Den 28 februari 2020 upptäcktes det första fallet av coronasmitta på Island. Det var en resenär som återvände från Tyrolen som hade smittats av coronaviruset. Därefter ökade smittspridningen snabbt - där majoriteten av de smittade var islänningar som hade vistats i norra Italien och Österrike.
Redan den 11 mars hade 100 fall registrerats. Och den 28 mars hade antalet stigit till 1 000.
I år var smittspridningen begränsad under ett halvår. Den 27 januari hade 6 000 fall rapporterats. Men i den fjärde vågen har det gått fort. Den 22 juli var antalet 7 000, den 31 juli 8 000, den 10 augusti 9 000 och i fredags passerade antalet 10 000.
I går rapporterades 54 nya fall - vilket var det lägsta antalet på en månad. Totalt har nu 10 115 fall av coronaviruset registrerats på Island.
Det är nu 1 019 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 2 015 personer i inresekarantän och 950 personer i karantän. På sjukhus i Reykjavík och Akureyri vårdas 22 coronapatienter. Sju av dem ligger på intensivvårdsavdelning.
I förra veckan lämnade statsepidemiologen Þórólfur Guðnason förslag på framtida restriktioner till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Hans bedömning var att vissa restriktioner skulle vara nödvändiga i åtminstone flera månader - och kanske i flera år. Han föreslog bland annat krav på munskydd, obligatorisk enmetersregel och stängning för uteställen senast klockan 23.
Förslagen har diskuterats i regeringen - men i synnerhet inom Självständighetspartiet är motståndet mot långvariga restriktioner utbrett. Inget tyder i dag på att Svandís Svavarsdóttir ens kommer att försöka få regeringen att gå med på samtliga förslag från Þórólfur Guðnason.
Både Svandís Svavarsdóttir och statsminister Katrín Jakobsdóttir sa efter fredagens regeringssammanträde att det inte var aktuellt att klubba Þórólfur Guðnasons alla förslag i ett paket. Bägge talade om behovet av en långsiktig plan som möjliggjorde ett så normalt liv som möjligt samtidigt som sjukvården inte överbelastades.
Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, ansåg bland annat att reglerna för karantän i dag i vissa fall var för långtgående. Han nämnde förskolor där samtliga barn och deras vårdnadshavare kunde sättas i karantän efter ett fall av smitta bland barnen eller personalen.
I stället för att besluta om långvariga restriktioner skrev han på Facebook att Island borde gå över till andra metoder. Utökat bruk av snabbtester beskrev han som ett alternativ till karantän som borde användas i större utsträckning.
Partikamraten och justitieministern Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir gjorde liknande uttalanden efter regeringssammanträdet. I synnerhet inom förskolan borde kraven på karantän lättas. Och hon ansåg att det inte kunde bli aktuellt att sätta ett tak på resor till och från utlandet anpassat efter sjukvårdens testkapacitet.
Katrín Jakobsdóttir berättade att ett förslag som diskuterades var en lättare karantän för vårdnadshavare till smittade barn. Om de var symtomfria och vaccinerade skulle de kunna röra sig i samhället och exempelvis besöka butiker samt gå till jobbet. Däremot skulle de undvika stora folksamlingar och vårdboenden där det finns personer i riskgrupper.
Sigurður Ingi Jóhannsson, ledare för Framstegspartiet samt kommun- och kommunikationsminister, talade om behovet av att underlätta ankomsten till flygplatsen i Keflavík för resenärer. Nu kan passagerare tvingas stå i täta köer i ett par timmar i väntan på att visa upp de dokument som krävs för att få passera gränsen.
Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.
