torsdag 30 september 2021

Jordskalv vid Keilir kan förebåda nytt vulkanutbrott

I tolv dagar har det inte funnits någon synlig aktivitet i kratern i Geldingadalir. Samtidigt har allt fler jordskalv inträffat nära Keilir. Utvecklingen kan vara ett tecken på att ett nytt vulkanutbrott är på väg i samma område. Det hittills kraftigaste skalvet hade en magnitud på 3,7 och inträffade under natten mot torsdagen.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir började den 19 mars i år. Det hade då föregåtts av ett drygt år av täta och grunda jordskalv. Skalven signalerade att magma var i rörelse i området. Majoriteten av skalen inträffade i närheten av berget Keilir norr om Grindavík.

Utbrottet har de senaste månaderna kännetecknats av oregelbunden aktivitet. De synliga lavaflödena i kratern har kommit i intervaller. Nu har det inte förekommit någon synlig aktivitet i kratern sedan den 18 september.

Det är för tidigt att säga om utbrottet i Geldingadalir skulle vara över. Men de senaste dagarna har i stället den seismiska aktiviteten ökat kraftigt vid Keilir.

Under tisdagen registrerades ett hundratal jordskalv i området. Och i går inträffade över 300 skalv vid Keilir.

Jordskalven skulle kunna vara ett tecken på nya magmarörelser. Än så länge verkar det dock inte som att magma är nära ytan. De flesta skalven sker på ett djup av fem till sju kilometer. Om skalven skulle förebåda ett utbrott är det troligt att det dröjer något innan magma når ytan.

Det hittills största skalvet hade en magnitud på 3,7 och skedde klockan 1.52 i natt. Det största skalvet under onsdagen uppmättes till 3,5. Det skalvet ägde rum 11.05. Dessa två skalv kändes av boende i Grindavík och Reykjavík med omnejd.

Den seismiska aktiviteten började i måndags. Skalven sker i norra änden av den underjordiska magmagång som bildades i anslutning till utbrottet i Geldingadalir. Även det är en indikation på att det skulle kunna finnas ett samband mellan de två händelserna.

Det kan alltså vara så att magman nu söker nya vägar uppåt mot ytan. Men det kan också vara så att jordskalven beror på kontinentalplattornas rörelser.

För invånarna i Grindavík kan mönstret förefalla bekant. Innan utbrottet i Geldingadalir började stördes nattsömnen i flera månaders tid av ständiga jordskalv. Skalven upphörde när utbrottet inleddes. En rad experter tror att den vulkaniska aktiviteten i regionen kommer att fortsätta - och kanske är de senaste dagarnas jordskalv en signal om detta.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Det här är ett mycket stort slag för hela samhället på Grímsey och det är uppenbart att många betydelsefulla kulturminnen har förstörts vilket är en oersättlig skada. Mina tankar är hos invånarna och alla dem som älskade denna viktiga kyrka. Regeringen kommer att tala med invånarna och jag är säker på att det kommer att finnas en stark vilja hos alla att stödja dem i kölvattnet."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook om den brand som totalförstörde kyrkan på Grímsey - läs mer här.

onsdag 29 september 2021

Minsta kommunen fäller isländsk jättekommun

Fem isländska kommuner skulle bli en enda jättekommun som täckte 16 procent av landets yta. Men i den minsta kommunen röstade enligt ett pressmeddelande en klar majoritet av invånarna nej till sammanslagningen. Därmed blir det inget av det planerade samgåendet. För att det skulle ha blivit verklighet krävdes en majoritet i samtliga fem kommuner.

I ett par år har fem glesbygdskommuner på södra Island undersökt möjligheterna för ett samgående. En union mellan Skaftárhreppur, Mýrdalshreppur, Rangárþing eystra, Rangárþing ytra och Ásahreppur skulle ha en yta på 15 659 kvadratkilometer och täcka 16 procent av Islands yta. Invånarantalet ligger i dag på 5 300 personer.

Målet med samgåendet var att förbättra den kommunala servicen. Allt fler mindre glesbygdskommuner har svårt att leva upp till de ökade krav som ställs genom olika typer av lagar. Många av dem är också beroende av det statliga utjämningssystemet för att få ekonomin att gå ihop.

Den nya storkommunen skulle alltså bli mycket vidsträckt. Mellan Laugaland - där kommunkontoret i Ásahreppur finns - och Kirkjubæjarklaustur - som är centralort i Skaftárhreppur - är avståndet 18 mil.

För att sammanslagningen skulle bli verklighet krävdes en majoritet i samtliga fem kommuner. Men i lördagens folkomröstning - som genomfördes parallellt med alltingsvalet - röstade en majoritet av invånarna i Ásahreppur nej. I övriga kommuner fick planerna stöd av en majoritet. Men i tre av kommunerna var det mycket jämnt.

I Ásahreppur - där det fanns 159 röstberättigade - valde hela 80 procent att säga nej. Bara 20 procent röstade ja till sammanslagningen.

I Rangárþing ytra röstade 51 procent ja. I både Rangárþing eystra och Mýrdalshreppur var stödet för en fusion 52 procent. I Skaftárhreppur var det hela 75 procent som sade ja till ett samgående.

I Ásahreppur var också valdeltagandet högst med 86 procent. I de övriga kommunerna låg det på 71 till 75 procent.

Mönstret är bekant från många liknande folkomröstningar. Oftast är det de minsta kommunerna som säger nej till sammanslagningar. Anledningen är att det i regel finns en utbredd oro över att kommunal service ska flyttas till större centralorter.

Men Ásahreppur skiljer sig också från många glesbygdskommuner. Kommunalskatten och fastighetsskatten är på den lägsta nivån i landet. Även andra kommunala avgifter ligger förhållandevis lågt. Skälet är att kommunen har betydande skatteintäkter från vattenkraftverk i Tungnaá och Þjórsá.

Det kan dock bli aktuellt med ett samgående mellan de fyra kommuner där en majoritet röstade ja.

Tidigare i år valde en majoritet av invånarna i två nordisländska - Skagaströnd och Skagabyggð kommuner att rösta nej till ett samgående med två grannkommuner. Men i de två kommuner där planerna fick majoritet - i Blönduósbær och Húnavatnshreppur - finns ett intresse för att diskutera en sammanslagning mellan just dessa två kommuner.

I en rådgivande folkomröstning i Húnavatnshreppur om att påbörja diskussioner sade 64,75 procent ja. Det var enligt ett pressmeddelande 33,48 procent som röstade nej och 1,76 procent som röstade blankt. Det var totalt 229 personer som röstade.

Målet är nu att hålla en folkomröstning i januari nästa år om ett samgående mellan de två kommunerna. Om en majoritet säger ja går de ihop i samband med kommunalvalen i maj 2022.

Här kan du läsa mer om den tidigare folkomröstningen.

Dagens citat

"Historien har gått förlorad men livet fortsätter. Reaktionerna är starka. Jag tycker att allt jag hör är att inget annat kan komma på fråga än att en kyrka reses på nytt på vår ö även om det inte finns mycket att säga nu och inget har beslutats eftersom det har gått så kort tid från branden."

Alfreð Garðarsson, ordförande för kyrkonämnden på Grímsey, i Morgunblaðið om den brand som totalförstörde kyrkan på ön - läs mer här.

tisdag 28 september 2021

Rösträkning bröt mot vallagen - krav på omval på Island

Efter rösträkningen låg valsedlarna framme i en låst sal på Hótel Borgarnes. När de senare räknades om förändrades resultatet tillräckligt mycket för att sätta igång en karusell av mandatbyten. Nu vill Piratpartiets toppkandidat Magnús Davíð Norðdahl göra om hela valet i den nordvästra valkretsen. Även i söder räknades resultatet om under gårdagen.

De tre regeringspartierna säkrade i lördagens val 37 av 63 mandat i alltinget. Resultatet innebär att koalitionen kan regera vidare. Ledarna för Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet hade i går de första samtalen om att bilda regering på nytt. Diskussionerna kommer att fortsätta under veckan.

Gårdagens möte i regeringskansliet mellan Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir, Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson varade i två timmar. De träffas på nytt i dag.

Men uppmärksamheten riktades i första hand mot rösträkningen i den nordvästra valkretsen. Valnämnden rapporterade in resultatet vid sjutiden på söndagsmorgonen. Därefter gick rösträknarna hem för att sova.

Under tiden förvarades valsedlarna öppet i en låst sal på Hótel Borgarnes där rösträkningen ägde rum. Vallagen säger att valsedlarna ska förseglas. Det rör sig alltså om ett uppenbart brott mot vallagen.

Avståndet mellan flera partier var så knappt att valnämnden bestämde sig för att räkna om rösterna på söndagseftermiddagen. Då ska bland annat Piratpartiets toppkandidat Magnús Davíð Norðdahl ha begärt att få vara med. Därför uppmanade han valnämnden att vänta med att påbörja omräkningen. Ändå valde nämnden att börja räkna rösterna på nytt.

Förändringarna var små. Nu var det 17 668 valsedlar som räknades mot 17 666 i den första räkningen. Antalet blanka röster ökade från 382 till 394 medan antalet ogiltiga steg från 24 till 35. Och det var tillräckligt för att föranleda en omfördelning av utjämningsmandaten. 

En av dem som försvann var Centerpartiets Karl Gauti Hjaltason. Han valde redan i går att anmäla förfarandet och att kräva en omräkning i hela landet. Magnús Davíð Norðdahl har anmält valet till den nämnd i alltinget som utfärdar valprotokoll - det bevis som säger att en person faktiskt valts in i alltinget. Kravet är att genomföra ett nytt val i den nordvästra valkretsen.

Magnús Davíð Norðdahl skriver på Twitter att resultatet i valkretsen inte längre har någon trovärdighet. 
Vidare skriver han på Twitter att det är ett rimligt och rättvist krav att göra om valet.

Ingi Tryggvason, valnämndens ordförande i den nordvästra valkretsen, säger till RÚV att det är uteslutet att någon utomstående skulle ha kunnat komma åt valsedlarna. Han berättar också att valnämnden nu gjort som tidigare och låtit valsedlarna ligga framme efter rösträkningens slut.

På riksnivå har valnämnden begärt in rapporter från de olika valkretsarna. Dessa rapporter ska sedan utgöra underlag för nämndens beslut. Valnämnden har inte ansett att det funnits behov att räkna om rösterna i samtliga valkretsar.

I den södra valkretsen fattades det i går beslut om att räkna om rösterna. Då hade Självständighetspartiet, Gröna vänstern, Piratpartiet och Islands socialistparti begärt en omräkning. Även här var det mycket jämnt. Bara sju röster skilde mellan Centerpartiets Birgi Þórarinsson och Gröna vänsterns Hólmfríður Árnadóttir.

Även här hade omräkningen kunnat få stora konsekvenser för fördelningen av utjämningsmandat i hela landet. I den södra valkretsen räknades rösterna om i Selfoss med möjligheter för allmänheten och partiföreträdare att vara på plats. Valnämnden var färdig vid midnatt men omräkningen påverkade inte resultatet.

Här kan du läsa mer om valet på Island.

Dagens citat

"Det finns inget annat alternativ som är lika uppenbart som att regeringen helt enkelt fortsätter. Självständighetspartiet är största parti och framstegspartisterna ökar mest men precis som tidigare så är den politiska verkligheten att den ordförande för dessa tre partier som åtnjuter störst förtroende bland folket är Katrín Jakobsdóttir. ... Jag är inte helt övertygad om att en regering med dessa tre under ledning av en annan ordförande än henne skulle åtnjuta jämförbar popularitet."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger i RÚV att han tror att Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir kommer att fortsätta som Islands statsminister trots det egna partiets tillbakagång i valet.

måndag 27 september 2021

Här är resultatet i valet på Island - regeringen i nya samtal

Med 37 mandat av 63 i ryggen har Islands regering möjlighet att regera vidare. Sigurður Ingi Jóhannsson - ledare för valvinnaren Framstegspartiet - meddelade redan i går att han kommer att samtala med Självständighetspartiet och Gröna vänstern om en fortsatt koalition. Resultatet innebär att presidenten Guðni Th. Jóhannsson inte kommer att kalla någon partiledare till sig.

Lördagens val till alltinget blev på många sätt historiskt. För första gången sedan 2008 års finanskrasch valdes inga nya partier in i alltinget. Samma åtta partier som fick mandat i valet 2017 lyckades också försvara platsen i alltinget. Inget av de tre nya partierna - Islands socialistparti, Liberala demokratipartiet och Ansvarsfull framtid - nådde femprocentsspärren.

För första gången i Islands historia såg det ut som att kvinnorna skulle vara i majoritet i alltinget. Av de 63 ledamöterna var 33 kvinnor och 30 män när resultatet var klart. Island var därmed under några timmar det första landet i Europa där de kvinnliga parlamentarikerna var fler än männen.

Men under eftermiddagen kom beskedet att rösterna i den nordvästra valkretsen skulle räknas om. Skälet var att det var så jämnt mellan Renässans och Piratpartiet att utjämningsmandaten skulle kunna fördelas på ett annat sätt.

Så blev det också. I alla valkretsar utom en ändrades fördelningen av utjämningsmandat - och i slutändan ledde det till att männen blev 33 och kvinnorna 30. Det är dock den högsta andelen kvinnor i alltinget hittills jämte 2016 då könsfördelningen var samma som i dag.

Det är inte helt omöjligt att fördelningen av utjämningsmandat kan förändras ytterligare en gång. I den södra valkretsen har Gröna vänstern begärt en omräkning av rösterna. Där var marginalen till Centerpartiet bara sju röster. Piratpartiets toppkandidat Álfheiður Eymasdóttir har på Facebook ställt sig bakom kravet. Valnämnden beslutar i dag om det blir någon omräkning.

Karl Gauti Hjaltason, toppkandidat för Centerpartiet i den sydvästra valkretsen, var en av dem som miste sin plats i alltinget när utjämningsmandaten omfördelades efter det nya resultatet i nordväst. Han skriver på Facebook att han vill se en omräkning i hela landet.

Rösträkningen i den nordvästra valkretsen fick i går hård kritik. Valnämnden gick på söndagsmorgonen ut med slutliga siffror - trots att det redan då var aktuellt att räkna om rösterna. Alla valsedlarna förvarades på Hótel Borgarnes där räkningen gjordes. Salen var visserligen låst hela tiden men valsedlarna låg helt öppet och var inte förseglade.

Även Piratpartiets Lenya Rún Taha Karim var i några timmar historisk som den yngsta alltingsledamoten genom tiderna. På valdagen var hon 21 år och 269 dagar. Det tidigare rekordet hade Jóhanna María Sigmundsdóttir som var 21 år och 303 dagar när hon valdes in för Framstegspartiet 2013. Men Lenya Rún Taha Karim förlorade sitt utjämningsmandat i omfördelningen.

Tómas Andrés Tómasson blir dock historisk på riktigt. Han fyllde 72 år den 4 april - vilket gör honom till den äldste nya ledamoten i alltingets historia. Han toppade Folkets partis lista i norra Reykjavík. Mest känd är han som Tommi - och grundare av hamburgarkedjan Hamborgarabúlla Tómasar.

Sigurður Ingi Jóhannsson och Framstegspartiet var valets stora segrare. Partiet var närmast i spillror efter valet 2017 sedan förre partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hoppade av och grundade Centerpartiet. Nu verkar många av de väljarna ha återvänt till Framstegspartiet. Dessutom gör partiet ett oväntat starkt resultat i Reykjavík. Traditionellt har partiet haft sina starkaste fästen på landsbygden.

Sigurður Ingi Jóhannsson säger till Vísir att han är mycket nöjd med resultatet. Han står också fast vid det han sa före valet. Om de tre regeringspartierna skulle få majoritet skulle de diskutera en fortsatt koalition. Det var också ett löfte som han tänkte hålla. Samtidigt påpekade han att styrkeförhållandena inom regeringen förändrats.

Den stora frågan för Gröna vänstern är om partiet efter ett ganska svagt valresultat kan göra anspråk på att leda en regering. Samtidigt har sannolikt både Självständighetspartiet och Framstegspartiet gynnats av Katrín Jakobsdóttirs popularitet under den gångna mandatperioden. Utan statsministerposten kommer sannolikt en fortsatt koalition vara betydligt mindre attraktiv för Gröna vänstern.

Inom Självständighetspartiet finns ett avsevärt tryck på att Bjarni Benediktsson nu ska ta över som statsminister. Men en tänkbar kompromiss är att posten i stället går till Sigurður Ingi Jóhannsson. Han är tveklöst lättare att acceptera för Gröna vänsterns väljare där många håller Självständighetspartiet som huvudmotståndare i politiken.

Det som ändå talar för Katrín Jakobsdóttir är just hennes breda stöd och starka förankring långt utanför det egna partiet. Det är troligt att ett byte av statsminister skulle få stödet för regeringen att sjunka avsevärt. Inte minst Bjarni Benediktsson betraktas på många håll som en del av en korrumperad politisk elit.

På Island finns ingen tradition för att regera i minoritet. Om Självständighetspartiet och Framstegspartiet skulle tänka om i den frågan skulle de ha goda förutsättningar att lyckas. Eftersom oppositionen är så splittrad skulle sannolikt deras 30 mandat av 63 räcka i de allra flesta fallen. Det är svårt att se frågor där oppositionen skulle gå ihop för att fälla regeringen.

Presidenten Guðni Th. Jóhannesson säger till Vísir att han i nuläget inte kommer att kalla någon av partiledarna till sig för överläggningar. Eftersom regeringen behåller majoriteten inväntar han samtalen mellan ledarna för de tre koalitionspartierna. Katrín Jakobsdóttir har heller inte lämnat in någon avskedsansökan från posten som statsminister.

För den isländska vänstern var lördagens val närmast ett fiasko. Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern backade. Logi Már Einarsson är sannolikt den partiledare som nu befinner sig under störst press. Visserligen finns det ingen given efterträdare i Socialdemokraterna. Och partiet blev det största oppositionspartiet.

Men redan i går sa Logi Már Einarsson till Vísir att han räknade med fyra år i opposition för Socialdemokraterna. Han var också bekymrad över att de två etablerade vänsterkrafterna i isländsk politik nu befann sig på olika sidor i regeringsbildningen.

Islands socialistparti nådde inte upp till femprocentsspärren trots att partiet legat ovanför den i opinionsmätningarna de senaste mätningarna. De sista dagarna tycks många i stället ha bestämt sig för att lägga sin röst på Folkets parti. En viss tröst för ledningen är dock att Islands socialistparti nu får partistöd - något som alla partier får som når minst 2,5 procent av rösterna.

Här är slutresultatet i valet på Island:
Självständighetspartiet: 24,4 procent (-0,9), 16 mandat (oförändrat)
Framstegspartiet: 17,3 procent (+6,6), 13 mandat (+5)
Gröna vänstern: 12,6 procent (-4,3), 8 mandat (-3)
Socialdemokraterna: 9,9 procent (-2,2), 6 mandat (-1)
Folkets parti: 8,9 procent (+2,0), 6 mandat (+2)
Piratpartiet: 8,6 procent (-0,6), 6 mandat (oförändrat)
Renässans: 8,3 procent (+1,6), 5 mandat (+1)
Centerpartiet: 5,5 procent (-5,4), 3 mandat (-4)
Islands socialistparti: 4,1 procent (0 mandat)
Liberala demokratipartiet: 0,4 procent (0 mandat)
Ansvarsfull framtid: 0,1 procent (0 mandat)
Valdeltagandet var 80,1 procent.

Slutresultat valkretsen norra Reykjavík:
Självständighetspartiet: 20,9 procent
Gröna vänstern: 15,9 procent
Piratpartiet: 12,8 procent
Socialdemokraterna: 12,6 procent
Framstegspartiet: 12,3 procent
Renässans: 7,7 procent
Folkets parti: 7,7 procent
Islands socialistparti: 5,6 procent
Centerpartiet: 3,5 procent
Liberala demokratipartiet: 0,4 procent
Ansvarsfull framtid: 0,4 procent
Valdeltagande: 79 procent

Slutresultat valkretsen södra Reykjavík:
Självständighetspartiet: 22,8 procent
Gröna vänstern: 14,7 procent
Socialdemokraterna: 13,3 procent
Framstegspartiet: 11,5 procent
Piratpartiet: 10,9 procent
Folkets parti: 8,9 procent
Renässans: 8,6 procent
Islands socialistparti: 4,8 procent
Centerpartiet: 4,1 procent
Liberala demokratipartiet: 0,4 procent
Valdeltagande: 79 procent

Slutresultat sydvästra valkretsen:
Självständighetspartiet: 30,3 procent
Framstegspartiet: 14,5 procent
Gröna vänstern: 12,1 procent
Renässans: 11,4 procent
Piratpartiet: 8,3 procent
Socialdemokraterna: 8,1 procent
Folkets parti: 7,6 procent
Centerpartiet: 4,5 procent
Islands socialistparti: 3 procent
Liberala demokratipartiet: 0,4 procent
Valdeltagande: 81 procent

Slutresultat nordvästra valkretsen:
Framstegspartiet: 25,8 procent
Självständighetspartiet: 22,6 procent
Gröna vänstern: 11,5 procent
Folkets parti: 8,8 procent
Centerpartiet: 7,4 procent
Socialdemokraterna: 6,9 procent
Piratpartiet: 6,3 procent
Renässans: 6,2 procent
Islands socialistparti: 4,2 procent
Liberala demokratipartiet: 0,4 procent
Valdeltagande: 82 procent

Slutresultat nordöstra valkretsen:
Framstegspartiet: 25,6 procent
Självständighetspartiet: 18,5 procent
Gröna vänstern: 12,9 procent
Socialdemokraterna: 10,5 procent
Centerpartiet: 8,9 procent
Folkets parti: 8,6 procent
Renässans: 5,4 procent
Piratpartiet: 5,3 procent
Islands socialistparti: 4,3 procent
Liberala demokratipartiet: 0,3 procent
Valdeltagande: 81 procent

Slutresultat södra valkretsen:
Självständighetspartiet: 24,6 procent
Framstegspartiet: 23,9 procent
Folkets parti: 12,9 procent
Socialdemokraterna: 7,6 procent
Gröna vänstern: 7,4 procent
Centerpartiet: 7,4 procent
Renässans: 6,2 procent
Piratpartiet: 5,6 procent
Islands socialistparti: 3,7 procent
Liberala demokratipartiet: 0,7 procent
Valdeltagande: 79 procent

Här är de 63 ledamöterna i alltinget:
Självständighetspartiet: Njáll Trausti Friðbertsson, Berglind Ósk Guðmundsdóttir, Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, Haraldur Benediktsson, Guðlaugur Þór Þórðarson, Diljá Mist Einarsdóttir, Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, Hildur Sverrisdóttir, Birgir Ármannsson, Guðrún Hafsteinsdóttir, Vilhjálmur Árnason, Ásmundur Friðriksson, Bjarni Benediktsson, Jón Gunnarsson, Bryndís Haraldsdóttir och Óli Björn Kárason.
Framstegspartiet: Ingibjörg Ólöf Ísaksen, Líneik Anna Sævardóttir, Þórarinn Ingi Pétursson, Stefán Vagn Stefánsson, Lilja Rannveig Sigurgeirsdóttir, Halla Signý Kristjánsdóttir, Ásmundur Einar Daðason, Lilja Dögg Alfreðsdóttir, Sigurður Ingi Jóhannsson, Jóhann Friðrik Friðriksson, Hafdís Hrönn Hafsteinsdóttir, Willum Þór Þórsson och Ágúst Bjarni Garðarsson.
Gröna vänstern: Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir, Jódís Skúladóttir, Bjarni Jónsson, Katrín Jakobsdóttir, Steinunn Þóra Árnadóttir, Svandís Svavarsdóttir, Orri Páll Jóhannsson och Guðmundur Ingi Guðbrandsson.
Socialdemokraterna: Logi Már Einarsson, Helga Vala Helgadóttir, Kristrún Frostadóttir, Jóhann Páll Jóhannsson, Oddný G. Harðardóttir och Þórunn Sveinbjarnardóttir.
Folkets parti: Jakob Frímann Magnússon, Eyjólfur Ármannsson, Tómas Andrés Tómasson, Inga Sæland, Ásthildur Lóa Þórsdóttir och Guðmundur Ingi Kristinsson.
Piratpartiet: Halldóra Mogensen, Andrés Ingi Jónsson, Gísli Rafn Ólafsson, Björn Leví Gunnarsson, Arndís Anna K. Gunnarsdóttir och Þórhildur Sunna Ævarsdóttir.
Renässans: Guðbrandur Einarsson, Þorbjörg S. Gunnlaugsdóttir, Hanna Katrín Friðriksdóttir, Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och Sigmar Guðmundsson.
Centerpartiet: Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Bergþór Ólason och Birgir Þórarinsson.

Totalt var 254 681 personer röstberättigade i valet. Av dessa var 127 752 kvinnor, 126 889 män och 40 icke-binära. Av dessa valde 49 371 - vilket motsvarade 19,3 procent - att förtidsrösta.

Här kan du läsa mer om valet på Island.

Dagens citat

"Det har inte nått fram till 100 procents valdeltagande de senaste åren. Det är långt sedan detta inträffade. Vallokalen stängde klockan två och alla hade röstat vid tolvtiden."

Gísli M. Auðbergsson, valnämndens ordförande i Fjarðabyggð, i Morgunblaðið om att samtliga tretton röstberättigade i Mjóifjörður - Islands minsta vallokal - valde att rösta i lördagens vallokal.

söndag 26 september 2021

Islands regering får majoritet - Framstegspartiet valvinnare

Islands regering behåller majoriteten i alltinget efter lördagens val. Men Gröna vänstern backar - och frågan är om statsminister Katrín Jakobsdóttir kan sitta kvar när styrkeförhållandena mellan de tre koalitionspartierna förändrats avsevärt. För första gången sedan finanskraschen väljs inget nytt parti in i alltinget.

Med fokus på ekonomisk stabilitet har de tre regeringspartierna Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet gått till val var för sig. Men de har alla antytt att en fortsatt koalition är förstahandsalternativet till en ny regering. Nu stärker de tre regeringspartierna sin majoritet i alltinget.

Men läget är ändå förändrat. Gröna vänstern går bakåt samtidigt som Självständighetspartiet ligger på samma nivå som i valet 2017. Framstegspartiet är valets stora segrare och går från åtta till tretton mandat.

Frågan är om statsminister Katrín Jakobsdóttir kan sitta kvar som statsminister. Gröna vänstern tappar tre mandat och får nu elva ledamöter i alltinget. Självständighetspartiet ligger kvar på sexton mandat.

Redan innan vallokalerna stängde sa Bjarni Benediktsson - Självständighetspartiets ledare - att en fortsatt koalition var den första möjligheten han ville undersöka om de tre regeringspartierna fick majoritet.

Bjarni Benediktsson har sedan valet 2017 fått en hel del kritik för att han gick med på att ställa sig bakom Katrín Jakobsdóttir som statsminister. Hon är regeringens i särklass populäraste politiker - men ett svagt valresultat gör att det interna trycket kommer att öka på Bjarni Benediktsson om att Självständighetspartiet ska leda nästa regering.

För Katrín Jakobsdóttir blir läget besvärligt. Ett skäl till att de egna väljarna - där missnöjet med koalitionen är utbrett - accepterat regeringssamarbetet är att Gröna vänstern framstått som ledare. En fortsatt koalition med en annan statsminister kommer inte att bli lika lätt att svälja.

För den isländska vänstern är valet ett fiasko. Det är inte bara Gröna vänstern som tappar mark. Även Socialdemokraterna - som gjort anspråk på att vara oppositionsledare och regeringsbildare - backar. Och Islands socialistparti klarar inte femprocentsspärren till alltinget.

Det är första gången sedan 2008 års finanskrasch som inget nytt parti väljs in i alltinget. Islands socialistparti har de senaste månaderna legat stabilt över spärren. Resultatet är därför en stor besvikelse för partiet.

Åtta partier tar nu plats i alltinget. Centerpartiet går tillbaka samtidigt som Folkets parti stärker sin ställning. Både Renässans och Piratpartiet behåller ungefär samma stöd som i förra valet.

Samma åtta partier som valdes in 2017 behåller alltså mandat i alltinget. Även om det politiska landskapet alltjämt är brokigt kan det ändå tolkas som en stabilisering.

För första gången ser också en majoritet av ledamöterna i alltinget ut att bli kvinnor.

Den stora segraren är alltså Framstegspartiet. Inte minst är valet en personlig triumf för partiledaren Sigurður Ingi Jóhannsson. Inför valet 2017 splittrades partiet och bortröstade företrädaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bildade utbrytaren Centerpartiet. Nu ser det ut som att Sigurður Ingi Jóhannsson lyckats locka tillbaka många av de väljare som svek Framstegspartiet för fyra år sedan.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sitter ändå säkert eftersom Centerpartiet är byggt runt honom som person. En som däremot sannolikt kommer att bli kritiserad är Socialdemokraternas Logi Már Einarsson. Förra valet framstod han som partiets räddare - men han har inte lyckats göra Socialdemokraterna till en samlande kraft för oppositionen.

Slutresultatet i valet på Island:
Självständighetspartiet: 24,4 procent (-0,9), 16 mandat (oförändrat)
Framstegspartiet: 17,3 procent (+6,6), 13 mandat (+5)
Gröna vänstern: 12,6 procent (-4,3), 8 mandat (-3)
Socialdemokraterna: 9,9 procent (-2,2), 6 mandat (-1)
Folkets parti: 8,9 procent (+2,0), 6 mandat (+2)
Piratpartiet: 8,6 procent (-0,6), 6 mandat (oförändrat)
Renässans: 8,3 procent (+1,6), 5 mandat (+1)
Centerpartiet: 5,5 procent (-5,4), 3 mandat (-4)
Islands socialistparti: 4,1 procent (0 mandat)
Liberala demokratipartiet: 0,4 procent (0 mandat)
Ansvarsfull framtid: 0,1 procent (0 mandat)

Inlägget har uppdaterats med slutgiltiga siffror från rösträkningen.

Här kan du läsa mer om valet på Island.

Dagens citat

"Käre Tim Cook. Som utbildnings- och kulturminister på Island har jag ett stort intresse för ökad teknikanvändning, både i skolor och samhället som helhet. Få nationer slår islänningarna när det gäller antalet nätanslutna, användning av sociala medier eller antalet enheter som använder smart teknik per capita. Kommunikation med smarta enheter sker i ökad utsträckning med tal i stället för det skrivna ordet. Enheterna förstår dock inte isländska och därför är vi rädda för vårt språks upphörande. Det har bevarats närmast oförändrat i tusen år och utgör kärnan i vårt folks kultur och självbild."

Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir skriver i ett öppet brev till Apples vd Tim Cook att hon vill att teknikjätten ska börja erbjuda isländska som ett språkalternativ.

lördag 25 september 2021

En av tre vill att Katrín Jakobsdóttir fortsätter leda Island

En av tre vill se Katrín Jakobsdóttir som statsminister efter dagens val till alltinget. Hon har inte bara ett starkt stöd bland de egna väljarna i Gröna vänstern. Även inom koalitionspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet är det en av tre som anser att hon ska fortsätta regera. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Stödet för Gröna vänstern har under nästan hela mandatperioden legat omkring 10 procent. Partiet ser också ut att gå mot ett svagt valresultat. I de sista opinionsundersökningarna ligger stödet i regel på runt 12 procent. De 16,9 procent som Gröna vänstern fick i valet 2017 ser inte ut att kunna upprepas.

Men förtroendet för partiledaren och statsministern Katrín Jakobsdóttir är alltjämt högt. Hon har alltid varit betydligt populärare än sitt parti - och det har inte förändrats i samma utsträckning under mandatperioden.

Hela 36 procent av islänningarna vill se Katrín Jakobsdóttir som statsminister efter alltingsvalet. Bland Gröna vänsterns väljare är det 97,9 procent som anser att hon ska fortsätta som regeringschef efter dagens val.

Men hon har också ett starkt stöd hos koalitionspartierna Framstegspartiet och Självständighetspartiet - där 36,1 respektive 32,3 procent har Katrín Jakobsdóttir som favorit till statsministerposten. Även inom Socialdemokraterna är stödet 32,3 procent - vilket kan tolkas som att det är många socialdemokrater som drömmer om ett regeringssamarbete med Gröna vänstern.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson är den näst populäraste kandidaten med 13,3 procent. I de egna leden är det 59,2 procent som vill se honom som nästa statsminister.

Tredje populäraste statsministern är Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson som får 10,1 procent. Av de egna väljarna är det 54,9 procent som tycker att han ska leda nästa regering.

Därefter följer Piratpartiets Þórhildur Sunna Ævarsdóttir med 8,8 procent, Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir med 7,9 procent, Socialdemokraternas Logi Már Einarsson med 7,7 procent, Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med 6,7 procent, Folkets partis Inga Sæland med 3,5 procent, Islands socialistpartis Gunnar Smári Egilsson med 2,1 procent och Liberala demokratipartiets Guðmundur Franklín Jónsson med 0,2 procent.

Katrín Jakobsdóttir är den klart populäraste kandidaten i alla väljargrupper. Men det starkaste stödet har hon bland kvinnor, personer i medelåldern, höginkomsttagare, islänningar som har högskoleutbildning och boende i huvudstadsregionen.

Här kan du läsa mer om opinionsläget inför dagens val.

Dagens citat

"Det här sätter oss i en svagare position än vi har i dag och det är naturligtvis en smaksak för Självständighetspartiet om vi skulle göra rätt att gå in i en regeringskoalition under dessa förutsättningar."

Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, i Morgunblaðið om hur partiets svaga opinionssiffror påverkar intresset för att ingå i en regering.

fredag 24 september 2021

Islands regering ett mandat från egen majoritet

Självständighetspartiet ser ut att gå mot ett historiskt uselt valresultat. Samtidigt backar även Gröna vänstern. Men Framstegspartiets uppgång i opinionen gör att den sittande regeringen har möjlighet att få majoritet i lördagens val. I nuläget saknas dock ett mandat för majoritet. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína på uppdrag av Vísir.

Maskínas senaste väljarbarometer presenterades i går kväll och är baserad på svar från närmare 6 000 väljare. Det gör den till en av de största opinionsundersökningarna under valrörelsen. Den visar att lördagens val sannolikt kommer att bli mycket ovisst.

Självständighetspartiet går mot det sämsta valet i partiets historia. Visserligen är positionen som största parti.ohotad - men stödet är nu bara 20,6 procent. Det innebär en minskning med 4,6 procentenheter jämfört med valet 2017.

Även koalitionspartnern Gröna vänstern ser ut att göra ett svagt val. Partiet får 11,5 procent - en tillbakagång med hela 5,4 procentenheter.

Men de senaste veckornas uppsving för Framstegspartiet håller i sig. Stödet är nu 13,4 procent - en ökning med 2,7 procentenheter jämfört med valresultatet för fyra år sedan.

Socialdemokraterna är största oppositionsparti med 11,7 procent - en nedgång med 0,4 procentenheter. Därefter följer Renässans med 11,4 procent - en uppgång med hela 4,7 procentenheter - och Piratpartiet med 11,3 procent, en ökning med 2,1 procentenheter.

Ytterligare tre partier klarar femprocentsspärren till alltinget. Centerpartiet får 7,1 procent - en tillbakagång med 3,8 procentenheter. Islands socialistparti - som ställer upp i alltingsval för första gången - får 6,6 procent. Folkets parti backar med 1,3 procentenheter till 5,6 procent.

Liberala demokratipartiet - som också kandiderar för första gången - är långt under spärren med 0,9 procent.

Om det här hade varit ett valresultat hade regeringen förlorat sin majoritet. Självständighetspartiet får femton mandat, Framstegspartiet nio mandat och Gröna vänstern sju mandat. Tillsammans har de tre regeringspartierna 31 av 63 mandat - och det saknas alltså bara ett mandat för att säkra fortsatt majoritet i alltinget.

Socialdemokraterna, Renässans och Piratpartiet får sju mandat var. Både Centerpartiet och Islands socialistparti får fyra mandat. Folkets parti får tre mandat.

För första gången skulle alltså nio partier ta plats i alltinget. Och för att bilda majoritet krävs alltså en koalition mellan minst fyra partier. Och för att bilda majoritet utan Självständighetspartiet måste minst fem partier gå ihop.

Under valrörelsen har det talats om Reykjavíkmodellen som ett alternativ till den sittande regeringen. Reykjavík styrs i dag av Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Renässans och Piratpartiet. Men i undersökningen får de 28 mandat. Om även Framstegspartiet skulle kunna lockas över skulle de kunna forma en majoritet.

Här kan du läsa mer om valet på Island.

Dagens citat

"Det är inte längre ett fyrpartisystem. Det har kommit in många fler partier på scenen och med all sannolikhet blir det nio partier i alltinget efter det här valet. Vilket säger mig att regeln som gällde här före kraschen kanske inte gäller om politiken som den är nu."

Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern och statsminister, i Morgunblaðið om hur politiken på Island har förändrats efter finanskraschen 2008.

torsdag 23 september 2021

Kyrkan på Grímsey totalförstörd i eldsvåda

Kyrkan på Grímsey brann ned till grunden sent i tisdags kväll. Larmet om eldsvådan kom vid 22.45. Den första brandbilen var på plats efter fem minuter. Men redan då var den gamla träkyrkan övertänd. Inga människor eller andra byggnader kom till skada i branden. Polisen har nu inlett en förundersökning om brandorsaken.

Miðgarðakirkja på Grímsey är Islands nordligaste kyrka. Den byggdes 1867 av drivved. Under 1932 flyttades den en bit från den dåvarande prästbostaden Miðgarðar. Skälet var just brandrisken. I samband med flytten byggdes kyrkan ut med ett kor och ett vapenhus med klocktorn. Den vigdes på nytt 1956 efter renoveringar.

Kyrkan fredades 1990. Bland annat dopfunten och ytterdörren var träsmide. Altartavlan gjordes 1878 av Arngrímur Gíslason och var inspirerad av Leonardo da Vincis målning av den sista nattvarden.

Allt detta förstördes i en våldsam brand i tisdags kväll. Larmet om eldsvådan kom 22.45. Det var svägerskan till brandkårschefen Svafar Gylfason som ringde. Hon bor nära kyrkan och hade sett elden sprida sig.

Svafar Gylfason var på plats med en brandbil efter fem minuter. Då hade redan en av de flygplatsanställda på ön hunnit fram med en brandbil från flygplatsen. Han hade själv sett branden från den höjd som flygplatsen ligger på.

Det stod snabbt klart att den gamla träkyrkan inte skulle gå att rädda. Svafar Gylfason säger i Morgunblaðið att släckningsarbetet pågick till fem på morgonen. Då hade de i den hårda nordanvinden förhindrat att elden spred sig. Men kyrkan hade brunnit ned till grunden:
"Allt stod i brand när vi kom fram. Kanske fem minuter efter att jag kom så kollapsade kyrktornet. Allt var övertänt på omkring tjugo minuter. Det hade blivit en sådan värme och skarp nordanvind i detta. Det fanns tyvärr inget att göra."
Polis från både Akureyri och Reykjavík reste till Grímsey i går för att påbörja utredningen av brandorsaken. Svafar Gylfason säger i Morgunblaðið att han inte tror att branden var anlagd. Den mest sannolika förklaringen är en kortslutning:
"Den värmdes upp med elelement. Jag tycker inte att något annat kan komma på fråga."
Inga föremål tycks heller ha klarat branden. Temperaturen verkar ha varit så hög att inte ens kyrkklockorna - som en gång flyttades till ön från kyrkan i Siglufjörður - kunde hittas i resterna.

Alfreð Garðarsson är ordförande i kyrkorådet på Grímsey. Han såg själv när kyrktornet föll. Han berättar i Morgunblaðið att det rasade över själva kyrkan - och därmed fick elden ytterligare spridning:
"Allt som var inne i kyrkan brann upp. Det är bara borta."
Grímsey tillhör Dalvíks pastorat. Odd­ur Bjarni Þorkels­son, präst i Möðru­vellir, är en av de präster som håller i gudstjänster och andra ceremonier i kyrkan. Han säger i Morgunblaðið att samtliga hade för avsikt att flyga till Grímsey i går:
"Den första reaktionen är chock. ... Man är slagen. Det här är platsens ansikte. Detta är en gammal kyrka som oerhört många har känslomässiga band till."
Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Akureyri, beskriver i ett uttalande branden som "ett mycket hårt slag och en känslomässig skada". Händelsen är särskilt allvarlig eftersom Grímsey de senaste åren har förlorat olika typer av samhällsservice samtidigt som fiskekvoter sålts till fastlandet.

Det är ännu oklart om kyrkan ska återuppbyggas. Biskop Agnes M. Sigurðardóttir säger i ett pressmeddelande att beslutet ligger i det lokala kyrkorådets händer. Hon kommer att stödja deras beslut och kommer också att ge sitt stöd till bygget av en ny kyrka på ön.

Här kan du läsa mer om Grímsey.

Dagens citat

"Du får inte öppna dörren och om jag hade gått ut så hade jag gripits. ... Amerikaner skulle aldrig tolerera detta. Islänningar gör vad de kan för att hålla smittan nere."

J.R. Kroll, amerikansk turist på Island, i RÚV om att han testade positivt för coronaviruset på Island och därför tvingades tillbringa hela vistelsen i isolering på Fosshótel Lind i Reykjavík som används just för coronasmittade.

onsdag 22 september 2021

Pirater ratar koalition med partier som nobbar ny grundlag

Piratpartiet kommer bara att bilda regering med partier som går med på att införa en ny grundlag under nästa mandatperiod. Det säger Halldóra Mogensen, partiets gruppledare i alltinget, i RÚV. Det är tredje valet i följd som Piratpartiet ställer samma krav på koalitionspartner. Beskedet innebär att möjligheterna att bilda en ny regering blir ännu snävare.

Med bara dagar kvar till alltingsvalet är det politiska läget ovisst. Den sittande koalitionen - som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - vill fortsätta regera. Men det är osäkert om de tre partierna kommer att behålla majoriteten. De senaste mätningarna visar att majoriteten hänger på en skör tråd.

Det är första gången på Island som en trepartiregering lyckas hålla ihop en hel mandatperiod. Samarbetet har varit stabilt. Samtidigt finns det på olika håll ett utbrett missnöje med samarbetet. De tre partierna har tvingats till en rad kompromisser och eftergifter för att hålla ihop regeringen.

Trots det osäkra läget är det svårt att se någon tydlig utmanare till den sittande koalitionen. Oppositionen är splittrad - och för att kunna bilda majoritet är det sannolikt nödvändigt att locka över både Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Frågan är om det ens är möjligt. Gröna vänstern säger nej till en koalition som har EU-frågan på dagordningen. Det diskvalificerar troligen Socialdemokraterna och Renässans som koalitionspartner - två partier som vill se en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-inträde.

Socialdemokraterna nobbar Självständighetspartiet och Centerpartiet av ideologiska skäl. Piratpartiet säger nej till Centerpartiet.

Nu säger Piratpartiet även nej till att bilda regering med partier som inte tar steg mot att införa en ny grundlag redan under nästa mandatperiod. Och den grundlagen ska vara baserad på det förslag som togs fram av grundlagsrådet 2012.

Beskedet kommer från Halldóra Mogensen, Piratpartiets gruppledare i alltinget. Hon säger till RÚV att partiet ställer samma krav som i samband med valen 2016 och 2017. För att Piratpartiet ska sätta sig i en regering är det nödvändigt att återuppta arbetet med en ny grundlag.

Halldóra Mogensen anser inte att den här hållningen har gjort att Piratpartiet har stått utanför de regeringar som bildats efter de två senaste valen. Andra frågor har gjort så att partiet inte har kunnat bilda koalition.

Men om Piratpartiet nu skulle stå fast vid beslutet öppnar det indirekt dörren för ett fortsatt regerande för Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir försökte i år genomföra vissa mindre ändringar av grundlagen - men även där var motståndet från koalitionspartierna så kompakt att förslaget strandade.

Självständighetspartiet och Framstegspartiet har inget intresse av en ny grundlag baserad på grundlagsrådets förslag. Det har inte heller Centerpartiet - men det är i dag ingen som vill sätta sig i en regering ihop med Sigmundur Davíð Gunnlaugssons parti. Stödet är även svagt inom Gröna vänstern. Samtidigt kan Piratpartiet få stöd av både Renässans och Socialdemokraterna i frågan.

Att kunna bilda majoritet utan Framstegspartiet eller Gröna vänstern kommer att bli mycket svårt. Om mandaten räcker framstår det därför som allt troligare att den sittande koalitionen regerar vidare.

Men inte heller det är okomplicerat. Självständighetspartiet och Gröna vänstern har länge betraktat varandra som huvudmotståndare. Inom Gröna vänstern är det många som anser att miljöfrågor, jämställdhet och jämlikhet inte kan få tillräcklig vikt i en koalition med Självständighetspartiet. Och inom Självständighetspartiet efterlyser många privatiseringar och skattesänkningar som Gröna vänstern inte accepterar.

Det kan bli fyra år till med en stabil regering. Men det kommer också att bli fyra år till utan större reformer.

Här kan du läsa mer om det kommande alltingsvalet.

Dagens citat

"Tveklöst är det nu så med de medicinska vetenskaperna i allmänhet att vi ibland har behövt skapa nya ord eller översätta och ibland har de överlevt och ibland inte. ... Jag använder bara de ord som jag kommer på och tycker är lämpliga."

Statsepidemiolog Þórólfur Guðnason i RÚV om att han under coronapandemin har myntat en rad isländska nyord i stället för att låna in ord från engelska eller andra främmande språk.

tisdag 21 september 2021

Glödande lava samlas under stelnad skorpa i Geldingadalir



Väster om kratern i Geldingadalir samlas glödande lava under den stelnade ytan. När den tränger upp till ytan bildar lavan en snabbt rinnande flod som strömmar ända in i Nátthagakriki. Men så länge som utbrottet kommer i vågor är det inte troligt att lavan rinner hela vägen fram till Suðurstrandarvegur och Atlantkusten.

Det halvårslånga utbrottet i Geldingadalir har nu skapat ett lavafält som mäter 4,82 kvadratkilometer. Men lavan brer inte längre ut sig i någon större omfattning. I stället växer den främst på höjden nära kratern.

Väster om kratern samlas nu rinnande lava under det stelnade lavatäcket. Den 15 september bröt lavan igenom ytan. När det stelnade täcket kollapsade strömmade lavan snabb söderut i riktning mot Nátthagakriki. Samtidigt sjönk marken på samma plats hela tre meter.

Sedan slutet på juni har vulkanutbrottet i Geldingadalir pågått i intervaller. Det gör det mindre sannolikt att lava skulle nå fram till Suðurstrandarvegur - den väg som går västerut från Grindavík längs sydkusten. Intervallerna gör att lavafältet i första hand blir tjockare.

Händelserna den 15 september gjorde det uppenbart att glödande lava rinner i underjordiska kanaler under den stelnade skorpan. Liknande plötsliga lavaströmmar kommer sannolikt att inträffa på nytt. Eftersom de kan bildas när som helst när ytan brister medför de också påtagliga risker för besökare i området.

Lavan som trängde fram till ytan i förra veckan hade troligen samlats under den stelnade skorpan i tre till fyra dagar.

Den senaste tiden har lavan runnit främst i Geldingadalir och söderut mot Nátthagi. Mindre mängder lava har också strömmat norrut mot Fagradalsfjall.

Utbrottet har nu producerat 151 miljoner kubikmeter lava. Det genomsnittliga lavaflödet den senaste veckan är 11,8 kubikmeter i sekunden.

Men den volymen inkluderar även de perioder då det inte har varit någon aktivitet i kratern. Om den tiden räknas bort blir snittet 16 kubikmeter i sekunden.

Mängden lava är nu enligt Jarðvísindastofnun på samma nivå som under perioden maj till juli.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Det vore i sig tillräckligt att bara ha namnet på kandidaturen och samma sak i förtidsröstningen om alla kandidaturer var klara när den börjar. ... Det har dock blivit en så stark tradition hos oss att vi aldrig kommer att förändra den."

Ólaf­ur Þ. Harðar­son, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om att alla partier som ställer upp i val också har en särskild partibokstav som används på valsedlarna.

måndag 20 september 2021

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har pågått i sex månader

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i sex månader. Hittills finns inga tecken på att det skulle närma sig slutet. Och utbrottet har redan blivit det längsta under 2000-talet. Samtidigt finns tydliga signaler på att både Askja och Grímsvötn skulle kunna närma sig utbrott. Om någon av vulkanerna skulle eruptera redan i år blir det första gången sedan 1800-talet med två utbrott på olika håll samma år.

Vid 20.45 den 19 mars började ett vulkanutbrott öster om Fagradalsfjall på sydvästra Island. Efter någon timme kunde myndigheterna konstatera att den seismiska aktivitet som pågått i regionen i över ett år hade lett fram till ett utbrott.

I området finns sex vulkaniska system. Att utbrottet skulle komma i Geldingadalir var knappast något som någon förväntade. Historiskt sett är det Reykjanes, Svartsengi och Krýsuvík som har varit centrum för vulkanisk aktivitet i regionen.

Även utbrottets natur fortsätter att förbrylla forskarna. Det har ändrat karaktär gång på gång - och som mest haft uppehåll i åtta dygn. Trots att det nu har pågått i sex månader finns inga tecken på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra.

Det halvårslånga utbrottet är redan det längsta på Island under 2000-talet. Det hade i går varat i 184 dagar. Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun - som började hösten 2014 - pågick i 181 dagar.

Men det är flera andra vulkaner som visar tecken på ökad aktivitet. Nyligen ändrade Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik över Askja till gul - något som betyder att det finns signaler som kan peka mot att ett utbrott är på väg. Samma ändring gjordes för Grímsvötn redan för ett år sedan.

Landhöjningen vid Askja närmar sig nu enligt Morgunblaðið tio centimeter sedan början av augusti. Det senaste utbrottet i Askja var 1961.

Det är inte bara landhöjningen som är anmärkningsvärd. Det har funnits tidigare tecken på förändrad aktivitet i Askja. Under 2012 smälte isen på kratersjön Öskjuvatn - ett tecken på tilltagande geotermisk värme. Och 2014 inträffade ett enormt jordskred som kan ha orsakats av temperaturförändringar eller magmaflöden.

Þor­valdur Þórðar­son, professor i vulkanologi vid Háskoli Íslands, säger i Fréttablaðið att det kan röra sig om dagar eller veckor innan utbrottet i Askja kommer - men under förutsättningen att landhöjningen fortsätter. Den kan också upphöra utan att följas av något utbrott. Och det troligaste är att ett eventuellt utbrott inte innebär några större risker utöver nedfall av tefra i närområdet:
"Det är inte livsfarligt förutom för dem som befinner sig mycket nära vulkanen."
Grímsvötns senaste utbrott var 2011. Även där är landhöjningen påtaglig - och den beror på magma som strömmar in i vulkanen. Här har expansionen passerat den nivå som Grímsvötn hade vid utbrottet för tio år sedan.

Benedikt Gunnar Ófeigsson vid Veðurstofa Íslands säger i Morgunblaðið att Grímsvötn har varit redo för ett utbrott i åtminstone två år. Ett sådant skäl är att vattenståndet i Grímsvötn nu är högt - och det finns tecken på att det lättade trycket som följer på översvämningar kan bidra till att utlösa ett utbrott. Ett annat är själva landhöjningens mönster:
"Landhöjningen fortsätter. ... Men den är långsammare än i början. Den saktar ner ju längre det går från senaste utbrottet. Det är just ett av tecknen på att nästa utbrott närmar sig. Men det är en ständig landhöjning."
Om ytterligare ett utbrott skulle börja i år är det första gången sedan 1875 som två olika vulkaner erupterar under samma år. Då var det just Askja och Sveinagjá i närheten av Askja som hade utbrott. Under 1823 var Eyjafjallajökull, Katla och Grímsvötn aktiva.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Senast röstade jag på Socialdemokraterna men de pladdrar bara rakt ut i intet och har inget att ställa på bordet. I dag anser jag att Gröna vänstern bättre representerar det vänstersinnade borde stå för - vilket är jämlikhet och rättvisa. Därför kommer jag att rösta på Gröna vänstern och hoppas att Katrín Jakobsdóttir står så stark efter valet att hon kan fortsätta det nuvarande regeringssamarbetet."

Ásmund­ur Stef­áns­son, tidigare ordförande för Alþýðusam­band Íslands - Islands motsvarighet till LO, i Morgunblaðið om att han tänker lägga sin röst på Gröna vänstern i lördagens val till alltinget.

söndag 19 september 2021

Fyra av tio: Island tar emot för få flyktingar

Allt fler tycker att Island tar emot för få flyktingar. Fyra av tio islänningar anser att fler människor på flykt borde få en fristad i landet. Ungdomar, kvinnor och personer bosatta i huvudstadsregionen är mer positiva till ett större flyktingmottagande. En av fyra upplever däremot att flyktingarna redan är för många. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Det är 39 procent av islänningarna som uppger att Island borde ta emot fler flyktingar. Jämfört med förra året är det en ökning med 6 procentenheter. Under de fyra år som MMR ställt just denna fråga är det också den största andelen positiva hittills.

Nästan lika många - 35 procent - svarar att antalet flyktingar är lagom. Och det är 26 procent som säger att flyktingarna redan är för många. Den siffran har sjunkit med 6 procentenheter.

Kvinnor, personer i åldern 18 till 29 år och islänningar bosatta i huvudstadsregionen är mer positiva till ett ökat flyktingmottagande. Män, boende på landsbygden och personer som har fyllt 50 år är mer negativa.

Bland Centerpartiets väljare är det hela 87 procent som anser att flyktingarna är för många - och bara 7 procent vill ta emot fler. Även anhängare till Folkets parti har i stor utsträckning än negativ syn på flyktingmottagande. Här svarar 59 procent att flyktingarna redan är för många - medan endast 3 procent uppger att de borde vara fler.

I Självständighetspartiets och Framstegspartiets led verkar sympatisörerna vara ganska nöjda med dagens flyktingpolitik. Här uppger 46 respektive 45 procent att dagens mottagande ligger på en lämplig nivå.

Mest positiva till ett ökat mottagande är Socialdemokraternas anhängare. Där svarar 69 procent att Island tar emot för få flyktingar. Samma åsikt har 65 procent av Piratpartiets väljare, 57 procent av Renässans och Gröna vänsterns anhängare samt 51 procent av Islands socialistpartis sympatisörer.

Dagens citat

"Personligen tycker jag att nummer ett, två och tre att detta är som en seger för mig, personalen och restaurangen eftersom vi gör allt vi kan för att försöka skapa något som har betydelse och något som vi älskar och som förhoppningsvis våra gäster också gör. Så är det också så att när du har en Michelinstjärna så hjälper det till att fylla bokningssidan, få bra personal och så vidare. Detta går på något sätt hand i hand."

Gunnar Karl Gíslason, chefskock på Dill i Reykjavík, i Vísir om att restaurangen för andra året i rad tilldelas en Michelinstjärna - läs mer här.

lördag 18 september 2021

Islänningar gillar socialism bättre än kapitalism

Socialism är bättre än kapitalism. Och det är framför allt kvinnor, unga och islänningar med högskoleutbildning som tycker att socialism är en bra ideologi. Kapitalism har betydligt fler förespråkare bland män. Nyliberalism har däremot färre anhängare. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Islands socialistparti.

I kommunalvalet i Reykjavík 2018 fick Islands socialistparti sitt första mandat. I höst ställer partiet för första gången upp i ett alltingsval. De senaste månaderna har partiet i regel legat strax ovanför femprocentsspärren i opinionsmätningarna.

Islands socialistparti tycker inte att Gröna vänstern eller Socialdemokraterna är tillräckligt radikala. Enligt en undersökning som partiet beställt ser det ut att kunna finnas underlag för ett mer uttalat socialistiskt parti. Ideologin i sig har ett ganska brett stöd bland islänningarna.

Det är 31 procent som svarar att de har en positiv inställning till socialism medan 41 procent är negativa. Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år och personer med högskoleutbildning är mer positiva.

Bland dem som röstade på Gröna vänstern i förra valet uppger 64 procent att de gillar socialism. Nästan lika många - 60 procent - av Socialdemokraternas väljare svarar på samma sätt. Hos dem som lade sin röst på Självständighetspartiet och Centerpartiet är motsvarande siffra 6 procent.

Kapitalism är enligt 29 procent en bra ideologi. Det är något fler - 43 procent - som ogillar kapitalism. Män är i allmänhet mer positiva till kapitalism.

Hela 62 procent av Självständighetspartiets väljare är positiva till kapitalism. Motsvarande siffra för Gröna vänstern är 5 procent.

Bara 13 procent uppskattar nyliberalism medan 52 procent är negativa.

Dagens citat

"När du knallar ner till stranden och tittar på himlen och känner att allt runt omkring dig verkar röra sig i snabb hastighet så inser du inte att jorden också är det och rör sig. Så ofta är det miljön runt dig som är i rörelse fast du kanske inte rör dig särskilt mycket från din plats. Naturligtvis sker detta samtidigt som den här regeringen bildas och ni borde vara överens med mig om att när Gröna vänstern undertecknade en regeringsförklaring med Självständighetspartiet så rörde sig Gröna vänstern. Vi har bara målmedvetet hållit vår riktning."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, i Morgunblaðið om att han anser att det egna partiet nu står längre till vänster än Gröna vänstern.

fredag 17 september 2021

Majoritet motståndare till islams utbredning på Island

Bara 6 procent av islänningarna är positiva till islams utbredning i landet. Och hela 53 procent är negativt inställda till att den islamska tron växer på Island. Motståndet mot islam är större bland män och bland personer bosatta på landsbygden. Det visar en undersökning utförd av Gallup på uppdrag av Morgunblaðið.

De muslimska trossamfunden har växt kraftigt på Island de senaste åren. Men islam är alltjämt en liten religion i landet. Knappt 0,5 procent av befolkningen tillhör något av de tre muslimska samfunden Félag múslima á Íslandi, Menningarsetur múslima á Íslandi och Stofnun múslima á Íslandi.

De tre samfunden hade vid årsskiftet totalt 1 447 registrerade medlemmar. Störst är Félag múslima á Íslandi med 578 medlemmar följt av Menningarsetur múslima á Íslandi med 457 medlemmar och Stofnun múslima á Íslandi med 412 medlemmar.

Gemensamt för de tre samfunden är att männen är i kraftig majoritet i samtliga. I alla tre är dessutom omkring en fjärdedel av medlemmarna under arton år. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Trots att bara en bråkdel av befolkningen är muslimer finns det ett utbrett motstånd mot islam. Hela 53 procent uppger att de motsätter sig religionens utbredning på Island. Bara 6 procent anser att det är bra att islam vinner fler anhängare i landet. Resterande 41 procent är varken positiva eller negativa till utvecklingen.

Män och islänningar bosatta i glesbygden är i större utsträckning mer negativa till muslimer. Fler positiva finns bland kvinnor och personer boende i Reykjavík.

Men de största skillnaderna finns mellan olika politisk hemvist. Motståndet mot islam är störst bland Centerpartiets väljare. Där svarar 81 procent att de motsätter sig islams utbredning - och inte en enda välkomnar religionen.

Det är dock inte bara i Centerpartiets led som islam är en impopulär religion. Bland Självständighetspartiets sympatisörer är 72 procent mot islams utbredning. Därefter följer Folkets parti med 71 procent, Framstegspartiet med 56 procent, Piratpartiet med 51 procent, Renässans med 48 procent, Socialdemokraterna med 40 procent och Gröna vänstern med 31 procent.

Gröna vänstern har också den högsta andelen positiva. Men det är ändå bara 9 procent som gillar islams utbredning på Island.

Här kan du läsa mer om islam på Island.

Dagens citat

"Jag inser att vi behöver mer debatt, mer information. Vi hör alla möjliga felaktigheter om att utlänningar ska få våra fiskevatten och att energin kommer att fråntas oss - innehållslöst trams naturligtvis men vi behöver mer information. ... Det är vår politik att gå med i EU och att införa euron. Det tar helt enkelt lång tid. Sex till tio år. Det behövs en folkomröstning, avtalsförhandlingar och grundlagsändringar."

Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir, ledare för Renässans, i Morgunblaðið om partiets syn på EU-debatten och ett inträde i unionen - läs mer här.

torsdag 16 september 2021

Besökare utrymde Geldingadalir när utbrott bytte mönster

Ett tusental besökare tvingades lämna Geldingadalir i går när området kring vulkanutbrottet utrymdes. Då strömmade lava ner i Nátthagi från tre olika håll. Samtidigt var det flera besökare som gick över lava som nyss stelnat för att komma fram till den glödande lavan. Ett annat skäl till utrymningen var höga halter av giftiga vulkangaser.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu hållit på i snart sex månader. De senaste veckorna har det knappt brett ut sig till ytan. Lavafältet mäter nu enligt Jarðvísindastofnun 4,63 kvadratkilometer. Skälet är att majoriteten av lavan nu rinner på ytan. Där svalnar och stelnar den snabbare - och når därför inte fram till lavafältets utkanter.

Under utbrottet har totalt 142,7 miljoner kubikmeter lava producerats. Lavaströmmen har den senaste månaden i snitt varit 8,5 kubikmeter i sekunden.

Att lavan nu främst växer på höjden gör att kratern i Geldingadalir nu har nått 334 meter över havet.

Utbrottet verkar nu ha ändrat karaktär ännu en gång. Vid 16-tiden i måndags påbörjades en ny period med pulsartad aktivitet för första gången sedan i april. Utbrott rasar sedan dess i kratern upp till åtta gånger i timmen.

Under en längre tid har flytande lava samlats i södra Geldingadalir. När den dammen brast i går började lava att strömma ned i Nátthagi från tre olika håll. Det var det första större lavaflödet in i dalen på flera månader.

Utvecklingen gjorde att myndigheterna valde att agera snabbt. De beslutade att omedelbart utrymma området. Då fanns mellan 1 000 och 2 000 besökare i och nära Geldingadalir. Förändringarna i utbrottets karaktär gjorde det omöjligt att förutsäga utvecklingen. Utrymningen var därför en försiktighetsåtgärd.

Den nya lavan i Nátthagi skar av ett par mindre stigar. Samtidigt uppmättes höga halter av vulkangaser.

Många besökare trotsade också farorna i Nátthagi och sökte sig fram till den rinnande lavan. På vägen dit gick de över lava som nyss stelnat. Två besökare hade försatt sig i sådan fara att de evakuerades med kustbevakningens helikopter.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Ett närmare samarbete mellan Island och Sverige stödjer det nordiska försvarssamarbetet och annat internationellt samarbete om säkerhets- och försvarsfrågor. Jag anser att islänningarna har mycket att bidra med i samarbete med svenskarna och också kan lära oss mycket av dem. ... Allmänt har samarbetet mellan Island och Sverige ökat mycket på sistone och man kan fastslå att det inte har varit närmare på lång tid."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i ett uttalande om det samarbetsavtal i säkerhets- och försvarsfrågor som undertecknades mellan Island och Sverige i går.

onsdag 15 september 2021

Island lättar restriktioner - publiktak höjs till 500 personer

Publiktaket höjs till 500 personer. Och med snabbtester får upp till 1 500 besökare släppas in på evenemang. Dessutom får restauranger och nöjesställen ha öppet en timme längre. De nya lättnaderna presenterades av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir i går. Men oenigheten inom regeringen om takten i avvecklingen fortsätter.

På Island är det nu 363 coronasmittade som hålls i isolering. Dessutom är 839 personer i karantän och 432 personer i inresekarantän. Totalt sex coronapatienter vårdas på sjukhus. Två av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Under tisdagen rapporterades 29 nya fall av coronasmitta på Island. Antalet har sjunkit stadigt de senaste veckorna. I lördags var det bara elva nya fall - vilket var den lägsta siffran på nästan två månader.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir meddelade i går nya lättnader av coronarestriktionerna. De nya bestämmelserna trädde i kraft vid midnatt.

Taket för deltagare på evenemang höjs från 200 till 500 personer. Om deltagarna har snabbtestat sig för coronasmitta blir det maximala antalet besökare i stället 1 500 personer. Sittande publik på sådana evenemang behöver inte använda munskydd eller följa enmetersregeln. Även stående publik blir tillåten - men de ska använda munskydd om de inte kan upprätthålla enmetersregeln.

Restauranger och nöjesställen som har alkoholtillstånd får ha öppet en timme längre. De måste nu sluta servera vid midnatt. Klockan ett på natten ska de sista gästerna ha lämnat lokalerna.

Efter gårdagens regeringssammanträde sade Svandís Svavarsdóttir att hennes bedömning var att dessa lättnader inte medförde några större risker. Smittspridningen var nu så begränsad att det fanns möjlighet att lätta på restriktionerna. Men hon ansåg att det hade varit oförsiktigt att gå längre.

Svandís Svavarsdóttir sade att hela regeringen stod bakom beslutet. Hon berättade att det fanns ministrar som både ville gå snabbare och långsammare framåt.

Men regeringens hållning kan knappast sägas vara enig. Efter sammanträdet sade justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir att hon inte hade motsatt sig beslutet i sig. Däremot ansåg hon att Svandís Svavarsdóttir borde ha påskyndat avvecklingen.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir ville bland annat avskaffa kravet på att använda munskydd i vissa situationer. Sett till sjukvårdens situation tyckte hon att restriktionerna nu hade blivit för hårda. Hon sade att det inte längre var motiverat med så omfattande inskränkningar av människors frihet.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Vi är ett så korrumperat samhälle att vi måste resa öster om Uralbergen och söder om Medelhavet för att hitta något liknande."

Gunnar Smári Egilsson, grundare av Islands socialistparti som kandiderar till alltinget, i Morgunblaðið om korruption på Island.

tisdag 14 september 2021

Kandiderade på två listor i valet - petas från båda

Ágúst Heiðar Ólafsson stod på två valsedlar - för Folkets parti i den nordvästra valkretsen och för Liberala demokratipartiet i den nordöstra valkretsen. Själv hävdade han att det rörde sig om ett misstag och att han skulle kandidera för Folkets parti. Men nu mister han bägge platserna och petas även från Folkets partis lista.

Liberala demokratipartiet är tidigare presidentkandidaten Guðmundur Franklín Jónssons nya parti. Partiet har anmält listor i samtliga sex valkretsar. Hittills har dock partiet inte gjort några avtryck i opinionsmätningarna. Inget tyder i dagsläget på att Liberala demokratipartiet skulle ha någon möjlighet att ta sig över femprocentsspärren.

När Liberala demokratipartiet nu får uppmärksamhet i medierna är det knappast på det sättet Guðmundur Franklín Jónsson skulle önska. Austurfrétt kunde nyligen berätta att en av partiets kandidater även stod på en annan lista i en annan valkrets. Och det är inte tillåtet att ställa upp för mer än ett parti i en valkrets.

Ágúst Heiðar Ólafsson var nummer fjorton på listan i den nordöstra valkretsen. Samtidigt var han nummer två på Folkets partis lista i den nordvästra valkretsen.

Folkets parti har länge balanserat på femprocentsspärren. Genom att kandidera för partiet skulle Ágúst Heiðar Ólafsson ha en viss möjlighet att då och då komma in i alltinget som ersättare för Eyjólfur Ármannsson - toppkandidaten som nyligen anklagades för rasism efter att ha skämtat om polacker.

Ágúst Heiðar Ólafsson hävdade i RÚV att det rörde sig om ett misstag. Hans avsikt skulle hela tiden ha varit att kandidera för Folkets parti i den nordvästra valkretsen. Han är också bosatt i Akranes som tillhör nordväst.

Guðmundur Franklín Jónsson anklagade Inga Sæland - ledare för Folkets parti - för att medvetet sabotera för Liberala demokratipartiet. Han påstod att han först blivit lovad första platsen på Folkets partis lista i den södra valkretsen. Därefter skulle Folkets parti ha stulit stora delar av nybildade Liberala demokratipartiets program.

Men för Ágúst Heiðar Ólafsson blev det ingen kandidatur alls. Inga Sæland strök honom även från Folkets partis lista. I RÚV sade hon också att det inte fanns något som helst fog för Guðmundur Franklín Jónssons anklagelser om att hon skulle försöka förstöra för det konkurrerande partiet:
"Jag var förbluffad. Det här här något som man aldrig har sett tidigare. Jag har aldrig sett att samma person har undertecknat två bekräftelsedokument."
Ágúst Heiðar Ólafsson hade själv skrivit under de två olika kandidaturerna i de olika valkretsarna. Beslutet att peta honom ledde till att lantbrukaren Þór­unn Björg Bjarna­dótt­ir flyttades upp till andra platsen på Folkets partis lista i nordväst. Liberala demokratipartiets lediga plats i nordost togs av Árni Franklín Guðmundsson - son till partiledaren Guðmundur Franklín Jónsson.

Tio partier ställer upp i samtliga valkretsar i alltingsvalet den 25 september. Utöver de åtta partierna i alltinget är det Islands socialistparti och Liberala demokratipartiet.

Ansvarsfull framtid - ett parti bildat av motståndare till coronarestriktioner - lämnade in kandidaturer i norra Reykjavík och den södra valkretsen. Kandidaturen i söder har dock ogiltigförklarats eftersom partiet inte har samlat in det nödvändiga antalet underskrifter för att få ställa upp. Ansvarsfull framtid har överklagat beslutet.

Här kan du läsa mer om Folkets parti i den nordvästra valkretsen.

Dagens citat

"Vi hade inte stora förväntningar för sommaren. Vi räknade med ungefär liknande som förra året 2020. Så såg det ut länge och väl men i mitten på juni vaknade det här tack och lov till liv och då USA-marknaden i synnerhet. Europa kom i slutet på juli så ja - det har överträffat förväntningarna och vi kan inte vara annat än nöjda med resultatet."

Steingrímur Birgisson, vd för Bílaleiga Akureyrar, i Vísir om hur sommaren har varit för biluthyrarna.

måndag 13 september 2021

Kratern i Geldingadalir vaknar efter en dryg vecka i dvala

Efter mer än åtta dagar utan något lavaflöde i kratern vaknade vulkanutbrottet i Geldingadalir på nytt i går med synliga lavaströmmar. Aktiviteten tros aldrig ha upphört under den dryga veckan - men kanalen upp till kratern täpptes till samtidigt som lava fortsatte att strömma ut i underjordiska kanaler. Utbrottet har nu snart pågått i ett halvår.

Klockan 14.22 den 2 september upphörde den synliga aktiviteten i kratern i Geldingadalir. Därefter dröjde det flera dagar innan det fanns någon som helst synlig aktivitet i kratern. På nätterna kunde ibland glöd synas i kratern. Det var dessutom ovanligt kraftig gasbildning under perioder.

Uppehållet växte till det längsta sedan utbrottets början den 19 mars. Allt fler började också fråga sig om utbrottet faktiskt var över. Men forskare och andra experter ansåg att det var för tidigt att dra några slutsatser om utbrottets framtid.

Men vid femtiden i går morse började aktiviteten på nytt. De första tecknen var allt tätare pulsar i jordskorpan - något som tydde på att magma åter var på väg mot ytan. Vid lunchtid började lava på nytt strömma ur kratern efter en paus på mer än åtta dygn.

Den synliga aktiviteten hade då redan nått ytan på andra ställen i Geldingadalir. Lava som strömmade genom underjordiska kanaler hade på sina håll trängt igenom den redan stelnade lavan. Det skedde förmodligen när trycket från vulkangaser blev tillräckligt stort för att ge lavan kraft att stiga uppåt. De glödande lavafontänerna bildades innan lava åter nådde kratern.

Den troliga förklaringen till det långa avbrottet är att kanalen upp till kratern av något skäl täpptes till. Sannolikt fortsatte dock lava genom olika kanaler att strömma ut i det befintliga lavafältet. Även utströmningen av vulkangaser fortsatte och indikerade att utbrottet inte var över.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu upphört för att börja på nytt trettio gånger under det knappa halvår som det har pågått.

Under gårdagen uppmanade myndigheterna människor att hålla sig borta från Geldingadalir. Skälet var en kombination av höga halter vulkangaser och dåligt väder. Under eftermiddagen stängde polisen området för besökare helt och hållet.

Här kan du läsa mer om utbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Händelserna var av en sådan natur att jag ansåg att det fanns all anledning att vara orolig över utvecklingen. ... Det här var obehagligt och det är inget som man önskar sig. ... Och man ser sig omkring och hoppas att människor som inte är i så stor obalans får relevant hjälp."

Baldur Borgþórsson, ersättare för Centerpartiet i kommunfullmäktige i Reykjavík, i Vísir om att han hotats av samma person som misstänks ha skjutit mot borgmästaren Dagur B. Eggertssons bil och flera politiska partiers lokaler - läs mer här.

söndag 12 september 2021

Två av tre islänningar vill korta öppettider för uteställen

Två av tre islänningar anser att uteställen inte bör ha öppet lika länge som före coronapandemin. Bara två av tio tycker att öppettiderna ska återgå till det normala efter pandemin. Det är framför allt kvinnor, personer som har fyllt 60 år och boende utanför huvudstadsregionen som är för att krympa öppettiderna. Det visar en undersökning utförd av Maskína på uppdrag av Vísir.

Under stora delar av coronapandemin har uteställen som nattklubbar och barer tvingats till begränsade öppettider. Myndigheterna har pekat ut utelivet som en risk för smittspridning. När människor har druckit alkohol tenderar respekten för olika restriktioner att minska eller glömmas bort.

Men även polisen har gett sig in i debatten. Under pandemin har fallen av bland annat misshandel och sexualbrott med koppling till utelivet minskat avsevärt. Därför har flera ledande företrädare för polisen efterlyst tidigare stängningstider som ett sätt att få ner brottsligheten i centrala Reykjavík.

Hittills har den styrande majoriteten i Reykjavík motsatt sig idén. De vill inte begränsa nattlivet genom den typen av beslut. Och om öppettiderna ska förändras bör det ske i dialog med företrädare för uteställena. I dag är det möjligt att få tillstånd till 4.30 på helger och 1 på vardagar.

Tankarna på att krympa öppettiderna har ändå ett starkt stöd. Hela 63,6 procent tycker att nöjesställen i framtiden bör stänga tidigare än vad de gjorde innan coronapandemin. Bara 17,5 procent motsätter sig förslaget. Resterande 18,9 procent är varken positiva eller negativa till idén.

Men frågan delar islänningarna. Män, personer i åldern 18 till 29 år och islänningar som bor i Reykjavík med omnejd är inte särskilt positiva till att krympa öppettiderna. Bland dem som har fyllt 60 år, kvinnor och boende på landsbygden är stödet för idén betydligt större.

Väljare som sympatiserar med Centerpartiet, Islands socialistparti och Gröna vänstern tycker i stor utsträckning att öppettiderna bör begränsas. Bland anhängare till Piratpartiet och Socialdemokraterna är motståndet mot en sådan förändring mest utbrett.