Askja norr om Vatnajökull är en av Islands största vulkaner. Det senaste utbrottet - ett medelstort lavautbrott - ägde rum 1961. Det kanske kändaste utbrottet inträffade 1875. Då bildade så stora halter av giftiga vulkangaser att grödor förstördes - något som i sin tur skapade utbrett svält bland både människor och djur. I samband med utbrottet emigrerade tiotusentals islänningar till Nordamerika.
Det senaste utbrottet i Askja ägde rum 1961. Då hade vulkanen ett medelstort lavautbrott. Sedan dess har Veðurstofa Íslands följt utvecklingen utan att identifiera några tecken på att ett utbrott skulle vara på väg.
De första årtiondena sjönk marken vid Askja omkring en centimeter om året. Nu har utvecklingen vänt och Askja reser sig.
Landhöjningen var bara i augusti hela fem centimeter. Det konstaterar Veðurstofa Íslands efter att ha analyserat data från gps-instrument och satellitbilder. Den extrema landhöjningen började just i augusti.
Den sannolika förklaringen till att Askja expanderar är att magma stiger uppåt och närmar sig ytan. Det betyder i sin tur att ett vulkanutbrott kan vara på väg. I de flesta fall pågår landhöjningen och magmainflödet en längre tid innan utbrottet kommer. Landhöjningen är som störst i Askjas västligaste del.
Det är dock inte säkert att magmainflödet leder fram till ett vulkanutbrott. Askja expanderade på ett liknande sätt under 2007 och 2008. Men den aktiviteten upphörde utan att följas av någon vulkanisk aktivitet. Troligen stelnade magman och blev en del av jordskorpan innan den nådde ytan.
Även jordskalven har blivit något fler i området. De kommer inte så ofta att det finns anledning att tro att ett utbrott skulle vara nära förestående.
Historiskt har Askja ofta haft två till tre utbrott per årtionde. Under 1875 års utbrott bildades sjöarna Öskjuvatn - som är Islands näst djupaste med ett djup på 220 meter - och Víti.
Här kan du läsa mer om Askja.
