Turkiet varnar Island för att erkänna folkmord på armenier

Om alltinget röstar för att erkänna folkmordet på armenier kommer relationerna mellan Turkiet och Island att försämras. Det skriver Mustafa Sentop, talman i det turkiska parlamentet, i ett brev till sin isländska kollega Steingrímur J. Sigfússon. I svaret skriver han att det inte är talmannens uppgift att ha synpunkter på ledamöters förslag.

Island ska erkänna Turkiets folkmord på armenier mellan 1915 och 1917. Genom ett sådant beslut ska Island också minnas offren för ett brott mot mänskligheten. Det är huvuddragen i ett förslag signerat Piratpartiets Andrés Ingi Jónsson och ytterligare tolv ledamöter. Liknande förslag har lagts vid sex tidigare tillfällen i alltinget.

Förslaget har undertecknats av företrädare för Piratpartiet, Gröna vänstern, Socialdemokraterna, Renässans och Centerpartiet.

I förslaget skriver de att det visserligen har gått lång tid sedan händelsen. Det är dock viktigt att det internationella samfundet tar ställning mot brott mot mänskligheten. Folkmordet riktades inte bara mot armenier utan var även ett brott mot världens befolkning som helhet.

Hittills har förslaget inte behandlats i en första runda. Ändå har Mustafa Sentop, talman i det turkiska parlamentet, vänt sig till sin isländska kollega Steingrímur J. Sigfússon. I ett brev uppmanar han honom att ta ställning mot förslaget. Enligt Mustafa Sentop är anklagelserna om folkmord grundlösa.

I brevet hävdar Mustafa Sentop att Armenien försöker utnyttja händelserna i politiska syften. Vidare anser han att det inte alls är klarlagt att det skulle röra sig om ett folkmord. Han hävdar dessutom att det inte är något parlaments sak att ta ställning i frågan eftersom den ligger utanför deras jurisdiktion.

Mustafa Sentop skriver att Steingrímur J. Sigfússon inte ska låta en historiskt kontroversiell fråga påverka relationerna mellan Turkiet och Island. I stället anser han att bägge länderna borde arbeta för ett mer konstruktivt och positivt samarbete.

Steingrímur J. Sigfússon skriver i sitt svar att han som talman inte tar ställning i frågor förrän han röstar i alltinget. Men det är inte hans uppgift att i det här stadiet försöka påverka hur ett förslag behandlas. Hans uppgift i det här skedet är enbart att säkra att de förslag som behandlas inte strider mot grundlagen.

Ledamöterna i alltinget är enbart bundna av grundlagen och sina egna övertygelser. Steingrímur J. Sigfússon skriver att det också är hans ansvar att värna ledamöternas yttrandefrihet och att detta i sin tur är grundläggande för den demokratiska parlamentarismen.