Växande motstånd mot isländskt EU-medlemskap

Motståndet mot ett isländskt EU-inträde fortsätter att vara kompakt. En opinionsmätning utförd av Maskína visar att 42 procent av väljarna säger nej till medlemskap. I en undersökning utförd av MMR är nej-sidans försprång ännu större. I bägge mätningarna är det dessutom allt färre som svarar att de vill gå med i unionen.

När Socialdemokraterna bildade regering med Gröna vänstern 2009 var ett av villkoren en ansökan om EU-medlemskap. Frågan hade dessförinnan aldrig blivit riktigt aktuell - men efter 2008 års finanskrasch var det allt fler som såg EU som en snabbare väg mot ekonomisk återhämtning och stabilitet.

Island ansökte om medlemskap sommaren 2009. Men motståndarna har i varje opinionsmätning sedan dess varit fler än anhängarna. Förhandlingarna om inträdesvillkor gick oväntat trögt. När det gällde fiske och jordbruk - två nyckelfrågor för ett eventuellt inträde - gjordes inga framsteg alls. Flera av Gröna vänsterns EU-kritiska ministrar gjorde vad de kunde för att förhala processen.

Förhandlingarna stoppades inför valet 2013. Beslutet var nödvändigt för att förhindra en regeringskris. Socialdemokraterna och Gröna vänstern ville regera vidare - men Gröna vänstern ansåg att det var omöjligt att gå till val på en plattform som i praktiken öppnade för ett EU-medlemskap.

Efter ett historiskt uselt valresultat för de två regeringspartierna bildade Självständighetspartiet och Framstegspartiet koalition. Ett av de första besluten var att svika löftet om en folkomröstning i EU-frågan. Regeringen valde att inte återkalla ansökan men såg däremot till så att Island inte längre hade status som kandidatland.

Sedan dess har frågan åter hamnat i periferin. Socialdemokraterna och Renässans är de två partier som i dag förespråkar ett isländskt EU-medlemskap. Men varken i alltinget eller bland väljarna är de i närheten av någon majoritet.

Inget av partierna har lyckats få upp frågan på dagordningen. Samtidigt försöker EU-kritiker utnyttja coronapandemin för att förstärka opinionen. Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har till exempel gång på gång beskyllt EU för att ha misslyckats med upphandlingen av vaccin mot coronaviruset.

Han fortsätter också att hävda att hans egen regering faktiskt skulle ha återkallat ansökan om EU-medlemskap - vilket inte är sant. När steget togs ansåg inte Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att den hade dragits tillbaka. Det började han påstå först när han förlorat regeringsmakten.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson försöker nu skriva om historien. I en interpellation vill han ha besked från utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson om EU har återkallat erkännandet av att Island har dragit tillbaka ansökan. Han vill dessutom veta hur regeringen i så fall har reagerat på ett sådant besked.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortsätter alltså att påstå att hans regering inte bara pausade förhandlingarna på obestämd framtid utan dessutom rev upp ansökan. Dessutom verkar han nu göra gällande att EU först skulle ha accepterat att ansökan dragits tillbaka för att därefter ha ändrat ståndpunkt. Inte heller detta är sant.

Drygt tolv år efter Islands ansökan är nej-sidan alltjämt betydligt starkare. I en mätning utförd av Maskína är det 42 procent som anser att Island inte ska gå med i unionen - en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående års mätning. Samtidigt har ja-sidan backat med 1 procentenhet till 30 procent. Resterande 29 procent är varken positiva eller negativa till medlemskap.

Just Centerpartiets väljare är mest negativa till ett EU-inträde. Hela 75,8 procent av partiets anhängare säger nej. Samma åsikt har 72,2 procent av Självständighetspartiets sympatisörer. Nästan lika starkt är motståndet inom Folkets parti och Framstegspartiet med 70,8 respektive 66,7 procent.

Mest positiva är Renässans anhängare där hela 76,9 procent säger ja till EU. Inom Socialdemokraterna är det 62,4 procent som förespråkar ett inträde i unionen. Bland Piratpartiets väljare är det 58,5 procent som vill gå med.

Splittringen är störst bland sympatisörer till Gröna vänstern och Islands socialistparti. Men ja-sidan är något starkare. Bland anhängare till Islands socialistparti är 41 procent för ett medlemskap. Inom Gröna vänstern är det 33,8 procent som säger ja.

I den senaste mätningen från MMR är gapet mellan ja- och nej-sidan större. Hela 47,9 procent är emot ett isländskt inträde i unionen. Samtidigt är det 27,2 procent som säger ja till medlemskap. Resterande 24,8 procent är varken positiva eller negativa.

Här kan du läsa mer om Island och EU.