrunden är enligt ett pressmeddelande att allt färre testar positivt för coronaviruset vid inresa till Island.

Den 15 juni räknar myndigheterna med att 60 procent av den vuxna befolkningen har fått minst en dos av coronavaccin. Det är ett skäl till att regelverket - som annars skulle löpa ut vid månadsskiftet - förlängs med två veckor. Därefter ska omkring 75 procent av de islänningar som kommer att erbjudas vaccin vara vaccinerade.

Redan vid månadsskiftet avskaffas tvånget på resenärer från högriskländer att tillbringa de fem dagarna i karantän i statliga karantänboenden. De statliga boendena kommer att finnas kvar. De ska dock bara användas av personer som av något skäl inte kan eller vill tillbringa karantänen i ett eget boende.

Samtidigt beslutade regeringen i fredags att slopa införandet av ett färgkodsystem för inresande. Tanken var att resenärer från utlandet skulle klassas efter smittspridningen i hemlandet. Nu har dock vaccineringen i många europeiska länder kommit så långt att regeringen inte ser någon poäng med att införa ett sådant system i bara ett par veckor.

I morgon genomförs en rad lättnader av coronarestriktionerna i landet. Taket för antalet tillåtna deltagare vid sammankomster höjs enligt ett pressmeddelande från 50 till 150 personer. Kravet på att besökare vid evenemang ska registrera sig i förväg kvarstår dock för att vid behov underlätta smittspårning.

Tvåmetersregeln blir kvar men undantagen blir fler. På olika typer av evenemang, på matställen, i skolor och i badhus ska det vara en meters avstånd mellan gäster eller sällskap. Dessutom slopas kravet på andningsskydd i bland annat butiker och arbetsplatser.

Badhus, campingplatser och museer får nu börja släppa in så många gäster som de har tillstånd för. För träningslokaler sätts taket vid 75 procent av det antal som står inskrivet i tillståndet - men gästerna i samma utrymme får inte vara fler än 150 personer.

Restauranger och andra matställen får ha öppet en timme längre och får servera gäster fram till klockan 23. Alla gäster måste ha lämnat lokalen vid midnatt.

I fredags var det 48 smittade som var i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdades tre coronapatienter. Dessutom var 157 personer i karantän och 1 043 personer i inresekarantän.

Inga nya fall av coronasmitta i landet rapporterades under helgen. Det senaste fallet upptäcktes i onsdags. Under gårdagen rapporterades dock ett fall vid gränsen.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det här har rent ut sagt varit helt bedrövligt. Väldigt lite jobb och man förstår ofta inte vad människor lever på. Det är sannolikt så att människor har knaprat upp varenda reservfond som de har och levt på dem men detta har varit väldigt svårt för många. ... Jag kan tänka mig att det har varit ett tapp på 60 till 70 procent av jobb sett till helheten."

Taxichauffören Halldór Guðmundsson i Vísir om coronapandemins effekter för taxinäringen.

Lava strömmar över skyddsvall in i Nátthagi

Lava bröt sig i går morse igenom skyddsvallen mot Nátthagi. Några timmar senare strömmade den ned i dalen. Nu har lavan i praktiken en öppen passage mot riksvägen Suðurstrandarvegur. I Nátthagi finns också ljusledare och kraftledningar. Arbetet med att försöka bygga skyddsvallar som styr lavaflödet har nu stoppats.

Åtta meter höga skulle skyddsvallarna bli i Meradalir. Syftet var att förhindra eller försena lavan från vulkanutbrottet i Geldingadalir att nå fram till Nátthagi. I den grunda dalen Nátthagi finns ljusledare och kraftledningar. Och där finns inte mycket som kan hejda lavan från att strömma mot Suðurstrandarvegur.

Försöket att ändra lavans riktning var omdiskuterat. Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, sade i Morgunblaðið att det var rätt att pröva olika metoder - inte minst om det blir så att Reykjanes går in i en ny period av vulkanisk aktivitet. Skyddsvallar skulle kunna bli ett redskap för att förhindra att lava når bebyggelse.

Bogi Adolfsson, ordförande för räddningstjänsten i Grindavík, sade i Morgunblaðið att det inte var någon som trodde att skyddsvallar kunde stoppa lavan. Men de kunde bidra till att ge mer tid åt en eventuell evakuering.

Men vid sjutiden i går morse gav skyddsvallen i Meradalir vika. Lava började rinna mot Nátthagi. Några timmar senare nådde lavan fram till slänten ned i dalen där den föll mycket snabbt. Efter sluttningen hejdades dock flödet avsevärt.

Gunnar Schram vid polisen på Suðurnes säger i Morgunblaðið att det inte var oväntat att lavan skulle bryta igenom skyddsvallen. Myndigheterna beslutade i går att avbryta arbetet med att resa skyddsvallar. Tidigast i dag tas ett beslut om arbetet ska återupptas. Tidigare har myndigheterna diskuterat möjligheten att resa skyddsvallar längre in i Nátthagi.

 

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Jag var tolv år när jag blev ägare till den första bilen. Det var en Moskvitj från 1964. Jag fick den 1979 och sedan dess har jag samlat. Jag blev ägare till rätt några Moskvitjar men så växte floran så smått och blev mer varierad. Nu har jag närmare 600 bilar här på gården."

Þorbjörn Steingrímsson, som bor på Garðsstaðir i Ísafjarðardjúp i Västfjordarna, i Mannlíf om den stora samlingen bilar som finns på gården.

Renässans grundare nobbar sista platsen på valsedeln

Grundaren Benedikt Jóhannesson ville toppa en av Renässans listor i det kommande valet till alltinget. Han satsade på att leda partiet i en av de tre största valkretsarna. I stället erbjöds han en plats allra längst ned på valsedeln. Benedikt Jóhannesson nobbar erbjudandet - men säger samtidigt på Facebook att han inte har lämnat politiken.

Efter en regeringskris och en rad kritiserade insatser i debatter valde Benedikt Jóhannesson att avgå som partiledare för Renässans hösten 2017. Väljarstödet var då så svagt att partiet såg ut att vara på väg ut ur alltinget.

Benedikt Jóhannesson avgick efter både påtryckningar och intern kritik. Ny partiledare blev Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir. I valet i oktober 2017 fick Renässans fyra mandat - vilket då närmast sågs som en seger eftersom partiet så länge balanserat på femprocentsspärren.

Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir och Jón Steindór Valdimarsson representerar Renässans i den sydvästra valkretsen, Hanna Katrín Friðriks­son i södra Reykjavík och Þor­björg Sig­ríður Gunn­laugs­dótt­ir i norra Reykjavík. Samtliga fyra ställer upp för omval.

Inför valberedningarnas nomineringar meddelade grundaren Benedikt Jóhannesson att han ville toppa en av Renässans listor i någon av dessa tre storstadsvalkretsar. I praktiken utmanade han alltså de ledamöter som företräder Renässans i alltinget i dag.

Men valberedningarna erbjöd i stället Benedikt Jóhannesson platsen längst ned på en av listorna - en plats som av tradition fungerar som belöning till trotjänare som har gjort sitt och där det inte finns någon som helst möjlighet att väljas in i alltinget.

Benedikt Jóhannesson skriver på Facebook att ordföranden Þor­steinn Páls­son kontaktade honom i veckan. Han skriver att han tackade nej av "uppenbara skäl":

"Därmed står det klart att jag inte kommer att kandidera för Renässans den här gången, men jag fortsätter inom politiken och stödjer nu som då Renässans grundläggande politik eftersom jag tror att jag har skrivit merparten av den."

Här kan du läsa mer om partiledarbytet i Renässans.

Dagens citat

"Jag kommer alltid att vara en schackspelare som arbetar med journalistik."

Björn Þorfinnsson, journalist och en av Islands bästa schackspelare, i DV om att han nu tar över som chefredaktör för DV efter Þorbjörg Marinósdóttir - läs mer här.

Vulkanbonde tvingas betala för film om Eyjafjallajökull

Vulkanbonden Ólafur Eggertsson drog in 500 miljoner isländska kronor på utställningen om utbrottet i Eyjafjallajökull. Men upphovspersonen Sveinn M. Sveinsson fick ingen ersättning för visningarna av den film om utbrottet som lockade många besökare till utställningen. Nu döms Ólafur Eggertsson att betala drygt 20 miljoner till Sveinn M. Sveinsson.

Hösten 2017 meddelade Ólafur Eggertsson att han skulle stänga utställningen om vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull. Beskedet var överraskande. Gården Þorvaldseyri vid Eyjafjallajökulls fot hamnade i centrum för mediernas bevakning av utbrottet 2010. Året därpå öppnade han en utställning om utbrottet och konsekvenserna för gården.

Utställningen blev snabbt mycket populär. För många turister blev den ett givet stopp på resor längs den isländska sydkusten. Under de sju år som den var öppen drog Ólafur Eggertsson in 500 miljoner isländska kronor - och vinsten var hela 300 miljoner.

Han motiverade nedläggningen med att familjen ville koncentrera sig på gården och att filmen skildrade en besvärlig tid i familjens liv. Men senare visade det sig att det också fanns en juridisk tvist med i bilden.

Medan utbrottet rasade kontaktade Ólafur Eggertsson filmaren Sveinn M. Sveinsson. Han filmade, regisserade och producerade den 20 minuter långa film som var ett av huvudnumren i utställningen. Han fick ersättning för sitt arbete som frilansare.

De var överens om att Sveinn M. Sveinsson skulle få en del av intäkterna från dvd-försäljningen. Däremot fick han inget för den visning som ingick i utställningen. Tvisten ledde till att han stämde Ólafur Eggertsson vid Héraðsdómur Suðurlands.

I rätten hävdade Sveinn M. Sveinsson att han som upphovsperson hade rätt till en del av intäkterna. Han krävde Ólafur Eggertsson på 80 miljoner isländska kronor i ersättning. Ólafur Eggertsson ansåg däremot att Sveinn M. Sveinsson redan hade fått betalt för sitt arbete. Han hävdade att han själv i praktiken hade fungerat som regissör och att Sveinn M. Sveinsson därför inte skulle räknas som upphovsperson.

Men Héraðsdómur Suðurlands går på Sveinn M. Sveinssons linje. Det är enligt domstolen uppenbart att han är upphovsrättsinnehavare tillsammans med Ólafur Eggertsson och att han inte har frånsagt sig de rättigheterna. Därför har han också rätt till en del av intäkterna.

Domstolen uppskattar de totala intäkterna för filmen till 152 miljoner isländska kronor - varav 131,3 miljoner för visning på plats och 20,7 miljoner för dvd-försäljning. Sveinn M. Sveinssons andel blir 20,1 miljoner plus ränta. De anspråk som han gjorde på visningar före maj 2016 ansågs vara preskriberade.

Ólafur Eggertssons aktiebolag Eyrarbúið ska dessutom betala 5 miljoner kronor i rättegångskostnader till Sveinn M. Sveinssons bolag Plús film.

Här kan du läsa mer om filmtvisten och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Till exempel vore det möjligt att öka ledamöterna på det sättet att ta bort ministrarna i regeringen från grupperna av ledamöter i stället. Vi saknar i praktiken tio ledamöter till nämndarbetet. Människor sitter i regel i två nämnder och springer fram och tillbaka mellan nämnder för att lyckas delta i allt arbete."

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, säger i Morgunblaðið att alltinget borde ha fler ledamöter än dagens 63 för att alla ska hinna förbereda sig inför möten i nämnderna.

Inför parkeringsavgift till vulkanutbrottet i Geldingadalir

1 000 isländska kronor kostar det nu att parkera bilen för att vandra till vulkanutbrottet i Geldingadalir. Markägarna införde avgiften i går. De anser att parkeringsavgifter är nödvändiga för att finansiera de investeringar som behöver göras i området. Sedan utbrottet började för två månader sedan har över 100 000 personer besökt området.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i två månader. Under denna period har över 100 000 personer vandrat från parkeringsplatsen vid Suðurlandsvegur mot Geldingadalir. Det verkliga antalet besökare är sannolikt betydligt högre eftersom många - i synnerhet i utbrottets början - utgick från andra platser.

Lavaflödet fortsätter att vara litet men stabilt. Den senaste veckan producerade utbrottet 10,8 kubikmeter lava i sekunden - vilket enligt Jarðvísindastofnun var en liten nedgång jämfört med veckan innan. Den totala mängden lava är nu 38,8 miljoner kubikmeter. Det lavafält som har bildats under utbrottet mäter nu 2,06 kvadratkilometer.

Arbetet med att bygga åtta meter höga skyddsvallar pågår alltjämt. Vallarna ska förhindra att lavan når Nátthagi där det finns både ljusledare och kraftledningar samt en öppen passage mot Suðurstrandarvegur.

Det kan ta upp tio dagar att resa skyddsvallarna. För att bygga vallarna krävs omkring 28 000 kubikmeter sten, grus och lava.

En som är kritisk till försöket är Páll Einarsson, professor emeritus i geologi vid Háskóli Íslands. Han säger till Vísir att det inte går att stoppa lavaflödet genom skyddsvallar. Dessutom tror han att det är onödigt eftersom han anser att flödet inte är tillräckligt kraftfullt för att nå fram till vägar och annan infrastruktur:

"När utbrottet är litet och flödet litet då kommer inte lavaströmmarna särskilt långt."

Markägarna införde i går en parkeringsavgift på 1 000 isländska kronor för att ställa bilen där vandringsleden till Geldingadalir börjar. Avgiften gäller i ett dygn. Följande dygn blir något billigare. Avgiften betalas på plats eller genom appen Parka. Parkeringsplatsen kommer att övervakas elektroniskt.

Parkeringsavgiften är enligt markägarna nödvändig för att finansiera investeringar i området. De vill bland annat anlägga en ny parkeringsplats närmare Geldingadalir som kortar vandringen med tre kilometer.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Passagerarna blir fler för varje dag som går. ... Vi började igen med en tur om dagen för ett tag sedan och förhoppningsvis dröjer det inte länge innan vi kan lägga till ytterligare en."

Stefán Jón Sigurgeirsson, vd för Norðursigling i Húsavík, i Morgunblaðið om det ökande intresset för valskådningsturer i takt med att turisterna blir fler och sommaren närmar sig.

Skyddsvallar mot lava i Meradalir ska bli åtta meter höga

Skyddsvallarna i Meradalir ska bli åtta meter höga. De byggs nu ut för att kunna stå emot och styra om lavan så att den inte når Nátthagi där den kan förstöra infrastruktur och vägar. Regeringen lägger 20 miljoner isländska kronor på skyddsvallarna. Om utbrottet blir långvarigt är förhoppningen att så länge som möjligt få lavan att stanna i Geldingadalir.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i två månader. Hittills finns det inget som tyder på att det skulle vara på väg att upphöra. Lavaflödet fortsätter att vara litet men stabilt.

Det är inte särskilt troligt att utbrottet blir väldigt utdraget. Det skriver Sig­urður Steinþórs­son, professor emeritus i geologi vid Háskóli Íslands, på Vísindavefurinn. Inte heller tror han att det är sannolikt att utbrottet kommer att producera särskilt mycket lava.

Däremot tror han att utbrottet kan utgöra början på en period av återkommande vulkanisk aktivitet på Reykjanes. Den senaste perioden pågick från omkring år 800 till 1240. Liknande perioder inträffade för cirka 1 900 till 2 400 år sedan och för 3 000 till 3 500 år sedan.

Historiskt sett har alltså perioderna med återkommande utbrott varat i ungefär 500 år. Men han tror inte att det finns någon större risk för att ett utbrott i exempelvis Krýsuvíks vulkaniska system - som ligger förhållandevis nära huvudstadsregionen - skulle kunna drabba Reykjavík med omnejd.

Sig­urður Steinþórs­son tror dessutom att utbrotten på Reykjanes i allmänhet kommer att vara förhållandevis små. När stora utbrott rasat på halvön - som för drygt 10 000 år sedan vid istidens slut - har omständigheterna varit speciella.

Förra veckan började kommunen bygga skyddsvallar i södra delen av Meradalir - en granndal till Geldingadalir där de aktiva kratrarna finns. Från Meradalir finns en passage söderut till Nátthagi. Och därifrån är det inte långt till Suðurstrandarvegur. Om lavan når riksvägen blockerar den trafiken mellan Grindavík i väster och Krýsuvík i öster.

Men i Nátthagi finns också ljusledare. Ljusledarna ligger nedgrävda under marken och det är oklart hur de skulle påverkas av ett lavatäcke ovanpå. I samma område finns också elledningar.

För att skydda infrastrukturen restes först fyra meter höga skyddsvallar. Nu kommer de att höjas till åtta meter. Regeringen beslutade i går enligt ett pressmeddelande att lägga 20 miljoner isländska kronor på arbetet.

Tanken med vallarna är att de ska förhindra lavan från att tränga in i Nátthagi. De ska i stället styra lavan till Geldingadalir som ännu är i närheten av att vara fylld.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Turistsommaren 2020 räddades av restörstiga islänningar som var tvungna att resa på hemmaplan med pengarna som annars hade gått till cocktailar på Teneriffa. Och ett stort antal islänningar reste runt i Norðurland. Ägare av restauranger och övernattningsställen sade sig vara nöjda med resultatet utifrån situationen. Under ytan sjöd den situation som ingen vågade säga högt. Den sanningen som nu göder serviceanställdas rädsla. Det verkar nämligen vara så att en för stor andel av islänningarna glömmer all hyfs samtidigt som de ställer ner resväskan."

Egill Páll Egilsson skriver i Vikublaðið om hur många islänningar som semestrade på Island förra sommaren betedde sig illa mot servicepersonal.

Vill stoppa utländskt stöd till arbete som hotar demokratin

Island bör införa en lag som förbjuder utländska stater, institutioner och företag att ge bidrag till verksamhet som undergräver demokrati och mänskliga rättigheter. Det anser Centerpartiets nio ledamöter i alltinget. I förslaget siktar politikerna in sig på moskéer som byggs med ekonomiskt stöd från Saudiarabien.

På Island finns i dag tre muslimska samfund. Alla tre har moskéer - men inget av dem har haft ekonomiska resurser för att bygga en moské. I stället har de hyrt in sig i andra lokaler. Längst har Félag múslima á Íslandi kommit som av kommunen har fått en tomt på Sogamýri i Reykjavík. Samfundet har dock inte lyckats samla in tillräckligt med pengar för att kunna påbörja bygget.

Félag múslima á Íslandi erbjöds bidrag från Saudiarabien för att finansiera moskén. Erbjudandet var omstritt inom samfundet. Ledningen valde dock att tacka nej eftersom de befarade att Saudiarabien skulle ställa krav på verksamheten - bland annat genom att påverka valet av imam.

Hösten 2015 berättade Ólafur Ragnar Grímsson - som då var Islands president - att Saudiarabiens ambassadör hade talat om regimens planer på att finansiera en moské. Ólafur Ragnar Grímsson ansåg inte att bidraget hade varit olagligt. Sedan tidigare finns en lag som förbjuder finansiering av politisk verksamhet. Han trodde dock inte att den var tillämplig på religiös verksamhet.

Ólafur Ragnar Grímsson hävdade att ett ekonomiskt stöd hade varit olämpligt. Skälet var att det var den saudiska ambassaden som skulle agera i frågan. I praktiken ansåg han att det trots allt kunde tolkas som ett slags politisk verksamhet - om än inte i lagens mening.

Nu vill Centerpartiet att justitieministern ska lägga fram ett lagförslag som förbjuder utländska stater, institutioner och företag att ge bidrag till verksamheter som syftar till att inskränka det demokratiska systemet och mänskliga rättigheter. Partiets samtliga nio ledamöter har undertecknat förslaget.

Tanken är att förslaget ska baseras på motsvarande lagstiftning i Danmark. Det ska läggas fram i alltinget under hösten.

Centerpartiet anser att utrikesdepartementet ska samråda med myndigheterna Útlendingastofnun och Ríkisskattstjóri. De ska tillsammans utreda bidrag från donatorer som av något skäl klassas som tveksamma. Om det finns en risk att pengarna används för att undergräva demokrati och mänskliga rättigheter ska bidraget stoppas.

I förslaget nämner Centerpartiet enbart ekonomiskt stöd till moskéer och koranskolor som exempel på verksamhet som skulle kunna hota grundläggande demokratiska värden.

Dagens citat

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Daily Keilir (@dailykeilir)

"Det var som om moder natur själv hade sagt varsågod, börja fotografera igen, gör något fantastiskt, och jag bara: Okej. ... Så tänker jag gudskelov att jag började publicera det här formellt med datum på Instagram i februari. Annars är det bara som någon annan skröna. Fotografer hamnar inte i en sådan slump varje dag."

Fotografen Rebekka Guðleifsdóttir i Morgunblaðið om hur hon i februari startade Instagram-kontot Daily Keilir där hon började publicera dagliga bilder på berget Keilir tagna från hemmet i Hafnarfjörður - och som några dagar senare blev platsen för omfattande seismisk aktivitet som senare ledde fram till vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Tretton i provval för Självständighetspartiet i Reykjavík

Två ministrar siktar båda på att toppa Självständighetspartiets listor i Reykjavík i höstens alltingsval. Både utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son och justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir har redan inlett sina provvalskampanjer. Men konkurrensen om de översta platserna på valsedlarna är hård. Flera starka kandidater utmanar de ledamöter som har platser i alltinget i dag.

I valet hösten 2017 fick Självständighetspartiet totalt fem mandat i Reykjavík - varav tre i valkretsen norra Reykjavík och två i södra Reykjavík. I dagsläget ser det ut som att partiet kommer att få ungefär lika många platser i valet i september.

Samtliga fem ledamöter som valdes in då ställer upp för omval. Men de utmanas av flera tunga namn.

Utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son har länge haft ett mycket starkt stöd i Reykjavík. Han siktar åter på att toppa en av partiets listor i den isländska huvudstaden. Även justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir kandiderar till första platsen på valsedeln.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir har många anhängare bland yngre medlemmar. Under mandatperioden ersatte hon Sigríður Á. Andersen som justitieminister. Tiden som minister har stärkt hennes ställning internt. Hon har varit en av de flitigaste statsråden i regeringen när det gäller nya förslag. Dessutom har hon lyckats driva igenom flera hjärtefrågor.

Men att ha siktet inställt på första platsen kan vara riskabelt. Självständighetspartiet har inte hållit provval i Reykjavík sedan 2016. Då segrade Ólöf Nordal - som året därpå avled i cancer - före Guðlaug­ur Þór Þórðar­son. Inför valet 2017 ansåg partiet att tiden var för knapp för att hålla provval.

Sigríður Á. Andersen toppade en av listorna 2017. Hon tvingades bort från uppdraget som justitieminister efter att hennes utnämningar av domare till den nya domstolen Landsréttur underkänts. Men hon har alltjämt många anhängare. Hon har också profilerat sig som motståndare till hårda coronarestriktioner och förespråkare av en mer restriktiv migrationspolitik.

Kampen mellan Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir och Guðlaug­ur Þór Þórðar­son är oviss - även om han känns som favorit. Sigríður Á. Andersen kandiderar till andra platsen - vilket i praktiken innebär att hon vill ha översta platsen i den valkrets i Reykjavík som provvalsvinnaren nobbar.

Det gör även Brynjár Níelsson. I provvalet 2016 kom han före bland annat Sigríður Á. Andersen men valde att inte ta första platsen. Skälet var att partiet då fick en manlig och en kvinnlig toppkandidat i Reykjavík.

Både Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir och Guðlaug­ur Þór Þórðar­son tar en avsevärd risk. Det är inte osannolikt att den som förlorar kampen om första platsen även förlorar kampen om andra platsen mot Sigríður Á. Andersen eller Brynjar Níelsson. Och det vore en avsevärd prestigeförlust.

Även Birgir Ármannsson - som också sitter i alltinget i dag - vill ha andra platsen. På förhand känns han dock som en svagare kandidat.

De starkaste utmanarna kandiderar till tredje platsen i provvalet - vilket i praktiken alltså betyder att de skulle hamna på andra plats i norra eller södra Reykjavík. Där finns Diljá Mist Einarsdóttir som är assistent åt Guðlaug­ur Þór Þórðar­son, Hildur Sverrisdóttir som har suttit både i alltinget och kommunfullmäktige i Reykjavík samt Kjartan Magnússon, som även han representerat Självständighetspartiet i fullmäktige.

Övriga kandidater är pr-konsulten Friðjón R. Friðjóns­son, programmeraren Þórður Kristjánsson, ekonomen Birgir Örn Steingrímsson, Her­dís Anna Þor­valds­dótt­ir som är ersättare i alltinget och Ingibjörg H. Sverr­is­dótt­ir, som är ordförande för Fé­lag eldri borg­ara í Reykja­vík og nágrenni.

Bland utmanarna är det hittills Diljá Mist Einarsdóttir som har synts mest. Hon meddelade sin kandidatur genom annonser i både Morgunblaðið och Fréttablaðið.

Självständighetspartiets provval i Reykjavík äger rum 4 och 5 juni.

Dagens citat

"Grindavík är mycket närmare vulkanutbrottet än flygplatsen och det här tar sig inte längre än så. Vi är inte särskilt oroliga över detta. ... Våra maskiner - förutom att de inte flyger direkt över kratern - så flyger de på drygt 4 000 fot."

Jens Þórðar­son, chef för Icelandairs driftsektion, säger i Morgunblaðið att utvecklingen av vulkanutbrottet i Geldingadalir med höga lavafontäner och tefraklumpar som når Grindavík inte hotar flygtrafiken till och från Keflavík.

Foto: Maxar

Avvecklar skärpta coronarestriktioner efter gruppsmitta

Smittspridningen i Skagafjörður och Akrahreppur är nu under kontroll. Därför avvecklas de skärpta coronarestriktionerna i de två nordisländska kommunerna vid midnatt. Den senaste veckan har ett tjugotal personer testat positivt för viruset. Men de senaste fallen av coronasmitta har alla varit personer som redan varit i karantän.

I måndags höjdes taket för deltagare vid sammankomster från 20 till 50 personer. Men Skagafjörður och Akrahreppur omfattades inte av lättnaderna. Efter en gruppsmitta i regionen infördes dessutom en rad lokala restriktioner. Skolor, badhus, kommunkontor och många butiker höll stängt för att förhindra ytterligare smittspridning.

Den senaste veckan har ett tjugotal nya fall uppkommit i de två nordisländska kommunerna. Fyra personer testade positivt för coronaviruset i går - men alla var redan i karantän. Även tidigare i veckan har alla nya fall av coronasmitta gällt personer som varit i karantän.

I nuläget finns inga nya misstänkta fall av coronasmitta i regionen. Det pågår inte heller någon smittspårning. I samtliga kända fall anser myndigheterna att de har identifierat källan till smittan.

Myndigheterna i regionen Norðurland vestra skriver på Facebook att situationen nu är under kontroll. Därför har de inte begärt någon förlängning av de lokala restriktionerna. Därför kommer de att avvecklas vid midnatt.

Beslutet innebär att skolor, butiker, badhus, serviceinrättningar och andra institutioner från och med i morgon kan ha öppet enligt samma regelverk som gäller i övriga landet.

Här kan du läsa mer om gruppsmittan i Skagafjörður och Akrahreppur.

Dagens citat

"Ja, det är realistiskt. Det här har prövats på Västmannaöarna. Det var en del av lavaskyddet där. Även med gott resultat utomlands, som Etna i Italien och Hawaii och flera platser."

Ari Guðmundsson, byggnadsingenjör på Verkís, i RÚV om försöket att styra bort lavan från vulkanutbrottet i Geldingadalir från Nátthagi så att den inte ska hota vägar och annan infrastruktur - läs mer här.

Bygger skyddsvall för att styra lava bort från riksväg

Lava från vulkanutbrottet i Geldingadalir strömmar nu in i den sydligaste delen av Meradalir. Därifrån finns en öppen passage mot Nátthagi - och mot viktig infrastruktur som ljusledare och elledningar samt riksvägen Suðurstrandarvegur. I fredags började kommunen resa en skyddsvall för att styra lavaflödet i en annan riktning.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i åtta veckor. Hittills finns det inget som tyder på att det skulle vara på väg att upphöra. Tvärtom har lavaflödet ökat de senaste veckorna.

Lava strömmar nu in i sydligaste delen av Meradalir - som ligger granne med Geldingadalir. Lavan har nått fram till den sydligaste delen av Meradalir. Därifrån finns en öppen passage söderut mot Nátthagi - en dalgång som sannolikt går ganska fort att fylla.

Vid Nátthagi finns viktig infrastruktur som är viktig för hela regionen i form av ljusledare och elledningar. Från Nátthagi är det inte heller långt till Suðurstrandarvegur, den väg som förbinder Grindavík och Þorlákshöfn på den isländska sydkusten.

För att inte lavan ska hota infrastrukturen började kommunen under natten mot fredagen att bygga en skyddsvall i södra Meradalir. Med hjälp av grävmaskiner restes en fyra meter hög mur av lava och sten. Den ska styra lavaflödet från utbrottet i en annan riktning så att den inte når fram till Nátthagi och får en fri passage nedåt mot riksvägen.

Forskare har gjort bedömningen att lava skulle kunna nå Nátthagi under nästa vecka. Om lavan kan stängas in i Meradalir kommer det däremot att dröja länge innan den skulle kunna hota vägar och annan infrastruktur.

I ett första skede valde kommunen att göra vallen fyra meter hög. Arbetet med att täppa till de passager som kan innebära ett hot mot infrastrukturen pågår fortfarande. Om det blir nödvändigt kan vallarna göras åtta meter höga.

Arbetet följer en plan som tagits fram av räddningstjänsten i samarbete med polisen och kommunen Grindavík. Kommunen har i sin tur anlitat entreprenörer för att utföra arbetet.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Foto: Almannavarnir

Dagens citat

"Att vara på hotellet var som sagt som att bo på ett fint hotell förutom att du inte får lämna rummet utan att ha följe av Röda korsets personal. Jag kunde gå ut och gå två gånger en timme i taget under den här perioden och då var reglerna att inte gå i butiker eller något och att alltid ha minst två meters avstånd om man möter en människa. Man får inte röra något i hotellets allmänna utrymmen - inte hissknappen eller dörrknoppen eller något."

Sophie Mara, nederländare som har barn på Island, berättar i Stundin om upplevelsen av att bo på karantänhotell i Reykjavík.

Politiker hoppar av efter andra metoo-våg på Island

Kolbeinn Óttarsson Proppé hoppar av kandidaturen till Gröna vänsterns listor i Reykjavík i det kommande valet. En rad kvinnliga partimedlemmar har klagat på att han betett sig nedlåtande och kränkande. Frågan ska nu behandlas i Gröna vänsterns expertråd för den här typen av frågor. Men han tänker sitta kvar i alltinget fram till valet.

Svaga opinionssiffror gjorde att Kolbeinn Óttarsson Proppé var en av de politiker som såg sin plats i alltinget hotad om han skulle kandidera för Gröna vänstern i Reykjavík. I stället kandiderade han i provvalet i den södra valkretsen. Vågspelet blev ett fiasko. Kolbeinn Óttarsson Proppé slutade på fjärde plats.

I förra alltingsvalet hösten 2017 fick Gröna vänstern ett mandat i den södra valkretsen. Som nummer fyra på valsedeln hade Kolbeinn Óttarsson Proppé enbart teoretiska möjligheter att behålla sin plats.

Men Kolbeinn Óttarsson Proppé gav inte upp. I stället meddelade han att han tänkte ställa upp i provvalet i Reykjavík. Målet var att ta andra platsen på listan i norra eller södra Reykjavík - vilket ändå skulle ge honom ganska goda möjligheter att få sitta kvar.

Sannolikt var det första gången i isländsk politik som en kandidat som ratats i en valkrets bestämde sig att ställa upp för samma parti i ett provval i en annan valkrets.

Nu har Kolbeinn Óttarsson Proppé tänkt om. De senaste veckorna har Island skakats av en andra metoo-våg. Sociala medier har fyllts av inlägg från kvinnor som vittnar om övergrepp och kränkningar från män.

I den första metoo-vågens kölvatten bildade Gröna vänstern ett expertråd som skulle hantera den här typen av frågor inom partiet. Ledamöterna har nu fått det första fallet på sitt bord. Och det är Kolbeinn Óttarsson Proppé som enligt flera kvinnliga medlemmar ska ha uttryckt sig nedlåtande och kränkande.

Kolbeinn Óttarsson Proppé väljer nu att hoppa av kandidaturen i Reykjavík. Han skriver på Facebook att han först tänkte ställa upp i provvalet ändå trots att han fått kännedom om flera klagomål. Metoo-vågen ska ha fått honom att tänka om och besluta sig för att dra tillbaka sin kandidatur:

"Jag tror inte att jag både kan stå på min egen sida och de kvinnor som mår dåligt på grund av mig så länge som jag kandiderar för Gröna vänstern. Och Gröna vänstern - eller någon inom den - ska inte behöva svara för mitt beteende. ... Jag tycker att det är tråkigt hur jag har betett mig. Jag ber om ursäkt för det."

Han skriver vidare att han nu har sökt hjälp för att förändra sitt beteende. Han ska nu arbeta för att bli en bättre människa.

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, säger i Morgunblaðið att hon fick kännedom om klagomålen under april. Det ska inte röra sig om handlingar som skulle kunna vara brottsliga. Hon anser att händelsen visar att det fortfarande finns mycket kvar att göra i jämställdhetsarbetet:

"Vi har ägnat oss åt detta med full styrka. Det är dock sorgligt att se och uppleva hur långsamt det här utvecklar sig att förändra attityder och kultur."

Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir, gruppledare för Gröna vänstern i alltinget, säger till RÚV att hon anser att Kolbeinn Óttarsson Proppé har fattat rätt beslut. Klagomålen mot honom ska nu behandlas av det särskilda rådet.

Här kan du läsa mer om Kolbeinn Óttarsson Proppé.

Dagens citat

"Jag hoppas i mitt hjärta att någon har hittat det här någonstans och tyckt att det borde höra hemma här och att det inte var något illa ment med detta. ... Men eftersom jag ofta har fördömts för min isländska och jag en gång i tiden fick höra att jag inte skulle sitta i alltinget så upplever man det här annorlunda. När man upplever diskriminering - oavsett om det är efter nationalitet, sexuell läggning eller på grund av en funktionsnedsättning - så är man snabb med att tolka sådant som diskriminering."

Nichole Leigh Mosty, tidigare alltingsledamot för Ljus framtid som nyligen utsågs till chef för Fjölmenningarsetur Íslands och som talar isländska som andraspråk, i Fréttablaðið om att någon hade lämnat ett kuvert som innehöll en grundkurs i isländska på hennes skrivbord på kontoret i Ísafjörður - läs mer här.

Två av tio tror Boeing 737 Max är osäkrare än andra flyg

Knappt hälften av islänningarna anser att det är lika säkert eller säkrare att flyga med Boeing 737 Max än andra flygplan. Men två av tio gör bedömningen att andra flygplansmodeller är säkrare. Män är i betydligt större utsträckning än kvinnor övertygade om att Boeing 737 Max är ett säkert flygplan. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Den 8 mars lyfte en Boeing 737 Max från Keflavík mot Köpenhamn. Efter nästan två år på marken tog Icelandair då åter flygplansmodellen i bruk. Efter två olyckor hade modellen belagts med flygförbud. Icelandair hade inte heller någon direkt brådska eftersom passagerarflyget är ytterst begränsat på grund av coronapandemin.

Men planen är att Boeing 737 Max ska tillhöra stommen av Icelandairs flotta. Modellen är mer bränsleekonomisk än de flygplan av typen Boeing 757 som dominerar dagens flotta.

Alla är dock inte övertygade om att det är säkert att flyga med Boeing 737 Max. Visserligen är det 45 procent som anser att modellen är lika säker eller säkrare än andra flygplanstyper. Men 22 procent tror att Boeing 737 Max är mindre säker. Resterande 33 procent har ingen uppfattning i frågan.

Hela 54 procent av männen litar på att Boeing 737 Max är ett säkert flygplan. Bara 35 procent av kvinnorna har samma åsikt.

Islänningar som flyger ofta har större förtroende för modellen. Bland dem som gjorde minst fem flygresor om året före pandemin är det 58 procent som gör bedömningen att Boeing 737 Max är ett säkert flygplan. Bland dem som inte reste med flyg alls svarar 34 procent att modellen är säker.

Dagens citat

"Det är ett enormt arbete att hålla på med turism: att bädda sängar, hälla upp kaffe och ta hand om allt annat. Vi gjorde allt men sakta men säkert anställde vi personal. Vi planerade evenemang och konserter också så jag bytte hatt ofta - jag bytte en kostym mot en annan. Jag bytte ständigt roll utöver att uppfostra barnen och att vara överallt som Prins Póló."

Svavar Pétur Eysteinsson, känd som artisten Prins Póló, i Morgunblaðið om hur han och familjen började ägna sig åt turism, evenemang och livsmedelsproduktion på gården Karlsstaðir i Berufjörður.

Växande lavaflöde i vulkanutbrottet i Geldingadalir

Lavaflödet i Geldingadalir har ökat kraftigt den senaste veckan. Nu strömmar 12,9 kubikmeter lava i sekunden ur de aktiva kratrarna - vilket nästan är en fördubbling jämfört med förra veckans mätning. Den troliga förklaringen till det växande flödet är att den kanal som transporterar magman till ytan har utvidgats.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har snart pågått i åtta veckor. Räddningstjänstens vetenskapliga råd skriver i en lägesrapport att det i dagsläget är omöjligt att säga hur länge utbrottet kommer att pågå. Men det finns inga tecken på att det skulle vara på väg att upphöra.

Den senaste veckan har lavaflödet ur kratrarna - där det främst är en huvudkrater som är aktiv - ökat till i snitt 12,9 kubikmeter i sekunden. Det innebär att volymen nästan har fördubblats inom loppet av en vecka.

Magman som kommer upp ur kratrarna i form av lava härstammar från ett djup på 17 kilometer. Själva flödet har varit beroende av kanalen från jordens mantel upp till jordskorpan. Att lavaflödet nu växer beror sannolikt på att kanalen växer. Vetenskapliga rådet tror att kanalen har utvidgats och blivit bredare. Därmed kan också flödet öka.

Något som talar för den förklaringen är att det inte har skett några tryckförändringar eller annat som skulle kunna påverka flödet.

Historiskt sett rör det sig dock om ett litet utbrott med ett begränsat lavaflöde. Totalt sträcker sig nu lavafältet i Geldingadalir och granndalen Meradalir över 1,78 kvadratkilometer. Sammanlagt har utbrottet producerat 30,7 miljoner kubikmeter lava.

Dessutom producerar utbrottet stora mängder vulkangaser. Det handlar enligt Háskóli Íslands om cirka 10 000 ton koldioxid om dagen, runt 5 000 ton svaveldioxid och ungefär 10 ton fluorväte.

Forskare vid Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands delar nu in utbrottet i tre faser. Den första perioden varade i två veckor. Det kännetecknades av ett stabilt men långsamt minskande lavaflöde. Nästa fas höll på ungefär lika länge. Även här var lavaflödet ganska stabilt. Flera nya kratrar öppnade sig norr om de ursprungliga kratrarna i Geldingadalir.

Under den nuvarande fasen - som har pågått i tre veckor - har nästan all lava kommit ur en enda krater. Lavaflödet har ökat samtidigt som utbrottets karaktär har förändrats. Den ständiga lavaströmmen har ersatts av enorma lavafontäner som kommer med ungefär tio minuter mellan varandra.

Den senaste tiden har dessutom de fina basalttrådar som kallas Pelés hår och tefraklumpar blåst in över Grindavík, den stad som ligger närmast platsen för utbrottet.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Då började katastrofen med mycket buller. Marken skakade och gick upp och ner. Vattnet i lagunen virvlade upp i luften och vi höll på att ramla av bryggan. Då blev vi oerhört rädda. ... Det rasade mycket på fjällen på båda sidorna av fjorden. Det var storslaget att se dammolnet som virvlade upp ända från Ólafsfjarðarmúli i norr och in längs fjorden hela vägen in i Svarfaðardalur."

Heimir Brynjólfur Jóhannsson, som var fyra år 1934 när ett jordskalv med en magnitud på 6,3 skakade bland annat hemorten Grenivík, i Morgunblaðið om upplevelsen av skalvet.